fredag, augusti 30, 2019

Att välja rätt...


Lugn och fin  morgon när detta skrivs. Regn och åska har dragit bort och höstens lite krispiga luft börjar ge sig till känna. Den mörka årstiden börjar visa sig i allt tidigare kvällar och senare morgnar.

Det politiska livet har också vaknat, och med det kampen om det som kallas samhällets resurser. Under många år har minoritetspartierna i olika regeringar genomdrivit sina särkrav som en förutsättning för att stödja regeringsbildningen. På det sättet har stora resurser avsatts som subventioner till El-cyklar, en subvention som i huvudsak riktar sig till välbeställda grupper i de stora städerna. 
Stora subventioner har också avsatts till de som köper bilar med någon form av El-drivning.
Subventioner som hjälper tillverkarna att ta ut högre priser än det marknaden skulle betala. Och också här är det välbeställda grupper som är de stora vinnarna. Undersökningar har också visat att en stor del av de bilarna säljs vidare till våra grannländer så fort de registrerats, med stora vinster för säljarna. I grunden har vi alltså skapat ett system där handel med svenska subventioner blivit en verklighet.


ROT-och RUT-avdragen har också visat sig i huvudsak används av personer med god ekonomi, de blir på det sättet en direkt skattesubvention till personer med redan goda inkomster.

Allt har en alternativ sida, de pengarna skulle kunna använts till direkta skattesänkningar för alla, eller alternativt för att säkra den välfärd som nu sviktar i snart sagt alla kommuner. Och klagomålen från kommunerna är nu så starka att de kan inte negligeras.


Följdaktligen lägger nu regeringen ett förslag om ändringar i det skatteutjämningssystem som tills vidare har gällt, hela landet skall ju leva, och glesbygdskommunerna är hårt trängda.

Klagomålen låter inte vänta på sig, de välbeställda kommunerna runt de stora städerna klagar nu ilsket över den förändringen, solidariteten har sina begränsningar. Efter festen kommer ofta en baksmälla, det gäller också politiskt ogenomtänkta beslut.


Den politiska trovärdigheten blir allt mindre, ju mer makten avviker från synen att man skall arbeta för hela landets bästa. Den politiska självklarheten måste återskapas om demokratin som styrelseform vill behålla sin trovärdighet.

2018.08.30

Jarl S

måndag, augusti 26, 2019

Sensommarvärme

Sensommarvärme över landet och kusten i väster. Ute på ön ligger gästbåtarna på rad, hamnen är knökfull för att tala lokalt språk. På badbryggan är trafiken tät av de som skall ner i havet för att svalka sig. Gammal och ung, smal och tjock, de är fler än jag någon gång sett tidigare på stället. Och havet med sina +20 grader tar emot och svalkar.

Augustimörkrets tid har sina fina dagar, men vardagen smyger sig också på och livet återgår till det vanliga. I media förmedlas bilden av Brasiliens nya ledarskap, och dess prioriteringar. Amazonas regnskogar står i lågor, och det som är ett världsarv, de stora regnskogarna är på väg att helt förstöras. Facit av den utvecklingen kommer att bli katastrofal, men så långt ser inte vissa politiker. Brasiliens öde är i det sammanhanget inget internt problem, den sortens ageranden får konsekvenser långt utanför det egna landet. Det handlar om utplånandet av ursprungsfolkens levnadsförutsättningar, men också om följderna i form av ökenspridning, vattenbrist och i förlängningen folkvandringar. Bra då att en stor internationell opinion agerar och sätter tryck på den nytillträdde presidenten Bolsonaro.
Amazonas ödeläggs

Han är ännu ett exempel på personer med utstrålning som utan egentlig politisk fostran, kliver upp på den högsta posten med budskap om alltings förbättring. Väljarna sväljer betet och får bita i de följder det innebär. Även i demokratier borde man kanske ställa sig frågan, om politisk fostran är irrelevant när det gäller de höga ämbeten, och ansvar som ledarskapet på högsta nivå innebär. När skall någon form av politisk skolning bli en förutsättning för att få ställa upp som kandidat till landets högsta ämbeten?

Och i vårt lilla land har för första gången en färgad politiker valts att leda ett parti. Att det är det Liberala partiet är kanske i sig en självklarhet, liberalismen gör inte skillnad på person på grund av härkomst och färg i sin ideologiska grund. Nyamko Sabuni har format sitt nya ledarteam, och fick också tid i söndagens (25.8) Agenda i TV. Där skötte hon utfrågandet utmärkt, hon har en grundlig skolning i det politiska hantverket som bland annat minister, och kommer säkert att ge Liberalismen ett nytt och klokt ansikte i vårt land.



2019.08.26

Jarl S


torsdag, augusti 22, 2019

Augustidagar 2019



Härligt ljumma augustidagar. Tid för bärplockning för de som vill fylla sina förråd. Svamparna lockar också i skog och mark. Och i havet finns fångster för de som gillar den delen. Och ännu någon vecka kan man ta ett uppfriskande dopp i det salta vattnet.

