Nyårsafton - Och tiden har sin gång.

Den 2.12 hölls val i Ryssland. Det var ett val med litet värde ur ett demokratiskt perspektiv. Oberoende bedömare var eniga i att valet inte utförts på ett sätt som kännetecknar en demokrati.
Med oberoende media och internationella organisationer utestängda från området pågår de kaukasiska krigen fortfarande. Läs gärna boken ”Krigets färger” skriven av soldaten Arkadij Babtjenko. Den visar på en grym verklighet på Europas glömda bakgård. Och den ytterst ansvarige för avdemokratiseringen och kriget i Ryssland, dess president Vladimir Putin utses av Times Magazine till årets person i världen. Vilket hån mot mänsklig anständighet är inte det?

Under hösten har förhandlingar med främst de afrikanska länderna om handelsutbytet med EU genomförts i Lissabon. För första gången någonsin visade de afrikanska ländernas ledare att man inte kunde köpas med ett fett personligt konto i något skatteparadis, och det var på tiden. Den utveckling som gjort dessa länder allt fattigare måste brytas om flykten från misären till Europa skall kunna stoppas. Då får inte utvecklingsländer förvandlas till avstjälpningsplats för vår överskottsproduktion, begagnade varor och farligt avfall. Då måste bidragstänkandet ersättas av samarbete som ger sysselsättning och ett värdigt liv i de afrikanska länderna.

I vårt eget svenska "idyllien" har ansvarkommitténs betänkande blivit till en politisk såpopera. Statsmakten med landshövdingarna i spetsen gör sitt bästa för att stoppa den rörelse för en starkare demokratisk organisation i regionerna som nu har fått fotfäste. Vårt eget etablerade bidragssystem med skatter till Stockholm och allmosor tillbaks garanterar ett beroende i regionerna som centralmakten vill bevara men alltfler politiker vill förändra.
I det sammanhanget är det märkligt att uppleva, att personer som var utpräglade förespråkare för EU-samarbetet med dess överstatliga synsätt, nu är motståndare till den regionala tanken. Det går tydligen även där att sila mygg och svälja kameler.

Hoppen inför 2008, vilka är det? I ett internationellt perspektiv att Bush får avlösning av en regering som får slut på dödandet i Irak. Att ryska mödrar slipper få hem sina söner från kriget i body-bags eller som alkoholiserade nervvrak. Och att förhandlingar får ersätta svärdet i lösningarna av konflikterna i Mellanöstern inklusive Afghanistan/Pakistan.

Livet är fullt av möjligheter och tiden har sin gång.

31.12.2007
Jarl Strömbäck





New Year - and time passes by.



On dec. 02 elections were held in Russia. The elections had little value from a democratic perspective. Independent observers in general were of the opinion that the elections did not meet standards significant to democratic values.
With independent media and international organisations prevented from visiting the area, the Caucasian wars continue. I recommend the reading of the book “Colours of War” written by the soldier Arkadij Babtjenko. He shows the cruel reality on the forgotten backyard of Europe. The ultimate responsible for the war and decline in democracy in Russia, its president Vladimir Putin is by the Times Magazine considered person of the year in the World.
What a mockery to human decency isn’t that?

During the autumn trade negotiations has been going on between EU and the developing countries, mainly African. For the first time in history, the African leaders showed that their opinion was not depending on a fat personal account in some tax paradise. The development which made these countries poorer over years, has to be changed, if the migration from miserable conditions to the riches in Europe to be stopped. This means that developing countries most not be considered as dumping place for excess products and used materials or hazardous waste from EU. Real support and cooperation has to replace contributions in a way to give people a life in dignity in the African countries.

In our own Swedish “Idyll” the committee for regional change of organisation has turned into a political soap opera. The state framed by local governors is doing their most in order to stop the movement for a stronger democratic organisation in the regions now steadily growing stronger. Our own established contributions system, built on high taxis to the government and subsequent contributions back guarantees a dependency of the state that central powers want to maintain, while regional politicians like to change it.
In this connection it is strange to see, that people who some years ago were strong supporters of the EU association with its legal commitments, now turn out being opponents to the regional idea.
It’s possible obviously to”filter mosquitoes and swallow camels” to use a Swedish tale, also in this area.

