Politiskt bondfångeri

Att vinna val bygger på att skapa förtroende hos väljarna. Förtroende skapas genom de utfästelser man gör i valrörelserna, så också i valrörelsen 2014. Där handlade det från den jagande socialdemokratins sida om att göra sig till garanten för en bättre utveckling än den alliansen stått för. Detta utan att försämra för de vilkas röster man var beroende av för att vinna valet.

Nu lyckades man att med hjälp av Vänstern och Miljöpartiet ta över regeringsansvaret, och de löften och synsätt man byggt sin retorik på sätts på prov.

 

Att den nya regeringen vinglat hit och dit på ett osannolikt sett den här första tiden, kan knappast förnekas. De nya statsråden, med Löfven i spetsen har hoppat från den ena utfästelsen, och synpunkten till den andra.

Det extraval som utlystes att hållas nu i slutet av mars, förhandlades helt plötsligt bort. Istället påbörjades ett moraliskt härtåg med målet att möjligen återta initiativet på ett område man kände sig säkra på. Vi skulle erkänna Palestina, och vår oantastligt goda demokrati anfördes som exempel mot andra namngivna stater i mellanöstern. Möjligen hade man räknat med att de utspelen skulle stanna vid internt svenska manifestationer, med rosornas parti som den store vinnaren med den överlägset goda demokratisynen.

Hur stor blev då inte förvåningen i Rosenbad och media, när de utpekade nationerna drog tillbaka sina ambassadörer, och den svenska utrikesministern bojkottades som samtalspartner. Och paniken över serien av övertramp i den diplomatiska världens finrum, spred sig snabbt, till ingens glädje egentligen. Det tar tid att reparera skador när elefanter dansat runt i glashus i trygg förvissning om sin egen moraliska överlägsenhet.

Nu handlar det om andra frågor, frågor som kommer att slå hårt mot många av de som trodde på de uttalade vallöftena. Bensinskatterna höjs kraftigt igen, de som får bära den bördan mer än andra, är de som i sitt boende och arbete är tvingade att använda bilen. ROT-avdragen som inte skulle röras innan valet, bantas nu ner till nära hälften av sitt tidigare värde. Och för de som har lite kapital, och använt sig av de schablonberäkningarna av skatten på det kapitalet som kallas ISK, höjs nu beskattningen kraftigt. Räknat i procent kan den i vissa fall bli över 100 %.

Vad blir nästa vallöfte som skall svikas? Den utveckling av pensionerna som en enad pensionärsrörelse om ca 1 miljon medlemmar fördömer som orimlig och ohållbar på sikt, den skulle ju korrigeras, ett löfte som köpte många äldres röster. Efter valet har det varit mycket tyst om det. Dessvärre blir nog också det en fråga man kommer att förpassa till gruppen oprioriterade sådana.

Så verkar den brutala verkligheten i rosornas parti när det moderna bondfångeriet förvandlas till politisk vardag.

2013.03.28

Jarl Strömbäck

 

Inför 40/60 regeln

 

Om ett par veckor går vårt distrikt till årsstämma, och för egen del innebär det att uppdraget som DO de senaste 6 åren avslutas. Det har varit en positiv och lärorik tid. Positiv genom de många kontakter med kloka personer jag haft möjligheten att lära känna. Positiva också i det att Västernorrland under de åren vuxit till att bli det största distriktet medlemsmässigt i norra Sverige.

I uppdraget har också gjorts besök på många föreningar, kontakter i olika frågor varit återkommande. En av de frågorna är inspirationskällan till det här inlägget.

Valberedningarna är utan tvekan mycket viktiga för att skapa vitala och bra styrelser. Bra styrelser bör ha en rimlig mix av kompetenser och en bra åldersspridning. De förutsättningarna borde kanske tydligare framgå av de styrdokument vi har. Men den kanske allra viktigaste komponenten är att de olika synsätt och kompetenser som män respektive kvinnor tillför, också finns i styrelserna.

Börsbolagen börjar alltfler använda sig av 40 /60 regeln i sina styrelser. Dess innebörd är att inget kön skall ha mindre än 40% eller mer än 60% i styrelsen.  Jag vill gärna tro utifrån många års styrelsearbete på olika områden, att en bra mix av män och kvinnor breddar kompetensen och ger mer av harmoni i styrelsearbetet, än styrelser där det ena könet blir helt dominerande.

