Veckans fråga?

Under årets vecka i Almedalen hölls förutom de politiska partiernas framträdanden, mer än 600 olika seminarier eller andra händelser. En av dem var presentationen av SNS: s demokratiråds senaste skrift. Boken som innehåller ett antal belysningar av hur opinionsundersökningar används i politiskt avseende och av media, är ett kollage av synpunkter från olika länder skildrade av ledande experter från dessa.
Ur dess drygt 200 sidor finns några rader som väcker frågor relevanta för oss alla att tänka över. Tillåt mig att citera:

Den som tror att mediernas opinionsundersökningar på något sätt återger en sann, naturlig eller objektiv inställning hos ”folket” har inte insett hur många sätt det finns att ställa frågor på, och hur dessa olika slags frågor kan framkalla mycket skilda svar i enkäter och intervjuer.
Intrycket att opinionsmätningarna på något sätt skulle vara fristående och objektiva avläsningar av den allmänna meningen är en illusion, som delvis skapats av journalisternas sätt att presentera mätningarnas resultat och av deras skildring av att opinionsmätningsföretagen skulle vara oberoende och bara producera mätningar som medier sedan passivt återger.

Så kvar står frågan nästa gång du läser dagens eller veckans fråga, eller tar del av någon opinionsmätning, görs mätningen som ett utryck avsett att återspegla folkets röst, eller som ett redskap för journalistisk spekulation?

2008.07.21

Jarl Strömbäck

Omdöme eller provokation?

EcceHomo-debatten i vår lilla stad, blev i mångt och mycket en upprepning av den nationella debatt som följde på utställningen när den presenterades på riksnivå för 10-talet år sedan. I ÖA den 29.4 kunde vi läsa signaturen JS (ej att förväxla med undertecknad) med citat ur Bibeln visa på den skillnad i synsätt som skiljer ett modernt samhälle från en fundamentalistisk syn på etiska och moraliska frågor.

Fallet EcceHomo utgör i det sammanhanget en brännpunkt. I ett samhälle präglat av upplysningsideal bör en provokation kunna tålas, men frågan som kan ställas är hur den provokationen utformas? Behövs konstnären Wilkes rondellhundar med syfte att reta de med islamsk tro? Hade reaktionen på den av kommunen utskickade tidskriften blivit mildare om omslaget visat en naken kvinnokropp istället för utställningens nakne man? Rimligen hade debatten också då rasat, men med kanske annan argumentation. När önskan att provocera blir så stark att ansvariga bortser från mottagarens möjlighet att själv få välja om man vill se bilden eller bilderna, då får man acceptera att det uppfattas som ett uttryck för dåligt omdöme.

I dagarna har museet, numera också prövat som bana för mountainbike intagits av besökande utomjordingar. Vår numera skäggprydde kultur-jesus, vilken likt Strindbergs Carlsson svepte in som en stormvind i kulturlivet i vår lilla stad, har därmed av allt att döma fullföljt sitt uppdrag att lära bonnläpparna vad riktig kultur innebär. Dags att gå vidare med andra ord. För egen del vill jag gärna önska honom lycka till.
Varför då inte ta med sig utställningen till huvudstadens Nationalhistoriska, eller kanske ännu lämpligare Etnografiska Museum. Med den framsynthet som råder i huvudstaden är det säkert fritt fram att riva ut valda delar av deras gamla skräp, svartmåla det och inplantera lite verklig action.
Lilla Övik kan väl inte rimligen vara mer framsynt en storstadens kulturelit.

2008.07.04
Jarl Strömbäck

FRA - ett liberalt fiasko.

Dessa fördömda protester?

Årets rötmånadstema är givet. Det stavas med tre bokstäver, FRA. Den följetong som egentligen startade redan under den föregående regeringen, har nu blivit till en kvarsten om halsen på alliansregeringen, och i synnerhet de som etiketterar sig liberaler.

För hur kan människor som bekänner sig till frihetsideal och öppenhet, rösta för dold granskning av den egna privata posten av okända och för ökända syften. Teknikneutralitet kallas det av förespråkarna, men kontrollbehov är det riktiga argumentet. Storebror ser dig var Orwells paroll, och det samhället bejakar också vår tids liberaler. Det är stötande och oförsvarligt.

Dessbättre finns de som ser de klassiska värdena. När de förra partiledarna i Folkpartiet, Ullsten, Westerberg och Leissner på DN-debatt den 14 juli uttrycker sitt avståndstagande från den nuvarande partiledningens linje, så har man många med sig. Att sedan några av de nuvarande riksdagsledamöterna väljer att byta sida och gå emot det beslut man för kort tid sedan klubbade igenom, visar knappast på ideologisk skärpa och konsekvens. Liberaler skall inte vara de som skapar ett övervakningssystem utan egentlig möjlighet att kontrollera.

På senare år har vi som argument för försvarsnedläggningar fått oss itutade att det inte föreligger några militära hot mot Sverige. Nu används plötsligt en påstådd hotbild som grund för införandet av den nya FRA-lagen. Trovärdigheten i det agerandet blir minst sagt liten, inte minst för de många som ser sig som försvarsvänner.

Alliansen fortsätter att skjuta sig själv i foten också i den här frågan. Med det agerandet har man gjort sig själva till sin värsta fiende, i vart fall om målet är att vinna valet 2010. Och oppositionen kan sitta lugnt i båten och njuta av opinionssiffrorna.

2008.07.15
Jarl Strömbäck
Relingsvägen 22
89178 Bonässund
070-6727669
http://liberalavindar.blogspot.com

Sommar!

Fåglarnas höghus på Mjältön


Sommar och livet lever.

Ådorna – stolta med sina många dunungar i vattnet.

Skraken – ivriga ungar som kivas om att åka på hennes rygg.

Och på Sveriges högsta ö, Mjältön har de trädboende skapat sitt eget höghus.

Bäverhyddan är ett mästerverk av vår store gnagare.

Sommar – vita segel och dyk i havet.

Rullande hjul till nära och kära.

Dags för dagar av tillgivenhet och värme.

Bort från de många vardagarnas stress och kamp.

Njut och koppla av du också, nu blir det glesare mellan inläggen ett tag.

Jarl Strömbäck
2008.07.02

Kampen om miljön!

Förbränning av restprodukten bagass vid etanolframställning i Brasilien.



FRA-debatten som tycks bli en lång pina för vår alliansregering behöver avlösning av något mer neutralt? Kanske kan man se veckans intresse för miljön, i betydelsen biobränslen som ett initiativ att avleda uppmärksamheten. Så här i semestertider är det kanske en fråga som vänder debatten. Och visst är den angelägen?

På den ena sidan ser vi Folkpartiet. Liberalerna vill slopa subventionerna på biobränslen. Ett viktigt skäl är den exploatering av mark och grödor som en storskalig och global satsning på biobränslen kommer att leda till. Monokulturer breder ut sig. Fattigt folk fördrivs in till storstädernas slum alltmedan deras jord används till bränsle istället för mat. I klassisk liberal anda bör man vara emot en sådan utveckling.

På den andra sidan finns Moderaterna. Deras fingertoppskänsla är säkert riktig när man lockar med än mer subventioner av biobränslen. Den vanlige svensken har nog med sin egen börs, vad spelar då Afrikas fattiga folk och Sydamerikas till döden plågade sockerrörsarbetare för roll? ”The show must go on” kan budskapet tänkas vara och immigrantströmmarna ökar alltmedan de murar klassiska liberaler varit så mycket emot, nu byggs allt högre vid EU: s gränser.

Var så god och välj?

2008.07.01
Jarl Strömbäck