Dramaturgi Corona

 Strålande sol när vi likt många andra använder dagen till att gå runt på naturreservatet Amundöns stigar och stränder. Så mycket att upptäcka för 10-åringen, och så mycket sol och frisk luft att insupa från havet. Våren är här med sina vitsippor och vårlökar, men ännu är kylan närvarande i vind och vatten.

Och i världen i stort handlar nu allt om det lilla virus som lamslår länder och företagande. Strategierna för hur att tackla krisen varierar. Det bästa utfallet har Taiwan, den närmaste grannen till stora China, men som redan vid utbrottet där införde skarpa reserestriktioner och konsekvent smittspårning. Genom skarpa kontroller av in-och utresor ur landet har man också uppnått enormt goda resultat, sett i förhållande till andra länder. Endast ett registrerat dödsfall.

Motsatsen syns nu i den yrvakna hantering som sker och har skett i Europa och USA. Från att ha varit ett negligerat hot, slår nu krisen och de åtgärder som kopplas till denna stenhårt mot ekonomi och näringsliv i de olika länderna. När de stora näringskedjorna bryts, och rädslan för viruset lamslår myndigheter och enskilda, då rasar också fundamenten för ländernas funktioner och arbetslösheten skenar.

Corona restrictions

Boten är nu att trycka nya pengar och skicka ut dem till behövande, både enskilda och företag allt medan dödstalen av de som drabbats ökar dag för dag. Syftet är att bromsa  konkurserna vilka nu ökar snabbt, i synnerhet för små företag med liten likviditet. Det kan i sin tur innebära stora bortfall av sysselsättning, och kräva lång tid för att återställa om och när den aktuella virussmittans grepp om samhällena minskar.

Och för vårt land gäller att rädslan för att med mer radikala grepp motverka smittans utbredning, kommer att skörda långt fler liv, än om man följt det exempel som Taiwan utgör. Slappheten och låt-gå-mentaliteten i svensk hantering kritiseras också av många experter, inte minst från våra grannländer.

Dramaturgin i allt detta är lika närvarande och reell, som den är utslagsgivande för vilka som skall överleva eller inte.

2020.03.28

Jarl S

Vårdagjämning 2020

Solig och verkligt fin morgon denna 2020 års vårdagjämning. Så har vi då den dag på våren när dag och natt är lika lång jorden runt. På sitt sätt en påminnelse om att vi alla är beroende av samma ljus och samma globala förutsättningar. Det här lilla klotet i universell mening, som är vårt hem, borde vi verkligen uppskatta och vårda.

Men i politikens värld och kampen om herraväldet återkommer ständigt på olika sätt händelser som stör och förstör. Den nu mest aktuella är det lilla och osynliga virus, som är på väg att rasera människors livsförutsättningar genom den skräck det skapat i land efter land.

Verksamheter stängs, kommunikationslinjer läggs ner och stoppas. Försörjningslinjer bromsas och panik och ångest hos en stor del av mänskligheten skapar hamstring och flyktreaktioner. Men hur flyr man från det man inte ser eller vet att undvika.

Nu talar man på sina håll om den största samhällsskada sedan WW2, det stora kriget för 75 år sedan. Hur det blir med det kommer att visa sig om någon månad. Blir förloppet kort och begränsat i tid och omfattning, kommer skadorna och förtroendet till de samhällssystem vi vant oss att ha tillit till återställas. Ju längre inskränkningarna och åtstramningarna ligger kvar, desto större skador kommer det att ge på ekonomier, samhällssystem och tillit till de styrande organen.

Visst är det viktigt att värna om människors liv, också gamlas. Men hur man gör det bäst sett i ett stort och övergripande perspektiv, blir mycket en fråga om bedömningar på svajande grunder. En pandemi som släpps lös har sina givna risker.  Och samhällen som saknar resurser för att möta den, kommer att prövas hårt.

För stora delar av världen har den prövningen på allvar börjat. Utfallet kan vi bara hoppas på blir snabbt och bra. Men än så länge är det bara ett hopp utan egentligt stöd.

2020.03.20

Jarl S

Kris och konsekvenser

Ljummen och riktigt fin vårmorgon denna marsdag, om än solen är skymd av tunna moln. För bara ett par dagar sedan var kyla och hårda vindar rådande, så skiftar vädret från hårt till gott. Och kanske den återspeglingen kan ses också i någon mån av det som nu ses som den största samhällskrisen på decennier i global mening.

Ett osynligt litet virus och dess spridning skrämmer nu en hel värd till underkastelse, isolering och kraftiga samhällsförändringar. Gränser mellan länder stängs, kommunikationslinjer, i synnerhet flyget stoppas. Rese mönster slås sönder och regeringar meddelar förbud mot större sammankomster än 5 personer (Österrike),50 personer (USA), och i vårt generösa land 500 personer.

Bakom den generositeten ligger krassa politiska bedömningar. Sverige har inte råd och möjlighet att bekämpa Corona krisen på samma tydliga sätt som andra länder. Våra sjukhus är överbelagda redan med normal aktivitet. Utrymme för stora grupper Corona-fall finns inte utan att annan sjukvård ställs åt sidan. Testkit finns inte för masstestningar, och utrustning för de som arbetar med de sjuka saknas.

Alltså väljer man från myndigheternas och politikens sida att bagatellisera pandemin jämfört med många andra länder, och därmed också lägga riskerna på den enskilde medborgaren. Dessbättre och tydligare är de många företag som likt Volvo och Ericsson anmodar de anställda som så kan att arbeta hemifrån. Där inser man värdet av att skydda sin personal så långt det går.

