Gyllne morgon

Gyllne morgon, gyllne morgon, för att frasera en gammal läsarsång. Så börjar den svenska nationaldagen i år på landets västra kust. Men innan dagen är slut skall det välsignade regnet komma som en lisa för behövande grödor av olika slag. För några väntar möten av olika slag, dagen skall firas trots Corona-tider. Och flaggorna flyger dagen till ära.

När det positiva fått sitt återstår att rikta blickarna åt andra håll. Den vanligtvis ”bortglömda” folkhälsomyndigheten i vårt land, fick en oväntad men också för många efterlängtad skjuts när Covid-19 viruset kom till vårt land. Den politiska ledningen lämnade i stort sett över ansvaret för åtgärder till myndigheten, och följde slaviskt dess direktiv. Att de direktiven har kostat något 1000-tal människor livet, jämfört med utvecklingen i våra nordiska grannländer, börjar nu så sakta att få politiska följder.

Förtroendet för vår politiska ledning som till en början ökade, eroderas nu snabbt i takt med att svenskarna inte är välkomna som besökare i en mängd länder. Man vill inte ha potentiella smittbärare till sina ”rena” länder. Den svenska självgodheten att ta en egen väg i hanteringen av pandemin, har skrämt upp vår omvärld till den grad att vi inte är välkomna ens i våra nordiska grannländer.

Att sedan den amerikanske presidenten Trump tar tillfället i akt att peka finger åt Sverige i den frågan, är typiskt för denne. Men sett till döda i pandemin är USA värre drabbat än Sverige även räknat som andel av befolkningen. Trump har äntligen börjat möta motstånd han har svårt att hantera. Lögnerna han spyr ut över omvärlden vill inte Twitter längre distribuera. Må övriga media följa det exemplet. Och i fråga om de omfattande demonstrationerna i frågan ”Black lives matter”, har han kommit i konflikt med även den militära ledningen i USA.

Trumps uppfattning har han valt att tydliggöra åtskilliga gånger via media, nämligen att han som landets ledande person också kan ta vilka beslut han vill. När nu den militära ledningen vägrar att sätta in militär personal i ”kampen” mot demonstranterna på gator och torg, då tystnar Trump.

Nu mobiliserar också kultursektorn i USA mot Trump inför valrörelsen, i stort sett ingen med karisma stödjer honom. Istället läggs faktabaserade redovisningar av de starkt negativa följderna av Trumps politik ut, något som behövs i kampen om sanning och trovärdighet i landet.

Sommaren i år kommer att bli annorlunda i många avseenden, den skall bli mycket intressant att följa.

2020.06.06

Jarl S

Orsak och konsekvens

Vacker morgon denna sena marsdag. Solen skiner och dagarna blir allt längre. Men vattnet är kallt och vinden kylig när sjöbrisen blåser. I landet och världen i stort härskar nu skräcken för det osynliga hotet, viruset som fått, och får så stora konsekvenser.

I vårt eget land börjar nu debatten på allvar om orsaker och konsekvenser, och hur de skall balanseras. När landets två största företag Volvo AB, och Volvo Cars soppar produktionen pga. personalproblem och komponentbrister, då skakas fundamentet för det som bär vårt land, nämligen vår stora exportindustri.

Arbetsförmedlingen registrerar nu den största och snabbaste ökningen av arbetslösa man sett i mannaminne, med de följder de får för industri, sysselsättning, välfärd och människors möjligheter till försörjning.

Servicenäringarna är på väg att falla samman när folk inte längre använder deras tjänster. Restauranger och barer stänger, kulturella evenemang läggs ner och sportens olika arenor har stängts, med följden att inga tävlingar längre hålls.

I den situationen varnar också betydande personer för att följderna på sikt blir oerhört svåra att reparera. Frågan om hur prioriteringarna skall göras måste få ett bredare underlag, än det strikt medicinska.

När nu näringslivet samlar sig till gemensam aktion i frågan, kommer de medicinska synpunkterna få vika tillbaka och alltmer ifrågasättas. Kan landet skadas så svårt av ned släckningen av verksamheter, att det blir av irreparabel karaktär? Vad innebär det i förlängningen för det politiska systemets möjligheter att få trovärdighet bland medborgarna?

