Sociopaten

Kylig morgon denna sena oktoberdag. Frosten biter i kinderna vid morgonpromenaden, och halkan på underlaget måste balanseras. Men annars ser det ut att bli en fin och solig höstdag. Nu till medias rapporteringar om vår oroliga omvärld.

Händelserna runt Donald Trump fortsätter att styra den globala medie-arenan. Nu går också ledande psykiatriker i USA ut med sina synpunkter på ledaren av världens mäktigaste land, åtminstone militärt. Han diagnostiseras som en utpräglad sociopat, en person som alltid sätter det egna intresset framför annat. En person som inte kan ta förluster, och saknar empati och förståelse för andra. Och en person som saknar förmågan till strategiskt tänkande, i andra banor än de som gäller det egna egot.

Världens farligaste person utpekas han som, och en person som ju mer han känner sig trängd, desto farligare blir han. I den kontexten skall ses de angrepp på det politiska systemet i USA som han nu riktar till de, oavsett parti, som har “fräckheten” att ifrågasätta honom i någon fråga. Ord som avskum och usla politiker får de kastade på sig.

Aldrig har konstitutionen i USA utsätts för hårdare prövning än i dessa dagar. Dels i de direkta angrepp på dess grundteser som Trump oupphörligt gör genom sitt egensinniga ledarskap. Dels genom den undfallenhet som framför allt de republikanska partiets ledamöter visar.

Den misstroendeförklaring som nu påbörjats via representanthusets demokrater, är nu ett rött skynke för Trump. Han angriper återkommande både partiet och dess företrädare, och strävar efter att piska upp en “lynchstämning” mot dem. På det sättet visar han också ett påtagligt förakt mot den granskning som är ett skydd för demokratin i det amerikanska samhället.

Återstår att se om den psykiatriska expertisens uttalanden, tillsammans med Trumps egna ageranden och misstroendeförklaringen kommer att ge landet ett nytt och respekterat ledarskap.

Trump har lyckats med konststycket att splittra landet totalt, istället för att göra det enat och “great”. Och omvärlden förstummas över hans sociopatiska ageranden.

2019.10.30

Jarl S

Vägval i budgettider

Höstrusk med regn och blåst den dag detta skrivs. Inget oväntat en dag i slutet av oktober. En dag för inomhusaktiviteter och ett gympapass på det lokala gymmet. Men först några reflektioner så här i budgettider.

Budgeten är det styrmedel som används i olika sammanhang för att stödja eller utarma en verksamhet. Får verksamheten de medel man behöver trivs den och det blir i allmänhet bra. Svälter man verksamheten så tynar den på sikt bort med de konsekvenser det får. Egentligen inga samband som är svåra att förstå.

Mot den bakgrunden skall man se den oro för utvecklingen i vårt land som tydligt visar sig i de politiska opinionsmätningarna.

Svensken i allmänhet vill att det vi kallar välfärdssektorn skall fungera. Skola, vård och omsorg är prioriterade områden, liksom trygghet och rättssäkerhet. På alla dessa områden sviktar det i samhället idag. 

Vägval i politiken

Skolorna brottas med ordningsproblem och dåliga resultat, inte för att lärarna gör ett dåligt jobb, men för att deras inflytande över arbetet i skolan har urgröpts av byråkraternas pekpinnar i åratal, samtidigt som klasserna blivit större och ofta belastas av elever utan vårt språk, och med liten eller ingen tidigare skolgång. De omständigheterna har fått många duktiga pedagoger att söka lyckan utanför skolan, vilket syns i den stora brist på lärare som nu råder i landet i stort.

Inom vård- och omsorgsområdet har man hyvlat bort resurser under många år, vilket fört till långa köer i vården och stora brister i omsorgen av äldre. Också här ifrågasätts utvecklingen av medborgare/väljare. De utlovade förbättringarna upplevs inte räcka, och trovärdigheten för politikens ledarskap urholkas.

På gator och torg breder otryggheten ut sig allt mer. Rån och överfall har blivit en daglig företeelse i de större städerna. Kriminaliteten växer sig allt starkare, och rättssamhällets instanser erkänner att man inte har kapaciteten att bromsa utvecklingen. Nya inslag av skjutningar, sprängningar och utpressningar har blivit ett stort problem. Och de som skulle kunna vittna i olika mål, vågar inte eftersom man inte upplever att samhället kan skydda dem.

Samtidigt prioriterar det politiska ledarskapet att lägga tyngdpunkt på stora subventioner av Elbilar och Elcyklar, något som rimligen borde överlämnas åt marknaden att hantera. Man lyfter symbolfrågor som beskattning av plastpåsar, som om det vore något av de riktigt stora problemen i vår tid. Samtidigt sänker man skatterna för de som tjänar mest,

 Medborgarna/väljarna  är inte dumma, de gör sina prioriteringar vilket i dagsläget innebär att Socialdemokraterna nu är på väg att helt mista sin traditionella ledartröja i det politiska systemen. Om så sker är det helt självförvållat och inget att gråta över.

