Höst i Corona-tid

 September och höst i luften. Dagar ömsom grå med kuling vindar, ömsom med en ännu värmande sol. Dagar för innesittande, omväxlande med dagar i det fria. Corona-epidemin klingar av i vissa länder, men utgör ännu ett stort hot i andra. Och anpassningen till den verkligheten pågår ständigt. Kulturen har i det avseendet stått på paus nu i ett halvt år. En paus som skapat stora problem för utövarna, och längtan efter normalitet hos publiken. Lunchteatern i vår stadsteaters regi var Corona-anpassad. Antalet deltagande var limiterat till myndigheternas rekommenderade 50 personer. Och borden som normalt tar sex sittplatser, var nu begränsade till tre. Allt för att hålla avstånden. Programmet med fokus Frank Sinatra, lockade till många applåder, givet det fina framförandet och publikens ålder. Alla med egna minnen av sångaren till ”My Way” och många andra fina låtar.

Och i vårt land har politiken bytt skepnad. Synsätt som omsorg om ekonomin, och omsorg om skattepengarna är som bortglömda. Nu öppnar det politiska ledarskapet för miljardernas mångfald i form av stöd till företag som man inte har tid och möjlighet att kontrollera. Bedrägeriet får på det sättet alla möjligheter att tjäna stora pengar på den desperation som politiken uppvisar.

Samtidigt brottas offentlig sektor med egna stora verksamhetsproblem. Resurserna till skola, omsorg och vård räcker inte till. Lag-och ordning fungerar dåligt. Polisen fångar in buset, och domstolarna släpper ut dem. Två instanser som saknar en gemensam syn på hur lag och ordning skall upprätthållas. I det klimatet frodas gängkriminalitet med olika sammansättning. 

Vissa av ”utanförskapets områden ”som de numera kallas, anses kontrollerade av grupper vilka lever av kriminalitet i olika avseenden. Resan bort från stabilitet och trygghet har kommit långt i vårt land i norr. Den kan med visst fog anses startad när privatiseringarna av skolor, vårdinrättningar och diverse myndighetsuppgifter gjordes till allmängods i någon naiv tro på det goda undret för ca 30 år sedan.

Betecknande är också att vi i vårt land nu har fler väktare/ordningsvakter än poliser, utan att tryggheten blivit bättre. Och skolvärlden brottas med segregation och betygsinflation, samtidigt som bristen på pedagoger är skriande och ökande. Är det alltid fel att mena, att det var bättre förr?

Att något drastiskt skulle komma att ske runt Moria-lägret i grekiska Lesbos är inte svårt att förstå. Att de boende brände ner lägret i frustation blev resultatet. Immigrant krisen om man får kalla den så är inte slut, den har bara börjat. Den för årtionden sedan havererade ”nord-syd dialogen”, att välstånd i ett globalt perspektiv skulle spridas över länder och kontinenter avstannade. Med korruption som medel har utplundringen av ”de fattiga länderna” fortsatt. De stora ländernas fiskeflottor länsar kustvattnen på fisk, med följden att livsförutsättningarna för lokalbefolkningen utarmas, och de flyr norrut i hoppet om ett bättre liv.

Somliga lyckas, andra förolyckas så är facit i det grymma spelet.

2020.09.11

Jarl S

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Blåsväder

Kuling vindarna blåser och vågorna är därefter när vi går ut mot ön i havsbandet. Det stänker och gungar, och väl i hamn får vi hjälp med förtöjning från andra som ligger inblåsta där. Solen skiner men det är alls inte samma väder som för bara någon dag sedan. Omväxling förnöjer heter det, så också på sjön.

Runt om i världen kämpas det med prioriteringen mellan värnet av liv i covid-19 tider, och önskan att få igång ekonomierna igen. Olika länder gör olika bedömningar, och utfallet blir därefter. Sverige tillhör de ”svartlistade” länderna anser vissa länder och stänger sina gränser för svenskarna. Svaret från svenska myndigheter blir att göra det motsatta, nämligen hälsa de ländernas medborgare välkomna till vårt land. Så kan också diplomati hanteras.

Och i det stora landet i väster USA, lanserar nu demokraterna inför presidentvalet i höst en modern variant av 1930-talets stora samhällsreform, ”the new deal”. Ett smart och välfunnet sätt att ge valrörelsen ett verkligt innehåll, riktat till den enskilde väljaren. USA behöver en ny politik som sätter de breda massornas intressen i fokus efter 4 år av galenskaper på olika sätt.

Att sociala medier nu också börjar ta ansvar för sina plattformar genom att stoppa eller rödlista direkt felaktiga påståenden är inte en dag för tidigt. De var nog aldrig tänkta att bli till de propagandamegafoner som de tyvärr använts till av vissa typer och organisationer. Att sedan de som anser sig ”drabbade” av granskningar och stoppade inlägg blir förbannade över den förmenta ”censuren ”är i sig talande.

Upplysta väljare gör övertänkta val. Att nu en bok från den inre kretsen i släkten Trump, brorsdottern Mary Trump släpps, har tydligen retat Donald Trump oerhört. Nu görs allt man kan för att stoppa boken, vars avslöjanden kan bli mycket viktiga i den nu pågående valrörelsen. De demokratiska krafterna får en hjälp de så väl behöver.

Bloggen den här gången får sluta med konstaterandet att Kina i frågan Hongkong nu visar sitt rätta ansikte präglat av våld och maktfullkomlighet. Kina är i dagsläget i samma expansiva fas som Hitlertyskland var i mitten av 1930-talet. Genom den maktposition man skaffat sig, till stor del genom de demokratiska staternas godtrogenhet, har man nu byggt upp kapaciteten att konfrontera, och gör också så.

HongKong är inte det första offret, det kan säkert tibetanerna och uigurerna bekräfta. De är heller inte det sista offren.