Vår statsministers tal till nationen den 29.3, handlade bara om den medicinska utmaningen. Den är viktig, men på sikt kan den ekonomiska utmaningen att bli mycket större och mer långtgående. Om han vill uppträda som en verklig landsfader, måste han också ta tag i den.

2020.03.24

Jarl S

Efter nattvakt

Vakttjänst i småbåtshamnen denna sena aprilnatt. Vädret är vårlikt skönt. Aktiviteten i hamnen är stor, men slocknar i takt med solens nedgång. Vi är 2 personer som vaktar under natten. Ett nödvändigt skydd mot de stöldrazzior som tyvärr blivit ett gissel i många båthamnar. Natten blir lugna, några mopedåkande ungdomar gör en lov vid 23-tiden, och en misstänkt bil strax efter midnatt väljer att vända när man ser vår närvaro. En ny dag med sol och vår i luften väntar.

Gryning över Göteborgs vatten

Dagens blogg skall föräras staden på landets västra kust, Lilla London som den också ibland kallats givet sina internationella kontakter. Men det som är stort i en viss tid, blir kanske något annat i en annan tid. Politiken i staden har av tradition präglats av ett mått av självgodhet. Man har gärna stått upp för sin särart, och Göteborgsandan har blivit ett begrepp. Inställningen är förståelig i ett historiskt perspektiv, men kan också bli en belastning i en ny tid med nya utmaningar.

Efter valet 2018 var osäkerheterna i det lokala “regeringsbildandet” snarlika det på riksnivån. Utfallet av valet gav ett nytt parti Demokraterna, ställningen som näst största parti. Den legendariskt starka Socialdemokratin led sitt största nederlag i modern tid, och splittringen av det tidigare rödgröna ledarskapet blev ett faktum. Alliansen som också stukats hårt i valet, såg möjligheten att i valsamverkan med de forna motståndarna Vänstern och Miljöpartiet, överta ledarskapet i kommunen. Ett minoritets ledarskap som nu sätts på hårda prov.

Raden av projekt som drivs i staden är större än någon gång i modern tid. Det omstridda Västlänken, en tågtunnel som inte behövs till kostnaden av någonstans mellan 40-50 miljarder och kritiserats av bland annat riksrevisionen är det största, men inte enda.

En linbana som projekterats över älven mellan stadens båda delar, och som i projektfasen skulle kostat en dryg miljard, beräknas nu kosta minst 4 miljarder. En modernisering av kaj områden, Skeppsbron som nu spränger sina kostnadsramar ett tredje. Fler exempel finns på projekt som pågår, men med stora kostnadsökningar. Det förtroende som politiken i grunden vilar på, skakas nu också i grunden i landets 2-a stad.

Göteborg är en fin stad med en storartad historik. Dess fäder har varit kraftfulla och burit stadens intressen på ett hedervärt sätt. Frågan man nu ställer sig är om samma omdöme kan ställas på vår tids politiker.

Och kanske är det så, att problemen i staden också är en spegling av en utveckling där kompetensen i vid mening valt bort politiken som sitt verksamhetsområde. Kvar som rekryter till de politiska uppdragen har blivit personer saknar de övergripande synsätt, och den kompetens som ledandet av en så stor organisation rimligen kräver. Hur och varför frågor drivs fastnar då gärna i prestige mässiga låsningar där inte minst tjänstemanna ledet driver sina intressen.

Problemen i det avseendet känns nog igen från många kommuner, men är kanske mer närvarande i staden i väst, än på andra håll.

2019.04.29

Jarl S

Förbisedda områden

Valrörelsen går in i sin sista vecka. Mängder av debatter och utfrågningar har hällits, och två områden har fått väldigt liten uppmärksamhet. Svenska Kraftnät flaggar för kommande mycket allvarlig energibrist i sin översyn av läget inför kommande vintrar, se bilagd länk, https://www.svk.se/siteassets/om-oss/rapporter/2018/kraftbalansen-pa-den-svenska-elmarknaden-rapport-2018.pdf.

