Hotade hav

  

 Haven, de stora öppna vattnen med sina oändliga horisonter har alltid lockat människor. Genom tiderna har de använts för att ge befolkningar föda. De har varit givna transportleder mellan länder och kontinenter och är så ännu idag. Och de ger avkoppling, vila och upplevelser till människor också i vår tid.

Haven utgör 2/3 av jordens yta, och välmående hav är en förutsättning också för vår överlevnad. Därför är det också välkommet att man inom ramen för FN nu har arbetat fram Djuphavsdokumentet.  Må det få det godkännande det förtjänar och därmed bli giltigt för de stora haven och dess oändligt stora artrikedom. Och Sveriges förhandlare i frågan lyfter gärna att man fått igenom att ingrepp i djuphaven skall föregås av noggranna och vetenskapliga konsekvensbeskrivningar

Men haven börjar alltid någonstans, vid det som kallas kustfarvatten. Det är där som kustfisket av matfisk bedrivits i århundraden. Ett hållbart fiske som i generationer bedrivits med respekt för bestånden, och därmed gett oss ett självklart livsmedel, men som nu hotas av den accelererade exploatering som sker av våra kustfarvatten.

Utfiskningen av våra kustnära farvatten är en realitet, av färsk fisk vi köper i handeln idag är 90% importerad. Industrifisket i haven med fiskefartyg i storlekar som inte fanns för några årtionden sedan, bedriver ett rovfiske som effektivt tömmer de kustnära haven. Kustfiskarna och det hållbara fisket slås ut, något man varnat för i många år, utan att få gehör för sina synpunkter hos politiker och ansvariga myndigheter.

Nu hotas också de kustnära vattnen av omfattande etableringar av vindkraftsområden. Ofta med önskad placering på traditionella fiskeområden. Mycket stora vindkraftsverk som skall bindas samman med grov strömförande kabel vilka omges av mycket kraftiga magnetfält. Erfarenheterna av hittills gjorda utbyggnader är att fisken försvinner, liksom fiskeförutsättningarna.

Nog borde det vara en självklarhet att den typen av etableringar föregicks av just de konsekvensbeskrivningar byggda på vetenskap och beprövad erfarenhet, som de svenska förhandlarna lyft fram i djuphavsavtalet. När skall vi i vårt land få en fiskepolitik som stödjer det kustnära och hållbara kustfisket i likhet med vad som är fallet i Norge.

2023.03.30

Jarl Strömbäck

Sjökapten och fd liberal politiker

Långfredag 2021

 En strålande vacker morgon på landets västra kust, denna långfredag år 2021. Helgen har börjat på bästa sätt för de som vill vistas utomhus, njuta av naturen, ljusets och vårens återkomst. Och de första vårblommorna lyser upp rabatter, och på många håll vägrenarna. Samtalen med vänner och anhöriga som har sin hemvist i landets nordligaste delar, påminner om de skillnader i klimat som vårt långa land bjuder på. Och som på samma gång är en stor tillgång för de som förstår att njuta av dem. Skidåkningen på skarsnö och fina isar ut till grillplatser och stugor i norr. Fina promenader i andra delar av landet, med stopp för vila och avkoppling alltmedan fåglarnas kvitter minner om den parbildning som påbörjat där.

Vid sidan om allt det positiva går ändå verkligheten vidare på olika sätt. I samtalen med vännerna i norr är det svårt att komma runt den ”landgrabbing” som nu pågått, och eskalerar sedan mer än 10-talet år. Enorma arealer av det som en gång kallades Europas sista vildmark, förvandlas nu till enorma industriområden. Delvis avspärrade vindkraftsområden ägda av internationella kapitalister, eller som i Kinas fall politiska operatörer. Så säljer i grunden vårt land ut sitt oberoende dag för dag, och steg för steg. Men begreppet ”landgrabbing”, översatt till energiområdet, har också fått en ny innebörd som kommer att få enorm betydelse för vårt land och välstånd. Vår stora produktion av elektrisk energi via vattenkraften i landets norra delar, har nu sedan ett antal år uppmärksammats av det internationella kapitalet. Samtidigt som den vanlige medborgaren får betala priset för el, inklusive skatt och moms på skatten, har de stora internationella företag som ligger bakom investeringar i energislukande verksamheter som serverhallar, batterifabriker och nya stålverk helt andra avtal. De får elen nästan gratis, och äter på det sättet upp en resurs som är vital för vårt land i stort, och en grundpelare för den svenska välfärden.

