Vanstyrets politik 17

Måndag den 27.1 var kommunfullmäktige i kommunen norr om skogen samlat till sitt första sammanträde för året. Agendan var i grunden väldigt tunn, så utrymme fanns för en del informationspunkter, den viktigaste var den om kommunens resultat för år 2013.

Ansvariga tjänstemän gav en saklig och bra presentation, vilken visar på  resultatet +75 miljoner. Frågan ställdes om det är ett bra resultat, en i sig högst berättigad fråga.

Resultatet innehåller nämligen en extra dusör pengar om 55 miljoner, de s.k. AFA-pengarna. Det är pengar som blivit över i försäkringssystemet, genom den skärpning av utbetalningar som regeringens ”arbetslinje” medfört. Med andra ord är det sjuka och på andra sätt utsatta personer som genom indraget stöd betalar, och den kommunala ledningen är jublande glad?

För att i övrigt få det resultat man vill visa upp har den politiska ledningen använt sig av följande skriftliga piska:

Verksamhetskostnaderna måste anpassas till intäktsutvecklingen.

För att få effekt 2013 skall därför nämnderna beakta följande:

·       Skyndsamt åtgärda befarade underskott, framför allt negativa avvikelser mot personalbudget/planerat årsarbetaravtal.

·       Aktivt pröva omprioriteringar inom nämnden.

·       Undvika begäran om tilläggsanslag.

·       Om möjligt skjuta fram kostnader som belastar driftsbudgeten

·       Om möjligt skjuta fram ej på började investeringar innevarande år – ger förskjutning av kapitalkostnader.

·       Försöka bygga upp en central reserv för oförutsedda kostnader, kan t.ex. användas för nyttjande av handlingsplan från personal.

·       Få styrningseffekter om återhållsamhet i hela organisationen.

·       Värdera projekt med medfinansiering

·       Inga anställningar ska göras förrän efter kontakt med resp. Förvaltningschef.

·       Vikariebehovet skall prövas noggrant.

·       Uppmuntra uttag av semesterdagar.

·       Analysera sjuklönekostnaderna och vidta åtgärder för att minska sjukfrånvaron.

·       Nya ambitioner inom verksamheterna får stå tillbaka under året för ordinarie verksamhet.

Det blev en lång lista tagen ur kommunens officiella dokument. I kommunen norr om skogen är det inte verksamheterna som är styrande, här styr ekonomismen verksamheterna med järnhand, och resultatet har inte låtit vänta på sig. Den på grund av sina vidlyftiga affärer kända kommunen, med dubbelt så hög skuldbörda/capita som snittkommunen i riket, har nu ett järngrepp över verksamheterna.

Resultaten är bland annat ett sedan många år eftersatt underhåll på kommunala byggnader och infrastruktur. Inom skola och omsorg är anställda förtvivlade över den arbetsbörda man tvingas bära, och arbetsmiljöverket är på väg in.

Men något beklagande hördes överhuvudtaget inte från politiskt ansvariga. Där prisade man det ”goda resultatet”.

2014.01.28

Jarl Strömbäck

 

Skövlat landskap 6.

Det är -19 grader kallt när jag på morgonen den 24.1 kör till dagens gympapass. Röken står rakt upp i den vindstilla, arktiska morgonkylan. Det är en ynnest att vi har kärnkraften och vattenkraften som ger oss energi med 90 % verkningsgrad. När vindkraften står stilla och ger 0 % energi när den elektriska energin behövs som mest.

Vindkartslagen örn

Bättre än så kan väl inte skillnaden beskrivas. Men vindkraftens vänner har gjort sina val. Häromdagen fick en av dem utrymme i media, vi såg honom på TV i pälsmössa angripa vattenkraften och de vetenskapsmän inom kungliga vetenskapsakademin, som ifrågasatt vindkraftens rasande snabba utbyggnad.  Med miljöbalken som verktyg vill man nu riva upp och ompröva de tillstånd som gäller för vattenkraften. Skälen man använder är miljömässiga, men på vilket sätt blir miljön bättre av att vindkraft med usel verkningsgrad tillåts skövla enorma skogsarealer? Skall gamla synder sedan vattenkraftens utbyggnad, nu få utgöra skäl för att skövla våra skogar också? Den frågan borde vara i högsta grad relevant?