So which are the hopes for the year 2008? In international perspectives that Bush is replaced by a leader able to stop the killings in Iraq. That Russian mothers are spared from getting their sons home in body-bags or as alcoholic nervous wrecks. And finally that negotiations will replace the sword in trying to solve the conflicts in the Middle East including Afghanistan and Pakistan.

Life is full of opportunities and time passes by.

2007.12.31
Jarl Strömbäck

Ondskans vindar.../Evil winds...

Under drygt 20 år hade jag marknadsansvar för den subindiska kontinenten i ett på sitt område världsledande företag. Det blev många resor dit, och gott om tid att söka förstå områdets kultur och historia.
Frigörelsen sent 1940-tal med striderna mellan hinduer och muslimer skördade miljontals döda, och splittrade landet i tre delar, Indien, Pakistan och Bangladesh (tidigare Östpakistan). När Benazir Bhutto endast 35 år gammal kom till makten i Pakistan kändes det som om en förnyelsens och hoppets vind svepte genom den delen av världen. En kvinna i landets ledning i ett land som av oss västerlänningar så ofta förknippas med kvinnoförtryck, hur är det möjligt?

Utvecklingen blev också den en kamp mot de ondskans vindar som aldrig helt stillnar. När hon nu drygt 20 år senare kom tillbaka var priset hon skulle få betala det ultimata, martyrskapets pris. För så kommer nog miljoner av hennes anhängare och vänner att minnas henne.

Ett liberalt ljus släcktes den 27.12.2007, ett ljus som hade kunnat bringa mycket av öppenhet, tolerans och sekularism till landet. Och en avgörande skuld kommer landets militära ledning att få bära. De kunde lätt ha gett det beskydd som hon förtjänade och borde ha fått mot bakgrund av tidigare mordförsök. Men dörren lämnades öppen för attentatsmannen.

Ett mycket mörkt moln har seglat upp över Pakistans framtid genom det här dådet. Må nya demokratiska krafter våga träda fram, För vad är annars alternativet?

2007.12.29
Jarl Strömbäck





For more than 20 years I worked as area manager for the Indian subcontinent for a leading Swedish export company in its market segment. This gave me the opportunity to make a great number of trips in the area, and also time to try and understand the culture and the history of the same.
The liberation in the late 40: ies from colonialism reaped millions of killed and split the subcontinent into three countries, India, Pakistan and Bangladesh (formerly East-Pakistan). When Benazir Bhutto at the age of only 35 years came to power in Pakistan, a wind of change and hope swept this part of the world. A woman in lead of a land, by us westerners so often linked to oppression of women, how is this possible?

The development escalated into a struggle against evil winds never resting. Now that she 20 years later came back after 8 years in exile, she would have to face the ultimate prize, the prize of martyrdom. This is the way her many friends and devoted followers will remember her.

A liberal light was blown out on dec.27 2007. A light that could have brought so much of openness, tolerance and secularism to the country. And a great part of the guilt for this is to be carried by the military leadership. They could have given the support and safety she deserved and should have received given previous attempts to assassinate her. But the door was left open to the killer.

A very dark cloud is now covering the Pakistani future due to this deed. Let us all hope new democratic forces will dare to show up, what is otherwise the alternative?

2007.12.29
Jarl Strömbäck

Xmas poetry.

År 1881 kom den dikt som mer än de flesta kommit att symbolisera julen. Dikten tomten som ofta läses upp under julhelgerna i vår svenska TV, har ett budskap också till vår tid. Nämligen det att om vi förhåller oss väl med andra, också de onämnbara eller fördolda, då går det oss väl. Tomten vakar över oss.
Nog kam det budskapet få gälla också i vår tid. Här kommer första versen i dikten. Sök gärna upp den och ta del av dess budskap.

Midvinternattens köld är hård
Stjärnorna gnistrar och glimmar
Alla sova i enslig gård
Djupt under midnatts timma
Månen vandrar sin tysta ban
Snön lyser vit på fur och gran
Snön lyser vit på taken
Endast tomten är vaken.

