Regioner i vardande?

Så har då striden om landets styrelseskick börjat ta fart på riktigt. Och det innan Ansvarskommittens remissmaterial ens kommit ut. I ÖA och ST går (30.10) ledande politiker från olika partier, också FP i Umeå ut till stöd för en norrländsk storregion. För egen del applåderar jag artikeln, den ligger väl i linje med egna synsätt vilka jag också gett uttryck för i olika sammanhang. Det är hög tid att revirtänkande ersätts av tilltro och samarbete över både kommun-och länsgränserna. En allt snabbare kommunikationsteknisk utveckling skapar både möjligheter och ställer krav. En föränderlig omvärld kräver också anpassning av de politiska styrsystemen. Men kampen om den framtida organisationen kommer säkert att bli hård. Kanske präglas vi också i den här frågan av egna erfarenheter, eller brist på sådana. Rädslan för förändring blir hos många en stark drivkraft, liksom oron över att förlora avlönade uppdrag och inflytande i förändringsprocessen. I de förändringstryck som finns i samhället ställs också stora krav på de offentligt anställda, liksom medborgarna. De förväntas anpassa sig till ständigt nya verkligheter. Jag vill hoppas och tro att det politiska ledarskapet skall ha kraft och insikt nog att också städa framför sin egen dörr. 2007.01.30 Jarl Strömbäck(FP)

Ordning eller svek?

Skolan är en arbetsplats vilket gärna "glöms bort" i den ideologiska debatt som nu pågår.. Den skall kunna ge både personal och elever trygghet och ett normalt mått av ordning och reda om den skall fungera. Skolan har också en socialt fostrande roll. I det perspektivet är ett respektfullt bemötande mellan personal och elever, och inom de grupperna grundläggande. Just brister i de avseendena är en del av skälen till den flykt från yrket lärare som många vittnat om och som är på väg att förvandla också skolan till en alltmer en-könad (kvinno)arbetsplats . Att grundläggande ordningsfrågor är accepterade och tillämpade får stor betydelse för arbetsklimatet i skolan, och då också för dess resultat. I det avseendet är det ofta omvittnat att det blir de studiesvaga eleverna som förlorar mest på ”buset”. De mer studiemotiverade eller med stöd hemifrån har fördel av det och påverkas i mindre grad. Ett samhälle som abdikerar från vuxenansvaret, sviker de som allra mest behöver en stödjande hand. 2007.01.28 Jarl Strömbäck

Lägg ner FRA

FRA, försvarets radioanstalt var länge bland de hemligaste bland svenska organisationer. Det var en organisation man sällan hörde talas om, men som i det kalla krigets skugga hade en given roll. Då, innan Internet blivit en del av vardagen kunde organisationen genom sin spaning som bedrevs också med flyg och fartyg följa militära rörelser på andra sidan Östersjön. De resultat och analyser man gjorde var sedan en del av beslutsunderlag och bedömningar i vårt lands politiska och militära ledning. En handel med de resultaten fanns gentemot vänligt sinnade länder. På så sätt knöts också nära band med motsvarande organisationer i väst. I takt med att känslig information numera går helt andra vägar vill FRA få tillgång till allas vår utrikes kommunikation. Den fråga som egentligen borde ställas är om FRA behövs? Vi har ju avskaffat invasionsförsvaret med motivet att det inte finns några hotbilder. Och om de tänkta hoten kommer från terror- och kriminella grupper, borde väl den spaning som behövs skötas av säkerhetspolisen? I linje med den nya regeringens strävan att minska antalet myndigheter, bör FRA avvecklas tillsammans med det kalla krig man var en del av? Ge istället SÄPO mandat och resurser som gör att de kan ta över delar av FRA:s verksamhet. Den ryska utvecklingen inger farhågor, terror och kriminalitet är aktuella problem. Men det problemen löses inte med nya resurser till FRA. Den trafik som eventuellt är känslig och kommer från kvalificerade källor, den kommer att vara så kodifierad att den blir stört omöjlig att fånga upp i bruset av miljontals internationella kontakter. Exempelvis visar min skype-tfn när detta skrivs att drygt 8 miljoner personer är uppkopplade. Helt bortsett från integritetskränkandet, så har ändå FRA spelat ut sin roll och bör läggas ner. 2007.01.25 Jarl Strömbäck