2019.10.26

Jarl S

Etnisk rensning

Vacker och skön morgon denna sena oktoberdag. Luften känns ljum med sina +11 grader, och vinden är stilla. Människor skyndar till sina jobb via de många busslinjer som stryker förbi vid morgonpromenaden. Också höstdagar kan i så måtto vara fina.

Och budskapen från den stora världen domineras av den etniska rensning som nu sker på de kurdiska områdena i Syrien. Efter USA-s monstruösa svek mot kurderna, har nu Ryssland tillsammans med Turkiet och Syrien valt att stycka landet, fördriva 100.000 tals kurder från deras hem, och därigenom göra dem hemlösa. Det är ett förfärligt och tydligt exempel på etnisk rensning som nu pågår, mot den folkgrupp som mer än någon annan stått upp för demokratiska värderingar i området.

Den turkiske ledaren Erdogan och hans anhang belönas för sitt stora svek, istället för att bestraffas. Hans hat mot kurderna skall förstås mot bakgrund av att det var med turkisk förmedling som IS krigare kom till Syrien. Det var enligt internationell press och info, turkarna som i stor utsträckning försåg IS med vapen och förnödenheter. Utan det turkiska stödet hade aldrig IS blivit den kraft det blev, och inte utan det kurdiska folkets kamp hade IS inte besegrats.

Tydligast av allt framgick det när kampen om staden Kobane stod hård mellan IS och kurderna. Turkarna stod passiva med sina stridsvagnar, och hoppades möjligen att IS skulle vinna den kampen. När istället kurderna bit för bit pressat tillbaka IS, ökade irritationen hos despoten Erdogan. Det är resultatet av den utvecklingen vi nu ser, och anstiftaren till utvecklingen är i grunden Mussolini-kopian till president i USA, Donald Trump.

Sveket från det hållet har bäddat för den etniska rensning, och de folkmord som vi nu kommer att få bevittna.

2019.10.23

Jarl S 




e

Cynismens pris

Så har då det två ledare som mer än andra ansvarar för blodbadet på kurderna visat sina rätta ansikten. Kurderna få 120 timmar på sig att kapitulera för Erdogans miliser och slaktare, och den amerikanske presidenten Trump applåderar upplägget.

Vad är det då man kapitulerar inför, och vilken framtid kan tänkas vänta dem som överlämnar sina vapen till bödlarna.

Så här rapporterar Amnesty International, del i en mer omfattande rapport publicerad den 18.10:

—Den turkiska militära offensiven i nordöstra Syrien har fullständigt ödelagt den syriska civilbefolkningens liv. De har ännu en gång tvingats fly från sina hem, och de lever i ständig skräck för urskillningslösa bombningar, bortföranden och utomrättsliga avrättningar. Den turkiska militären och deras allierade har visat upp en fullständig brist på respekt för civila liv. De har attackerat bostadsområden och där dödat och skadat civila, säger Kumi Naidoo, Amnesty Internationals generalsekreterare.

—Turkiet är ansvarigt för de handlingar som begås av de syriska grupper som de stödjer, beväpnar och leder. Så här långt har Turkiet gett dessa väpnade grupper fri lejd att begå allvarliga övergrepp i Afrin och på andra platser. Vi uppmanar Turkiet att sätta stopp för övergreppen, ställa ansvariga inför rätta och skydda civilbefolkningen som lever i de områden de kontrollerar. Turkiet kan inte undfly ansvar genom att delegera krigsbrotten till väpnade grupper.

De som nu med livet som insats kämpar för sin och de sinas framtid mot den turkiska övermakten, har av allt att döma att välja mellan att bli avrättade summariskt av de turkiska terroristerna och deras legoknektar, eller att strida för sin sak så länge man förmår. Omvärlden är van att tala om brott mot krigets lagar och mänskligheten, men mer än tal blir det inte. Vem kan tänka sig att konfrontera den turkiska despoten uppbackad av Trump och Putin?

Det kurdiska folket får nu betala ett högt pris för den cynism som manifesteras av det turkiska angreppet på dem. Och  naturligtvis den självgodhet och totala brist på respekt för mänskligheten  som nuvarande ledarskap i framför allt USA, Ryssland och Turkiet visar.

2019.10.18 

Jarl S

Sveket mot kurdena

Fortfarande mer än +10 i luften på morgonpromenaden. En skön sådan, men mörkret påminner om årstiden. Det är ändå mitten av oktober, och vi är inne i det som brukar kallas den mörka årstiden.