Så mitt lilla bidrag till SPF Seniorernas utveckling när det är dags att avsluta den epoken får bli, inför 40/60 regeln som norm för hur styrelserna bör byggas upp inom organisationen.

Jarl Strömbäck

Avgående DO Västernorrland

Tankar om framtiden

Det var en fin kväll. Vi hade samlats, ett 50-tal intresserade, till föreläsningen och presentationen av ett par böcker. Först ut var Per Schlingman, mest känd i sin roll som skapare av det Nya Moderaterna inför valet 2006. Den transformering som fick stor del av svensk medelklass att överge en trött Socialdemokrati, för den borgerliga alliansen.

2013 lämnade han politiken, det var dags att vända blad i livets bok, eller som han valde att säga det, ”jag kände att jag behövde nya utmaningar, nya perspektiv än de rent politiska”. Sedan dess har han funderat, föreläst och skrivit ett par böcker. Den senaste med titeln Urban express tar upp de samhällsförändringar vi ser ske i rasande snabb takt nu. Nämligen att städerna växer snabbt, och landsbygden glesas ut på motsvarande sätt.

En annan aspekt som också lyfts fram är den tekniska utvecklingen och dess följder. Där utpekas kvinnorna som framtidens stora vinnare. Med sin större sociala kompetens, med alltmer markerat högre utbildning, kommer de att vinna alltmer mark. Männen med sin starka tradition att arbeta inom industrin kommer att mötas av allt färre arbetsplaster, i takt med att robotisering och annan teknisk utveckling tar över.

Huruvida man skall se boken som en dystopi, eller en utmaning återstår att se.

En annan bok av stort intresse presenterades av professor Jesper Strömbäck. Numera en av landets ledande medieforskare, med också stor politisk erfarenhet bland annat som ansvarig för ledningen av den förra regeringens framtidskommission. Hans uppdaterade bok Makt och Medier, tar upp samspelet mellan de två storheterna, hur de påverkar varann, och det följder det får för den samhällsinformation vi får ta del av. Vi formas ju också i vårt tänkande av de budskap vi presenteras via media, i så måtto styr den mediala världen dagordningen för den allmänna debatten.

En annan tanke i det sammanhanget är den nu vaknade debatten om nyhetsundvikarna. Med det menas de som väljer att i den flora av media som finns, väljer att antingen inte ta del av samhällsdebatten, eller väljer att bara ta del av nyhetsmedia som ger en bild av verkligheten man själv vill tro på. Med det i minnet uppstår på sikt grupper med människor helt olika verklighetsuppfattningar beroende på vilka källor man ansluter till.

I det perspektivet ökar klyftorna i samhället mellan olika grupper, och därmed också motsättningar.

Är den traditionella svenska modellen, i betydelsen en i stort lika uppfattning på områden som demokrati, jämlikhet, solidaritet och tolerans, hotad? Om det kommer säkert debatten och verkligheten att ge oss framtida svar.

En nyttig kväll med för oss intresserade nya tankar och insikter.

2015.03.21

Jarl Strömbäck

Rutberget 2015

Dags för en hyllningsskrift som omväxling. Det behövs sådana också i vår ofta problematiserade värld.

Då kan det vara skönt att ta på skidkläderna, lägga i skidorna i bilen och köra iväg.

Fälltjärn heter parkering i skogen vid randen av högplatån. Där är det 10-talet bilar när jag kommer vid 9.30- tiden. Solen skiner redan från en blå himmel, och spåren är isigt krispiga efter nattens kyla.

Det är bakhalt och motlut i stort sett hela 6,5 km sträckan upp till stugan. Det blir mycket slit för överkropp och armar, men det är nog i grunden bara nyttigt. På vägen passeras ett antal åkare som med glada hälsningar visar gott humör.

Rutbergshotellet

Uppe vid stugan som getts det prosaiska namnet Rutbergshotellet, är det ännu ingen trängsel, men kaffet kokar och korven är snart varm. Det blir många goda samtal med vänner från nu och då. Personer som under många år varit arbetskamrater, eller bara bekanta på livets väg.

När väl kläderna torkat efter klättrandet upp, och magen fått sitt, så är det dags att lämna plats till de många som under tiden tillkommit. En extra sväng över myrarna i vårvintersolen får det bli innan nedfarterna börjar. Det är isigt och direkt farligt om man inte förmår bromsa. Det som på uppvägen tog 30 minuter, tar nu mindre än 10 minuter. Nu är det många som är på väg upp, och klockan har hunnit bli lunch.