Det slutar inte där, skogarnas landskap är också hem för det som samlat brukar kallas biologisk mångfald. Växt och djurlivet sammantaget. I vindkraftssammanhang väcks inte sällan frågor om lämpligheten att bygga anläggningarna på områden där den biologiska mångfalden kan ta allvarlig skada? Det har naturligtvis irriterat vindkraftens förespråkare, vilket innebär att den utredning som nu pågår om rovdjurspolitiken, utökats med att också kungsörnarna skall tas med. I ÖA den 13.1 finns en mycket läsvärd artikel, som tar upp detta fenomen. Följande citat talar sitt tydliga språk:

En av regeringens vindkraftssamordnare uttrycker att artskyddet är det största hindret för vindkraftsetablering där man nu jobbar hårt för en förändring av artskyddet. Förekomsten av kungsörnar är ett exempel, eftersom där har några vindkraftsetableringar fått avslag i miljödomar.

I takt med att kritiken mot vindkraften ifrågasätts, ökar tydligen desperationen hos dess vänner och profitörer. Att man angriper den billigaste energikällan vi har, vattenkraften är exempel på det. Att man nu vill kraftigt begränsa skyddet för hotade arter, till fördel för vindkraften, talar sitt tydliga språk?

2014.01.24

Jarl Strömbäck  

Skövlat landskap 5.

Varför hör vi inga protester från skogarnas folk, var frågan i föregående blogg? En rimlig förklaring finns i de arrendeavtal som vindkraftens företrädare använder sig av för att köpa stöd och rätten att uppföra vkv-en.

Jag bläddrar i det 13 sidiga dokumentet avseende den anläggning om 48 VKV som skall byggas kommunen norr om skogen. Ett dokument som troligen är standardiserat, och därmed stilbildande också på andra platser man bygger vindkraft.

Enligt dokumentet garanteras markägaren 4 % av den åriga bruttointäkt varje VKV drar in, dock minst 100 000 sek/VKV och år, troligtvis väsentligt mer.

 För att överbrygga motsättningar bland skogarnas folk, har man infört begreppet vindupptagningsområde. Det innebär att alla som har mark inom 400 meter från ett VKV, också erhåller ersättning för ”den vind” man levererar in till vkv-en.

Skogsskiftena i våra bygder är genom arvsskiften ofta små och splittrade. Det innebär att också de med små skiften genom konstruktionen av avtalen får del av intäkterna, exploatören får det stöd som man eftersträvar.

Avtalet är skrivet på 35 år, vilket innebär att väldigt många av skogens män och kvinnor kommer att få en god basförsörjning under många år framåt. Avtalen är med största säkerhet förhandlade med ledande företrädare för skogsägarna, vilket förklarar bristen på kritik från det hållet.

Finns det anledning till kritik då? Låt oss först konstatera att samtidigt som skogsägarna får betalt för att upplåta sin mark, utgår ingen som helst ersättning till kommunen som sådan. Detta bekräftat i en interpellationsdebatt med det ledande kommunalrådet. Den byapeng som marknadsförs via media, är på sin höjd någon enstaka promille av VKV intäkter, att jämföra med skogsägarnas intäkter. Och de som saknar skog, men är berörda som närboende eller på annat sätt av vkv-en, får ingen som helst kompensation.

Vidare gäller följande enligt avtalet ”Efter byggstart äger Arrendatorn rätt att överlåta samtliga rättigheter och skyldigheter i detta avtal till tredje part.”

Med andra ord är svensk skogsmark, väldiga arealer förvandlade till öppen handelsvara på en totalt global marknad. Hur de riskkapitalister som då kommer in kommer att agera, kan bara framtiden utvisa. Men en rimlig erfarenhet, är att den sortens folk flyr den dagen kostnaderna blir högre än intäkterna.

I definitionen för hållbarhet brukar man använda begreppet, att god hållbarhet innebär att man tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.

Gör man det med den nu rasande snabba vindkraftutbyggnaden?