Politisk Soldat

Så är det då klart vem som får föra det stora Socialdemokratiska partiet efter Göran Persson. Mona Sahlin, underskattad av många kommer att bli en formidabel motståndare för alliansen. Liberal kallas hon av en del kommentatorer. Om så vore, borde hon ha talat klarspråk om Estonia-katastrofen. I stället blev hon den som fick uppdraget att sopa igen spåren genom att i utredning efter utredning med begränsade mandat röra upp så mycket damm att inget längre gick att se. Ändå kräver Estländska parlamentet att få göra egna nya undersökningar. En svensk parlamentarisk grupp under Lars Ångström har gjort detsamma. Uppdrag Granskning har verifierat att militärt material fraktats ombord vid den tiden. Och en rad organisationer, från olika länder och med olika kompetenser har ifrågasatt den officiella versionen runt katastrofen. Mona Sahlin är en politisk soldat, skicklig och skrupellös. Som sådan kommer hon att bli en svår nöt att knäcka vid 2010 års val. 2007.01,21 Jarl Strömbäck

Rättsäkerhetens pris!

Häromdagen kunde vi i TV följa idrottsgalan. Där hyllades ledare och aktiva idrottsmän för sina prestationer under det senaste året. För en dryg månad sedan kunde de som har de skarpa intellekten hämta sina priser och hyllas under dagar av nobelfestligheter. De är alla framgångsexempel och därmed direkt eller indirekt vägvisare för många unga, och bekräftelse på goda värden för miljoner av åskådare i många länder. Inget fel i det, vi behöver våra förebilder och hjältar. Under det senaste året har debattens vågor svallat allt högre runt rättsäkerheten i vårt land. På ena sidan en i början tämligen ensam justitiekansler, som varit oförsiktig nog att öppet uttala sina tvivel om den felfria svenska rättskipningen. Å andra sidan de lagens väktare av olika slag som inte varit vana att bli ifrågasatta. På senare tid har också allt fler med erfarenheter och rättspatos tagit del i debatten. Där finns juristen och jämlikhetskämpen Claes Borgström, liksom den flerfaldigt prisbelönade journalisten Maciej Zaremba. Båda med uppfattningen att också rättsväsendet måste få vara en arena för öppen debatt, inte förbehållen en elit i slutna rum. Demokrati byggs av förtroende och åsiktsfrihet. Därför är dess försvarare så viktiga, inte minst på områden som har med rättskipningen att göra. Om inte för annat så just av det skälet borde också det området få sitt alldeles särskilda pris. Rättsäkerhetens pris, och dess förste mottagare bli justitiekansler Göran Lambertz. 2007.01.16 Jarl Strömbäck http://liberalavindar.blogspot.com

Om valanalyser!

Även valanalyser behöver ett rimligt mått av trovärdighet. Att göra en valledning ansvarig för utvärderingen av ett val är ungefär lika begåvat som att göra en brottsling till rättens ordförande. Resultatet blir rimligen därefter. Ur den synpunkten sett kan det vara av intresse vad seriösa forskare har att anföra. De forskningsresultaten kommer vanligen någon månad efter valen, det tar tid att utvärdera hundratals pressklipp och tv-sändningar. Men utvärderingen sker å andra sidan på ett systematiserat och väl beprövat sätt, och har därigenom en stor trovärdighet. En av de forskare som arbetar på det sättet är medieprofessorn Kent Asp. När han den 10.1 på DN-debatt presenterar sina rön kan man läsa följande om Folkpartiet: ”Folkpartiets profil i medierna blev visserligen genom rapporteringen om dataintrångsskandalen starkt ogynnsam, men den drabbade i första hand Lars Leijonborg och hans kampanjledning, i mindre utsträckning folkpartiet som parti och inte alls den borgerliga alliansen. Däremot drabbades socialdemokraterna, som fick kritik för att de utnyttjade skandalen för egna syften. Dataintrångsskandalen trängde inte undan folkpartiet från valrörelsen. De fick (före skandalen) komma fram i de frågor de själva prioriterade högt, men fick även då mest negativ uppmärksamhet. Dataintrånget blev något som gjorde en redan dålig medievalrörelse sämre.” Intressanta synpunkter som ligger väl i linje med vad jag påpekat i egna analyser efter valet. Fp:s tillbakagång hade kommit även utan dataintrånget, det visade SIFO tydligt tiden innan dataintrånget. 2007.01.10 Jarl Strömbäck http://liberalavindar.blogspot.com

Skolpolitik i förändring!