Samtidigt presenterar också en av landets största kännare av sociala försäkringar, sin syn på utvecklingen av pensioner och socialförsäkringar. Läs bilagd länk, https://www.svd.se/tidigare-gd-partierna-radda-for-att-tala-klartext-om-pensionerna.

Skall bli intressant att se om dessa områden får den uppmärksmahet de förtjänar, eller blir till kommande överraskningar vilka i så fall kommer att slå hårt mot det politiska förtroendet framöver. Det finns ett pris för att viktiga områden inte ges utrymme i debatten.

Det priset kallas trovärdighet.

2018.08.31

Jarl S

År 2018

Nytt år och nya förutsättningar. God fortsättning brukar man säga som en liten önskning eller besvärjelse inför det nya året. Och visst är det välfunnet, inte minst ett år som detta 2018, då trovärdigheten i det politiska systemet återigen skall prövas i val.

För det är ju det som valen i grunden skall handla om, det politiska alternativens trovärdighet hos väljarna. Därmed inte sagt att alla kort läggs på bordet för väljarna att bestämma över. En del frågor läggs i malpåse av olika skäl. De politiska partierna överenskommer om att inte ta upp dem i valrörelsen för att de anses alltför känsliga. Utvecklingen av pensionssystemet efter plundringen av dess kassor för 20 år sedan är en sådan fråga. Den hålls strikt inom de etablerade partiernas krets, och duttar av småpengar delas ut för att blidka de mest kritiska rösterna i media och hos allmänheten. Något tal om återbetalning av de 256 miljarder som överfördes till statskassan för att stabilisera den vill man inte ha.

 

Vägval

Andra frågor begravs i utredningar som ges “lämplig tid” för sitt arbete. Med det menat att man får tid till efter valet för att komma med sina rekommendationer. Dit hör för närvarande vårt lands syn på relationerna till NATO och kärnvapenfrågan.

Men lämnar man de synsätten och återgår till valrörelsen så ser det nu ut som att något av de 3 partierna med beteckningarna KD, MP eller L kommer att få lämna riksdagen. Inget ont i det, ett levande politiskt system måste också acceptera den typen av förändringar, och vi behöver ett stabilt politiskt ledarskap. De etablerade partiernas försök att genom bojkotter på olika områden utestänga SD från inflytande, har troligen gynnat partiet genom att ge det en martyrstatus och därmed röster. Nu är det partiet etablerat som landets 3-e största parti och en vågmästare man kommer att få svårt att kringgå.

Å andra sidan är det en tillgång att det finns alternativ, risken för ensidiga polariseringar blir mindre med fler alternativ. Utvecklingen i USA är i det avseendet ett verkligt avskräckande exempel, tydligt för den som väljer att följa det dramat. Där släppte man 2010 lös de finansiella systemets rätt att finansiera de politiska partierna och deras kandidater. Resultatet har blivit att man de kommande åren genom massivt stöd till det republikanska partiet och dess kandidater lyckats ta över majoriteten i såväl senat, representanthus och nu också presidentskapet. Och nu handlar inte längre ledarskapet om det amerikanska folkets bästa, nu handlar det om att tillfredsställa de finansiärer som ställt upp för de enskilda politikerna.

Det kommande året kommer att bli mycket intressant, både  i nationell mening och globalt. Låt oss ändå ha en övergripande förhoppning, nämligen att den galenskap som krig innebär, inte eskaleras utan reduceras väsentligt.

Facit kommer med självklarhet när året går mot sitt slut.

2018.01.03

Jarl

Kampen om trovärdigheten

Onsdag kväll tidig november. Vädret är milt men också fuktigt på vägen till kvällen konsert. Väl framme vid konserthuset samlas folk i alla åldrar utom de allra minsta. När dörrarna stängs och musiken från de 110 symfonikerna spelar upp, är lokalen nästan full med sina ca 1000 sittplatser. En högtidsstund i musikaliskt meditativ mening blir facit av de ca 2 timmarna i musikens tempel.