Coronavirusets farlighet, liksom de åtgärder som vidtas, eller underlåts att vidtas, kommer i en framtid att utvärderas. I den utvärderingen kommer inte de kunna deltaga, som kommer att offras på den politiska handlingsförlamningens och oförmågans altare.

Hur många de offren blir kommer kanske också att hemligstämplas.

2020.03.16

Jarl S

Kaos

Regnet strilar denna marsdag på landets västra kust. SMHI har meddelat att februari varit den regnigaste månaden på mer än 100 år. Så blev vintern till höst och nu också tidig vår.

Och ute i den globala världen sprider sig kaoset i skräcken för Corona viruset allt mer. Under några veckor har USA-s president Donald Trump i sina försök att stoppa börsrasen trivialiserat smittan, försökt att stoppa läkarprofessionens larmrapporter. När det ändå inte gått vänder han nu på kappan och pekar finger åt Europa genom att stoppa alla flygförbindelser med Europa i en månad.

Så förvandlas också inrikespolitik till skenlösningar hos USA-s famlande president. Den sämsta man någonsin haft enligt landets officiella rating. Och börsen fortsätter att falla globalt till men för allt och alla. Den förkylningsåkomma som startade för drygt 2 månader sedan, stryper nu sakta men säkert område efter område. Inte genom sin egentliga farlighet, utan genom de åtgärder av panik och politik som drivs fram i land efter land, på område efter område.

Det finns ingen anledning att förminska virusets existens, den finns och den kommer att fortsätta sin spridning över världen likt andra virus av liknande slag gjort tidigare. Men det är bekräftat att dödligheten ligger i allt väsentligt hos redan svaga individer, medan den friska delen av befolkningarna klarar åkomman utan större besvär än vid andra influensa infektioner.

Så har vi nu en situation där handelsmönster, resandemönster, ekonomier och försörjningslinjer bryts sönder. Något som kan få effekter mycket allvarligare än vi i dagsläget kan förutse. Upplopp och omstörtande rörelser har alltid följt där nödlägen uppstår.

 Det kaos vi nu ser breda ut sig kan få följder långt allvarligare än de nu taffligt tagna ”skyddsåtgärderna” motiverar.

2020.03.12

Jarl S

Makten och bulvanerna 9.

Adventstid och snön lyser vit på taken, för att citera Viktor Rydberg. Det är tidig morgon när det här skrivs, det gäller att passa på innan huset vaknar. Där nere sover ännu de två barnbarnen, 3 och 8 år gamla med sina föräldrar. När dom vaknar blir det liv i luckan, och det är livsbejakande. Men inte så mycket tid för övrigt.

Det är dags att efter en dryg månad återvända till rubriken makten och bulvanerna. Dags att ge utvecklingen ett vidare perspektiv utifrån tidigare beskriven fallstudie.

Först något om lagstiftningen som styr förvaltarskap och godemanskap. Den lagstiftningen är föräldrabalken, en lag som kom till för snart 100 år sedan som en skyddslag i främst relationen föräldrar/barn. Den har sedan lappats och lagats i många omgångar, och idag används den i förmyndarfrågorna i ett vidare perspektiv, och oberoende av den berördes ålder.

Riksrevisionen har ansvaret för att kolla att våra myndigheter sköter rättstillämpningen på ett korrekt sätt. Den myndigheten gjorde för några år sedan en granskning av hur lagen tillämpas. Resultatet finns redovisat i en rapport 2006:5 med rubriken ”Länsstyrelsernas tillsyn av överförmyndare”

Rapporten var en mycket kritisk sådan (den går att läsa på nätet) på inte mindre än 90 sidor. Ta gärna del av den om ni är intresserad, annars kommer här några fakta ur rapporten:

År 2004 fanns i landet omkring 88 000 personer – huvudmän – som

hade ställföreträdare i form av antingen en god man, en förvaltare eller

En förmyndare. I uppdrag ingår att bevaka huvudmannens

rätt, att förvalta huvudmannens egendom samt att sörja för

Hans eller hennes person. Det sammanlagda värdet på de tillgångarna

som ställföreträdarna förvaltade åt sina huvudmän uppgick till

17,5 miljarder kronor.

Det är alltså oerhört stora personliga belopp som de som får kontrollen över enskildas egendom, också tar kontroll över. Hur är då utvecklingen på området?

Enligt domstolsverket har utvecklingen av företrädarskap (samlingsnamn för gode män och förvaltare) varit följande:

År 2000 inkom 10.818 nya ärenden

År 2010 inkom 17.515 nya ärenden, en ökning med 62 % på 10 år.

I kommunen norr om skogen ser siffrorna ut som följer enligt ett interpellationssvar vid KF den 26.11.2012.

År 2005 hade kommunen 54 + 243 ärenden.(förvaltare + Gode män)

År 2012 hade kommunen 103 + 493 ärenden, en närmast epidemisk ökning av drygt 100 % på 7 år.

Med den utveckling som speglas här, är det rimligt att anta att de värden som ställföreträdarna kontrollerar vuxit väsentligt. Om de följt tillväxten av nya ärenden, borde de idag handla om minst 25-30 miljarder kronor.

Rimligtvis finns drivkrafter bakom den här typen av utveckling, mer om det i kommande inlägg.

2012.12.08

Jarl Strömbäck