Finanskrisen som inte fanns?

Ifrågasatt hjälpsökande Det är inte alltför många dar sedan både vår riksbankschef Ingves och finansminister Anders Borg, liksom statsminister Reinfeldt i våra nyhetsmedia förklarade att vårt finansiella system var stabilt, och skulle rida ut den amerikanska krisen utan besvär. Om trovärdigheten för ledarskapet var hyfsat stor i det läget, borde det vara katastrofalt lågt nu i ljuset av senare tiders händelser. För sällan om ens någonsin har ett politiskt ledarskap så totalt misslett oss medborgare. Av de trygga bankerna har blivit en bankakut igen. Och "skurkbanken" Carnegie, som häromåret blåste pensionssparare och aktiesparare på något hundratal miljoner via fejkade aktiekurser och därmed uppblåsta bonusar, har nu återigen klarat reptricket att få oss medborgare att bära bördan för dess ledarskaps ”svindlerier”. För så kommer det att bli, att de 5000 miljoner man nu garanteras i ”lån” av riksbanken kommer att tas ut av bankens kunder och i slutänden av oss alla via höjda priser i konsumentledet. Sedan 2001 har bonus på 5000 miljoner Sek utbetalats till ungefär 800 anställda, motsvarande 6 miljoner kronor per person utöver vanlig lön. Det är möjligt att alternativet inte finns, när ”problemen” blir så stora att de blir samhällsfarliga, då måste samhället ingripa på ett övergripande och korrigerande sätt. Men i det korrigerande sättet borde också kravet på ansvarsutkrävande finnas. Var finns kravet på styrelsens och verkställande ledningens avgång och förnyelse i de banker som så uppenbart nu måste ”räddas”? VD för den fristående Avanza Bank Niclas Storåkers har naturligtvis rätt när han på DN-debatt den 29.10 påpekar, att det förhållandet att staten nu via insättningsgarantier och kapitaltillskott går in och övertar de risker som normalt skall bäras av bankerna, då bäddar man för nya bankkriser. Den mjuklandning som det innebär blir det slutliga beviset på att oansvarig hantering av spararnas pengar i banksystemen inte har något personligt pris för de ansvariga. Frågan är hur mycket en levande marknadsekonomi tål, innan förstatliganden av banker och finansinstitut framstår som mindre äventyrliga. 2008.10.30 Jarl Strömbäck Relingsvägen 22 89178 Bonässund 070-6727669

Motion- Nyhetsbrev behövs i landstinget.

Embryot till region Norr, Regionstyrelsen i möte. Landstinget är som så många andra organisationer hierarkist styrd. Ett fåtal beslutar när det verkligen gäller, också på den politiskla nivån. För att ge landstingsfullmäktige en rimlig chans att vara med i leken måste informationen förbättras. Landstingsfullmäktige är landstingets högsta beslutande organ. Som sådant bär dess medlemmar också formellt ansvaret för de beslut på vilka landstingets verksamhet vilar. Det är också rimligt att väljarna skall kunna få adekvat information om frågor som behandlas av fullmäktiges ledamöter. En rimlig synpunkt är då att fullmäktiges medlemmar på ett mycket aktivt sätt får ta del av, och påverka de beslut som tas. Genom åren har dessvärre många beslut fattats vilka skapat stora rubriker, utan att någon information direkt riktad till samtliga politiska företrädare utgått. Under de långa tider som ibland går mellan fullmäktiges möten, fattas naturligt nog många beslut vilka på olika sätt engagerar allmänhet eller anställda. För att säkerställa att fullmäktiges ledamöter får en rimlig förhandsinformation, och att den ges en så långt det går korrekt framställning föreslår undertecknad: • Att ett nyhetsbrev (eller liknande) startas med primär målgrupp landstingets politiska företrädare. • Att i det nyhetsbrevet informeras om frågor som avhandlas och är av ”fullmäktigekaraktär”, eller annars av allmänt intresse. • Att strävan är att det nyhetsbrevet skall vara ute senast i samband med officiell publicering av olika frågeställningar. • Att nyhetsbrevet skickas i formen av E-mail till de som har utrustning att ta emot sådan. 2008.10.28 Jarl Strömbäck Fullmäktigeledamot Fp.

