Operation mörkläggnng

I kommunen norr om skogen hade man fullmäktigemöte häromdagen. Det var ett viktigt möte. De avslöjanden vi fått till dels på senare tid tyder på stora ekonomiska problem. Det kommunala energibolaget, som borde gett kommunen god avkastning, behöver 900 miljoner för att inte gå i konkurs. Nu sitter ekonomerna och räknar på följderna, liksom de kommunala förvaltningar som ålagts sparkrav på 2,5 %.

I media har oppositionen, i den mån det finns en sådan, flaggat för skattehöjningar. Det ledande partiet socialdemokraterna skulle nog föredra en lösning med höjda kommunala avgifter och hårda sparkrav. Nog fanns det mycket att debattera om.

På dagordningen stod också tertialbokslut och ekonomisk plan för de kommande åren. Laddat för debatt alltså, och undertecknad väntade på den vanliga ordningen, nämligen den att ordet gick till de olika partiernas företrädare efter storlek. Men det här mötet visade sig vara ett väl planlagt möte.

När väl kommunstyrelsens ordförande hållit en mycket kort och oinspirerad föredragning klubbades mötet av utan någon som helst debatt. Det hade inte varit möjligt utan en överenskommelse över partigränserna. Man ville inte ha en debatt, varför kan man fråga?

Öppenhet i debatt, ord och tanke brukar kallas demokratins grundläggande fundament. Det fundamentet förfuskas inte bara i fjärran länder, det manipuleras bort också i vår så kallade demokrati. När ansvaret för den ekonomiska röran bärs av alla de stora partierna, då väljer man att starta operation mörkläggning.

Moderaterna och Centern är genom sina platser i de kommunala bolagens styrelser insyltade i de totalt misslyckade affärer som gjorts med Övik Energi som front. Affärer som nu får alltmer publikt intresse via media, inklusive TV. Man väljer nu att göra gemensam sak med den socialdemokrati de borde vara opposition till.

Och den oberoende granskning av affärerna runt Övik Energi som skulle göras, kommer nu att utföras av kommunjuristen. Sådan herre, sådan hund.

2012.05.29

Jarl Strömbäck

Seniorpartiet SPI

Vanstyrets politik 1.

När nu äntligen Mittnytt vaknat upp och upptäckt Örnsköldsvik, eller kanske snarare den alternativa bilden av Örnsköldsvik, så hoppas jag verkligen att man går till grunden med de politiska lättsinne som blivit en kvarnsten över staden och kommunen.

Ekonomiska bubblor är inte något som bara återfinns i USA eller Grekland. De kan också återfinnas på lokal nivå i små städer med högmodet som ledstjärna. Av det skälet kommer här ett antal exempel värda att redovisas.

Först ut för granskning blir Botniabanan.

Att järnvägen för 100 år sedan drogs långt från kusten i Norrland hade militära skäl. Rädslan för ryssen var stark i hela landet, och kanske mest i norr där de ryska härjningarna fanns i färskt minne för dåtidens beslutsfattare.

Men lika stark har på senare tid önskan om en kustjärnväg som bygger samman befolkningscentra längs kusten varit. Tanken om en utbyggnad utefter kusten var med andra ord mogen för drygt 10 år sedan. Då hade den borgerliga regeringen 1991-94 byggt högakusten bron som ett sätt att locka de norrländska väljarna. När S tog tillbaka majoriteten i riksdagen 1994, blev Botniabanan deras svar på högakusten bron. Men det fanns en väsentlig skillnad mellan de två projekten.

Högakusten bron och anslutande vägar mötte litet motstånd. Botniabanan mötte stort motstånd. Därför valde man att manipulera riksdag och allmänhet. Kostnaderna fragmentiserades, de presenterades inte i sin helhet utan stegvis. De ursprungliga kostnader som presenterades, ca 8 miljarder var kraftigt underbudgeterade, och inbegrep inte den upprustning alla insatta visste, måste göras på anslutningen söderut. Slutnotan i den mån den ännu föreligger, torde sluta på ca 25 miljarder. Så demonstreras politiskt lättsinne av grekiska proportioner också i vårt land.

