Från Rio till Rio

Året var 1992 och världens ledare och många fler var samlade till konferens i den brasilianska metropolen Rio de Janeiro. När delegaterna så småningom återvände hade de med sig det sannolikt viktigaste dokument som på global nivå undertecknads sedan FN-deklarationen efter andra världskriget. Dokumentet fick namnet agenda 21, med hänvisning till det 21-a århundradet

 Programmet beskriver hur arbetet för att motverka natur- och miljöförstöring, fattigdom och bristande demokrati skall utvecklas för att våra samhällen i global mening skall få en hållbar utveckling. Dokumentet omfattar 1 400 paragrafer fördelade på 40 kapitel.

 I handlingsprogrammet poängteras vikten av lokalt medborgardeltagande och att varje lands lokala myndigheter i samarbete med ortsbefolkningen upprättar och följer varsin lokal Agenda 21. I Sverige skall det i varje kommun finnas ett Agenda 21-kontor.

 Det har gått 20 år sedan dess, miljörörelsen har blivit en global rörelse i verklig bemärkelse. Klimat-och miljöproblemen är inte längre isolerade företeelser, de ses som del i olika händelsekedjor. Det har hållits liknande möten i bland annat Durban, Kyoto och i Köpenhamn. Och nu, 2012 och 20 år sedan sist har samma frågor behandlats på en världsomfattande konferens i Rio.

Jag sitter och pratar med företrädaren för regeringens framtidskomission, nyss hemkommen från Rio. Själv är han en del av den globala världen. Professor med internationellt nätverk. Gift med en världsmedborgare ur den syriska minoritet som kallas kurder och kom till Sverige som barn.  Hon leder nu ett IT-relaterat företag i vårt land och exemplifierar den tillgång vi har i våra invandrare, givet att vi ger dem chansen.

Vad blev de av agenda 21, och hur resonerade man under det senaste mötet? Mycket går igen den 49-sidiga slutresolution om 283 punkter som nu föreligger. Man skall fortsätta att arbeta för de punkter från tidigare möten man inte hunnit med. Dit hör arbetet för en bättre värld vad avser klimat och miljö. Men långt ifrån bara det, till målen hör också avskaffandet av fattigdom i världen, och att människors lika värde och demokrati skall råda. 

FN-deklarationen liksom en rad andra tidigare gjorda utfästelser finns också med. Den gröna ekonomin fick nu också ett eget kapitel i texten, vilket av många sågs som en framgång.

Med andra ord, Rio-konferensen 2012 blev en mötesplats för samtal mellan världens ledare om hur vi skall nå en alla omfattande bättre värld. Visst låter det bra, och arbetet med detta skall föras ner från ledarskapens podium till gräsrötternas verklighet.

Agenda 21 fortsätter alltså, nu i det nya århundradet. Och de politiska visionerna kommer få kämpa om utrymmet med vardagens verklighet.

2012.06.30

Jarl S

Vanstryrets politik 8

Det är rogivande att sitta med barnbarnen. Att ha den nära kontakten, kunna känna samhörigheten och titta på deras olika filmer. Men tålamodet är inte alltid på topp. Av och till kommer kravet att pausa filmen, för att göra något annat. Så går en stund, kanske någon timme innan det är dags för film igen.

På samma sätt är det dags nu för blogg-serien Vanstyrets politik att pausa lite, det finns så mycket annat i den stora världen att kommentera, sånt som fått stå tillbaka en tid.  Men först lite klargöranden om bloggserien Vanstyrets politik.

Inläggen har givits ett anekdotisk formspråk. Skälen till det var flera, men viktigast kanske att inläggen skulle kunna läsas som en skröna, av också de som inte har någon egentlig kännedom om kommunen norr om skogen. Men också därför att upplevelsen av händelser är olika för olika personer. Det som är vanstyre för en, är det ända riktiga för en annan. Den friheten, att lägga sitt personliga raster över skrivningen, lämnar jag gärna till läsarna. I bloggen har av samma skäl personnamn uteslutits, om sedan enskilda personer känner sig träffade må det var upp till vederbörande. 

Talande bild.

I KF extra styrelsemötet den 26.6 ägnades del av tiden av en del ledamöter till att instigera en närmast inkvisitorisk dissidentuppgörelse med skribenten till blogg serien. Det var ingen punkt på dagordningen, och inget jag på annat sätt vill kommentera än att de personerna nog borde fundera över sin egen demokratisyn.