Nyfiken....?

Nyfiken på det amerikanska valet från ”inside”? Tillåt mig i så fall att få rekommendera ett besök på site www.valkampanj.se där ni finner dagliga och stundliga bloggar av Berivan och Kjell, två unga och friska Obama-vänner som följer valet på plats i Florida. Årets mest spännande händelse alla kategorier, åtminstone för de som är intresserade av politikens världshändelser. Trevlig helg Jarl S

När krubban är tom...

Öviks sjukhus Om en liten stund bär det av till ett tre dagars möte i landstingsfullmäktige. Landstingen i vårt land har ett kroniskt problem med sin ekonomi, för att använda en medicinsk term. Överdrag i budgets är legio, och stridigheter i verksamheterna och mellan olika sjukhusenheter blir följden. Så också i Västernorrlands läns landsting. Därav den här inklippta lilla debattrepliken, som kan få utgöra en tankeväckande illustration när jag nu avlägsnar mig från datorn i några dar. ”Skillnaden i synsätt mellan klinikchefen och landstingspolitikern är att den senare har ett krav på sig att se till hela länets behov, vilket inte klinikchefen nödvändigtvis behöver ha. I det sammanhanget måste en strävan vara att inte suboptimera, med andra ord skall den infrastruktur som landstinget byggt upp i länet i sin helhet användas på bästa möjliga sätt. Inget är vunnet om man sitter med tillgängliga resurser på det ena sjukhuset, medan det andra upplever sig överbelastat. Och lösningen på en sådan situation är inte att bygga ännu mer, utan att i första hand se till att utnyttja de gemensamma resurserna på bästa sätt. I en operationsutredning som presenterades för snart två år sedan framgick att vi i vårt län hade en överkapacitet i de opererande specialiteterna som omsatt i pengar motsvarade en besparing på ca 135 miljoner kronor per år. Det beloppet är större än kostnaden för samtliga jourlinjer i länet enligt svaret på en interpellation jag hade i landstinget för en tid sedan. Debatten om sjukvårdens kostnadsstruktur lär fortsätta, ett intressant inslag i det avseendet fanns för övrigt i DN den 19.10, där förändringsarbetet med ”Lean Healthcare” på St Görans Sjukhus i Stockholm, inneburit ”en revolution” för att citera överläkaren Göran Örnung. Det som nu diskuteras om jag uppfattat saken rätt, är att också i vårt landsting gå in för de synsätt som ligger i begreppet Lean Healthcare. Låt mig avsluta med några rader ur de handlingar som fullmäktige fått inför sitt möte nu kommande vecka. ”I längden är det en omöjlig ekvation att ha en bruttokostnadsökning med över 5% samtidigt som skatter och generella statsbidrag endast ökar med drygt 2 %...etc .(sid 24 i fullmäktiges handlingar.) 2008.10.19 Jarl Strömbäck

En smutsig byk.