Ute och tillbaka i verkligheten kommer tankarna smygande. Kvällens upplevelse bar vittne om det mångkulturella samhället, med namn som Sibelius, Mendelssohn och Brahms på repertoaren, och deltagande musiker och dirigent också med namn av internationell prägel. Så ser den verklighet också ut, i vart fall i större samhällen där årtionden av tillflöde av nya svenskar gjort att vi snart är 10 miljoner i vårt land. Tänk bort alla som idag är 1-a generations eller 2-a generations svenskar, de som kommit efter 1960 och deras barn, och vi skulle ha varit 2 miljoner färre. Hade vi varit ett rikare och bättre land? Hade välfärden varit bättre? Få seriösa forskare skulle svara ja på den frågan, desto fler skulle förkasta hypotesen.

Ändå brändes flyktingförläggningar också på 80-och 90-talen. Och krypskyttar i Stockholm och Malmö var sin tids självpåtagna bödlar, med döda och svårt skadskjutna människor på sitt samvete.

I dagens post låg ett upprop om en folkomröstning mot invandringen till vårt land. Utställare vår ett av våra riksdagspartier, ett parti som gjort kampen för ett etniskt rent Sverige till sin huvuduppgift. Stanken från tyskt 30-tal och dess rastänkande går inte att ta miste på. Man fiskar i grumliga vatten, och man får många napp.

Dagens flyktingvåg till vårt land är inget som tillkommit av en slump. Vi har efter årtionden av arbetskraftsinvandring och senare stöd till de som flytt krig och elände, skaffat oss positionen som det goda landet. Landet som kan ge chans till en ny framtid, och de uppoffringar som vägen dit innebär är man beredda att ta. Även med livet som insats.

Och i media skärps motsättningarna mellan de som ser möjligheterna i den utvecklingen, och de som enbart ser hoten i det skeendet. Nu förstärkt av ett riksdagsparti som front, och med en svans av skribenter under pseudonymer som bombarderar kreti och pleti med sina synpunkter via sociala media eller riktade mail.

I den här kampen ligger mycket av trovärdighet, värdegrund och framtid i vågskålen.

2015.11.05

Jarl

Är världen ur led?

Vi skriver år 2014. Vi är välutbildade människor. Aldrig har kommunikationen varit mer omfattande och tillgänglig mellan människor world-wide. Vi skulle kunna bo i den bästa av världar, med gör vi det?

Aldrig sedan 2-a världskriget har fler människor varit på flykt, 50 miljoner beräknas vara på väg bort från fasor av olika slag, sökande efter en ny framtid. Och med alla våra mediala verktyg, får vi dagligen och stundligen bilder från krigsskådeplatsen runt staden Kobane i kurdiska Syrien, förfärande vittnesmål om grymhet utan gränser begångna av de fanatiska islamisterna i banditgänget IS.

För ett Banditgäng, eller en terrororganisation är det. Inget land har erkänt IS, man har ändå växt fram till en kraft att räkna med på kort tid. Och nu är man det största hotet mot liv och stabilitet i området.

Och i Europa utökas nu jakten på flyktingsmugglare. Så kallas de som mot betalning hjälper de som har ekonomiska resurser att försöka nå tryggheten i ett demokratiskt land. Är det rätt att stänga våra länders gränser? I så fall kanske vi skulle sluta sända de störande bilderna från verkligheten, och ersätta det med någonting mindre störande, trivialt nöjesprogram?

I landet i norr har nu den nya regeringen konstaterat att den tidigare regeringens, av internationell expertis prisade ekonomiska politik, nu visat sig lämna en ofantlig skuldbörda efter sig? Det finns kanske skäl att kritisera de 5 jobbskatteavdragen, men i så fall borde den nya regeringen korrigera på den punkten, men det gör man inte.

Var finns trovärdigheten hos de som ena dagen kritiserar skattesänkningar, men när man väl fått makt och myndighet att korrigera det man kritiserat, då inte gör det?

Politikens trovärdighet kommer inte öka av det som i stort och smått pågår i vår omvärld. Och kan vi verkligen exkludera oss genom att stänga oss inne i vår egen bubbla av självtillräcklighet?

Och så ett stort grattis till 10-årigt barnbarn, dagen till ära.

2014.10.14

Jarl S