2020.07.02

Jarl S

April i verkligheten

Fin och ljummen morgon denna aprils första dag. Inga aprilskämt dominerar dagspressen detta år, allvaret är alltför påtagligt. Corona-krisen slår så hårt i land efter land, att krisen nu ses som den största sedan WW2. Men ännu är vi bara i början av dess utbredning och följder. Stora kontinenter som de amerikanska och Afrika har bara sett början på sina problem.

Ändå, solen skiner och våren kommer att komma också i år. Och i krisens spår ser man från satelliternas höjd att luften blir renare och bättre när trafiken minskar, och flyget halverats i omfattning. Det kommer att bli en sommar också i år, och kanske kan den med sitt varmare väder och solen livsgivande strålar hjälpa till att stoppa viruset.

Ett annat fenomen i tid av kris, är att auktoritära ledare ser möjligheterna att stärka sina positioner. Ungern får nu med de undantagslagar man skapat, ses som den första de-facto diktaturen inom EU. Hur man skall hantera det mot bakgrund av EU-författningens demokratikrav återstår att se.

Och i Putins Ryssland har man nu klubbat igenom hans bekräftelse på ”evigt liv ”som politiker, försåvitt inte de fysiska och mentala begränsningarna sätter stopp för honom. Han kan med de nu klubbade förändringarna i den ryska konstitutionen, sitta kvar som president till sin 84-års dag. Och de som kommer med för ledningen obekväm kritik, väntar 1 miljon rubel i böter eller 5 år i fängelse. Så skapar makten sitt eget monopol på åsikter och synpunkter.

Noterbart är de också att säkerhetstjänsterna i såväl EU, USA och Sverige pekar ut Ryssland och Kina som två länder som med statligt stöd sprider ”fake news”, propaganda i parti och minut via de demokratiska ländernas öppna media. Allt med syftet att destabilisera de politiska systemen i dessa länder.

Demokratierna är under hård press, och har så varit under de senaste 10 åren enligt de organisationer som granskar den typen av förändringar. Det är knappast något att glädja sig över, och kommer att kräva allt mer av uppmärksamhet och information för att motarbeta.

2020.04.01

Jarl S

Dramaturgi Corona

 Strålande sol när vi likt många andra använder dagen till att gå runt på naturreservatet Amundöns stigar och stränder. Så mycket att upptäcka för 10-åringen, och så mycket sol och frisk luft att insupa från havet. Våren är här med sina vitsippor och vårlökar, men ännu är kylan närvarande i vind och vatten.

Och i världen i stort handlar nu allt om det lilla virus som lamslår länder och företagande. Strategierna för hur att tackla krisen varierar. Det bästa utfallet har Taiwan, den närmaste grannen till stora China, men som redan vid utbrottet där införde skarpa reserestriktioner och konsekvent smittspårning. Genom skarpa kontroller av in-och utresor ur landet har man också uppnått enormt goda resultat, sett i förhållande till andra länder. Endast ett registrerat dödsfall.

Motsatsen syns nu i den yrvakna hantering som sker och har skett i Europa och USA. Från att ha varit ett negligerat hot, slår nu krisen och de åtgärder som kopplas till denna stenhårt mot ekonomi och näringsliv i de olika länderna. När de stora näringskedjorna bryts, och rädslan för viruset lamslår myndigheter och enskilda, då rasar också fundamenten för ländernas funktioner och arbetslösheten skenar.

Corona restrictions

Boten är nu att trycka nya pengar och skicka ut dem till behövande, både enskilda och företag allt medan dödstalen av de som drabbats ökar dag för dag. Syftet är att bromsa  konkurserna vilka nu ökar snabbt, i synnerhet för små företag med liten likviditet. Det kan i sin tur innebära stora bortfall av sysselsättning, och kräva lång tid för att återställa om och när den aktuella virussmittans grepp om samhällena minskar.

Och för vårt land gäller att rädslan för att med mer radikala grepp motverka smittans utbredning, kommer att skörda långt fler liv, än om man följt det exempel som Taiwan utgör. Slappheten och låt-gå-mentaliteten i svensk hantering kritiseras också av många experter, inte minst från våra grannländer.

Dramaturgin i allt detta är lika närvarande och reell, som den är utslagsgivande för vilka som skall överleva eller inte.

2020.03.28

Jarl S

Orsak och konsekvens

Vacker morgon denna sena marsdag. Solen skiner och dagarna blir allt längre. Men vattnet är kallt och vinden kylig när sjöbrisen blåser. I landet och världen i stort härskar nu skräcken för det osynliga hotet, viruset som fått, och får så stora konsekvenser.

I vårt eget land börjar nu debatten på allvar om orsaker och konsekvenser, och hur de skall balanseras. När landets två största företag Volvo AB, och Volvo Cars soppar produktionen pga. personalproblem och komponentbrister, då skakas fundamentet för det som bär vårt land, nämligen vår stora exportindustri.

Arbetsförmedlingen registrerar nu den största och snabbaste ökningen av arbetslösa man sett i mannaminne, med de följder de får för industri, sysselsättning, välfärd och människors möjligheter till försörjning.

Servicenäringarna är på väg att falla samman när folk inte längre använder deras tjänster. Restauranger och barer stänger, kulturella evenemang läggs ner och sportens olika arenor har stängts, med följden att inga tävlingar längre hålls.

I den situationen varnar också betydande personer för att följderna på sikt blir oerhört svåra att reparera. Frågan om hur prioriteringarna skall göras måste få ett bredare underlag, än det strikt medicinska.

När nu näringslivet samlar sig till gemensam aktion i frågan, kommer de medicinska synpunkterna få vika tillbaka och alltmer ifrågasättas. Kan landet skadas så svårt av ned släckningen av verksamheter, att det blir av irreparabel karaktär? Vad innebär det i förlängningen för det politiska systemets möjligheter att få trovärdighet bland medborgarna?

Vår statsministers tal till nationen den 29.3, handlade bara om den medicinska utmaningen. Den är viktig, men på sikt kan den ekonomiska utmaningen att bli mycket större och mer långtgående. Om han vill uppträda som en verklig landsfader, måste han också ta tag i den.