På parkeringen, liksom på vägen är det säkert 100-talet bilar. Det är dags att skicka en tacksamhetens tanke till de som under de mörka månaderna på året preparerar våra skidspår för en liten penning ur den kommunala kassan. Som ställer upp i de flesta väder för att ge motionärer och tränande förutsättningarna för sin hobby. I det här fallet handlar det om Hägglunds Skidklubb, en förening jag själv varit del av på olika sätt under många år. Tack också till Nola Motion som aktivt sköter ”hotellet”. Ni är en stor tillgång för många.

2015.03.18

Jarl Strömbäck

Tystnadens kultur

 

I auktoritära samhällen sprider sig en tystnadens kultur. Det blir farligt att ha åsikter som kan störa de maktbärande i samhället. Det gäller alls inte bara i diktaturer, det gäller också i demokratier där makten har konsoliderats genom långa innehav. Och där makten genom tillsättningar och på annat sätt skapat en symbios mellan politiskt och administrativt ledarskap.

Så är också fallet i kommunen norr om skogen, de som också kallas Örnsköldsvik

. Där vittnar människor om rädsla att föra fram obekväma åsikter, i vart fall om man har åsikter som kan störa det maktbärande rosenpartiet. Man förväntas, i synnerhet om man har en högre befattning, agera i nära relation med maktens ledarskap. Annars hotar utfrysning och i förlängningen förlorad anställning.

Att bli utköpt är då ett alternativ som inte sällan används. Ett ”golden handshake” mot ”konfidentiell-avtal”, vilket innebär att man förbinder sig att inte tala med media eller allmänhet om skälen för att man lämnar sin anställning.

Oftast är det svårt för en större allmänhet att få rimlig insyn i detta, det sker inte på offentlighetens scen såvida det inte gynnar maktapparaten. Men i vissa fall är mönstret mycket tydligt.

När en kommunjurist som i 30 år gjort ett bra jobb i kommunen tvingas sluta utan synbarliga skäl, och utan egentlig motivation från arbetsgivaren kommunen, får man söka skälet i händelser som direkt leder tillbaka till maktapparaten.

Hösten 2014, strax innan valet gjorde SVT-s Uppdrag Granskning ett entimmes program med fokus på en av kommunens minst sagt tvivelaktiga affärer på senare år. Den som kommit att kallas Sekab-affären och kostat kommunmedborgarna minst 600 miljoner kronor i direkta förluster för investeringar som gjorts med kommunalt stöd i Afrika, i Ungern och Polen. En fråga som ställdes i programmet till kommunstyrelsens ordförande var om lagligheten av den typen av arrangemang. Kommunalrådet hävdade då att kommunjuristen gjort en sådan utredning. När reportern ställde samma fråga till kommunjuristen svarade hon att någon sådan utredning inte gjorts. Med andra ord, hon accepterade inte att ta på sig rollen av lögnare för att rädda kommunalrådet, och det kostade henne med all sannolikhet jobbet.

I dagsläget är frågan om Sekab-affären fortfarande ett öppet sår i kommunen, ekobrott misstänks och rättsvårdande myndigheter arbetar med frågan. Någon/några har tjänat miljonernas mångfald på den galna politik som under ett 10-tal år fördes i kommunen.

Samtidigt som den politiken framtvingat sparsamhet på andra områden. Resultatet blir eftersatt underhåll inom infrastruktur, byggnader, väg och vatten trots allt högre taxor på i stort sett alla områden. Och en allt större press på de många anställda som skall hålla hjulen rullande.

2015.03.14

Jarl Strömbäck

Civilisationernas kamp

Härlig morgonsol lyser denna morgon, under min morgonpromenad. Vi har ett konstigt väder, under den bästa vårvintertiden när skidåkningen normalt är som bäst, har snön förvandlats till is och gjort skidåkningen omöjlig.

Nog om det, nu till lite politiska dagligheter. Visst är det klokt och riktigt att regeringen avbryter det militära samarbetet med Saudi Arabien. Trovärdigheten har kanske ett pris, men det priset är värt att betala. En regim som systematiskt kränker människor på det grövsta. Ett land med en människosyn som vi passerat för sekler sedan, det landet skall vi inte förse med förtryckets redskap, vapensamarbete.