In 1881 the poem was written, that more than others in Sweden has become a symbol for the Xmas time. The Poem “Tomten” (sancta C) is often read and illustrated in TV. It has a message also for our time, meaning that if we relate well with others including those unmentionable or secret then all will go us well. The tomte will be watching over us.
Certainly this message can be of importance also in our time. Here comes the first verse of the poem, please search for it in full and take part of its message.

Midwinter night is cold and hard
Stars they sparkle and gleam
Folks are sleeping in farm remote
Deep at the midnight hour
Moon is wandering her silent path
Snow shines white on fir and spruce
Snow shines white on houses
Sancta alone is watching

Merry Xmas 2007-12-25
Jarl Strömbäck

Världsklass i misslyckanden!

Räls men inga tåg!



Upp som en sol, ner som en pannkaka heter ett svenskt gammalt ordstäv. I amerikansk tappning blir det ”The higher they rise, the harder they fall”. Sällan har de ordstäven fått större mening än i de händelser som under senare delen av hösten avslöjats i Örnsköldsvik. Framgångskommunens klämkäcka och populära kommunalråd har under ett antal år förärats en eriksgata av berömmelse för sin framsynthet och visionära kraft, visioner som nu visar sig vara byggda på lösan sand.

Botniabanan som ursprungligen skulle ha varit klar vid den här tidpunkten och till en kostnad av 8 miljarder, har nu förskjutits på obestämd tid och till kostnader som kommer att bli mer än den dubbla. Redan för ett år sedan fastställdes kostnaden till drygt 15 miljarder, vilken slutnotan blir vet ingen idag.

Satsningen på ett kraftvärmeverk har medfört enorma överdrag, i dagsläget i storleken av ca 250 miljoner kronor. Ett överdrag (ca 30 %) som i sig måste framstå som rekordstort för någon kommun i landet sett i relation till den ursprungliga budgeten.

Och slutligen satsningen på etanolproduktion i industriell skala via SEKAB, en satsning som på konkursens brant framtvingar kommunala borgensåtaganden och lån om ca en kvarts miljard kronor.

Som undertecknad påpekat i en tidigare blog (Att våga säga nej) var oppositionen, med undertecknad som undantag, socialdemokraternas trogna tjänare och vapendragare när de två senast nämnda projekten togs i fullmäktige. Att man nu sent omsider tycks vakna upp är knappast hedrande, det är förnedrande.

Elvy Söderström har satt sin politiska trovärdighet på spel i satsningen på de här projekten. Att de nu fallerar, det ena efter det andra med stora risker och kanske också på sikt direkta eller indirekta kostnader för kommunmedborgarna är inget att glädjas över. Det är rimligen en katastrof för hennes politiska trovärdighet. Men det är också ett utropstecken över de skrivningar i kommunallagen som pekar på att kommunerna skall hålla sig till sina kärnverksamheter. I jakten på statusbegreppet världsklass är kommunen är på god väg att förverkliga tesen, men då på ett föga smickrande sätt nämligen i misslyckade kommunala satsningar.

Håkan Åström visste säkert vad han gjorde när han valde bort tjänsten som fortsatt högste ansvarige tjänsteman i kommunen, likaså finns det säkert liknande skäl till att omsorgsnämndens högste tjänsteman söker sig bort från kommunen.
Den kommunala skutan läcker som ett såll, och inga glättade prospekt från energibolaget kan fördunkla det.

2007.12.21
Jarl Strömbäck

Med jäv som maktmedel.

Igår (17.12) sändes sista delen i tv-dramat ”En spricka i kristallen”. Dramat visade på den stora brist på empati som dottern till paret PG och Christina Gyllenhammar upplevde i relationen till sina föräldrar. Under de år undertecknad fanns i Göteborg var Christine en ledande lokal politiker, och PG satt på sin tid i samma partis (FP) styrelse.
Sprickor i fasaden finns det säkert på många håll, ofta fördolda för en större allmänhet så låt mig så här i jultider bidra med att öppna en sådan spricka för mer offentlig insyn.