2020.03.24

Jarl S

Maktens torpeder

Regnig morgon detta års 2-a advent på landets västra kust. Julstämningen störs av vädret, var finns julesnön? Den får sökas i de olika vinteraktiviteter som Tv-s vinterstudio visar. Och när kvällen nalkas, väntar stämningsfull konsert i den fina kyrkan. Men nu till omvärldens prövningar.

Slutligen börjar nu svenska folket vakna till insikten att Kina, den nya stormakten i vår värld, har utsett Sverige som pilot nation i sin erövrar strategi inom EU. Och koncentrationen i det avseende finns i Göteborgsområdet. Här äger man nu Volvo Cars, landet näst största företag, och har ett stort ägande i också landets största företag, Volvo AB. Det utvecklingscenter som skapats, och kallades Volvo utvecklingscenter i projektet, får nu namnet efter sin kinesiske ägare Geely istället för Volvo. Så markeras förändring, och de svenska ledarskapet i företagen börjar enligt rapporter, att söka sig bort från dem, med hänvisning till det kinesiska ledarskapets sätt att agera.

Mot den bakgrunden agerar den kinesiske ambassadören i vårt land med stor auktoritet och aggressivitet. Enligt den intervju som refereras i GP hävdar ambassadören att svenska medier och politiker inte har någon rätt att lägga sig i kinesisk politik och interna angelägenheter. Själv och som representant för diktaturstaten Kina, förbehåller han sig rätten att aggressivt attackera vårt lands media och politik med yttrande och åsiktsfriheten som argument. Samma åsikts-och yttrandefrihet som inte existerar i Kina.

Sverige är ett av världens (3-e plats) bästa länder när det gäller pressens frihet att arbeta, Kina ett av världens sämsta länder mätt av internationell expertis.

Kinas expansion till Sverige är del av en centralt beslutad strategi, som innebär att man med kommersiella vapen gör de land man involverar allt mer bundna till Kina. I takt med det kommer också krav på helt andra områden, den kinesiske ambassadörens aggressiva agerande visar tydligt på det sättet att arbeta. En enskild ambassadör agerar inte så om, inte förankringen i det diktatoriska landets ledning är absolut och klar.

Sveriges ledarskap har i olika sammanhang använt ordet naiv för att förklara varför saker sker och får olyckliga följder. Den liberala statens öppenhet blir lätt ett offer för den diktatoriska maktens utsända “torpeder” under olika titlar.

Gemensamt är att de företräder den diktatoriska staten. I Kina tillåts inget utländskt ägande av vikt bli suveränt. Utländska företag får gärna komma dit och öppna företag, men de skall ha kinesiska ägare till minst 51%. Ägare vilka ofta kallas “sleeping owners”, men företräder den kinesiska staten i olika avseenden.

2019.12.08

Jarl S

I Mammons tjänst

Mulen är morgonen över landets västra kust, och duggregnet faller som tårar över de som rör sig på väg till dagens aktualiteter. Ännu en dag skall fyllas med nya händelser, några av dem återkommande i medias nyhetsrapporteringar innan dagen är slut. Nu till något som varit återkommande på senare tid, nämligen rubricerat.

I tidernas begynnelse var bytesekonomin det avgörande för samverkan mellan människor i olika avseenden. Så småningom kom guld och ädla metaller att bli värdemätare i handel mellan nationer tillsammans med varor av särskilt värde. I vår moderna tid har de medlen bytts ut mot papperspengar, och i allt större utsträckning digitala pengar vi aldrig håller i handen. De förmedlas som tryck på tangenten i våra digitala system.

Det personliga har ersatts med det opersonliga i penning hanteringen, och girigheten har i stor utsträckning ersatt hederligheten i synen på rätten till de grötfat i symbolisk bemärkelse som pengarna utgör.

Ledande i den utvecklingen har det som kallas banker varit, och är så fortfarande. Där hanteras pengarna i allt mer anonyma kedjor av händelser, och givet att hanteringen av de kedjorna skapar nya rikedomar också för de banker som hanterar verksamheten, blir lockelsen att ta del av rikedomarna, långt större än rädslan för att utpekas som del i en kriminell verksamhet.

Ungefär så kan nog i korthet beskrivas den verklighet som ligger bakom att stora banker som Danske Bank, Nordea och Swedbank nu visat sig vara ledande organ i Mammons tjänst när det gäller att tvätta kriminella pengar med ryskt, och säkert också annat, ursprung.

Det är ljusår mellan de små lokala sparbanker som är exempelvis Swedbanks ursprung, och bildades som ett stöd för de lokala företagandet på sina orter, och det multinationella företag som numera gärna hävdar sin lokala förankring, men i realiteten visat sig stå till det internationella kapitalets tjänst, även när det uppträder i sin mest ljusskygga form.

De avslöjanden som kommit på senare tid är säkert bara en droppe i havet av de kriminella aktiviteter som är del av det internationellt bankväsendet. De är ändå mycket viktiga i en värld där de ekonomiska klyftorna ständigt ökar, och därmed hotet mot stabiliteten i de politiska systemen i demokratisk mening.

2019.03.07

Jarl S

Tankar i tiden

 Ännu en av dessa fina vackra morgnar. Solen färgar himlen rödlila, senare gulaktig innan den bryter över horisonten och blir synlig. Stillheten bryts bara av måsarnas skri och stressade resenärer på väg till busshållplatsen och dagens jobb. En vacker dag med avslappnande massage på den fina anläggningen väntar, liksom en spännande timme med VM-tävlingar från Seefeldt. Men först några tankar kring tidens tecken.

I Kina har de senaste dagarna den amerikanske “Trumpne” presidenten hanterats av den kinesiska förhandlingskonsten. Borta är det tidigare så självklart deklarerade att “handelskrig är lätt att vinna”. Nu twittrar Trump om att tullarna som skulle införts, nu skall stoppas. En överenskommelse kommer att nås med kineserna. Så bekräftas också det faktum att det numera är Kina som är den globala stormakten på det ekonomiska området. Även den sturske besserwissern Donald Trump får krypa till korset.