I det offentliga livet återgår också verkligheten till det normala, dvs att konflikterna i olika avseenden är medias huvudintresse. Den nye engelske premiärministern, Boris Johnson, är övertygad om att han har lösningen på Brexit-soppan. Den 31.10 skall det gamla avtalet med EU vara överspelat, med eller utan nytt avtal. Han spelar ett mycket högt spel med det engelska folket som gisslan.

Och Mussolini-kopian i Washington fortsätter på sitt bisarra sätt att styra dagordningen dit han vill, för närvarande genom sitt utspel om köp av Grönland. Enligt honom inte märkligare än en lite större fastighetsaffär. Ett bekvämt sätt att vända medias fokus bort från USA-s interna problem med skjutningar och handelskrig,  Han kanske borde lagt ett bud på köp av Kina, som en lösning på handelskriget??

Satiriska svaret till Trump: Grönland vill köpa USA


Demonstrationerna i HongKong har visat sig ha ett stort folkligt stöd. Paraplyerna som används som symbol har fyllt gatorna i fredlig marsch, och polisen har insett att den mängden människor kan man inte utan vidare köra över. Världen väntar med spänning på slutet av den konflikten. Kinas ledarskap har hotat, men ännu valt att infiltrera och vänta. Samtidigt som ledande personer som visat stöd för demonstrationerna mister sina poster och ersätts av sådana som förstår att dansa efter den kinesiska pipan.

Och i vårt lilla land i norr fördjupas problembilderna för den välfärd som varit landets kännetecken i årtionden. Rekryteringen till tjänster i skola, vård och omsorg räcker inte för att fylla luckorna av de som slutar av olika skäl. Rättssäkerheten hotas av ökande våld, och behovet av att förstärka polisen med kommunala “ordningsvakter”, väcks nu också politiskt.

Det trygga lilla landet i norr har sina egna växande problem.

2019.08.22

Jarl S

lördag, augusti 17, 2019

Dekadens

Augusti månad närmar sig sitt slut, den sista sommarmånaden. Blåst och regn är dagens tecken, också det en förebådan om höst. Men än var vattnet med sina +20 grader varmare än luften vid gårdagens bad i det salta havet.

Det politiska ledarskapen börjar visa sig efter sommarens vila. Statsminister Löfven angriper i sitt hösttal de som finansierar droghandeln, och därmed en väsentlig del av kriminalitet och skjutningar. Det är de välbeställda kommunerna i storstaden som utpekas. Där finns pengarna och där finns dekadensen, det som också kallas moraliskt förfall. Säkert har han den uppfattningen efter samtal med de kriminalare som arbetar med frågan. Follow the money, skrev undertecknad i bloggen tidigare i sommar. Intressant att notera att ledarskapet nu också börjar intressera sig för frågan.


Och i det stora landet i väster pågår nu primärvalen för fullt. I det republikanska partiet sitter Donald Trump tämligen säker. I det demokratiska är de som vill utmana så många fler. Må debatterna bi bra och fokusera på värnet om den konstitution landet levt efter, och som nu hotas av sönderfall givet den nuvarande presidentens ageranden.

Beslagtagandet av fartyg, det nya pirateriet går nu också in i nya faser och mycket står på spel. Att England nu väljer att frisläppa den tanker man hållit vid Gibraltar ett antal veckor,  tyder på att diplomatin vunnit över prestigen, och rimligen då också att den svenskägda men England flaggade Stenabåten släpps.
Det gillar nu inte Trump, och en begäran att hålla kvar fartyget har kommit från det hållet. Iran har hotat med att helt stänga Hormuzsundet, vilket är liktydigt med en krigsförklaring gentemot de länder som är beroende av transporterna in-och ut ur sina hamnar. Mellanösterna borde ha fått nog av alla sina krig i Syrien, Irak, Afghanistan, Jemen och Kuwait.

Att Donald Trump vill provocera fram ytterligare ett krig i området, förtjänar varken världen eller de som direkt drabbas.

2018.08.17

Jarl S

tisdag, augusti 13, 2019

Homo sapiens

Dags igen för en bokrecension, eller presentation om man så vill. Sapiens är titeln och den avhandlar en “Kort historik över mänskligheten”. Vissa böcker väger tyngre än andra. Här handlar det om att förstå de krafter som skapat vår nuvarande värld. Och i linje med den kunskapen också ta ställning i vår tids frågor. Boken är en upplevelse i sitt sätt att tydliggöra det pris som andra arter på jorden, och de delar av mänskligheten som tvingats till underkastelse, fått betala för det vi kallar framgångar. Den borde läsas av alla som på något sätt vill leda oss på vår ovissa väg in i framtiden.


En framtid som måste te sig mycket osäker för folket i HongKong för att nu återgå till nutiden. Nu kraftsamlar Kina sina resurser runt HongKong, sannolikheten att man går in på ett eller annat sätt är nog större än att man bara avvaktar. Å andra sidan har Kina genom kontrollen under senare år försäkrat sig om att man har “sitt folk” på alla vitala och ledande poster i Hong Kong. På det sätt som demonstrationerna fortskrider, ser vi ut att få en upprepning av händelserna på Himmelska Fridens Torg. Fredliga demonstranter kallas nu i kinesisk TV för terrorister, allt ett retoriskt grepp för att rättfärdiga det våld man “med järnhand” planerar att använda.