När den socialdemokratiske skolpolitikern Marie Granlund kommenterar den nya regeringens aviserade skolpolitik i ÖA den 5.1 målas den i verkligt mörka färger. Då skyms inte sikten av de allt sämre resultat skolan under många år av socialdemokratiskt vanstyre visat upp. Resultatförsämringar som verifierats i internationella undersökningar och varit så besvärande för den s-styrda skolan att man valt att inte längre medverka i PISA-undersökningarna. Tillåt mig mot den bakgrunden att kommentera en del av Granlunds svartmålningar. Det livslånga lärandet är en gemensam tradition i svensk skolpolitik och inget som är förbehållet den s-styrda skolan. Det synsättet kommer att prägla skolan också framgent, men vi vill med en liberal skolpolitik sträva efter att göra rätt från början. Det tjänar både elever och samhälle på. Därav följer många av de förändringar som den så kallade ”flumskolans” företrädare tycker så illa om. Det är givetvis bra, om vi genom en bättre resultatuppföljning och vägledning av dom unga kan spara kostnader för samhället. De medlen kan i så fall användas i andra nyttigheter för enskilda eller samhälle. En bra skolpolitik fångar upp de svaga eleverna och ger dem stöd och resurser. Just det synsättet är grunden för den utvärderingsstrategi den liberala skolpolitiken bygger på. De som nu drabbats i den s-styrda flumskolan, är de svaga eleverna från mindre studiemotiverade miljöer. Sverige har inte råd att låta allt fler elever misslyckas i sina studier, vilket varit ett tydligt inslag under senare år. Skolan skall som ett av sina mål återspegla de behov av kompetens som förväntas i det framtida samhället. I det avseendet har den s-styrda skolan fått mycket kritik, inte minst från fackliga företrädare. I många branscher, inte minst inom LO-området förväntas stora brister när nu aktiva i olika yrkesgrupper lämnar arbetslivet. Den koncentration mot akademisk kompetens som skolpolitiken haft, har skapat ett akademiskt proletariat av högt skuldsatta akademiker, samtidigt som det uppstår allt större brister i hantverksyrken och inom vårdsektorn. De skevheterna gynnar ingen, svensk skolpolitik har ett vidare ansvar som också måste ha fokus på arbetsmarknadens utveckling. Just i det avseendet kommer också mer resurser att tillföras forskning och utveckling. Sverige behöver spetskompetens för att upprätthålla vår höga standard. Kvaliteten i vårt skolsystem, inklusive universiteten skall mäta sig med också andra internationella lärosätens. I det sammanhanget ryms också det, att vårt skolsystem skall ansluta till de internationella normer som nu skapas, med syfte att göra utbildningar från olika länder jämförbara. För de som senare i livet vill förändra sin inriktning kommer preparandkurser att finnas, vilka leder till kompetens att fortsätta med högre studier. Det behovet finns även idag vilket är väl verifierat från högskolor och universitet. Folkbildningen har en grundmurad tradition i vårt land. Dess uppgift är mångfacetterad och riktar sig till gammal och ung. Den innehåller av tradition både humanistiska och ideologiska värden samtidigt som den förmedlar kunskap på olika områden. Knappast någon sektor i samhället har fått mer stryk av den s-styrda politiken de senaste 15 åren. Under den tiden har studieförbundens anslag från kommuner och landsting i vårt län i stort sett halverats om man korrigerar för ändringarna av kronans köpkraft. Den utvecklingen kan om något kallas en slakt på vuxenutbildningen, men bedriven av S-styrda kommuner och landsting. Nu tillförs folkbildningen av staten ytterligare resurser, ca 400 miljoner kronor. Det är nu upp till de s-styrda kommunerna och landstinget i länet att också visa sitt intresse för folkbildningen genom att bryta den trend av ständiga nedskärningar som skett under många år. Granlund borde om hon värnar om elever och samhälle välkomna de ändringar i skolpolitikens inriktning som nu aviseras, istället för att likt en rostig spik hålla sig fast i det gamla hålet. 2007.01.06 Jarl Strömbäck (FP)

Nyårslöfte

Låt en kärlekslåga brinna

Darra tyst i stilla ro

Må den flamma, må den minna

Om kärlek, hopp och tro

Berivan o. Jesper 30.12.2006