fredag, mars 30, 2007

Våga tro på framtiden!

För några dar sedan firades runt om i Europa 50-årsdagen av tillkomsten av EU. Som enande rörelse, och fredsrörelse i vår tid kan EU knappast underskattas. Det är nog också skälet till att 27 länder och ca 500 miljoner människor nu samlas under dess flaggor. Och vem vill i dag avstå från de friheter som EU fört med sig. Vi reser med stor frihet i medlemsländerna. Våra ungdomar kan studera i andra länder och därmed bygga vidare på vänskapstanken. Handelns frihet har gett oss en mångfald att välja på som saknar motstycke tidigare. På samma sätt har Internet under de senaste 15 åren inneburit en revolution som inte ens Science-fiction författarna kunde förutse. Modern kommunikationsteknik binder jorden samman på ett otroligt snabbt och effektivt sätt. Företagen kan med sina globala nätverk sköta verksamheter i fjärran länder, som aldrig förr. Och som privatperson kan jag med hjälp av datatelefon och webkamera tala med vänner i andra världsdelar utan att det kostar något extra samtidigt som vi har omedelbar ögonkontakt. Det är i den verkligheten regiontanken nu stöts och blöts i landets politiska och andra församlingar. I det sammanhanget har det förvånat undertecknad att så många skribenter vädrar sina farhågor, hellre än att man ser möjligheterna. Idag är det kommunala självbestämmandet i mycket en myt. Det är statsmakten som genom lagar och myndigheter håller i taktpinnen, men ofta de lokala politikerna som får stå vid skampålen när medborgarna är missnöjda. Tanken med regionparlament är ju att regionerna skall ges ett större eget ansvar, en större del av självstyrelse. Det ger också väljarna större möjligheter att i verklig mening påverka den regionala utvecklingen. Det bör man ha i minnet när statligt styrda makthavare värnar om sina revir. Den liberala tanken har traditionellt varit öppen och banbrytande. I synen på EU-samarbetet har Folkpartiet varit en ledstjärna. Men dessvärre inte i alla frågor under senare år. Liberalismen förutsätter en förmåga att skilja på egenintresset och allmänintresset. I den debatt, och i de beslut som kommer framöver skall det bli intressant att se var det liberala engagemanget landar. Vi i norra Sverige lever i en rik och levande byggd med stora möjligheter. De traditionella näringarna står starka. Upplevelseindustrin, turismen och de kreativa näringarna har stor utvecklingspotential. Vi är en oas av lugn och frihet i ett i övrigt hektiskt Europa. Allt det gör att vi med stor frimodighet borde se framtiden an. Det omvandlingstryck som omvärlden ställer oss inför, möter vi under alla omständigheter. Utöver det nord-sydliga samarbetet har också det öst-västliga stor betydelse. I Norrbotten handlar det om Barents-samarbetet. I mellannorrland om Mittnorden-samarbetet. De olika samverkansformerna berikar varandra och utgör inget hinder för regiontanken. Som liberal politiker har jag utgjort en liten del av den remissflod som ansvarskommitten använt sig av i sitt arbete. Det är med stor självklarhet jag bejakar det ökade regionala bestämmande, och den ökade väljarmakt som regiontanken innebär. 2007.03.28 Jarl Strömbäck

onsdag, mars 28, 2007

Vårvintermorgon

Vårvintermorgon. Solen skiner klar och stark samtidigt som nattkylan ligger kvar. Skarsnöväder med andra ord. Skidorna känns som om de flyger fram över isen, ut mellan öarna. 95% teknik kanske 5% kraft. Skejtingtekniken är underbar när förhållande är de rätta. Vi har mycket att glädjas åt i landet i norr. Den friska luft vi kan andas. Friheten att slippa trängas om man inte önskar det. Och framför allt krispigt klara vårvinterdagar med skarsnö. Det är helt underbart!

