På väg mot evigheten

Ungdomsår är viktiga år. Då formas vi som människor, då betyder goda nätverk mycket. Då skall vi genom studier och förkovran ut för att ta vår del av det som brukar kallas samhällsansvar.

I mitten av 60-talet var vi 14 nyexaminerade sjökaptener från olika delar av landet som direkt efter examen ryckte in på sjökrigsskolan i Näsby Park för att genomgå en 2-årig utbildning till reservofficerare i flottan. Fjorton individualister med ett ganska stort ego, och beviset på sin kompetens i form av sin nyvunna examen med sig.

Vi blev ett fint gäng. Under ledning av en ung löjtnant drillades vi , eller kanske i än högre grad tillät oss att med leende och humor ledas genom utbildningens olika faser. Skrattet och skämten var aldrig långt borta, och samhörigheten bara växte.

Sedan dess har vi återkommande med våra respektive damer setts vid några tillfällen. Ett par dar med utflykter, god mat och trivsel men utan militära krav. Senast på Marstrands fästning i augusti 2010, något som också finns berört på bloggen för drygt ett år sedan.

Men tiden går och dess tand nöter. Några av de närmaste vännerna och lämnat jordelivet alltför tidigt.
Häromdagen kom nedanstående från den person som mer än andra var navet i vår lilla grupp. Skrivningen påminner om att vi alla var dag tar ytterligare ett steg på vägen mot evigheten, och det stämmer till ödmjukhet.

Citat
Vid ett par tillfällen de senaste åren har jag haft den smärtsamma plikten att meddela er om nära vänner och kollegors bortgång.
Nu är det min egna hälsa som vacklar, jag har drabbats av obotlig cancer i buksportskörteln. Detta innebär att behandlingen på sjukhus har, på min begäran, avbrutits och jag vårdas i hemmet med målsättningen att göra den sista tiden så smärtfri och positiv som möjligt.
Kära hustru Tina kommer att meddela ett antal av er när det hela är slut.
Vi har många närboende vänner som ger oss det stöd och hjälp som behövs .
Vill ni trots allt hålla kontakt är email/brev att föredra framför telefon. Vi undanber oss besök i hemmet vilket jag ber er respektera och
tackar samtidigt er alla för fin vänskap och glada minnen.
Lev väl och var rädd om era nära och kära.
Varma hälsningar
Gunnar

slut på citat

2011.10.31
Jarl Strömbäck

Om det olagliga partistödet

Lokaltidningen ÖA hade för en tid sedan stort uppslagna reportage om politikerarvoden och i synnerhet det så kallade sekreterararvodet.
Jag delar uppfattningen att har man som majoritetspartiet ca 1 miljon om året i partistöd, då borde man kunna betala sin politiske sekreterare av de medlen. Låt vara att det också innebär att det extra stödet togs bort i sin helhet också för andra partier.

När stödet infördes 2003 tog gruppledaren i mitt dåvarande parti (FP) pengarna som en självklar personlig ersättning vilket störde undertecknad som ville att pengarna skulle användas till för partiet viktig rekryterings-och utbildningverksamhet.

När därför frågan om sekreterararvodet blev aktuell efter valet 2011, valde jag att sända pengarna till partiet. Där ligger de disponibla för den händelse fullmäktige skulle välja att avsluta utbetalningar av det kritiserade arvodet, och kräva dess återbetalning.

2011.10.29
Jarl Strömbäck
Gruppledare SPI

godnatt herr Khaddafi

Så var då sagan slut. Sagan om beduinpojken som blev militär. Som sedan tog makten i riket och berusad av sina framgångar alltmer miste kontakten med sitt folk, och därmed dess stöd.
När så revolten startade för ett halvt år sedan, ropade du i vrede ut att de revolterande råttorna skulle jagas ut ur sina hålor, och deras blod flyta.

Och mycket blod har flutit, men den sista och största råttan det blev du själv.
Nu får du vila någonstans under Saharas sol, i en grav på okänd plats och besökt av ingen. I historieböckerna kommer du få leva kvar, men knappast med det eftermäle du önskat.