Innan jag avslutar den här bloggen vill jag gärna lämna ett litet tankespån till läsarna. Samtidigt som vi i kommunen norr om skogen tydligen kan uppbåda 100-tals miljoner för att rädda affärsverksamhet, får de lagstadgade verksamheterna i förvaltningarna år 2013 endast 2,4 % i ökat skatteunderlag. Det motsvarar 65,8 miljoner och skall räcka till 2013 års driftkostnadsökningar och eventuell utveckling av verksamheterna, allt utom investeringar. Hur den ekvationen skall gå ihop utan ytterligare neddragningar och svångremmar förblir en fråga för framtiden.

2012.06.27

Jarl Strömbäck

Gruppledare SPI

Vanstyrets politik 7.

Dags att ta en titt på de skrivningar som i tryckfrihetsförordningen reglerar rätten, och därmed också den moraliska skyldigheten att vara öppen i rapporteringen avseende de kommunala bolagen.

3 § Vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter ska i tillämpliga delar gälla också handlingar hos aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och stiftelser där kommuner eller landsting utövar ett rättsligt bestämmande inflytande. Sådana bolag, föreningar och stiftelser ska vid tillämpningen av denna lag jämställas med myndigheter.

Kommuner och landsting ska anses utöva ett rättsligt bestämmande inflytande om de ensamma eller tillsammans:

1. äger aktier i ett aktiebolag eller andelar i en ekonomisk förening med mer än hälften av samtliga röster i bolaget eller föreningen eller på något annat sätt förfogar över så många röster i bolaget eller föreningen,

eller

2. har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i styrelsen för ett aktiebolag, en ekonomisk förening eller en stiftelse, 

Fullmäktige i staden norr om skogen

Kommunfullmäktige den 18.6.2012 blev ett speciellt möte. Orosmolnen hopar sig över kommunen norr om skogen. Och strategierna för att slippa bära ansvar för det är olika. Men först några sakfrågor viktiga för sammanhangen.

Enligt den lag (Kommunallagen) som reglerar kommunernas arbete är fullmäktige kommunens högsta beslutande organ.  Så upplevs det nog inte av någon, upplevelsen är istället att det är majoritetspartiets ledning som styr arbetet, liksom vilka beslut som tas.

I just det här mötet skulle det förhållandena demonstreras mer än annars. När det gäller undertecknads interpellation om att fullmäktige skall ges information om de kommunala bolagens rörelsedrivande verksamhet i närtid, så viftades den bort med lite passande retorik.

När det gällde den motion om en oberoende granskning av turerna runt problemen i Övik energi, så gjordes det till en underordnad tjänstemannafråga. Ur den kommer sannolikt inget.

Genom informella kontakter kände jag till att det via det stora internationella företaget PWC (Price Waterhouse Cooper) pågick en granskning av Övik energis affärer, och jag ställde därför följande fråga till kommunstyrelsens ordförande: 

Jag vill gärna ha svar på frågan, kommer allmänheten få full och obegränsad tillgång till de resultat de (PWC) kommer fram till??

Frågan ställdes 3 gånger med samma svävande otillräckliga svar. När ett par timmar senare budget för de kommande åren skulle behandlas valde oppositionsrådet att avslöja, att i den rapport från PWC som föreligger, behovet av nytt kapital i bolaget Övik Energi är minst 2000 miljoner kronor.

Varför valde kommunstyrelsens ordförande att inte lämna den informationen själv när hon fick frågan, hon hade ju alla möjligheter att demonstrera uppriktighet gentemot fullmäktige och väljarna?

Det är skrämmande med vilken takt och på vilket sätt kommunen nu är på väg att bli en av landets per capita mest skuldsatta kommuner.

Några siffror att begrunda för läsarna

Kommunens låneskuld den 31.12.2011 var                              2.625 miljoner Sek.

I Mars överfördes bolagens lån till kommunen, tillkom          3.210 miljoner Sek

Tillkommer enligt PWC ytterligare minst                                   2.000 miljoner Sek

Pensionsskuld för pensioner (ansvarsförbindelser)                 1.559 miljoner Sek

Summa enligt ovan                                                                          9.394 miljoner Sek

Kommunal skuldbörda/invånare ung som gammal                  171.000 Kr.

2012.06.24

Jarl Strömbäck

Gruppledare SPI-Övik

Midsommartid

Du lindar av olvon en midsommarkrans

Och hänger den om ditt hår

Du skrattar åt mångubbens benvita glans

Som högt över tallen står….

Midsommartidens magi så fint fångad i Visa vid midsommartid. Nu är vi där igen. Det är tid för umgänge, god mat och gott humör. Stoj och lek med inte minst de små trollen. 3-åringen som så gärna vill leka med morfar. 7-åringen som håller på att bli lill-vuxen, men ännu skapar fantasivärldar på ett förunderligt och så kreativt sätt.