Det som nu sker, eller tycks ske är enligt många analytiker inte bara ett slumpvis accelererande krig med sin bas i mellanöstern. Det handlar i mycket hög grad om en kamp mellan patriarkala, och mycket ålderdomliga synsätt, eller synsätt präglade av upplysningstänkande, medmänsklighet, rättsäkerhet och lika rättigheter oberoende av kön, religion, etnicitet etc.…

I den kampen utgör Saudi enligt uppgift en stor finansiär av de mördarband som bär namn som IS. Mördarband som rekryterar sina medlemmar bland också västerlandets unga, personer som av ett eller annat skäl fångas av den våldsromantik som utmålas i IS via olika internetfora. Där fostras ungdomar uppfödda i ofta trygga miljöer, till vad man kallar krigare. Avhumaniserade våldsverkare vars mentala karta ritas om med samma effektivitet som en gång nazismen och kommunismen skapade sina bödlar.

Var tid har sina prövningar, och varje generation måste uppfostras på nytt. Gamla sanningar prövas och accepteras eller förkastas. De som nu driver och leder ”civilisationernas kamp”, om man nu får uttrycka sig så drastiskt, de är inga dåligt upplysta personer. De är personer med mycket stora resurser. Med goda kunskaper, men också en övertygelse att man vill skapa något annat än den västliga världens öppna landskap med demokrati, mänskliga rättigheter och jämlikhet som ideal.

Om det kommer kampen i fortsättningen i allt högre grad handla.

2015.03.11

Jarl Strömbäck

Besök vid Västerhavet

 

Havet ligger bländande blått och stilla denna tidiga marsdag när vi i hyrd bil rullar runt på sedan länge kända vägar. Vi trampar gamla fotspår. De leder till trakter vi såg som hemma för många år sedan, och nu snart skall bli det igen.

I småbåtshamnen som började byggas enligt grundstenen den 25.7 1979, finns nu platser för 500 båtar, och snart tillkommer också en från kusten i norr. Ännu är det öde mellan stolparna, två vinterliggande båtar är allt som syns i vattnet. Och så naturligtvis de två svanar, fjolårsungar som simmar bort från oss, när vi går ut på piren. De har ännu inte fått sin fina vita färg.

Allt andas lugn och stilla ro, för att citera en av riksspelekvinnan  Åsa Jinders fina låtar. Lyssna gärna och ta till Er, det går ju bra via nätet.

Dagens blogg får bli opolitisk som omväxling. Inte för att ämnen saknas, men det närliggande måste ibland få dominera. Då kan det handla om barn som vill leka, gunga i lekparken eller bara vara.

Även det är livskvalitet i stora mått.

2015.03.06

Jarl Strömbäck

Rysk maktpolitik.

Så har den ryska mordmaskinen under Putins välde skördat ännu ett offer. Den här gången Boris Nemtsov, en person som mycket väl kunnat inordna sig i Putin-gruppen och berikat sig den vägen. Men som valde att profilera sig som den ryska demokratins och åsiktfrihetens talesperson, och nu fått betala det ultimata priset för det engagemanget.

Offren för de Putinska väldet har blivit oräkneligt många nu. Den dokumentär som ni alla kan ta del av på SvT-s Dokument Utifrån (svt Play) där den sändes den 2015.03.01 rekommenderas verkligen, den är viktig för att förstå varför nu också svenska riksdagsmän får hotbrev från den ryska duman.

Det är viktigt att i det sammanhanget komma ihåg att Putin kom till makten stödd av den ryska säkerhetstjänsten KGB, senare omdöpt till FSB. I de kretsarna har demokratiska värden litet svängrum, såvida de inte tjänar maktens syften.

I dokumentären ges en tydlig bild av framväxten av det system som skördat så många offer, först i sprängningarna av hyreshusen i Moskva, av oberoende experter ett attentat som gjordes av FSB, men användes som skäl till att starta det förödande fortsättningskriget i Tjetjenien.

Senare har våldet eskalerat över Georgien och andra kaukasiska länder, och nu är det ukrainska folket som utsetts som måltavla. Det kommer inte att sluta där om Putin-regimen känner att det demokratska länderna, måna om sin fredsälskan, gör ständiga reträtter. Brevhotet till de svenska och andra länders parlamentariker skall ses i det ljuset.

Det är naturligtvis en tragedi att vi skall behöva uppleva den här utvecklingen, understödd av ryska vapen och maktanspråk, ännu en gång. Men så är det väl att galenskapen har sin egen inneboende logik, och i dess yttersta förlängning ingår måhända att ont skall med ont förgås. I det perspektivet breder ruinerna åter ut sig vid Europas östra gränser.

2015.03.02

Jarl Strömbäck