Sagans kejsare kan liknas vid de politikens okunniga eller likgiltiga beslutsfattare som har släppt krafter lösa i vårt land, vilka på sikt kommer att vålla oss stor skada. Och medias bevakning har också i stort varit undfallande och saknat konsekvensbedömningar.

Varningsklockorna har ringt från många håll, initierade medborgare med fina titlar som professorer har varnat. Svenska Kraftnät vars uppgift är att förse vårt lands alla delar med elström har varnat. Men politikens ledarskap har valt att nonchalera och arrogant avfärda alla varningar.

Återstår för framtidens medborgare att betala priset för den utvecklingen.

2021.04.02

Jarl S

Val med konsekvenser

Sommarsolståndet och midsommarfirandet är passerat. En tid med rekordvärme i vårt land, på vissa orter avlöst med åskväder och regn. Sommaren som sommaren skall vara.

Nu vägs också människors säkerhet i Covid-tider, mot ekonomisk realitet. Inom EU öppnar de stora turistländerna vid medelhavet sina gränser, man kan inte avstå det stora pengaflöde som turismen innebär. Och rädslan för en andra våg av sjukdom och smitta är en ständigt aktuell del av verkligheten.

Vägval i politiken

Man tror sig säkrare inom EU, samtidigt som pandemins epi-centrum nu finns på de amerikanska kontinenterna. USA har i absoluta tal varit hårdast drabbat, och har fortfarande stora problem. De sydamerikanska länderna har nu en galopperande utveckling av pandemin, och offrens tusental mångfaldigas dagligen.

Samtidigt startas också slutstriden i det kommande amerikanska presidentvalet. Sittande presidenten Donald Trump hoppades få en fullsatt arena när han höll sitt reklamerade stormöte i Tulsa, Oklahoma häromkvällen. Istället var antalet deltagare enligt beräkning 1/3-del av de möjliga 19000 platserna.

Och i talet som likt tidigare handlar om att underblåsa de splittrande krafterna i nationen, medgav också Trump att han försökt att få stopp för testningarna för Covid-19, eftersom de resultaten skulle skada hans anseende i ämbetet. Dessbättre styr inte en president allt som görs i en demokrati, mycket är där delegerat till regioner och institutioner. Må det så få vara också fortsättningsvis.

Och den förre rådgivaren till den trumpne presidenten, John Bolton avslöjar i sin nyligen utkomna bok hur arbetet i Vita Huset drivs under Trump. De avslöjandena är viktiga för folket inför valet i höst, vilket naturligtvis inte gillas av Trump.

Demokratin som styrelseform hotas av ledarskapen i ett antal länder varav USA är ett. Boltons råd till det amerikanska folket är att välja en annan president. USA står vid ett vägskäl som är viktigt för långt fler än det amerikanska folket.

2020.06.22

Jarl S

Orsak och konsekvens

Vacker morgon denna sena marsdag. Solen skiner och dagarna blir allt längre. Men vattnet är kallt och vinden kylig när sjöbrisen blåser. I landet och världen i stort härskar nu skräcken för det osynliga hotet, viruset som fått, och får så stora konsekvenser.

I vårt eget land börjar nu debatten på allvar om orsaker och konsekvenser, och hur de skall balanseras. När landets två största företag Volvo AB, och Volvo Cars soppar produktionen pga. personalproblem och komponentbrister, då skakas fundamentet för det som bär vårt land, nämligen vår stora exportindustri.

Arbetsförmedlingen registrerar nu den största och snabbaste ökningen av arbetslösa man sett i mannaminne, med de följder de får för industri, sysselsättning, välfärd och människors möjligheter till försörjning.

Servicenäringarna är på väg att falla samman när folk inte längre använder deras tjänster. Restauranger och barer stänger, kulturella evenemang läggs ner och sportens olika arenor har stängts, med följden att inga tävlingar längre hålls.

I den situationen varnar också betydande personer för att följderna på sikt blir oerhört svåra att reparera. Frågan om hur prioriteringarna skall göras måste få ett bredare underlag, än det strikt medicinska.

När nu näringslivet samlar sig till gemensam aktion i frågan, kommer de medicinska synpunkterna få vika tillbaka och alltmer ifrågasättas. Kan landet skadas så svårt av ned släckningen av verksamheter, att det blir av irreparabel karaktär? Vad innebär det i förlängningen för det politiska systemets möjligheter att få trovärdighet bland medborgarna?

Vår statsministers tal till nationen den 29.3, handlade bara om den medicinska utmaningen. Den är viktig, men på sikt kan den ekonomiska utmaningen att bli mycket större och mer långtgående. Om han vill uppträda som en verklig landsfader, måste han också ta tag i den.

2020.03.24

Jarl S