2014.01.21

Jarl Strömbäck

Skövlat landskap 4.

November 2013. Det är så mörkt som det bara kan bli en sen höstkväll ute på landet, när snön ännu inte har kommit, och inga gatljus lyser. Vindkraftbolaget har kallat till informationsmöte inför byggandet av 48 VKV i skogslandskapet utanför samhället Sidensjö. Mötet hålls i den lilla byn Drömme, i en lokal med namnet Valhall. Poetiska namn i det norrländska landskapet.

Lokalen är full av i huvudsak äldre män, framme vid podiet står några män vilka så småningom tar till orda. Det är andäktigt tyst till en början. Vi får veta att vintern kommer att användas till att dra fram vägar och kabel till byggplatserna för vindkraftverken. När sommaren kommer 2014, är det dags att påbörja leverans och uppförande av vkv-en. Så långt är allt väl, men framme vid podiet höjs rösterna från ett yngre par, med boende inom området för vindkraften, som med i hög grad berättigade argument ställer en del frågor. De är väl pålästa, och företagets representanter har svårt att värja sig, ge trovärdiga svar.

Då ingriper publiken, de vill inte se sin fest förstörd. Med nästintill sekteristisk frenesi kommer en mängd inlägg och påhopp på opponenterna, mötet får en obehaglig ton av sekterism, innan ledningen väljer att förklara paus för kaffedrickande.

Jag talar med de två personer, ett gift par som hade modet att lyfta alternativa synsätt, i mötets paus. De har skäl för sina tvivel, sin oro. De värnar om sin närmiljö. De har läst på och börjat förstå, att vindkraftverken har sidor vilka man i Drömmes bygdegård borde reflektera över. Frågor som borde få konkreta svar, inte besvaras med aggressiva tillrop att inte yttra sig?

Varför denna utveckling, och varför hör vi inga protester från skogarnas folk? De som snart skall se sina ägor skövlas, stora markområden förvandlas till jättestora industriområden med särskilda restriktioner när det gäller allemansrätt och nyttjanderätt?

Mer om det i nästa blogg.

2014.01.17

Jarl Strömbäck

 

Skövlat landskap 3.

Vi förflyttar oss i tid till år 2013. Det har nu gått ca 5 år sedan satsningen på vindkraften tog fart. Nu snurrar det för fullt på många, många håll i landet. Centerns energiminister med namnet Hatt, låter förstå i en artikel i rikspressen att hon är jublande glad över att man nu installerar ett VKV ( vindkraftverk ) per dag i vårt land. Det är inga småsnurror det handlar om, det moderna vindkraftverket har en höjd på ca 200 meter. Det har en rotordiameter på ca 70 meter, och kostar i uppförande ca 35 miljoner/styck. De placeras i höjdlägen, och blir på så sätt dominerande i landskapsbilden.

Hur har vägen dit varit, och hur ser framtiden ut?

I föregående blogg kunde vi se att i lagstiftningen klassas vindkraften som en miljöfarlig verksamhet, och att man överlåtit den egentliga beslutsrätten till kommunerna genom att ge dem rätten till ett kommunalt veto. Kommunerna har alltså i praktiken avgörandet i sin hand, om kommunen godkänner en etablering, då gör också länsstyrelsen det, så fungerar det nu i praktiken.

I en föreläsning nov. 2013 gavs från länsstyrelsehåll följande redogörelse. Av de 30 TWH vindkraft som beslutats skall 1/3-del byggas i havsmiljö, 2/3 byggas på land. Det innebär med dagens storlek på VKV att de 20 TWH som skall byggas på land motsvarar i runda tal 10 000 VKV.