Vi har mycket att lära av också de som ännu inte är stukade av denna världens krav och konventioner. Vad vore livet utan nyfikenheten och skapandet? Fattigt och understimulerat.

Så låt ss ta de dagarna, de timmarna med de små trollen, som ett eget lärande i lika hög grad som vi lär dem. Så kanske ändå livet blir rikare för båda parter. Och definitivt för det öppna vuxna sinnet.

Nu väntar om några timmar dansen kring stången vid hembygdsgården. Med massor av andra barn och säkert också med midsommarkransar. Politiken får vila en stund, det tjänar vi nog alla på. Livet måste också få levas, och få tider på året har större traditionell tyngd än vår offerrit till ljuset, sommaren och solen.

I natt skall du somna vid Svartrama damm

Där natten och mossan är len.

2012.06.22

Jarl Strömbäck

Vanstyrets politik 6.

Midsommartid, det blommar så fint och luktar så gott när jag tidig morgon går min vanliga promenad. Vid båthamnen stör jag några kanadagäss med sina årsungar, gässlingar heter det väl.

Midsommarblomstring

Igår (18.6) var det dags för det som normalt är vårens sista fullmäktigesammanträde i staden norr om skogen. Det skulle tas en budget, men det var något i handlingarna som fattades. Nämligen det kanske viktigaste av allt, den ekonomiska situationen.

Innan jag alls går in på den, vill jag gärna delge läsarna en bild som bitit sig fast i mitt minne. Det var hösten 1944, Hitler var med några av sina generaler på väg till Berlin med det militära tåget från varglyan, den kommandocentral man hade haft i Ostpreussen sedan anfallet på Sovjet 1941.

Kanadagäss med ungar

De allierade hade gått iland i Frankrike i juni 1944, Tyskland hade förlorat de stora slaget vid Kursk mot ryssarna under sommaren, och ryssarna ryckte fram. Vägarna var fulla av flyende och rädda tyskar, och sårade soldater.

Då beordrar Hitler sina medpassagerare att dra för alla gardiner i tåget. Han ville inte se verkligheten, han säger enligt uppgift; ”Det tyska folket har svikit mig”.

Sensmoralen i det är oförmågan, eller oviljan att se sin egen roll i dramat. Att lasta över ansvaret på andra när välgång vänds till motgång.

Samma mekanismer vibrerade i luften under fullmäktigemötet i kommunen norr om skogen igår. Försöken att förtränga den dystra ekonomiska situation kommunen befinner sig i fortsatte, men dimmorna skingrades åtminstone delvis genom insatser från andra med insikt.

Nu har vi att se fram emot en påbyggnad av skuldbördan med i storleken 2000 miljoner, en enorm massa pengar som slösats bort i spekulationsekonomin de senaste 7-8 åren.

I hur hög grad kan en politisk person vara oberörbar? Den frågan är i högsta grad tillämplig på situationen i kommunen norr om skogen.  Hur långt kan ett politiskt parti få misslyckas, innan mekanismer mot miss-managment träder in? Svaret är dessvärre, nyval i kommuner hör inte till dagordningen.

Så medborgare, var god och svälj.

I midsommartid, några bilder från morgonens promenad lägger jag in innan det blir dags att koka havregrynsgröten.

19.06.2012

Jarl Strömbäck

Gruppledare SPI

Vanstyrets politik 5.

Vi har nu i vår lilla genomgång kommit till den riktigt stora och tunga dansen, den som kommer, direkt och indirekt att kosta kommunen norr om skogen allra mest pengar. Men också den man söker att så längt det går hålla borta från offentlighetens strålkastarljus.

Domsjö fabriker

Låt oss gå 10 år tillbaka i tiden. Där borta på fabriken i stans utkant ryker skorstenen än. Men det stora internationella bolaget med namn synonymt med ön, vill bli av med den 100-åriga fabriken. Den är utsliten, investeringarna har länge hållits tillbaka. Men att stänga fabriken är dålig PR. Dessutom kostar det massor med miljoner att lägga ner och genomföra en rivning. Alltså söker man några riskvilliga personer som på ekonomiskt fördelaktiga villkor kan tänkas köpa anläggningen. Det lyckas också, sju personer satsar vardera 150 000 kronor, och blir ägare till fabriken för mindre än vad en villa kostar i staden.

Nu startar en dans runt kommunkassan som sannolikt saknar motstycke i landet. Den kommer att göra de sju delägarna till multimiljonärer, och kommunen till den ”fattige kusinen från landet”, blåst på snart sagt alla sätt och vis.

Den gamla fabriken är ett monument för arbetarrörelsen i kommunen norr om skogen. Generation efter generation av präktiga S-väljare har fostrats där i arbete och politik. Att fabriken hotas blir till ett hot också mot den heliga traditonen. Stödet för fabriken blir därefter att likna vid obetingat.