Estonia på havets botten Uppdrag granskning är ett uppskattat grävande dokumentärprogram. Under de senaste åren har man nystat i många tvivelaktiga händelser, inte minst sådana där myndigheter på ena eller andra sättet är inblandade. När man nu i veckan tog upp den 14 år gamla Estonia-problematiken var det högst befogat. Nu har nämligen ännu en internationell utredning, efter år av undersökningar, modellprov och miljonrullning sökt förklaringen till fartygets snabba förlisning. Slutsatsen man kommer fram till är att för att få full klarhet i förloppet, måsta man få inspektera skrovet på plats i havet. Inget konstigt i det, ärkebiskopen ger sitt godkännande att häva gravfriden över fartyget, den största anhörigorganisationen välkomnar en sådan, och de överlevande som intervjuas liksom den estniska regeringen vill ha förnyade undersökningar/dykningar. När så vår nuvarande försvarsminister, Sten Tolgfors konfronteras med frågan om nya dykningar, låter ha som ett dåligt eko av sina föregångare. Argumentet att säga nej är tunnare än tunt, arrogansen desto större. Tiden har sin gång, och någonstans i framtiden kommer också en annan verklighet runt Estonias förlisning, än den nu framkrystade att kunna presenteras. Men tydligen är beröringsångesten ännu alltför stor. Alltför många i Myndighetssverige har intresse att hålla sanningen om förlisningen på behörigt avstånd. Synd, för det smittar av sig på hela det politiska systemets trovärdighet i vårt land. En smutsig byk blir inte renare av att den smutsas ännu mer. 2008.10.18 Jarl Strömbäck

Det osynliga kortet.

Så har då den sista debatten mellan presidentkandidaterna i det amerikanska valet hållits. Det är både välgörande och intressant att följa det sätt på vilket debatterna hållits. De har varit väl styrda av duktiga debattledare. Sakfrågorna har fått stå i förgrunden, också när de berört karaktärsmässiga frågor. Oliver Stone har just nu lancerat en film, närmast att beteckna som ett karaktärsmord på Georg Bush. Han hävdar att denne under sina 8 år vid makten förmått föröda den bild av Amerika som en öppen och frihetsälskande rättstat, som landet under de tidigare 200 åren byggt upp. I någon mån har han naturligtvis rätt i det. Och därmed manifesteras än en gång den utomordentliga vikt som ligger i, att ingen president får sitta längre än 8 år på sitt ämbete. Maktfullkomlighet och inkompetens har också på det här området en begränsad livstid. Nog vore det en nåd att stilla bedja om, att den regeln även kom att omfatta ledande personer i de politiska systemen i vårt land. Om ett par veckor sker valet i USA. För närvarande, och under i stort sett hela kampanjen, har Barack Obama haft en ledning över John McCain. Men ledningen är inte stor och övertygande, och det osynliga kortet kommer att finnas med när väljarna lägger sina valsedlar. Den dolda rasism som finns i USA liksom i vårt land kan mycket väl bli avgörande på valdagen. För egen del känns kombinationen Obama/Biden som långt mer tillförlitlig än en åldrig McCain och en oprövad Sarah Palin. Den 4.November får vi svaret. 2008.10.16 Jarl Strömbäck

Likt dominobrickor!

Fallna brickor Det är svårt att undvika att skriva om den finanskris som får ekonomierna att falla, eller i vart fall vackla likt dominobrickor i land efter land. Nu börjar också mer genomtänkta analyser att dyka upp. Den minnesgode kommer säkert ihåg att Bill Clinton brukade skryta över att under hans 8 år vid makten hade USA sin längsta högkonjunktur i modern tid. Så var det också, men ett skäl var att under hans tid vid makten utgick direktiv att särskilda lån (sub-prime) skulle ställas till förfogande för de mindre bemedlade i samhället. Det skulle ske genom att lånen gjordes fördelaktiga vad avsåg amorteringskrav och säkerheter. På det sättet pumpades enorma mängder kapital ut i samhället. Hjulen snurrade på och konsumptionen frodades och så fortsatte det också under Bush presidenttid fram till dess sista skälvande månader. Slutligen gick det inte längre att placera alla dåliga lån i bankkedjan. Vissa institutioner hade nu fått nog, och så börjar raset. Och i en alltmer accelererande takt upptäckte banker och finansinstitut sina dåliga lån, rädslan att få mer av ”Svarte Petter” över sig vid kontakter med desperata kollegor från andra finansinstitut, lamslår nu valutamarknaden. Och där är vi nu. Det engelska receptet att kravet för att gå in och lösa krisen för berörda finasinstitut blir att staten kräver en ägarandel som knyts till stödbeloppet. På det sättet får man den kontroll över dem som krävs för att kunna utöva den styrning som är nödvändig. Kapitalismens högborg, finansmarknaden har havererat och det blir dess främsta förespråkare som också får ”nöjet” att förstatliga den. Nog är det en ödets ironi!! 2208.10.13 Jarl Strömbäck