Mörkt är det också, men kanske i fler avseenden, i de kurdiska områdena i Syrien. Turkiets övervåld på det kurdiska folket förfärar omvärlden, men utan att det innebär några lättnader för kurderna. Kritiken mot USA och dess president som gav turkarna grönt ljus för invasionen, är stor, men vad bryr det honom. Donald Trump som skulle göra “America great again”, är på väg att förvandla det stora landet till en internationell pygme. Någon ingen längre kan se upp till och lita på.

Just nu får kurderna bära korset i form av turkarnas angrepp, helt oprovocerat från deras sida.

Det är heller inte första gången Turkiet utmärker sig i sådana här hänseenden, slakten på de armeniska och grekiska minoriteterna i landet, för ca 100 år sedan lämnade djupa sår som ännu inte är läkta. Kurderna i Turkiet har på samma sätt piskats av den turkiska övermakten när helst det fallit den ledande makten att göra så. Och för tillfället är det despoten Erdogan som svingar bilan i form av sin NATO-utrustade krigsmakt.

USA hade tveklöst kunnat stoppa angreppet, men Trump valde att samspela med Erdogan, lika barn leka bäst heter det ju. Självgodhetens apostlar finner glädje i sitt gemensamma umgänge, även när blodet flyter.

Sveket mot kurderna skall också ses mot bakgrunden av det omfattande offer kurderna gjort för att befria Syrien från de islamiska jihadisterna, IS. Också det säkert en stor källa till irritation hos den turkiska despoten som via smugglingen och indirekt stöd till IS aktiviteter, tjänat stora pengar på kriget i Syrien.

Nu väntar en ny tid med fascisten Putin som regerande "kejsare" över mellanöstern. Där fylls det vakuum som den demokratiska världen lämnar. Hur den utvecklingen kommer att gestalta sig återstår att se. Sveket mot kurderna är monumentalt och oerhört fegt.

2019.10.16

Jarl S

Radikala ledarskap

Radikalisering har under de senaste åren blivit ett återkommande begrepp. Då i synnerhet när det gäller personer som valt krigets Syrien och islamisering, och lämnat sina hemländer med det följder det fått. Resultatet har vi sett i det årslånga krigandet i främst Irak och Syrien, och det elände som följer av det.

Despot USA

Men radikaliseringen är inte begränsad till fotfolket längre. Också i de högsta sfärerna har demokratins trygga hjul ersatts av demagoger, som framför budskap som med samma rätt kan kallas radikala. USA-s president Trump är typexemplet som följts av Boris Johnson i England. Turkiets de-facto diktator Tayyip Erdogan en tredje. De goda åren när demokratin bredde ut sig över världens länder, har nu bromsats och till dels stoppats upp i realiteten.

Den utvecklingen startades av Rysslands misslyckade demokrati försök. Visserligen hålls val där, men det är val som endast “betrodda” ledamöter får ställa upp i. Betrodda i den meningen att de samverkar med det av Putin och hans anhang styrda parlamentet.

Erdogan i Turkiet har successivt fängslat sina politiska motståndare, och tagit kontrollen över alla viktigare media. 1000-tals personer inom krigsmakten har fängslat, och ännu fler fått lämna sina tjänster.

Det krig som Erdogan nu startat mot den stabilaste och humanaste delen i Syrien, den kurdstyrda enklaven Rojava, är helt styrt av Erdogans storhetsvansinne, och omvärlden ser på.

Krigshetsare Edrogan

Demokratin som styrelseform är i dagsläget prövad mer än någon gång sedan 2-a världskriget. Sönderfallet i USA kan om det inte stoppas bli spiken i kistan i det avseendet, Och den Kinesiska “stabiliteten” byggd enpartidiktatur och på världens i särklass bredaste personkontroll, bidar sin tid att ta över som den nya stormakten, ekonomiskt och militärt.

EU med sina interna problem och Brexit ständigt närvarande, är förlamat och svagt som maktfaktor i det stora globala spelet.

Mycket kan ändras fort i vår lättrörliga tid. Radikaliseringen av ledarskapen i stora och betydelsefulla länder, skapar stora osäkerheter och minskad trygghet.

2019.10.12

Jarl S

Oktoberdagar 2019

Högtrycksväder över landet, och högtrycket kommer från norr. Det betyder låga temperaturer och nattfrost. men också fina soliga dagar. Dags för årets sista långa skärgårdstur. Det är frost på båtens däck när vi går ombord. Kursen sätts nordlig och vi passerar öar, samhällen och platser där det sommartid är stort båtliv. Nu ligger kajerna öde och tomma och alla sommarrestauranger är stängda. Men stillheten har också sin charm, och de fiskebåtar som pilar omkring för att kolla sina hummertinor, påminner om det som ändå är skärgårdens själ och ursprung, betydelsen av fisket. Fred, frihet och trivsel i en del av världen, Oro för nya krig i en annan.