söndag, mars 25, 2007

Sahlin en vinnare

Förkylningstider då blir inte mycket skrivet. Så mycket bättre när viruset försvinner och luften återkommer till lungorna. Under tiden har Socialdemokraterna valt sin nye ordförande. Mona Sahlin gav oddset en chans på 1000 i vadslagning i somras. Några blev säkert rika på det vadet, för visst har hon hånats och setts över axeln av det ”felfria” politiska etablissemanget. Ändå skulle hon med säkerhet sopa banan med alliansen i ett val idag. Hennes utmaning nu är nog mer intern än extern, nämligen den att rucka på de många betonghäckar som finns också i det partiet. Hennes förmåga att tala till bönder på bönders vis är i det sammanhanget långt viktigare än att kunna tala med lärde män på latin. För egen del önskar jag henne lycka till. Hon utgör den slags ”underdog” som det politiska systemet behöver för att ruska om och vitalisera systemet. Det skall bli mycket intressant att följa henne. 2007.03.25 Jarl Strömbäck

söndag, mars 18, 2007

Begåvat!

För ett år sedan lät hon sig väljas till ordförande i Liberala Kvinnor. Det var valår, och det kunde behövas en extra plattform att stå på i valrörelsen. Nu är valet passerat sedan ett halvt år, nyttan är gjord. Alltså kliver hon ur uppdraget. Begåvat onekligen. 2007.03.18 Jarl Strömbäck

lördag, mars 17, 2007

Sundsvall står starkt!

Det är med intresse, och inte så lite förvåning jag tagit del av debattens riktning i Sundsvallsområdet ifråga om regiontanken. Där utmålas i mörka termer Sundsvall som den stora förloraren. Med nära anhöriga i Sundsvall är jag en flitig gäst i Er stad, så tillåt mig att ge några utifrån-perspektiv. Ingen stad i norr har på ett bättre sätt än Sundsvall med förutseende lyckats göra staden till det norrländska handelscentret. Bilar och bussar går i ständig trafik för att besöka handelns metropoler, vare sig det är i Birsta eller stenstans alla gallerior. Handelns omsättning motsvarar i stora drag den som vore normal för en stad med 1,5 gånger Sundsvalls storlek. På sjukvårdens område får Sundsvall/Härnösands förvaltning i runda tal 1900 miljoner att röra sig med, vilket är långt mer än Sollefteå och Örnsköldsvik tillsammans. När Sundsvalls historia skrivs en gång kommer tveklöst uppbyggandet av universitetet att få stor plats. I det har staden en stor utvecklingspotential som rimligen kommer att ge mycket gott under kommande år. Att Mittuniversitetet valt att lämna Örnsköldsvik är knappast till fördel för den staden. Ser man till kulturen sedan så har ni i Sundsvall ett kulturarv i Stenstan som saknar motstycke i landets norra del, ja kanske i landet i sin helhet. Var glada och stolta över det! Sundsvall är rikskänt för sitt rika musikliv, och även andra kulturyttringar är på frammarsch. Genom bildandet av ett scenkonstbolag tillsammans med landstinget och med säte i Sundsvall, blir Sundsvall också mer formellt länets kulturella centrum. Att företagandet i Sundsvall inte står det övriga länet efter förstår också vi som valt att följa samhällsutvecklingen. När Örnsköldsvik framställs som en framgångssaga, väljer man att inte se de nedläggningar av företag som ändå sker på orten och drabbat många. Med mina ögon borde Sundsvallsborna ha alla skäl i världen att räta på ryggarna och lyfta blicken i kraft av sin egen positiva utveckling. I det klassiska valet mellan att se möjligheterna eller svårigheterna menar jag att Sundsvallsborna har all anledning att ta till sig regiontanken med förvissningen att man även där kommer att gå starka ur förändringen. 2007.03.17 Jarl Strömbäc

onsdag, mars 14, 2007

Liberala rädslor

Det vibrerar av nervositet i den liberala världen. Förra årets valresultat har skakat rörelsen, och dessvärre söker man nu orsaken hos andra hellre än hos sig själv. Ett strålande exempel på det var partisekreteraren Erik Ullenhags debattartikel på DN-debatt den 12.3 där han gick hårt åt Centerpartiet. Det gamla tricket att vända fokus mot någon annan går igen, men är som ofta väldigt genomskinligt. Johan Ingarö ger i sin blog en svidande vidräkning av den typen av självbedrägeri, medierna i allmänhet har inte varit speciellt mycket gladare. Det liberala partiet behöver, om det skall kunna komma igen nya ansikten på många håll. Att därför som i Örnsköldsvik belöna länets störste förlorare med fortsatt förtroende är tragiskt. Orädda och oberoende valberedningar är en bristvara tyvärr. Länsförbundet lär väl gå samma väg. På vad sätt det kommer att stärka partiet förblir för undertecknad en gåta. Men det lär märkas i nästa val. I det ryms också en personlig dimension, nämligen den att de som borde ha förstånd att se till partiets bästa, hellre sitter kvar med en alltmer vittrande bas som följd än man kliver åt sidan. Om nu andra partier driver de liberala frågorna bättre än folkpartiet kanske partiet inte behövs? Det är kanske den stora rädslan gömd i Ullenhags språkdräkt! 2007.03.14 Jarl Strömbäck