Och i England plågas ledarskapet av en kris, större än något sedan krigsåren. Brexit får nu också de stora partierna att implodera, valda ledamöter i parlamentet går nu ut och bildar egna fraktioner. Sönderfallet är inget att glädja sig åt, det är i grunden tragiskt. Att nu Labour äntligen ser ut att agera för en ny folkomröstning kanske kan göra skillnad. Men politikens trovärdighet ställs på stora prov under tiden.

EU å sin sida har nu kommit till en punkt när man måste ta itu med det ungerska ledarskapet. Orban, landets motsvarighet till Putin i Ryssland, har avskaffat den fria pressen. Han styr med järnhand allt inom politik och rättsväsende, och följer till del det 30-tals mönster när det gäller rastänkandet, som hade renrasighet som motto. Naturligtvis är man måna om att få de bidrag, drygt 4 miljarder Euro/år som landet får, men delar inte de värdegrunder som är EU-s.

Vill EU bevara sin  trovärdighet måste det förhållande man har med Orban korrigeras. Tiden är mogen nu inför kommande EU-val. Att följa och respektera EU-stadgan måste bli ett krav för medlemskap, om Ungern inte vill leva upp till det, väljer man också att lämna EU.

2019.02.26

Jarl S

Statsstödd miljöförstöring

I mitten på april presenterade regeringen den nya energiöverenskommelsen, tänkt att vara riktlinjer för de närmaste årens beslut i energifrågor. En kompromiss avsedd att tillfredsställa alla de politiska partier som ingått överenskommelsen. Men som sådan en genuint dålig kompromiss för de som inte funnits med i beslutsgången.

För samtidigt som vi i vattenkraften och kärnkraften i årtionden haft en säker energiförsörjning utan skadande utsläpp, subventtioneras nu sedan många år en våldsam skövling av stora naturområden genom den exploatering av väldiga naturområden som vindkraftsutbyggnaden innebär.

En vindkraftutbyggnad som inte kan bära sina egna kostnader, och därför subventioneras hårt och på olika sätt, el-certifikatsystemet det mest påfallande. En vindkraft som genom sin intermittenta karaktär, skapar stora obalanser och osäkerheter i energiförsörjningen. När de riktigt vindstilla och kalla vinterdagarna kommer, skall ändå energiförsörjningen fungera, vilket innebär att vi i grunden bygger upp stora överkapaciteter för att klara av de situationerna när vindkraften inte levererar.

Men det kanske allra allvarligaste är ändå de skador som utbyggnaden medför för människor och djurliv där den dras fram. Det föreligger otaliga rapporter om det förhållandet att människor och djur som bor och vistas i verkens närhet blir sjuka på olika sätt. Blodtryckshöjningar, depressioner, sömnrubbningar och hjärtbesvär är bara några sådana symptom läkarrapporter beskriver. Hittills har de förhållandena i stort ignorerats i det politiska samtalet i vårt land.

Nu rapporterar också en oberoende utredning det som också samerna med sin renskötsel konstaterat, att renarna undviker vindkraften med ett avstånd om ca 3 km från verken. Det innebär väldiga störningar i den näring de bedriver. Samma förhållande upplever nu jaktens huvudmän, nämligen att det stora viltet överger de av vindkraftverken påverkade områdena.

Väldigt mycket mer kan naturligtvis tilläggas. Den kompromiss som nu skapats, och ger vindkraftens lobbyister stort utrymme att fortsätta sin miljöförstörande och för samhället i stort skadliga verksamhet, är riktigt dålig, sett ur ett övergripande miljöperspektiv.

Valborgsmässoafton 2017

Jarl

Nya tider

Söndag morgon den sista helgen i mars. Vi ändrar till sommartid och alla klockor skall ställas fram en timme. Helgen bjuder på vårvindar och 10-gradig temperatur, så visst kan det finnas anledning att glädjas över det. Men varför denna ändring av klockan höst och vår? Antalet soltimmar blir inte fler av det skälet?

Och i det politiska Sverige gör det etablerade politiska partierna sitt bästa för att underminera sin egen trovärdighet. Moderaterna har med sin invit till SD, fått se sin egen trovärdighet rasa, samtidigt som SD tackat genom att växa av det erkännandet, och nu också passerat M. Partiet är nu i mätning efter mätning landets näst största parti. Och i det moderata landsmötet i Karlstad, ser vi en skadskjuten och okarismatisk partiledare försöka förklara sitt ödesdigra lappkast och dess följder.

 

Jublande SD-politiker

Och nu har det regerande partierna S och Mp försett SD med ännu en vinstlott.  Subventioner i miljardklassen planeras nu införas för att stödja biltillverkning baserad på eldrifter. Betala de subventionerna skall de som inte har råd att köpa de dyra nya elbilarna göra. Genom en  för den stora allmänheten oväntad chockhöjning av bilskatten på de bilar som kostar minst att äga, nämligen den äldre bil du redan har, kommer man att fylla på statskassan är det tänkt. Betalarna blir de drygt 4 miljoner bilägare, flertalet av dem barnfamiljer, pensionärer, boende där alternativ i form av kollektivtrafik inte finns. Det beslutet är ännu ett exempel på bristen hos det politiska ledarskapet att förstå den verklighet som är folkets. Och priset kommer att bli rasande opinionssiffror för också regeringspartierna.

Nog är det märkligt, att samtidigt som ekonomiska resurser saknas inom vård, skola och rättsväsendet, pengar finns för att med miljarders mångfald till vindkraftsindustrin subventionerna den största skövling av våra naturområden som skett sedan utbyggnaden av vattenkraften. En skövling som svårt sargar den biologiska mångfald som lever i de berörda områdena. Och en skövling som genom sin karaktär och sitt lågfrekventa buller, gör människor boende i dess närhet sjuka vilket läkarvetenskapen nu också i allt snabbare takt bekräftar.

2017.03.26

Jarl

Brexit,och sedan?