Kurdistan är och var en given geografisk och kulturell enhet, också på den tiden för nu ca 100 år sedan när stormakterna på den tiden, Frankrike och Storbritannien lade ut gränserna för de olika länderna i mellanöstern efter det turkiska väldets sammanbrott. Kurderna är världens största etniska grupp utan egen stat, och borde av det skälet givet blivit ett eget land. Den splittring av kurderna på olika länder som gällt och gäller än, har återkommande orsakat strider och konflikter.

I dagsläget kontrollerar kurderna delar av norra Syrien, och har där skapat den tryggaste och säkraste delen i hela Syrien, något som nu hotas av despoten från norr, Erdogans Turkiet. Det var med hjälp av kurdernas röster i Turkiet som Erdogan valdes till landets statschef för ca 10 år sedan. När han väl fått makten, och konsoliderat den genom att utmanövrera sina motståndare, gav han sig också på kurderna. Deras parti i Turkiet ogiltigförklarades, samma parti som lyft 
Erdogan till hans ämbete. Partiets ledare fängslades, allt i ett försök att än en gång kväsa kurderna.

Efter ett antal år när Erdogan-diktaturen tjänat bra med pengar på att i smyg stödja IS med vapen och utrustningar i utbyte mot olja, har nu kurderna med USA-s hjälp stoppat den rörelsen. Det måste reta Erdogan till vansinne, eftersom han nu beslutat att öppna krig mot kurderna utan någon egentlig orsak. Kurderna i Syrien utgör inget som helst hot mot Turkiet.

Att USA som under ett antal år samverkat med kurderna för att krossa IS, nu tillåter Erdogan att med sin övermakt angripa kurderna är direkt svinaktigt. Det är ett uttryck för ett USA som helst mist sin moraliska och etiska kompass, och under Trumps ledning krympt till oigenkännlighet i det avseendet.

Varken mellanöstern eller världen behöver ytterligare krig, bara galningar kan söka den typen av uppgörelser.

2019.10.08

Jarl S

Mänsklig rovdrift

Människan är historiens absolut farligaste rovdjur. Så ser den beskrivning ut som författaren Yuval Noel Harari ger i sin internationellt hyllade bok Sapiens. Folkmorden av ursprungsfolk där den så kallade civilisationen gått fram över kontinenter som Amerika nord och syd, och Australien är kanske de tydligaste exemplen, men det finns många fler också i vår tid.

Utplånandet av mängder av arter av olika slag, genom påverkan på deras livsförutsättningar, en annan sådan. Medvetenheten om allt detta finns i hög grad idag, men viljan att påverka det är i många avseenden mycket svag.

Örn dödad av vindkraft.

Ett tydligt exempel i vår tid är den enorma skövling av vildmarksområden som uppförandet av enorma vindkraftverk i våra skogar och vildmarker innebär. Vindkraften kan genom sitt beroende av vädret aldrig frälsa oss i frågan om energi i olika avseenden. Den måste alltid balanseras med annan kraft, och blir på det sättet en extra kostnad av enorma mått. Trots det drivs den fram med mycket stora subsidier, förutan vilka den aldrig skulle byggas.

På den vägen raderas också livs förutsättningarna ut för fågellivet där fåglar sugs in och hackas sönder av de roterande bladen. Insekterna av olika slag möter samma oblida öde, och det stora viltet flyr vindkraft områdena.

Trots det låter sig vårt lands public service TV förvandlas till företrädare för den utvecklingen, när man i olika nyhetsprogram låter vindkraftens lobbyister föra fram sina synsätt utan att mötas av några motargument.

Dessbättre börjar nu också motståndet mot utvecklingen att hårdna i de olika länder där utvecklingen bedrivs. Tyskland har stora problem med sin energiförsörjning, och lutar sig mot att man skall kunna lösa den genom att förstöra enorma ytor i Sverige och Norge. Smörjmedlet är som alltid, att med mutor av olika slag till personer eller organisationer köpa sig den friheten.

På den vägen piskas en utveckling fram som djur och natur inte kan bemöta. Återstår för de växande grupper av personer som inser galenskapen att agera, och nu verkar även delar av politiken att inse detta. I Sverige har delar av oppositionen nu börjat att agera för en annan energipolitik, men stor skada är redan skedd. Vindkraftsutbyggnaden är den största skövling av naturområden, och artrikedom, som skett i vårt land sedan vattenkraftsutbyggnadens dagar.



2019.10.05

Jarl S