Det har varit intressant att följa din väg på avstånd. Sent 60-tal som befäl på Svenska Orientlinjens fartyg Timmerland besöktes Tripoli som en av många hamnar under en utställningsresa för svensk industri. Det var med försiktighet vi rörde och förde oss.

Den nye härskaren tillämpade hårda straff för dem som inte följde landets lagar. Alkoholen var förbjuden, det blev ingen champagne till gästerna. Men det var då det, överdådet i din egen livsstil talar om annat än asketism.

Demokratins regler för regimbyte i val av ledare var inget du accepterade. Makt berusar och makt korrumperar, fallet när det sker blir inte sällan hårt och obönhörligt.

Godnatt herr Khaddafi.

2011.10.26
Jarl Strömbäck

Kommentar till föregående blogg.

Det brukar hävdas att 40-talisterna är vårt lands hittills mes välutbildade generation. Det var dessutom en stor åldersgrupp. Det kan vara intressant att ha i åtanke när man läser nedanstående inlägg från en läsare, som får kröna dagens blogg.
2011.10.23
Jarl Strömbäck

Detta fenomen eller faktum att skolan har utvecklats till ett förvaringsställe började i och med kommunaliseringen 1991. Sedan har det bara gått utför.

Bristande respekt för lärare, usel löneutveckling,klasser i storleksordningen 30-34 inte ovanligt. Brist på läromedel, alla dessa konferenser på eftermiddagar,arbetslags-,ämnes-, arbetsplatsträffskonferenser, minst en konferens varje eftermiddag där det snackas och informeras inför döva ,trötta öron som vistats en hel dag i en bullrig och stimmig lektionssal.

Öron som bara önskar att få tyst omkring sig, rätta och planera för kommande dag. Allt detta ihopsytt av denna kader av rektorer som måste visa att de har en uppgift även de. Ringa eller ingen tid till planering för kommande lektioner.Alneskolan är ett typexempel på denna utveckling.

För att klara situationen tillsätts mängder av övrig personal.Skolområdeschefer,rektorer till ett oräkneligt antal,kuratorer,psykologer,specialpedagoger,tal-syn-hörselpedagoger,kamratstödjare, etc.Alla kunniga på sitt sätt. Ord och titlar,allt för att dölja den grymma sanningen, skolan fungerar inte som den en gång gjorde för länge sedan. För, trots alla dessa resurspersoner, när lektionen börjar står du som lärare ensam med dina trettiofyra elever.

Efter haverier, i form av slagsmål,skadegörelse och grova könstrakasserier i klassrum skall du då få goda råd av dessa resurspersoner om "hur du egentligen borde undervisa". Hur du egentligen borde ha uppträtt när eleven A lade sig att onanera på katedern under pågående lektion. Det där med att du handgripligen bar ut eleven ur klassrummet var av dessa specialister inte rätt metod.

Som lärare kränkte jag nu elevens integritet. Mycket oprofessionellt uppträdande av erfaren lärare etc.Råd av personer som aldrig har undervisat.Möjligen någon gång för länge sedan. Att dessutom på sin dagliga arbetsplats mötas och få tillmälen,svordomar och könsord kastade mot sig som yrkesutövare.Varje dag,varje timme.Kläder nedsmutsade,cyklar förstörda.Ingen orkar i längden denna förnedringens Golgatavandring.

Kritik och klagomål göms undan, döljs "oh nej, vi har absolut inga sådan problem på vår underbara skola. Här är vi alla som en enda stor familj, vi tar verkligen hand om varandra och följer verkligen upp om det skulle vara nåt etc" Droppen som fick mig att lämna skolans värld efter trettiofem år i yrket som lärare i grundskolan, var när jag framförde kritik till skolområdeschefen rörande elevernas verbala utfall mot oss lärare och fick då som svar:"Man får den respekt man förtjänar"

Med elever som sparbössa

Barn är viktiga, jätteviktiga. De är dom som skall föra samhället vidare. De är dom som är det allra viktigaste av vårt framtidskapital. Väl förvaltat ger det frukt, de borde man veta också i beslutande församlingar.

Nyligen har en ny studie med namnet ”Longterm effects of class size” presenterats av en professor Peter Fredriksson. Studien tar som titeln antyder sin avstamp i klassernas storlek i skolorna, och hur de påverkar de enskilda barnens utveckling på sikt. Till saken hör att svenska myndigheter så här långt vägrat se något samband mellan klasstorlek och barnens studieresultat på kort och lång sikt.