Det börjar omedelbart med att kommunen köper in sig i fabrikens ”skrot”, som insatta brukar kalla det. Nästan 200 miljoner för att bli delägare i pannor och annan utrustning som inget har med kommunala behov att göra. Övik Energi får i alla de här affärerna agera front för politiken.

Nästa stora steg blir att befria fabriken från de stora investeringar man behöver göra på energiområdet. Istället för att bygga ut fjärrvärmen för kommunens behov för 270-300 miljoner, kommer man på den ”geniala ”iden att bygga ett kraftvärmeverk, helt anpassat till fabrikens behov. Det skall komma att kosta 1200 miljoner innan de står färdigt. En merkostnad som helt kan tillskrivas den politiska viljan att stödja fabriken.

När så finanskrisen 2008 slår till knäar också fabriken, i vart fall vil man påskina det. Naturligtvis står kommunen redo att lösa det problemet, för 220 miljoner köper man in sig i fabrikens vattenhantering och kajer. Återigen ett uttryck för direkt stöd för fabriken, inget av kommunal verksamhet betingat åtagande.

I riskkapitalisters värld är ordet exit ständigt närvarande. Det står för den tidpunkt då man säljer av en verksamhet med största möjliga vinst. Det är nu dags för de som köpte fabriken att efter de massiva stöd de fått, och den upprustning som det inneburit, lämna verksamheten med största möjliga profit.

Den fabrik som de köpte för 1 miljon säljs för 2000 miljoner. På vägen till den framgången har kommunen direkt eller indirekt investerat över 1000 miljoner vilka är att betrakta som direkta stöd för fabriken, men får inte ett öre av den stora vinsten i försäljningen.

Allt har en början, men också ett slut. Miljardrullningen har gjort energibolaget konkursfärdigt. Det är dags att börja pumpa in miljonernas mångfald för att rädda det som räddas kan. Svångremmen dras allt hårdare om förvaltningarna. Och det ständigt positiva kommunalrådet har allt svårare med sin trovärdighet. Låneskulder i bolagen vill man inte längre hantera direkt via bolagen, det ger alltför mycket insyn och rubriker. Man konstruerar en Internbank och ger den så vida ramar att man slipper ständigt återkommande redovisningar i fullmäktige och media.

Och den avgående fabriksledningens VD har vänligheten att i sitt tal efter försäljningen vilken gjorde honom oerhört förmögen konstera, ”utan kommunens stöd hade detta inte varit möjligt”.

Så sant, så sant. Det kommunala vanstyret skall nu kompenseras med höjda skatter, kommunalskatten kommer 2013 att vara nästan 2 kronor högre än rikssittet. Troligen höjda avgifter på olika områden. Och medborgarna ka förvänta sig tal om se att se möjligheterna, och akta sig för den mentala försurningen.

I retorikens värld är allt möjligt.

2012.06.15

Jarl Stömbäck

Gruppledare SPI

Politiska bluffmakare

Politiska bluffmakare

Lögner blir inte bättre för att de upprepas. På senare tid har Moderaternas talesman i pensionsfrågorna, riksdagsmannen Staxäng varit ute i media runt om i landet med budskapet att pension inte skall få kallas uppskjuten lön. Han försvarar det nuvarande pensionssystemet, men har inte ord att säga om plundringen av pensionsfonderna hans parti liksom samtliga övriga allianspartier och S gjorde sig skyldiga till för drygt 10 år sedan. 

Politiker utan pensionsproblem?

Då var Sverige i den situationen vissa krisländer i Sydeuropa är i nu. Men den stora skillnaden är att i det svenska fallet, fick de äldres besparingar ta smällen.

Vi är många som är födda i början på 40-talet, och kom ut som tonåringar i arbetslivet sent 50-tal. Samtidigt som AP-fonderna kom efter ATP-striden i riksdagen.

Under ett långt arbetsliv har vi betalat in till pensionerna, för att få en rimligt säkrad tid i slutet på livsvandringen, och den tryggheten har nu de politiskt ansvariga bestulit de äldre på.

Politiska bluffmakare likt Staxäng och hans gelikar i olika partier borde skämmas över att söka vältra skuldbördan över de äldre. Vi är inte ute efter att göra livet surt för barn- och barnbarn. Tvärtom, vi skulle gärna vilja dela med oss av det vi har.

Men med den politik som nu befästs alltmer, och som de traditionella partierna står för, ökar misären bland de äldre, vilket även kronofogdemyndigheten noterat.

Så manifesteras myndighetsmissbruk i politisk tappning.

2012.06.13

Jarl Strömbäck

Gruppledare SPI/Övik