Botniabanan har i den politiska propagandan lyfts fram som en sinnebild för utveckling i norr, och i grunden är det inte fel att en kustjärnväg byggs och moderniseras. Det som däremot måste kritiseras är det manipulativa sätt politiken använt för att nå sina mål, och de konsekvenser det får.

Parhästar i genomdrivandet av det projektet var vännerna i Socialdemokraternas verkställande utskott Göran Persson och Elvy Söderström. Facit föreligger nu med en järnväg som har utsatts för massiv kritik för bristande funktion, och som ännu 6 år efter att den skulle ha varit färdig enligt ursprunglig plan, brottas med stora problem.

Mönstret skulle visa sig gå igen, men mer om det i nästa blogg.

2012.05.26

Jarl Strömbäck

Seniorpartiet SPI

Riskfritt

Det krävs mod, kunskap och övertygelse för att vända sig mot en handlingslinje som flertalet stödjer. Det är desto lättare att gå ut med kritik när facit redan föreligger. Sällan manifesteras det tydligare än i de inlägg SVT-Mittnytt  hade om Övik energi den snart gångna veckan (21-2012).

Medan rikstäckande media som Veckans Affärer, Affärsvärlden, Sv. Dagbladet, tidskriften Fokus, SVT riksnyheter för att nämna några under åren uppmärksammat Öviks förunderliga affärer, har undersökande reportage från den lokale bevakaren Mittnytt varit marginella.

När så facit kommer, energibolaget förvandlats från en kassako, till en enorm skuldkälla med behov av 900 miljoner för att inte gå i konkurs, då vaknar Mittnytt till liv. Men istället för en djupgående analys av orsakssamband, blir det ett ytligt reportage, med stänk av likgiltighet.

Ingen fördjupning i SEKAB-affären, ingen fördjupning i kommunens månghundramiljons rullning till Domsjö fabriker, och ingen fördjupning i varför man byggde ett kraftigt överdimensionerat kraftvärmeverk, när man kunde kommit undan med en ¼-del av kostnaden om man bara byggt för fjärrvärmens behov.

Och som bollplank i det politiska systemet väljer Mittnytt i reportaget ett par politiska personer, vilka företräder partier vilka var delar av det etablissemang som gick in i de affärer som nu resulterat i den ekonomiska baksmällan.

Nu är det riskfritt att vända kappan efter vinden, att kritisera utvecklingen när facit tydligt och klart föreligger. Så demonstreras det politiska hyckleriet med Mittnytt som budbärare. Tack för den lektionen.

2012.05.24

Jarl Strömbäck

Skolan i blickfånget

Landets största arbetsplats brukar skolan kallas, och med all rätt. Där formas vår gemensamma framtid i den undervisning, den kunskap och de förhållningssätt som förmedlas. Men det är en verksamhet i kris. När nu 40-talisterna, de som kallats tidernas mest välutbildade generation dra sig tillbaka. Då kommer av allt att döma stora luckor uppstå. De som skulle ersätta det gamla trogna gardet finns inte. De ratar skolan till förmån för andra yrken, andra utbildningar.

Vägen dit kan naturligt nog beskrivas på olika sätt. Ett sätt är att jämföra skolan sådan den var när 40-talisterna stormade in i skolsalarna runt år 1970. Då var yrket förenat med status och läraren var en auktoritet.  I klassrummet hade läraren det övergripande ansvaret för sina elever, och sin tilldelade kunskapsöverföring. Scheman lades upp av skolledningen, ekonomin handhades likaledes av skolledningen. Skolan var en statlig angelägenhet, därigenom också i rimlig grad jämförbar oberoende av ort och kommunal ekonomi.

Politiskt har klåfingrigheten alltid varit ett av skolans gissel. Knappt har en läroplan beslutats och implementerats, så har en ny förändring aviserats. Och den stora nådastöten kom Göran Persson(S) att utdela. Bort med skolan från den statliga sfären, en påse pengar till kommunerna och de fick ta över, så var hans mantra.