Debattinlägg sjukvården i V-norrland

Opererande klinik. Överläkaren vid Sundsvalls sjukhus ortopediska klinik, Fredrik Andersson luftar på ST-debatt den 9 oktober sin oro över resurserna på den egna kliniken. Ur det perspektivet är hans undringar befogade, men de måste också sättas in i ett större perspektiv än så. Tillåt mig därför att som landstingspolitiker framföra mina tankar i det avseendet. Sundsvalls sjukhus är det överlägset dominerande sjukhuset i länet. Dess resurser ekonomiskt och personellt är större än Örnsköldsviks och Sollefteå sjukhus tillsammans. Under senare år har också ytterligare koncentration av resurser tillförts Sundsvalls sjukhus, vilket också framgått av senare tids debatt. Samtidigt är det så, att också inom sjukvården finns en kritisk massa, som om den blir för liten både medför ökade kostnader i sjukvården, och kan medföra att patientsäkerheten äventyras. Den punkten närmar man sig alltmer i de båda mindre sjukhusen. För att lösa de problemen kan man naturligtvis lägga ner de mindre sjukhusen och koncentrera all kvalificerad vård till det stora sjukhuset. Följderna av det blir då att länets befolkning så snart det handlar om mer kvalificerad behandling går miste om möjligheterna att få vård i närområdet såvida man inte bor i Sundsvalls närhet. Under många år har utvecklingen gått i den riktningen i vårt län, och resultatet av en alltmer uttunnad sjukvård i Sollefteå och Örnsköldsvik (och Härnösand) medför kostnadsökningar per vårdtillfälle på de orterna, samtidigt som Sundsvall inte klarar av de uppdrag man åtagit sig alla gånger. Alternativet till den utvecklingen finns, och tillämpas i andra landsting. Det är att istället sprida på även spetskompetensen inom vården så att olika specialistkliniker läggs på olika sjukhus, länsuppdraget blir om man så vill delegerat. En sån utveckling ger även mindre sjukhus den kritiska massa man behöver för att överleva. Samtidigt får man den koncentration av specialister på olika områden man ofta eftersträvar, låt vara på olika sjukhus. Det blir möjligt att behålla en decentraliserad sjukvård i länet i stort och samtidigt avlasta det stora sjukhuset en orimlig arbetsbörda. I framtidens alltmer avancerade och krävande sjukvård kommer kravet på specialisering att öka. Det kommer att bli mycket få sjukhus, i princip bara universitetssjukhusen som kommer ha en helt komplett uppsättning av specialistkliniker. I den situation vi nu har i vårt län står valet mellan att fortsätta koncentrationen av sjukvård till Sundsvall och därmed fortsätta en nedmontering av specialistvården i Örnsköldsvik och/eller Sollefteå, eller att vända på perspektivet och inse att begreppet länssjukvård rimligen också bör innefatta en spridning av var den produceras. 2008.10.09 Jarl Strömbäck Landstingsledamot Fp Relingsvägen 22 891 78 Bonässund 070-672 7669

Vilka finns kvar efter valet 2010?? Finanskrisen påverkar den politiska balansen. Så framstår det i vart fall när man tar del av Demoskops mätning av partiernas ställning publicerad i DN den 7 oktober. Precis som när man vill sålla bort skräpet men behålla det värdefulla materialet, väljer de tillfrågade i mätningen att lägga sin röst på de två stora partierna, Moderater och Socialdemokrater. Bort med småpartierna. Inget av de andra fem partierna får över 5% i mätningen. Nog är det en intressant tanke, att om trenden fortsätter får vi kanske ett de facto tvåpartisystem i landet helt av sig självt? 2008.10.08 Jarl Strömbäck

Vår tids kedjebrev.