Tre dygn har gått när detta skrivs sedan omröstningen om det brittiska deltagandet i EU. Brexit vann, troligen till en stor del genom självgodhet från Ja-sidans sympatisörer. Nu förfäras man, och ca 2 miljoner väljare, troligen många av dem soffliggare, vill nu ha en ny omröstning. Dagarna innan omröstningen gick börskurserna upp. De finansiella kretsarna hade tagt ställning, remain-sidan skulle vinna. Liknöjdheten bland dess väljare innebar att alltför många stannade hemma den regniga och vädertråkiga valdagen. Och Brexit blev resultatet.

Att Cameron kastar in handduken är förklarligt, han vill inte på något vis bli den som skriver under den slutliga ansökan om utträde ur EU. Och den troliga efterträdaren, Brexit-generalen Boris Johnsson verkar måttligt road av rollen som ny premiärminister. En premiärminister som kommer att bli avskydd och hatad, när väl de ekonomiska följderna av utträdet griper tag om den finansiella sektorn, och enskildas konton och besparingar.

Redan den första dagen efter valet, föll pundet 7-8 % mot dollarn, och det är bara början. Var det slutar kan ingen förutse, bara att utträdet har ett pris, och EU måste för sin fortsatta existens skull markera och tydliggöra det priset.

Vad vi kan förutse nu är stor splittring hos det brittiska folken mellan de som ser omröstningens resultat som en galenskap, och de som likt öbor ibland, “är sig själv nok”för att citera ett norskt synsätt. Den skotska reaktionen, liksom den på Nordirland visar på de slitningar som nu accentueras. Och omröstningen visar också den demografiska profilen på valresultatet. De under 30 år ville vara kvar i EU, de äldre valde brexit.

Omröstningens resultat kommer också att slå mot många andra länder under en övergångstid. Men på sikt har inte England den betydelsen att man på ett mer påfallande sätt får hjulen att sluta snurra. Världsekonomin kommer snabbt att finna nya vägar förbi London, och Londons finansiella ställning kommer att ersättas av andra hungriga och villiga i de systemen.

Och för det engelska folket återstår att se vem som tar på sig den otacksamma uppgiften att nermontera, och bli slaktaren av EU-samarbetet.

2016.06.26

Jarl

Utan invandring stannar Sverige

Valborgsmässoafton en kylig morgon när detta skrivs. Var tid har sina debatter, vissa viktigare än andra. I vår tid är den folkvandring som krigstillstånden i delar av världen skapat, den viktigaste debattpunkten i vårt land enligt vissa undersökningar.

Dessvärre har den debatten i hög grad präglats av undergångscenarior, en övervikt också från regeringens sida att se svårigheterna i högre grad än möjligheterna. Klok politik bygger på att förstå varifrån vi kommer, våra historiska perspektiv, och att mot den bakgrunden besluta om framtiden.

Ur de synsätten är boken “Utan invandring stannar Sverige”, en bok som alla som har en uppfattning, eller vill skapa sig en uppfattning i frågan, borde läsa. Den ger utan egentliga pekpinnar den historiska bakgrund vi behöver för att förhålla oss till nutiden. Att boken generellt fått mycket goda vitsord är också ett bevis för dess värde.

Boken är skriven av en person, professor Jesper Strömbäck, med omfattande både lokala och globala nätverk. Han har också haft viktiga positioner i politisk mening, bland annat som huvudsekreterare i den förra regeringens framtidskommission (2013-2014).

Boken är skriven på ett mycket lättfattligt språk, och det är med en känsla av ökad kunskap man läser varje enskilt kapitel. Här behandlas immigrationen till vårt land under de senaste århundradena och fram till vår tid. Den bild som då visar sig, är den bild av svensk mångfald, svensk välfärd och demokrati, som blivit resultatet och som vi så ofta berömmer oss av.

I boken visas också upp värdet av allt det arbete, all den kunskap som också kommit till vårt land, och därigenom bidragit mycket till näringslivets och samhällets ekonomiska utveckling.

Men i sammanhanget finns också kritik mot den byråkratisering av integrationen som borde vara långt mer individanpassad och snabb.

Visst finns det inslag av kulturkrockar och personer som givet sina gamla traditioner inte vill anpassa sig till det svenska samhället. Det problemet måste hanteras av våra rättsvårdande myndigheter. Den som inte vill följa svensk lag, skall på ett tydligt sätt mötas av dess följder. Den svenska modellen som lockat människor till vårt land, får inte korrumperas av en slapp syn på övergrepp från samhällets sida, och försök att bygga parallella samhällsstrukturer av teokratiska och fundamentalistiska krafter.

2016.04.30

Jarl

Vår tids frälse

Den senaste tidens avslöjanden om oerhörda belopp som undanhålls beskattning via brevlådeföretag organiserade av banker och finansinstitut i olika delar av världen, är troligen det största hotet mot välfärden i global mening, och därmed också mot fred och frihet.

Där klyftorna ökar i samhället, där ökar också spänningarna mellan de som har, och de som inte har. Den till antalet dominerande gruppen människor kan inte bära alla bördor, om den grupp som äger och behärskar tillgångarna i samhället smiter undan. Ur den utvecklingen byggs kaos, ofred och folkvandringar.

Syrien idag är ett givet exempel på den utvecklingen. Det var en omfattande och växande korruption samt ropen på bröd och demokrati som startade oron i landet. Och fick till svar fängslanden och våld från de politiska etablissemang som startade våldsutvecklingen. Resultatet ser vi idag.

Den folkvandring vi nu också ser från andra länder i Afrika och delar av Asien har samma grund. Av korruption urholkade samhällsfunktioner, klanvälden och sönderfallande demokratier som en följd av skattefusk och raserade välfärdsinstitutioner.