I ett semester sömnigt EU, vilar verksamheterna ännu. Macron lanserar nu förslag om ett alternativ till Nato, givet USA-s inställning under Trumps ledning. Och gensvaret ser ut att bli positivt. Fortsättning följer i det avseendet.

Och i Ryssland har man misslyckats i en test med nukleära vapen. Ett antal döda erkänns, samtidigt som ytterligare info mörkas. Fredliga demonstranter som vill ha alternativ till Putins män i Moskvas lokalval, fängslas i hundratal. Oron i jättelandet Ryssland ökar i takt med att diktaturens väsen blir alltmer tydligt.

Och i vårt lilla land i norr hoppas vi på att de goda tiderna skall fortsätta, trots oron i världen i stort. Snart öppnas riksdagen igen, och då får vi kanske också se vad det lilla Liberala Partiet tänker och tycker efter det viktiga och nödvändiga byte av ledarskap. Nyamko Sabuni har många förväntningar att uppfylla.

2019.08.13

Jarl S

torsdag, augusti 08, 2019

Som man sår...


Talesättet “som man sår får man skörda”, besannas nu än en gång. Detta i sin mest tragiska form. USA har en president som i 3 års tid använt rasistiskt och hat språk för att beskriva sin snedvridna bild av dagens USA. Landet som byggts av invandrare, varav han farfar var en från dåvarande Tyskland. Nu har Donald Trump i rollen som USA-s president piskat upp en stämning i landet på gränsen till inbördeskrig.

251 skjutningar på 216 dagar är landets dystra statistik hittills i år, 520 personer har dött vid dessa, mångdubbelt fler skadats. skjutningarna samma dag i El Paso och Ohio har återigen aktualiserat läget i landet.

Nu börjar också personer med stor erfarenhet av strider i Afghanistan och Irak att göra sig hörda. Kritiken är massiv över att säkerheten i USA är så utomordentligt låg, att vem som helst kan råka ut för det som nu upplevs som terrorbrott.

Donald Trump har byggt upp sin plattform inför omvalet 2020, genom att söka stöd för sitt återval hos det som kallas alt-right rörelsen. En nationalistisk och rasistisk rörelse, av samma slag som frodas i en hel del andra länder, men som tidigare varit marginaliserad i USA.

Med donald Trump som president har de fått sin givna ledare, och resultatet ses nu i de ökande skjutningarna.


Som den person Trump är ser han inga fel i sina egna ageranden. Skulden för skjutningarna lägger han på media av någon märklig anledning. Menar han kanske att media inte skulle referera hans tal och twittrande? Att han nu försöker dra egen fördel av skjutningarna genom beklaganden och personliga besök i El Paso, ger inte de anhöriga de döda tillbaka.

Mycket står i vågskålen inför kommande presidentval, 4 år till med Donald Trump kan bli ödesdigra inte bara för USA.

Visst finns det anledning att begrunda Tysklands 1930-tal, och som man sår får man skörda.

Jarl S

2019.08.08

måndag, augusti 05, 2019

I rötmånadstid 2019


Rötmånadstid 2019, varmt i luften och varmt i vattnet. Bad som svalkar och många söker den trösten. Dörjrundan ger fisk till en förträfflig lunch, och runt öarna har båtar ankrat eller förtöjt för att få svalka och bad. Det är fin sommar i kustbandet.

Samtidigt matar media ut bilden av ungdomsvåldet i vårt land, att vara ung man och ute sen kväll eller natt kan vara ett vågspel. Knivar och vapen skördar offer på ett sorgligt sätt. Också det en del av vår tids utmaning.

I ett globalt perspektiv läser vi återigen om masskjutningar i USA. Återigen får oskyldiga offer ta konsekvenserna av att ha världens liberalaste vapenlagstiftning. Nog borde en så uppenbar galenskap kunna åtgärdas, men knappast med nu sittande president. Han väljer att twittra intetsägande kondoleanser till de anhöriga som drabbas.

Och i det handelskrig som initierades av Donald Trump, svarar nu Kina med att stoppa importen av varor, främst jordbruksprodukter från USA. En åtgärd som kommer att slå hårt mot delar av USA-s export på det området. Analytikerna talar om krympande handel, vilket får de nervösa börserna att falla. Också i vårt i sammanhanget perifera land den dag när detta skrivs.

I Moskva har medborgarna tröttnat på Putindiktaturen och dess sätt att agera. Demonstrationerna böljar fram och möts av massiva polisinsatser. Splittringen i det ryska samhället ökar i takt med att demokratin nedmonteras.

Så också i det kinesiska maktområdet. Demonstrationerna för fred och oberoende i Hongkong möts nu av miliser med brutaliteten som vapen. Den kinesiska makten låter sin inte ifrågasättas. Den kinesiska diktaturen är stor nog nu att visa sina muskler, och man gör det både på handelns och politikens områden.

Vi går mot en tid av ökade konflikter.

2019.08.05

Jarl S