Finansminister i trångmål! Mitt förra inlägg kallade jag 60 miljarder fel, det talet skall nu höjas till 100 miljarder. Så framställs det i pressen vid tidpunkten för den här skrivningen. Trovärdigheten för det svenska finansiella systemets oberörbarhet, som deklarerades så oförväget av riksbankschef och ledande politiker för bara några dar sedan, har visat sig vara minst sagt usel . Jag tog för några inlägg sedan upp roten till svindleriet, som jag föredrar att kalla det. Nu börjar också de som har högre titlar komma ut ur sin försiktighets verbala burar. Ett antal professorer bekräftade i DN häromdagen den händelsekedja, som via ersättningssystem som uppmuntrat affärer på bekostnad av rimlig kreditprövning, fört till den ekonomiska härdsmältan. Och i TV i helgen tog vår eminente finansminister Anders Borg bladet från mun när han mycket tydligt gjorde samma analys. Och visst är det väldigt logiskt, att om man erhåller större bonusar ju mer man lånar ut, och sedan kan lyfta över risken till grannarna i andra banker och i andra länder så måste ju rimligen intresset av att göra ”affärsförstörande” kreditprövningar bli minimalt. Vår tids gigantiska kedjebrev hamnar så till sist i knäet på oss vanliga medborgare som högre kostnader i form av räntor som belastar allt från livsmedel till våra huslån. De som startat kedjebreven, har sannolikt sitt på det torra i något lämpligt skatteparadis. Sånt är livet, le och var glad! 2008.10.06 Jarl Strömbäck

60 miljarder fel!

Under ett antal dar i månadsskiftet fick vi dagligen se honom i riksmedia försäkra oss att det minsann inte var några problem med de svenska bankernas funktion. Så, plötsligt den 2.10 behövdes 60 miljarder, en summa motsvarande 10 gånger landstinget Västernorrlands årsbudget för att stödja samma banksystem. 60 miljarder fel herr riksbankschef! Nog måste det vara rekord på det området? 2008.10.04 Jarl Strömbäck

De feta katterna!

Wall Street, hemvist för "feta katter". Det är intressant att följa utvecklingen av den ekonomiska krisen, inte minst i de utländska TV-kanalerna. Att en republikansk regering som den i USA, med den fria marknaden som sitt mantra nu måste gå in och ”rädda” det ekonomiska systemet med offentliga medel är uppenbarligen utomordentligt svårsmält. Det är väl så man skall tolka att en stor majoritet av republikanerna röstade nej till krispaketet i måndags (29.9). Och från intervjuerna på Wall Street är det omvända världen. Nu står finansens koryféer, de så kallade feta katterna via sina lobbyister och klagar vilt över att politikerna inte gör sin plikt och hjälper till att lösa krisen. Samtidigt demonstrerar på gatorna de som anser att skattebetalarna minsann inte skall bära bördorna för finansens svindlerier. Och i det har de naturligtvis moraliskt rätt, om man kunde bortse från konsekvenserna. För när och om finansens inbördeskrig startar, då kommer kaos att utbryta i samhället i stort. Så omfattande blir konsekvenserna. Tyvärr är det nog så, att finansens feta katter, åtminstone tillsvidare lugnt kan luta sig tillbaka mot de enorma inkomster man gömt undan under svindleriet, väl medvetna om att brottet är så stort att det inte får plats i några lagböcker. Det var helt enkelt inte påtänkt av några lagstiftare. Och i krisens lösning kommer vi alla likt arbetsbina i kupan att få uppdraget att återställa ordningen till nästa gång scenariot upprepas. Har reptricket lyckats en gång, så kommer det att upprepas. Girigheten och skrupellösheten är såta systrar, och finner alltid vägar att berika sig. 2008.10.01 Jarl Strömbäck