Fakta: Rika i världen
Över 35 procent av världens förmögenheter är samlade i Nordamerika.
Här bor också nästan hälften av världens 33,7 miljoner dollarmiljonärer.
Drygt 1 procent bor i Sverige.
2015 fanns 123 800 personer i världen som ägde mer än 50 miljoner dollar, över 410 miljoner kronor.
Av dem bor 1 400 i Sverige.
Källa: Global Wealth Report, Credit Suisse



Vår tids frälse är det största hotet mot den globala freden, och den direkta orsaken till den utveckling vi nu ser med ökade flyktingströmmar från områden som borde kunna bära sina befolkningar givet sina resurser.
Det finns ingen viktigare uppgift för internationellt politiskt arbete idag, än att få stopp på den skatteflykt som de nu avslöjade dokumenten från Panama är exempel på. De är bara fragment av verkligheten. I realiteten menar expertisen att det finns 10.000-tals motsvarande exempel på undangömda tillgångar.



2016.04.06
Jarl

Resume Obama

Vad rätt du tänkt, vad du i kärlek vill,

vad skönt du drömt, kan ej av tiden härjas,

det är en skörd som undan honom bärgas,

ty den hör evigheten till. Gå fram, du mänsklighet, var glad var tröst,

ty du bär evighetens rike i ditt bröst.

De raderna ur Rydbergs klassiska dikt får utgöra ingress på den här bloggen, förärad Barack Obama. En president som under hela sin tid vid världens viktigaste ämbete, mött mycket motstånd från sina belackare.

Situationen var annorlunda när han för snart 8 år sedan valdes till president. Då jublade de stora massorna över att man för första gången på mycket länge fått “sin” i betydelse folkets president. Knappt hade han tillträtt det ämbetet så briserade den ekonomiska bomb i hans knä, de enorma spekulationer på börsen som skakade hela den globala ekonomin, och för vilken ingen egentligen ställts tills svars. Bördan för den sanering som blev nödvändig har den stora massan av befolkningar fått bära, och reformutrymmet krymptes på samma gång på resurser som kunde kommit välgång och framåtskridande till del.

Att vara den första färgade presidenten i USA har också varit både en tillgång och ett hinder. En tillgång genom det starka stöd som ändå burit honom genom åren och genom 2 lyckosamma val. En börda genom den ständiga påminnelse om ursprung och etnicitet som också präglar grupper av det amerikanska samhället, låt var i ofta subversiv form.

När Obama igår kväll (12.1) höll sitt årliga och sista “State of the Union”-tal, talet till det amerikanska folket, så var det en statsmans tal, ett tal som skiljde sig från föregångarnas i det att han lyfte framtidsfrågorna på ett tydligt och positivt menat sätt. Där föregående presidenter haft för vana att göra återblickar på vad man åstadkommit, valde Obama att tala om framtiden, och inpränta de tankar och synpunkter som också ryms i den amerikanska konstitutionen, i vårt tid.

Vissa människor växer över tid, också sedan de lämnat sina uppgifter, sitt ämbete. Obama har smutsats mycket av Tea-party rörelsens och liknande företeelsers folk. När historien skrivs om några år, kommer han med stor sannolikhet att uppskattas för de arbete han gjort både för att utjämna klyftorna i det amerikanska samhället, för sjukvårdsreformen, och för tillbakadragandet av stridande förband i olika krishärdar.

Den sistnämnda uppgiften, den att vara världens polis återstår för det internationella samfundet att ordna. Och det går nog inte att göra enbart med nya stängsel kring den egna gården.

2016.01.13

Jarl

Alla behövs

Regnig morgon på landets västra kust. Morgon promenaden blev kort, andra aktiviteter får fylla dagen. Dagens blogg får bli en återblick till gångna tider, men först några nya rapporter.

UN har kommit med en rapport som visar att aldrig tidigare har vi i ett globalt perspektiv haft en större välfärd. Den speglas i den längsta medellivslängd som någonsin uppmätts i ett globalt perspektiv. Den visas också i den ökade välfärden i länder som också kallas tigerekonomierna i Asien, Sydamerika och delar av Afrika. Där har det öppna samhället i global mening, med alltmer av frihandel skapat arbete och välstånd i tidigare gamla feodala samhällen. Till glädje för dem, men också för oss. Välstånd skapar välstånd genom sina spridningseffekter.

Och i en annan rapport skriver ledningen för arbetsmarknadsverket att vi i Sverige behöver en invandring om ca 100 000 personer per år de kommande åren, om vi skall kunna bibehålla vårt välstånd. Så ser verkligheten ut för den som i sitt dagliga arbete ser bristerna som öppnar sig när 40-talister och snart också 50-talisterna lämnar arbetslivet. Och facken bekräftar bilden på både skolans och vårdens områden. Också näringslivet kämpar på med sin kompetensförsörjning, som man där kallar det.

Nu till historiken. I alla tiden har i vårt land förts diskussioner om vi och dom. Vi som är och skall vara de legitima, dom som inte hör hemma här och borde avvisas, och i vart fall misstänkliggöras. Den striden tycker nog en del borde höra hemma på historiens soptipp, men den återkommer återigen med stor och manipulativ kraft.

Nu är det den svarta tid som präglades av rashygien, skallmätningar och judestjärnan som tydligen lockar. Ett av våra riksdagspartier har genom en ledande företrädare motionerat om att införa register med etniskt ursprung som utgångspunkt. Så vrids klocka tillbaka nästan hundra år, och få tycks reagera.

Välfärd är bra, men kanske kan den också verka avtrubbande. Det självklara i våra egna krav och förutsättningar, blir till en marginalisering av de som inte passar in i den bilden. Så skapas motsättningar och nidbilder på samma sätt som aristokratin på sin tid såg ned på det arbetande folket.

Det finns anledning att känna ett stänk av oro över den utvecklingen. Det var i Europas kulturella center, det tyska riket som den arrogansen för drygt 70 år sedan firade sina triumfer, och fick sitt slutliga sammanbrott.

Må den tiden få bli en källa till inspiration och kunskap i kampen för fred och frihet.

2015.07.21

Jarl

Sommartid 2015

Sommar i Sverige. Båthamnarna får liv. Barn som fiskar från bryggorna eller fångar med håv, entusiasm när det lyckas, och fångsten en stund i en hink. Men ännu ingen riktig värme denna kyliga sommar.