En påse pengar kan användas på många sätt, inte bara i skolan. Med den kommunala styrningen kom ständiga sparkrav samtidigt som administrationen ökade. Trots mer folk på skolkontoren gjordes lärarna ansvariga för schemaläggningen, naturligtvis i delaktighetens och demokratins namn. Borta var den tid man från lärarhåll rekvirerade de läromedel man önskade. Nu skulle det budgeteras, och beslutas i storgrupp, naturligtvis i delaktighetens och demokratins namn. Och av det självständiga arbetet i klassundervisningen blev det arbetsgrupper och möten i delaktighetens och demokratins namn. Möten som tog alltmer energi som borde kommit eleverna till del.

Och i PISA-studierna fick vi i Sverige storstryk av ett Finland som hållit fast vid de ”gamla” synsätten på arbetet i skolan. Och naturligtvis är det många år sedan en lärare i lön kunde jämföras med en riksdagsman. Yrket har alltmer övergivits av männen, och blivit en kvinnofälla.

Så står vi då 20 år efter Göran Perssons bravader med facit, en skola som inte lockar som arbetsplats. Och följaktligen heller inte når den världsklass vi en gång hade i utbildningen av våra unga.

Vägen tillbaka tror alltfler är ett förstatligande av skolan. Och kanske är det så, hur skall man annars kunna ge alla en likvärdig utbildning. Oberoende av om man bor i fattigkommunen eller rikemanskommunen?

Urholkningen av pensionerna fortsätter

Så är det då dags igen. Inför år 2014 aviserar pensionsmyndigheten att pensionerna sänks med 0,7%. Lägg till det en normal inflation på 2,5% så innebär det realt en sänkning med minst 3%, sannolikt mer. Mönstret från tidigare år med reala sänkningar av pensionerna går igen. Snaran dras åt ännu några snäpp.

Det talas i avtalstider om mer eller mindre stora löneökningar för de stora kollektiven, utom för ett, det kollektiv som lever av uppskjuten lön. Det som kallas pensioner. När man för drygt 10 år sedan introducerade det som kommit att kallas århundradets pensionsreform, så var det också det. Aldrig någonsin tidigare i vårt land har staten konfiskerat medel på det sätt som man gjorde när man överförde 258 miljarder av de som sparats i pensionsfonderna till statskassan. Och löftet om att det inte förelåg någon risk för att pensionerna skulle behöva sänkas, har visat sig vara en enda stor bluff.

Den utveckling vi nu ser, kommer att drabba kommande pensionärer i än högre grad än gårdagens. Kortsiktiga skattesänkningar för att köpa röster får ersätta långsiktig vård av ett alla omfattande välfärdssamhälle. I det tänket är av debatter och uttalanden samtliga etablerade partier dessvärre eniga.

Alternativet är att i högre grad återgå till synsätt, där kortsiktigt tänkande och konsumptionshysteri ersätts av synsätt präglade av omsorg om välfärdsstaten. Där man inte spelar ut grupper mot varandra. Där de som arbetar och de som har arbetat kan gå hand i hand. Ett samhälle där vård och omsorg inte enbart räknas i pengar, och där mångfald i tanke och handling ges utrymme att berika både enskilda och samhället i stort.

Den nuvarande utvecklingen kommer om den inte bryts skada samhället i stort, låt vara att det sluttande planet i första hand drabbar den äldre delen av beflkningen.

2012.05.19

Jarl Strömbäck

Seniorpartiet/SPI

Att leva som man lär

Häromdagen redovisade SVT hur riksdagspensionerna används som en gyllene fallskärm av fd riksdagsmän och kvinnor. I vårt län handlar det om Hans Stenberg(S), som nu dessutom lyfter arvoden för sina uppdrag i landstinget.

Det handlar om Solweig Hellqvist, Folkpartiets fd osynlige riksdagsledamot, en person som knappast lämnat några avtryck efter sina 8 år i riksdagen, men ändå anser sig oförmögen att ta sig an nya arbetsuppgifter.

Att leva som man lär anses ju vara en dygd, den är i så fall illa skött av de före detta lagstiftarna i riksdagen. De har nämligen i sina respektive partiet varit med om att skärpa reglerna för arbetslösa och sjuka. Utförsäkringar och stupstock i form av FAS3 har blivit deras vapen mot den vanlige medborgaren, samtidigt som man utan skrupler lyfter sina arbetsfria inkomster.