Kommunallagen är en lag som rutinerade politiker skall ha kunskap om och rimligen också leva efter. I dess paragraf 20 kan man läsa följande:

”En ledamot får inte delta i handläggningen av ett ärende som personligen rör ledamoten själv, ledamotens make, sambo, föräldrar, barn eller syskon eller någon annan närstående.”

Den paragrafen är att betrakta som en portalparagraf och vaktas normalt noga på av politikerna själva. Men inte alltid, i valtider kan det gå annorlunda till.

Låt oss gå tillbaka till valet 2002 en stund. Hösten 2001 var det dags för provval till riksdagen i det liberala partiet i Västernorrland. Provvalet vanns med god marginal av en man från den norra länsdelen som under ett antal år framgångsrikt drivit partiets frågor. Provvalsresultaten har normalt alltid följts när de varit klara och entydiga, men inte så den här gången. Länsförbundets ordförande Björn Hellqvist hade nämligen sin hustru Solweig med i provvalet, dessvärre med ett mediokert resultat, hon kom på fjärde plats. Men blod är tjockare än vatten och då kan också jävsregler få stå tillbaka. Vid kommande nominering, ett möte som normalt bekräftar provvalen och därför samlar få deltagare var riggandet klart, länsförbundets ordförande såg med hjälp av ”sina vänner” till att hustrun valdes till partiets kandidat till riksdagen. Därmed trampade man också med spikskor på de många medlemmars vilja som kommit till uttryck i provvalet.

Så kom själva valrörelsen och dess organisation. Naturligtvis kunde inte jävsreglerna tillämpas i en så viktig fråga. Nu handlade det ju om att ge hustrun maximalt stöd ur partiets kassa. Alltså såg länsförbundets ordförande till att han också blev valledningens ordförande. I den positionen kunde han sedan se till att hustrun fick mer än dubbelt så mycket pengar till sin valrörelse som någon annan kandidat. Någon opartiskhet var inte på fråga. Under valrörelsen åkte han omkring med sin bil tapetserad med hennes porträtt likt en korvkiosk på hjul. Ändå förlorade hon personvalet till mannen från norr. Den spärregel om 8 % som gäller i riksdagsval förde henne ändå in i riksdagen.

I valet 2006 kan man möjligen tycka att partiets medlemmar borde ha tagit någon lärdom av tidigare val, men knappast så. Än en gång accepterade man att nepotismen fick styra valet. Länsförbundets ordförande darrade inte ett ögonblick på manschetten när det gällde att bevaka sitt revir som ordförande i valledningen, och därmed garant för att hustrun skulle bli återvald. Eftersom mannen från norr varit så framgångsrik behövdes han i valrörelsen, partiet hade ju sviktat i opinionen. Men allt eftersom valet närmade sig ökade nervositeten och en månad innan valet skickade länsförbundet ordförande ut ett Mail till partimedlemmarna, vilket var ett synnerligen grovt personangrepp på hustruns konkurrent. Allt i syfte att skrämma kommunföreningarna att ha någon som helst kontakt med mannen ifråga. Hustrun återvaldes med minsta möjliga marginal, det sista utjämningsmandatet.

Det sägs att man skall leva som man lär, och det är nog en klok tanke. Men det är också en tanke som kolliderar med egenintresset. I det skeendet har valberedningarna en särskild betydelse. Att de accepterar den typ av skeenden som de två senaste valrörelserna i länet är uttryck för är beklämmande.
Det skadar partiet och har inget med verklig demokrati att göra.

2007.12.18
Jarl Strömbäck

Att våga säga nej.

Kraftvärmeverket värker fram



Det är december 2007 och stadens potemkinkulisser vacklar. Örnsköldsviks rykte som framgångstad har sin baksida i ett allt större risktagande med medborgarnas pengar. Borgenskulden skjuter i höjden i takt med att de projekt man under ett antal år satsat på likt gökungar kräver allt mer kapital.

Botniabanan, kommunalrådet Elvy Söderströms ofullbordade ser ut att förbli ofullbordad ännu några år. Den utpressningstaktik som ryms i att Ådalsbanan inte togs med i full utsträckning från början, i hopp om att det skulle ordna sig med de pengarna under resans gång går inte hem hos regeringen. Man vill uppenbarligen där inte premiera den sortens agerande.