Här kommer nu en fördelningsnyckel läsarna kan få fundera på rimligheten av:

Antal vindkraftverk i Norrland                                 8000 VKV

Antal vindkraftverk i landet i övrigt  2000 VKV

Antal vindkraftverk i Västernorrland                     1800-2000 VKV

Antal vindkraftverk i Örnsköldsvik                          466 VKV

Ser man isolerat till den kommun i Västernorrland som i nov. 2013 godkänt flest VKV nämligen Örnsköldsvik, så såg siffrorna vi den tidpunkten ut som följer:

I process hos länsstyrelse/kommun 202 VKV

Hos miljöprövningsdelegationen eller överkl.     69 VKV

Lagakraftvunna beslut men ej påbörjade            102 VKV

I Byggskedet                                                                52 VKV

I Drift                                                                             41 VKV

Norrland är redan nu nettoexportör av elektrisk energi. Norrland ligger långt från de marknader som skall förbruka vindkraftens energi. Nu offras enorma arealer av det som ofta brukar kallas Europas sista vildmark för att fylla fickorna på riskkapitalister i olika länder.

Hur har den här snabba utvecklingen varit möjlig, och varför har motståndet varit så svagt? Återkommer till de frågorna.

14.01.2014

Jarl Strömbäck

 

 

Skövlat landskap 2.

Låt oss återvända till åren 2007-2008. Besluten att satsa stort på vindkraften har tagits i regeringen, utan protester från den rödgröna oppositionen. Det pådrivande partiet Centern, är också ansvarigt för näringsdepartementet i regeringen. Nu sätts resurser in för att få flygande fart på utvecklingen.

Energimyndigheten får i uppdrag att utse lämpliga områden för vindkraften i landet. SMHI hjälper till med vinddata i det avseendet. Och när det gäller lagstiftning runt verksamheten, väljer man att bortse från det som annars ses som en given del av lagstiftning, nämligen att den skall bygga på ”vetenskap och beprövad erfarenhet”. Det motstånd som kommer från Kungliga Svenska Vetenskapsakademin struntar man i, och någon beprövad erfarenhet av storskalig utbyggnad i vårt land, och i vår klimatzon, föreligger inte.

I tillämpningsföreskrifterna som utgår från regeringen kan man läsa följande: Att pröva vindkraftverk följer samma process som att pröva annan verksamhet som klassas som miljöfarlig verksamhet enligt 9 kapitlet i miljöbalken. Det finns emellertid en viktig skillnad och det är det så kallade kommunala vetot. Det kommunala vetot finns enbart vid prövning av vindkraftverk och innebär att prövningsmyndigheten, det vill säga Länsstyrelsen eller Miljödomstolen, endast får ge tillstånd till vindkraftverk om kommunen har godkänt det.

Hur den tillämpningen kommer att tillämpas skall framtiden komma att utvisa. När nu slussarna öppnas upp för både ekonomiskt stöd, och närmast obegränsat politiskt stöd, är det inte konstigt att hungriga kapitalister likt gamar samlas runt bytet. Egen erfarenhet spelar i det fallet mindre roll, när bollen satts i rullning, då rullar den.

Hur den rullar, och de drivkrafter som används i det sammanhanget skall vi återkomma till.

2013.01.11

Jarl Strömbäck

 

Skövlat landskap 1.

 

Nytt år och nya utmaningar. Det är dags att här i bloggens form ta sig an en annan av dagens svindlande händelser. Svindlande i mer än en betydelse. Vi skall se på vindkraftens explosiva utbredning med kritiska ögon.

Men först lite bakgrund. Vem vill inte se en mångfald av energilösningar? Energilösningar som ger så liten skada som möjligt, samtidigt som den är alltid närvarande och billig? Så har nog fler än undertecknad tänkt. Det kan handla om att omvandla vårt avfall till nyttig gas? Det kan handla om utnyttjande av vågkraften i havet, och tidvattnets fluktuationer. Den forskningen pågår fortfarande. Men en annan lösning skulle snart dra till sig uppmärksamhet och resurser, vindkraften.

Året är 2006 och det är valår. När valet är över har landet fått en borgerlig regering sammansatt av 4 partier. Ett av dem är centerpartiet, partiet som har sina rötter i det svenska bondesamhället. Här kräver man nu en gigantisk satsning på vindkraft för att medverka i regeringen. Från en hobbyverksamhet av mycket blygsamt format, skall vindkraften byggas upp till 30 TWH (terawattimmar) motsvarnade ca hälften av vad vatten- respektive kärnkraften levererar. Det kan inte ske med små hobbysnurror gömda i strandkanterna på våra kuster. Nu väntar en helt annan verklighet.