Skämmas borde de, men kanske har de inte den moraliska halt längre att det är möjligt. De som så gärna dikterar för andra utan tanke på eget föredöme, de devalverar etik och moral. De bidrar till att bygga på det politikerförakt som tyvärr växer sig allt starkare.

2012.05.15

Jarl Strömbäck

Gruppledare SPI

Svarta Liemän

Så är dom då tillbaka skarvarna, luftens svarta liemän. De senaste veckorna har jag sett dem flyga i stort antal. Plocka grenar från de stora träden vid vattenbrynet för att sedan flyga ut till den lilla fågelskyddade ön de nu ockuperat.

Där har vi tidigare sett en mångfald av vadare och sjöfåglar häcka varje år. Nu kommer dom snart vara bortdrivna av skarvarna och den tidigare lummiga lilla ön förvandlad till en spök-ö av förvridna döende, och av vit träck täckta träd.

Så åskådliggörs också förvandling, allt är inte positivt. Nu talas om skyddsjakt på skarven, den har ingen egentlig fiende och är nu ett problem av dimensioner i många delar av landet. Fisket drabbas hårt, i Stockholms skärgård har turistfisket i stort sett dött ut, det finns inget att ta. Det har skarven redan gjort.

Här uppe i norr har den tidigare så självklara fiskenäringen i stort sett dött ut som yrke. Skälen till det är flera, sälen är ett stort problem för alla som försöker fiska med fasta redskap, nät eller fällor berättar min bror, ordförande för den spillra som finns kvar i yrket här i norr. Det är så mycket lättare att plocka fisken ur fiskarnas redskap, är att jaga själv, och tillväxten av säl fortsätter.

Det finns kanske anledning att fundera över den levande mångfald vi nog alla eftersträvar, i ljuset av de förändringar över tid som sker. Allt är inte guld som glimmar, all förändring är inte av godo.

2012.05.13

Jarl Strömbäck

Skilda världar

Den gångna helgen var i ett politiskt perspektiv viktig. Två val inom EU i och med Frankrikes presidentval och det grekiska ödesvalet. Men också på det sättet att Ryssland fick tillbaka sin nygamle president.

I demokratierna Grekland och Frankrike skedde valen utan våld på gator och torg. Demonstrationer var tillåtna men inte speciellt omfattande. Media var tillåtna att skriva och tala enligt eget skön. Och naturligtvis, i det grekiska parlamentsvalet fanns mångfalden av partier som utmanade de två stora Pasok och Neo Demokratia. Partiföreträdare och presidentkandidater rörde sig fritt bland sina anhängare. Så som det bör vara i en levande demokrati.

 Annat var det i Ryssland. Där har valet av Putin retat upp både gammal och ung, ur alla samhällsklasser. Det första Putin gjorde när han för drygt 10 år sedan tillträdde, var att utplåna det frö till demokrati som den då nya författningen förestavade. Han såg till att kritiska medier antingen köptes upp av ”trogna vänner”, eller trakasserades, inte sällan med mord på skrivande journalister.  Anna Politkovskaja på tidskriften Novaja Gazeta är i det avseendet den mest namnkunniga, men det finns många fler som stupat för sin rätt till det fria ordet.

Och när han nu trädde in för att svära eden som president för andra gången, nu med mandattiden förlängd till sex år, då var det med obehag man såg ceremonin. Likt en kejsare med ja-sägarna kantande gången, skred han fram med ett kroppsspråk som signalerade här kommer jag. Alltmedan polis och inrikestrupper spöade upp eller fängslade de som försökte demonstrera eller på liknande sätt markera sitt ogillande på gator och torg i det ryska imperiet.

Och i talarstorlen svor han att tjäna det ryska folket, när han istället i sak kräver att folket tjänar honom. Så demonstreras politikens skilda världar och den ryska tragedin, men också skillnaden mellan verklig demokrati och skendemokrati.

09.05.2012

Jarl Strömbäck

Gruppledare SPI

Skål go vänner

Häromdagen var det kalas av det större slaget. Domsjö Fabriker bjöd på fest för att fira sina stora investeringar. Och på var sina sida om före detta VD likt hedersgäster, stod vårt kommunalråd och förmodade oppositionsråd likt lydiga tennsoldater.