Under mandatperioden 2002-2006 var två stora investeringsbeslut uppe för beslut. Det ena var beslutet att bygga ett kraftvärmeverk och i det sammanhanget också köpa in sig i fabriken i Domsjö. Det andra var köpet av del av SEKAB, ett företaget som tidigare ägare tydligen inte längre var intresserad av att behålla.

Undertecknad reserverade mig mot besluten i fullmäktige, inte av ovilja att se kommunen växa. Men många år av arbete i konkurrensutsatt verksamhet har ingett mig respekt för det kunnande som den typen av verksamhet kräver. Den kompetensen har inte en kommunal förvaltning, inte heller det lilla energibolag som i det här fallet fått bilda front mellan kommunen och bolagen ifråga.

Nu börjar också facit droppa in. Kraftvärmeverket behöver ytterligare ca Sek 240 miljoner, kanske mer jämfört med det ursprungligen äskade. Och inom loppet av några månader har SEKAB lyft krav som för kommunens del innebär först 70 miljoner, sedan ytterligare kanske lika mycket för att överleva. Den förre ägaren visste vad man sålde.

Det ligger ingen glädje i att säga nej till investeringar, men kommunens och näringslivets ansvar för samhällsarbetet bör också respekteras. Kommunmedborgarnas pengar skall inte få användas som riskkapital alltmedan snålheten i förvaltningarna utgör en piska på i stort sett all annan verksamhet.
Att övriga partier i det sammanhanget var med på noterna är bara ett uttryck för den brist på verklig opposition som råder i vår kommun. Den bristen ser nu ut att bli mycket kostsam för medborgarna.
Det ligger inget nöje i att våga säga nej, men ibland är det nödvändigt. Jag önskar att fler oppositionspartier gjort det när besluten togs. Det är så dags att vakna upp nu.

2007.12.14

Jarl Strömbäck
Relingsvägen 22
891 78 Bonässund
070-6727669
http://liberalavindar.blogspot.com

Luciamorgon

Zorngården i decembermörker.
Fladdrande ljus och framtidstro i unga händer.
Skönsång, stämning och tradition i skön förening.
Visst är det ett värdigt sätt att möta en ny dag.

2007.12.13
Jarl Strömbäck

Makt korrumperar?

Makt korrumperar heter det. Makt ger också inflytande och status åt dess bärare, och innebär i den meningen en lockelse för många. Kan makt och inflytande i samhället i stort också kombineras med rollen som VD i ett ledande företag vars uppgift är att just granska makten?

De frågorna ställer ledarskribenten i Örnsköldsviks allehanda i något andra ordval i sin spalt den 8.12 med anledning av att företagets VD, Anders Källström har vida samhällsintressen bland annat genom det politiskt styrda projektet världsklass 2015 och som ordförande i samhällets speciellt omhuldade kelgris hockeylaget MoDo hockey, ett lag som för närvarande har uppenbara problem både sportsligt och organisatoriskt.
I det läget ifrågasätts tidningens trovärdighet som oberoende granskare av delar av tidningens läsare vilket inte borde förvåna någon.

Ser man till antalet anställda i, eller omsättningen i MoDo-hockey får föreningen ett medieutrymme som vida överstiger dess betydelse i samhället. Därigenom ger också tidningen ett indirekt stöd till marknadsföringen av föreningens verksamhet som är utomordentligt betydelsefullt. Klubben har givits en guldsits i tidningen, något som gjort att den vanlige kommunmedborgaren uppfattar signalen tydligt, MoDo-hockey och tidningen har samma ledning, alltså går de i samma ledband.

Nu har tidningens ledarskribent Lasse Nordström av allt att döma läst av läsarreaktioner på avslöjanden i klubben vilka är mindre smickrande och gör sitt bästa för att övertyga läsarna om det redaktionella oberoendet. Avsikten är god men den kommer inte att bli trovärdig. Trovärdigheten sitter inte i vad folk säger, utan i hur de handlar.

