Juletid 2023

 

Juletid år 2023. Präglad av krig och elände i Ukraina och i Gaza. Så märkligt, och så sorgligt att människor, och dettas ledarskap återfaller i tron på våldet som väg att lösa konflikter.

Att Putin skulle starta sina försök att återskapa den sovjetiska hegemonin var inget  nedrustande länder i väst hade väntat sig. Man hade ju krokat arm med Putin i sin strävan att bygga fredliga relationer för handel och samvaro. Men när väl västvärlden vaggats i sin trygghetsbubbla ett tag, slog han till.

Nu har dem ”speciella operation” Putin startade och som skulle vara över på ett par veckor, pågått i snart 2 år. Den ukrainska befolkningen har visat att man inte vill bli en rysk vasallstat. Det kriget kan fortgå länge än, med förfärliga offer i formen av människor och materiel.

Och i Gaza fick den omstridde och korruptionsanklagade israeliske ledaren Netanya, det krig han  önskade sig. Nu kan han spela ut sitt våldskapital maximalt, på det israeliska folkets bekostnad. För med varenda barn och oskyldig person den israeliska våldsmaskinen dödar, ökar också avskyn över agerandet. Och det judiska folken runt om i världen får bära den skam och rädsla som agerandet skapar.

Det Hamas gjorde i oktoberattacken kan inte försvaras. Men det kan inte heller den masslakt på civila som Israel skapat göras. Man visar bara att man inte är ett dugg bättre än Hamas.

Så våldet blir vår följeslagare genom årets julfirande och in på det nya året.

Nog kunde ni gett världen trevligare gåvor, herrar Putin och Netanya.

2023.12.23

Jarl S

Hotade hav

  

 Haven, de stora öppna vattnen med sina oändliga horisonter har alltid lockat människor. Genom tiderna har de använts för att ge befolkningar föda. De har varit givna transportleder mellan länder och kontinenter och är så ännu idag. Och de ger avkoppling, vila och upplevelser till människor också i vår tid.

Haven utgör 2/3 av jordens yta, och välmående hav är en förutsättning också för vår överlevnad. Därför är det också välkommet att man inom ramen för FN nu har arbetat fram Djuphavsdokumentet.  Må det få det godkännande det förtjänar och därmed bli giltigt för de stora haven och dess oändligt stora artrikedom. Och Sveriges förhandlare i frågan lyfter gärna att man fått igenom att ingrepp i djuphaven skall föregås av noggranna och vetenskapliga konsekvensbeskrivningar

Men haven börjar alltid någonstans, vid det som kallas kustfarvatten. Det är där som kustfisket av matfisk bedrivits i århundraden. Ett hållbart fiske som i generationer bedrivits med respekt för bestånden, och därmed gett oss ett självklart livsmedel, men som nu hotas av den accelererade exploatering som sker av våra kustfarvatten.

Utfiskningen av våra kustnära farvatten är en realitet, av färsk fisk vi köper i handeln idag är 90% importerad. Industrifisket i haven med fiskefartyg i storlekar som inte fanns för några årtionden sedan, bedriver ett rovfiske som effektivt tömmer de kustnära haven. Kustfiskarna och det hållbara fisket slås ut, något man varnat för i många år, utan att få gehör för sina synpunkter hos politiker och ansvariga myndigheter.

Nu hotas också de kustnära vattnen av omfattande etableringar av vindkraftsområden. Ofta med önskad placering på traditionella fiskeområden. Mycket stora vindkraftsverk som skall bindas samman med grov strömförande kabel vilka omges av mycket kraftiga magnetfält. Erfarenheterna av hittills gjorda utbyggnader är att fisken försvinner, liksom fiskeförutsättningarna.

Nog borde det vara en självklarhet att den typen av etableringar föregicks av just de konsekvensbeskrivningar byggda på vetenskap och beprövad erfarenhet, som de svenska förhandlarna lyft fram i djuphavsavtalet. När skall vi i vårt land få en fiskepolitik som stödjer det kustnära och hållbara kustfisket i likhet med vad som är fallet i Norge.

2023.03.30

Jarl Strömbäck

Sjökapten och fd liberal politiker