söndag, mars 11, 2007

Polisärt inkasso

Söndag och solen skiner från en klarblå himmel. Utanför fönstret gnistrar snön och i lokaltidningen lockar man med skidans dag. Målet är givet, en skidtur upp på Rutberget. Där, efter att ha tagit sig upp för stigningarna väntar grillkorv och juice. En pratstund i stilla söndagsgemyt med andra motionssugna och soltörstande denna fina vårvinter dag. På med skidkläder och skidor i bilen med andra ord. Färden till parkeringen vid Fälltjärn går via Björnavägen och Nävertjäl. Radion spelar lite söndagssömnigt, klockan är ju bara 10. Vägen är fin och snöfri efter ett antal dagars värme. Än är snödrivorna höga där de kastats upp av plogbilar och traktorer. Det är glest med trafik så här på morgonen. Det är 50-väg ännu några hundra meter innan 70 tar över. Plötsligt ett 100-tal meter framför bilen kliver en randigt klädd figur fram bakom drivorna. Han vinkar in bilisten som förvånat undrar varför. Bakom drivorna göms en vit omarkerad skåpbil. Bilisten har kört lite för fort, det kommer att kosta, och gör det också. För en tid sedan ändrades böterna för fortkörning, skälet var att värna om säkerheten i trafiken enligt lagstiftarna. Den tanken är bra, men var fanns den aspekten en söndagmorgon på en glest trafikerad, nästintill ödslig utfartsled? Om tanken var att kolla trafiksäkerheten, varför gjordes då inte utandningsprov på bilisten? Den lagstiftning som läggs i myndigheternas hand rymmer också kravet på omdöme och omsorg om tillämpningen av lagstiftningen. De böter som nu kan utdömas för tämligen bagatellartade brott som något för hög fart på en öde väg är höga. Den söndag som började så fint lyckades polismyndigheten effektivt förstöra. Inte till glädje för trafiksäkerheten, saker skall kallas vid sina rätta namn. Det handlade om polisärt inkasso. 2007.03.11 Jarl Strömbäck

onsdag, mars 07, 2007

Tron på våldets makt

Tron på våldets makt är försmädlig. Hur ofta har inte den visat sig grundlös och falsk. Det var så lätt att invadera Irak och största Saddam. Demokratin skulle återupprättas var ordet. Eller med president Bush egna ord ”Genom att slåss mot terroristerna i Irak besegrar amerikanska soldater ett direkt hot mot det amerikanska folket”. Resultatet har istället blivit att terrorattackerna under de senaste åren ökat med 607%, allt enligt forskare vid New York Universitys juridiska fakultet. Och offren är alltmer ofta amerikanska ungdomar vars hemresa sker i bodybags. Även USA-administrationens egna organ levererar liknande synpunkter. National Intelligence Estimate skriver i sin senaste underrättelserapport att ”Irakkriget är en högtidshändelse för islamiska gudskrigare och har format en helt ny generation terroristledare”. Fred skapas inte av oönskade ockupanter. Det har visats i kolonialkrig, i Vietnam och Afganistan och det visar sig också i mellanöstern. Bort med vapnen och in med mer diplomati är en mer framkomlig väg, men kommer USA lyssna och förstå? Eller är Iran nästa idiotiska äventyr? 2007.03.07 Jarl Strömbäck

fredag, mars 02, 2007

Sjukvård ifrågasatt?