Så länge företagets VD värderar makten i mångfalden av uppdrag, mer än oberoendet i att vara just VD för tidningen och nöjd med det kommer den redaktionella trovärdigheten med rätta att ifrågasättas.
Heder åt Lasse Nordström och hans inlägg men det räcker inte, tidningen är långt mer än dess ledarskribent och det vet läsarna. För tidningens trovärdighets skull borde Källström fundera över vilket han anser vara intressantast för egen del, att tjäna den granskande makten eller att vara en del av makten.
Ibland måste man faktiskt välja vilka herrar och syften man vill tjäna.

10.12.2007
Jarl Strömbäck
Relingsvägen 22
891 78 Bonässund
070-6727669
http://liberalavindar.blogspot.com

Mönstret går igen?

”Det föreligger inget militärt hot mot Sverige” konstaterar försvarsberedningen i sin nyss avgivna rapport.
Den 2.12 hölls val i Ryssland. Val som i sin brist på demokratisk mångfald och frihet fick svidande kritik av oberoende och inhemska kritiker. Personkulten runt Putin är idag väl så stark som den på 1930-talet var för en annan potentat med 2-stavigt namn, nämligen Hitler. Tillåt mig att ge några ytterligare likheter.

Hitler avvände sig av SA (Schutsabteilungen) som medel för att jaga meningsmotståndare inom vänstern för 70 år sedan, Putin har sina Omon-trupper som pryglar och fängslar opponenter i dagens Ryssland. Hitler utvecklade Gestapo medan Putin har FSB som sitt hemliga och effektiva organ för att manipulera makt och människor och om nödvändigt likvidera meningsmotståndare om så behövs. Alex Litvinenko i London och Anna Politkovskaja får nog skrivas upp på det kontot.

Hitlers Anschluss-politik motsvaras i Putins värld av det brutala agerandet i Kaukasus inklusive Georgien och försöken att kontrollera Ukraina. Och i behovet av att kontrollera människorna i Ryssland har media förvandlats till propagandaorgan väl i klass med det i Göbbels Tyskland, bara mer sofistikerat. Rättsapparaten har satts ur spel genom att oberoende jurister och domare effektivt utmanövrerats ur rättsapparaten.
Och Hitlertidens ungdomsrörelse, Hitlerjugend har fått sin nutida blåkopia i Putin-jugend, eller Nasji som dess officiella namn är. Där renodlas personkulten och hjärntvättas unga människor allt i syfte att förvandla dem till lydiga redskap i partiets tjänst.

Mönstret går igen heter det, och den som inte lär av historien, är dömd att upprepa den. Årets försvarsberedning i Sverige får väl i aningslöshet jämföras med den socialdemokratiske statsministerns lögn när han för snart 70 år sedan hävdade att ”Vår beredskap är god”. Alltmedan våra broderfolk i Finland och Norge tolkar utvecklingen i Ryssland på ett väsentligt mer realistiskt sätt, inbäddas svenskarna i troskyldighetens dimmor av en politiskt önsketänkande riksdag och regering.


7.12.2007
Jarl Strömbäck

Möten på webben

debattsal


Fullmäktiges möten har genom åren fått allt mindre offentlig bevakning. Medias intresse liksom allmänhetens att på plats följa arbetet i fullmäktige är inte överdrivet stort. Samtidigt vet vi att det politiska intresset i realiteten hör till det som av medborgarna har allra högst prioritet. I vart fall tyder intresset för politikers avslöjade ofelbarhet på det.

För att ge medborgare i allmänhet direkt tillgång till debatten i viktiga möten, blir det allt vanligare att både landsting och kommuner tv-sänder fullmäktiges möten över webben vilket innebär att de som har dator med Internet kan följa mötena från hemmet.

Ett antal av landets landsting har redan startat sådan verksamhet och jag menar att också vi i vårt landsting borde undersöka möjligheterna att via webben ge medborgarna möjlighet att följa fullmäktigemöten och andra möten av stor betydelse.
En stor fördel med egen sändning direkt till medborgarna är, att det som sägs inte filtreras, sammanfattas och redigeras av annan innan det publiceras.
Gävleborgs landsting liksom Östersunds kommun är exempel från vårt närområde där Webb-tv sändningar görs och uppfattas som en positiv kanal för att nå medborgarna med direkt information.

2007.12.03
Jarl Strömbäck