Hundratalet dignitärer sägs varit inbjudna till festen, men ändå saknas alltför många. Nämligen alla de kommunmedborgare, de som via kommunala beslut så frikostigt försett bolaget med medel via först köp av ”skrotet i fabriken” för ca 190 miljoner, sedan byggandet av ett kraftvärmeverk, vilket befriade bolaget från motsvarande egna åtgärder. Den prislappen ligger på betydligt över 500 miljoner, slutligen ”köpet av infrastrukturen hamn och vatten” för 220 miljoner. Tillsammans har kommunen via stöd enligt ovan ställt upp med ca en miljard SEK.

Kommunen får enligt lag inte gynna enskilt företag, men i Örnsköldsvik gäller andra lagar?

När den utomordentligt duktiga Inga-Britt Ahlenius intervjuades  i söndagens P4 (6/5), kom bland annat frågan om korruption i kommunala sammanhang upp. Hon hade den uppfattningen att det behövs en riksrevision också för granskning av kommunerna.

 I en Motion  i november 2011 föreslog undertecknad en oberoende granskning av affärerna mellan våra kommunala bolag och de i Domsjö, och vårt kommunalråd välkomnade en sådan granskning enligt rubriker i ÖA.

Ännu ett halvt år senare har vi inte sett röken av någon oberoende granskning.

2012.05.06

Jarl Strömbäck

Snurrigt värre

Tillåts en liten utflykt i språkets värld? Håll tillgodo kära läsare, här kommer den.

* Bulldog  säljes. Äter det mesta och tycker mycket om barn.

* Fallskärm. Använd endast en gång, aldrig öppnad, liten fläck.

 
* Frysbox, 2 år, i nyskick, lagom till 2-3 personer.

 
* Gul nackad papegoja till salu.

* Äldre dam eller herrcykel köpes billigt.

* Klocka upphittad, återfås mot beskrivning av Kurt.

 
* Tvåmanstält, använt en gång, bytes mot barnvagn.

 
* Promenadkäpp borttappad av herre med silverknopp i ändan.

* Person som kan ta hand om hästar som inte röker eller dricker.

* Lägenhet med utsikt över grönområde och parkettgolv.

* Liten stuga i Sälenfjällen med bastu på 65 kvadratmeter.

* På mitt konditori serveras lemonad, tillverkad av undertecknad själv, som är korkad och stämplad.

* Välkomna till Anton Carlsson - rökt laxhandlare från Blekinge.

* Björks bussresor - ett alternativ till en trevlig semester.

* Dagens ros till de två män som hjälpte mig till sjukhuset efter att ha brutit min fot

2012-05-05

Jarl Strömbäck

I vitsippors tid

Det är valborgsmässoafton. Vi har liten släktmiddag på Hotell Södra Berget i stan som politiker vill kalla norrlands huvudstad. En enastående utsikt har man i vart fall från hotellet där det ligger, likt en vaktpost över staden nedanför.

Maten är god och stämningen likaså, vi trivs tre generationer tillsammans. Två barn 3 o 7 år. Snart kommer ett nytt liv att finnas kretsen om allt går väl. Då skall Berivan och Jesper för första gången bli föräldrar. Det unnar jag dem verkligen, så mycket av livets mening ryms i barnen.

Några dar tidigare, ordförandekonferens i Stockholm i landets näst största pensionärsorganisation. 75 deltagare från olika delar av landet. Generaldirektören för socialstyrelsen talar om det avskyvärda i att objektifiera äldre människor genom att använda språket. ”Brukare” får du finna dig i att vara den dag du behöver den kommunala hjälpen. Smaka på ordet brukaren i 39-an som exempel? När namnet på personen försvinner, vad försvinner mer av medmänsklighet?

”Intern” kallas de inom kriminalvården, men när och varför använda samma synsätt på de äldre vilka i de flesta fall har tjänat stat och krona med sin arbetskraft och sina skatter i ett långt liv?

Nog om det, framtiden äger vi att skapa och förändra. Så låt oss åtminstone försöka.

I vitsippors tid vaknar tilltron till det goda, den behöver vi slå vakt om också denna årets första majdag.

2012.05.01

Jarl Strömbäck