Och det grekiska dramat går vidare. Kan man lugga en flintskallig, skulle frågan kunna formuleras. Finansmarknaden har i åratal lånat ut pengar till bankerna i ett land som inte är solvent, som man rimligen också förstått skulle få stora problem med återbetalningen. Och nu med facit i hand kastas problemen i knäet på det politiska systemet. Då vill man inte ta ansvar längre.

I vår tid av maktpolitik och cynism borde inte ett litet lands ekonomiska problem bli global politik. Och frågan ligger egentligen inte där heller. Frågan handlar om den infektion som drabbat den internationella finansmarknaden i det här fallet. Skulle frågan lösas alltför lättsinnigt, kunde vilket land som helst med skulder vägra betala, exemplet finns ju? De spelregler som gäller och måste gälla för ett trovärdigt ekonomiskt system står på spel. Därför får det lilla landet Grekland världens rubriker dagligen, och börserna åker jojo i takt med vad som händer i förhandlingarna.

Också vårt land kommer att få ta del i rekonstruktionen av den grekiska ekonomin. Hur vet vi ännu inte, men av allt att döma kommer också länder utanför eurozonen att få bidra på något sätt.

Solig morgon när detta skrivs, men kylig för att vara mitt i sommaren. Kanske får ändå kusten och havet ett mer eller mindre långt besök. Det grekiska dramat kan ju följas på många sätt, må det få ett lyckligt slut för alla de små vardagsmänniskor, som drabbas hårt utan att vara problemens skapare eller vinnare.

2015.06.17

Jarl

Villkorad välfärd

Grå morgon med lätt fallande regn denna dag i rikets andra stad. Den lilla värmebölja vi upplevde för några dar sedan, har åtminstone för tillfället lämnat oss.

Det Grekiska dramat fortsätter efter söndagen omröstning. Hur det skall sluta låter jag bli att spekulera i. Alltför mycket står på spel för både det grekiska folket och EU-s trovärdighet, för att något säkert scenario skall vara möjligt att förutse.

En annan under den gångna tiden allt hetare fråga handlar om vad som sker med den svenska välfärden för närvarande. För många, den del av medborgarna som har trygga och välavlönade jobb, är utvecklingen i huvudsak positiv. För de som på något sätt är beroende av samhällsinsatser ser bilden annorlunda ut. Tvångsvård i hemmet av också mycket svårt sjuka breder nu ut sig från kommun till kommun. Hemtjänsten har alltmer kommit att utvecklas till en expresservice, vars måluppfyllese läses i de minuter och sekunder stressad personal tillåts hos de boende man skall hjälpa och stödja.

Och de anställda i den offentliga sektorn protesterar alltmer och högljutt över detaljstyrning och orimliga arbetsvillkor. Hur har det kunnat bli så, och vilka drivkrafter ligger bakom?

Byråkratier har sin egen inbyggda dynamik. Inte sällan blir systemen viktigare än de ursprungliga målen för verksamheten. Där någonstans ligger nog mycket av kärnan i problemen. Detaljstyrning har fått ersätta tilltron till de människor som är satta att arbeta med välfärdsfrågorna.

Och i det politiska slagfärtet har de medel som tidigare varit öronmärkta för välfärdsarbetet, dränerats till förmån för jobbskatteavdrag och andra skattelättnader. För den majoritet av befolkningen som är frisk och arbetsför är det en välkommen förändring i politiken. Men i förändringsprocessen ser vi alltfler äldre falla under EU-s gräns för begreppet fattigdom som en konsekvens av sjunkande pensioner på grund av ett utplundrat pensionsystem. Och offentliga jobb på gräsrotsnivå får allt svårare att finna kompetenta och engagerade medarbetare när arbetsmyrorna från 40-talet nu går i pension.

I en nyligen presenterad välfärdsranking, är vi nu passerade i välfärdsligan av samtliga de andra nordiska länderna. Välfärdslandet Sverige har vägval att ta ställning till. Orwells dystopi boken 1984 har sina liknelser också i vår tid. Välfärden har blivit alltmer individualiserad, allt mindre en del av det kollektiva ansvaret.

09.07.2015

Jarl

Sommarsöndag

Det är söndag den 5 juli när detta skrivs. Morgonpromenaden är avklarad i ett strålande vackert väder. Skulpturerna Sunnan och Nordan får pryda bloggen, som en liten vink om den konstsmyckning som är del av kajerna på norra älvstranden.

Om några timmar går Grekland till val. Opportunisterna som vann förra årets val genom att lova att allt skulle bli som förut, att det stora EU skulle böja sig för den grekiska viljan att leva ett bekymmerslöst liv på lånade pengar. De opportunisterna spelar nu ut sitt sista kort, nämligen tron på att folkviljan skall ändra på de internationella spelregler som utgör grunden för allt ekonomiskt samarbete.

Möjligen får man folket med sig på en fortsatt Golgatavandring. Möjligen kommer nyktert tänkande att ersätta drömmen om det bekymmerslösa, av EU-s övriga medborgare sponsrade livet. Och naturligt nog spelar opportunisterna i den grekiska ledningen ut sina sista kort. Man kallar EU-s förhandlare för terrorister. Man hotar med att avgå, som om det nu vore någon förlust.

Med egen mångårig erfarenhet från den grekiska affärsvärlden, vill jag påstå att där finns ett stort utrymme för korruptivt tänkande och handlande. Det är också grunden till Greklands problem, vilket berördes i föregående blogg. Det innebär inte att folket i sig är sämre än andra, bara att ledarskapet har stora brister, gärna sätter egennyttan före samhällsnyttan.

Och länder som Bulgarien och Rumänien som vi i andra sammanhang gärna ser ner på, har faktiskt en betydligt lägre statsskuld som andel av BNP, än vi har i Sverige. Också det värt att tänka på i de här sammanhangen.