Mari och Thomas Sundberg efterlyser i ett inlägg under ordet fritt den 1 mars information om sjukvårdens utveckling i vårt Örnsköldsvik. Kärt barn har många namn, och med ett positivt sinnelag så kan man kanske säga att debatten som förs om vår sjukvård, just speglar det synsättet. För egen del och med mina socialliberala perspektiv vill jag gärna ge skribenterna, och för den delen också läsarna några personliga synpunkter. Först något om resursfrågan. Landstingen i vårt land har under den tid jag funnits i vårt landstingsfullmäktige fått ökade resurser. I landet i sin helhet innebär det att 2002 ca 8% av offentlig sektors medel gick till landstingen, den siffran är nu uppe i 9,3%. För vårt landsting i Västernorrland innebär det här ytterligare ca 200 miljoner per år till de ca 6000 miljoner som landstinget omsluter. Till det skall läggas den skattehöjning som gjordes 2004 och då gav ett extra tillskott om ca 250 miljoner. Varför går det då inte att få ordning på vården? Varför dessa ständigt återkommande negativa rubriker? I vårt land har vi prövat olika ideologiska utgångspunkter på olika områden. Det har inneburit att på vissa områden har vi tillåtit konkurrens under övervakning och lagstiftning, medan på andra områden, vården är ett har vi använt modellen om offentlig styrning och produktion. Det tål att tänka på att där konkurrensen är fri och ofta hård, där ökar valfriheten och kundnyttan till glädje för oss som konsumenter. Där hålls lönetrycket nere på en för samhället rimlig nivå. Där å andra sidan monopolen tillåts breda ut sig, där frodas egenintressen som inte sällan går ut över verksamheten. I det sammanhanget finns det anledning att citera en stort upplagd artikel i landstingsförbundets tidning Dagens Samhälle 5/2007 under rubriken ”Läkare toppar löneligan”. Där framgår att i Kalmar län 97 av de 100 högst betalda inom landstinget är läkare. Först på 362 plats återfinns den högst betalde politikern. Det tål att tänka på, hur situationen är i vårt landsting vore intressant att veta. Vad har då det med landstingsverksamheten att göra? Läkarbristen är akut på många områden, något som kan tyckas särskilt märklig mot bakgrunden av att det handlar om samhällstyrd verksamhet. Att den bristen har tillåtits uppstå är en direkt orsak till skenande läkarlöner. Bristen på utbildad och efterfrågad personal ger ökade kostnader. Den bristen ger också vårdens huvudmän landstingen, en försvagad förhandlingsposition. Och dessutom har bristen på utbildningsplatser fört till, att många unga som vill utbilda sig idag tvingas göra det i andra länder. Den utbildningspolitiken är en katastrof för vården i vårt land. Nu till frågan om Örnsköldsviks sjukhus. Den uppfattning jag i landstinget torgfört är att vi måste acceptera en ändring av sjukhusens struktur i framtiden. De små sjukhusen kommer inte att kunna ha all tänkbar kompetens. Men den förändringen behöver inte alls vara till nackdel i alla fall. De flesta patienter har nog uppfattningen att det viktiga när man mår dåligt är att få kompetent vård i rätt tid. Mer konkret innebär det att också ett mindre sjukhus borde kunna få bli en spetsresurs på något givet område. När det gäller den operationsutredning skribenterna hänvisar till, så har den visat att vi i vårt län har 7-8 operationssalar fler än vi borde behöva med andra landsting som jämförelse. Det innebär också att vi arbetar mindre effektivt på området, med alltför höga kostnader. Det sjukhus som har de mest moderna operationssalarna är Öviks sjukhus, och mot den bakgrunden menar jag att en koncentration mot mer av planerade operationer till Övik bör vara en logisk slutsats. Jag hoppas att den delas av också Öviks andra landstingspolitiker. Öviks sjukhus med sin fina personal och ledning bör ha alla skäl att tro på framtiden. Samtidigt får vi inte glömma att så länge som vården helt styrs av demokratiska processer har befolkningsunderlaget i de olika länsdelarna betydelse. Om bypolitiken får utrymme kommer antalet mandat och röster att räknas. Se bara på antalet riksdagsledamöter, av 11 sådana kommer bara en från Nolaskogs. För övrigt välkomnar jag det klarspråk och synpunkter på regionfrågan som kommit från socialdemokratiskt håll i Övik på sistone. Den utvecklingen ser jag fram emot med förtröstan, den inspirerar. 2007.03.02 Jarl Strömbäck