Den nya regeringen accepterar villkoret, utbyggnaden skall finansieras med el-certifikat, i grunden en skatt som vi alla får vara med och betala. I alla stora förändringsprocesser uppstår vinnare och förlorare, så också i denna. Om det och annat kommer mer i kommande avsnitt av bloggen.

2014.01.08

Jarl Strömbäck

Svårsmält verklighet

Söndag-morgon när detta skrivs, och morgondimman hänger tät utanför fönstret. Snart dags för lite frukost och en morgonpromenad, men först några reflektioner över händelser med anknytning till kommunen norr om skogen.

 Att kriget och eländet i Syrien får människor att söka trygghet också i vårt land är inte konstigt. Så också för den mor med tre barn som kom till kommunen för en tid sedan. Här skulle de finna frid och ro, och barnen kunna fortsätta sin utbildning.

På kommunens torg skanderade kommunalråd, statsministerkandidat och centerns arrogante besserwisser om vikten av kamp mot främlingsfientlighet och rasism.

I lokaltidningen den 4.1 detta nya år kan vi läsa att den utsatta familjen skall utvisas, men ingen reaktion från de politiska auktoriteter, som bemannade torget? Opportunism blir ibland till ren cynism.

I samma nummer av lokalbladet kan vi läsa om 92-åringen som sjuklig och handikappad i varje mänskligt avseende är kvalificerad för ett boende i trygghet, men förvägras det av den nämnd som kallar sig humanistisk. Vari den humanismen ligger är svårt att förstå, kanske borde nämnden byt namn till något mer passande.

2014.01.05

Jarl Strömbäck

Gruppledare SPI

Mönstret går igen

Nytt år med nya föresatser. Men först lite om det gamla årets sista politiska strid i kommunen norr om skogen.

Det handlade om den uppburna hockeyklubbens sviktande ekonomi. Sviktande var den inte på grund av bristande intäkter, det hade bevisligen ökat under de senaste åren. Det handlade i allt väsentligt om bristande kostnadskontroll.

Inför årets sista kommunfullmäktige den 16 december, hade det grova artilleriet tagit fram av gunstling klubbens politiska vänner. Kommunens framtida existens påstods vara nära sammankopplad med klubbens framgångar, och därmed kommunala stöd? Ett påstående som skall vägas mot att det faktiskt finns 290 kommuner i landet, det är rimligen helt andra värden än en viss idrottsklubb, som avgör om en kommun blir framgångsrik eller inte.

I debatten lyfte undertecknad ett antal nyckeltal som visade på att klubben i 2006-2007 års bokslut hade en god vinst trots lägre intäkter än i 2012-2013 års bokslut. De nyckeltalen var tagna ur klubbens årsredovisningar på hemsidan under november månad. Väl i tid till decembermötet var de ”fördelaktiga ”årsrapporterna bortplockade från hemsidan, det var knappast en slump?

I beslutet som majoriteten drev igenom med SPI reservation, valde media att ge en mycket bristfällig rapportering av de ekonomiska konsekvenserna av beslutet. Man rapporterade att beslutet kommer att kosta kommunen ytterligare (7-2) 9 miljoner per år utöver de dryga 6 miljoner som utgår redan.

I själva verket kommer kostnaden att bli väsentligt högre, mer än det dubbla. För att sköta de tjänster som nu överförs på kommunen redovisas en tilläggskostnad på 6,7 miljoner. Men det är bara början, ingen redovisning sker över hur den organisation eller budget ser ut som skall sköta arenaarrangemangen, 16 per år som kommunen nu tar ansvar för. Ingen redovisning sker av de kostnader som kommer att uppstå för de tjänster man förpliktigar sig att köpa av klubben vid vissa arrangemang? Och alla kontakter i det här avseendet skall i fortsättning skötas av särskilt betrodda personer.

Insynen i de här avseendena torde bli lika svår, eller för den delen bristfällig som de underlag var, på vilka beslutet fattades i fullmäktige.

Mönstret går igen från affärerna med SEKAB och Domsjö Fabriker.

2014.01.02

Jarl Strömbäck