Morgonen mognar och frukost väntar. När solen vänt mot västerhavet till blir det dags för en anhörigs 40-årsmiddag. Också det värt att fira, livets höjdpunkt kanske finns där någonstans. Eller är det helt valfritt var man lägger det begreppet. Kanske är livets höjdpunkt varje ny dag man vaknar frisk och pigg. I ett land som än så länge bär på ordning och reda.

2015.07.05

Jarl

Grekiska dramat och Sverige

Det grekiska dramat rullar nu på med förnyad frenesi, och det är dags att kommentera det i bloggen. Grekland är ett trevligt land att besöka, med i allmänhet vänliga människor. Landet har också många drivna, och inte sällan skrupelfria affärsmän. Också det en sida att ha i minne när man bedömer skeendena. Under många besök i landet, i huvudsak professionellt har jag fått min bild av den verkligheten.

Enligt expertis så uppfyllde inte Grekland de krav som gäller för inträde i EMU, den monetära unionen. Man presenterade falska siffror för att få inträde, och har man den inställningen, är det kanske inte så konstigt att det går snett.

Att få tillgång till EMU- kassan, och de enorma belopp som fanns att hämta där lockade naturligtvis, inte minst de krafter vilka ville fylla sina fickor på ett orättfärdigt sätt. Och är man van vid en roffarkultur på området, så är det kanske inte så konstigt. Följaktligen lånade mer eller mindre obskyra personer via olika bolag upp EU-miljonernas mångfald för mer eller mindre seriösa projekt. Pengar som i stor utsträckning förpassades ut ur EU-zonens kontroll, till ”säkra” konton i skatteparadis. Och de grekiska bankerna lät det ske, man fick ju sin del av sleven.

Demonstrationer i Aten.

När pengarna väl var ute ur kontrollzonen, upphörde betalningarna av räntor och amorteringar, och de grekiska bankerna närmade sig snabbt konkurs genom de återbetalningar man måste göra till de institutioner i EU som lånat ut pengarna.  Banker får inte gå i konkurs tycks den existerande normen vara. Finansmarknaden är blodflödet i ett modernt samhälle, utan det rasar allt samman. Så den grekiska staten, och därmed de vanliga medborgarna, får ta smällen hur den nu kommer att fördelas.

Enligt EU-s regelverk får inget land ha en större skuldbörda än 60 % av BNP. Grekland toppar med råge skuldlistan med 175 % av BNP i skuldbörda. Jämför gärna med Sveriges skuldbörda, ca 40 % av BNP eller Estlands som är bäst med endast 10 % av BNP.

En skuldavskrivning kommer i förlängningen drabba de länder som direkt stått för lånen, men också länder som Sverige indirekt med sitt beroende av en fungerande och livlig internationell handel.

Mycket står på spel, och det sorgliga i det spelet är att de som får betala kalaset, är alls inte de som orsakat det. Ingen har kastats i fängelset, inga diskussioner förs om de riktiga skurkarna inom finans och banksektorn som gjorde skuldsättningen möjlig.

Tyvärr blir boten, precis som i Sveriges 90-talskris att de vanliga människorna får betala. I det svenska fallet genom ”lånet eller rånet” om ni föredrar det, av 258 miljarder av pensionärernas hopsparade pengar i ATP-fonderna. En stöld som nu följs upp med sjunkande pensioner år för år, och enligt de beräkningar som gjorts av den stora pensionärsorganisationen SPF kostat snittpensionären ca 46000 kronor i förlorade pengar endast räknat över de senaste åren.

Och vårt land har ca 1,9 miljoner pensionärer. Så löste pragmatiska Sverige sitt problem.

 

2015.07.01

Jarl

Löfvens klavertramp m.m.

Regnig denna pingsaftons morgon i kommunen norr om skogen. Inte det bästa väder för segling och skärgårdsliv, alla de som tänkt sig de aktiviteterna under helgen, är nog besvikna. Maj månad i år ser enligt SMHI ut att bli den solfattigaste och kallaste på väldigt många år.

Också i politiken blåser kalla vindar, åtminstone om man är statsminister och heter Stefan Löfven. Nu får han lära sig demokratins läxor, något han har stort behov av att döma av hans hittillsvarande sett att agera. Hur skall man annars se de klavertramp, löftesbrott och direkta motsägelser som kantat hans första halvår vid makten?

Rot- och Rut skulle inte röras, men det löftet sveks fort. Inga höjningar av drivmedelspriserna, också det ett löfte som nu sviks med över tid indexerade höjningar. Därmed lämnas också öppning för prishöjningar vilka riksdagen mister kontroll över.

Pensionärernas situation som skulle rättas till, blir nu till en utslätad men tydlig nerdragning av pensionsnivåerna. Pensionärsorganisationerna och enskilda protesterar, men vad bryr sig makten om organisationer som saknar makt. Pensionärsorganisationerna har ingen egen politisk plattform, det är deras dilemma. När skall dom inse den sanningen, och göra något åt den??

På utrikespolitikens områden har grodorna hoppat vilt runt Israel och Saudi Arabien för att nämna några områden. Och nu lyckas han till och med att personligen bryta mot det ”heliga” löftet att kollektivavtal skall gälla. Tydligen gäller det andra, men inte privatpersonen Stefan Löfven.

Det är synd om statsministern kan man tycka? Alla dessa media som gör honom ansvarig för allt och alla? Men är det inte det ansvaret han borde förstått att han har, när han nu likt ett barn som fått en godispåse, försöker smussla bort ansvaret när media frågar.

Det är inte trovärdigt, och det är bra att det också syns i opinionssiffrorna. Och vinnare där är det parti ingen vill samarbeta med, och vars program tydligen är så förhatligt? Med den attityden kommer klyftorna i politiken att kräva många offer, också i den politiska sfären.

Vilket av de nu existerande partierna kommer att mista sin riksdagsplats år 2018? Och spelar det någon roll om snarlika och verklighetsfrämmande partier mister sitt politiska mandat? Om det pratas det nog mycket idag bakom politikens stängda dörrar.

 

23.05.2015

Jar