Nu visar Fredrikssons studie att klasstorleken under barnaåren tydligt påverkar både studieresultat och lön senare i livet. Konstigt vore det väl annars.

Barn som blir sedda, som får stöd i skolarbetet och känner trivsel presterar naturligtvis mer och bättre än de som upplever skolmiljön som stressande, med dåligt lärarstöd på grund av alltför många elever i klasserna i förhållande till vuxen/lärarstödet.

I ÖA, lokaltidningen på den ort där detta skrivs kunde man dagens datum finna en artikel under rubriken ”total anarki på Alneskolan”. "Hot, könsord, hög musik på lektionstid och rädsla för vissa elever är ordningen för dagen”.

Och skolledningen har inget märkt innan den purras ut av oroliga föräldrar till en del drabbade barn.

Det vore lätt att peka finger år den enskilde läraren,men då glömmer man det egentliga problemet. Nämligen det att man tillåtit klasserna att växa år efter år. Samtidigt har man skurit ner de särskilda resurser som krävs i en skola där de med särskilda behov också måste få plats. Tendensen att spara på eleverna men satsa på annat är en del av vår tids kommunala sjuka.

2011.10.21
Jarl Strömbäck

Dissidenterna

Dissidenterna, så kallades de avvikande oppositionella som inom det forna sovjetblocket ofta placerades på institution, eller mer konkret på mentalsjukhus. Oftast långt från släkt och vänner, det handlade ju om att tvinga vederbörande att tänka om.

De hade ibland kända namn, en Andrei Sacharov, en Yelena Bonner eller Boris Pasternak. Men flertalet var mindre kända personer. Håller samma sätt att tänka på att smyga sig in i det svenska samhället, men då i modifierad form. Som ett sätt att skilja äldre och oftast vårdbehövande personer från deras närmast anhöriga?

Frågan är befogad, åtminstone i Västernorrlands län. Där har under senare tid ett antal fall förekommit, där äldre med vårdbehov satts under förmyndare mot vederbörandes och anhörigas vilja. En tvångsåtgärd har vidtagits av skäl som myndigheten inte behöver redogöra för. Det handlar ju så lämpligt om sekretess i fallet?

Vidare har man i en del fall (Örnsköldsvik) lagt ner den överförmyndarnämnd där den här typen av ärenden haft en viss politisk styrning och insyn. Man har helt sonika tillsatt en politisk överförmyndare, en enväldig härskare som likt vår tids BERIA (rysk bödel) beslutar i ärenden som är av avgörande betydelse för den drabbade och hans eller hennes anhöriga. Och utvalda förvaltare med hårda nypor, bland dem överförmyndarens egen hustru tar sig an ”de svåra fallen”.

Genom de här insatserna får man också total kontroll över den drabbades ekonomi, vilken kommer att belastas med de extra kostnader som förvaltarskapet innebär, direkt och indirekt. Helt plötsligt och med ett pennsträck har myndigheten placerat de anhöriga på läktaren och gjort sig till herre över den drabbade.

Visst finns det anhöriga som vill ställa krav på den behandling och skötsel en kär anhörig erhåller. Det finns också en lagstiftning att förhålla sig till. Men det här är en utveckling som är djupt oroande. Den speglar ett allt hårdare klimat i samhället, och en utveckling bort från det öppna inkluderande samhället också inom omsorgens områden. Kanske är det dags nu att människor i allmänhet börjar vakna upp, snart är det kanske din tur att direkt eller indirekt drabbas av detta.

2011.10.17
Jarl Strömbäck/SPI
Relingsvägen 22
89178 Bonässund
070 6727669

Grattis Juholt

Så är då striden över för tillfället i alla fall. Striden mellan den tredje statsmakten, media och det socialdemokratiska partiet. För just det var det i grunden. En attack på socialdemokratin.
Partiets inre disciplin visade sig hålla också denna gång. Splittringstendenserna media ständigt sökte var svårfunna och små.

Och Juholt själv tappade inte humöret eller koncentrationen. Det har varit intressant att följa skeendena, som del i kampen om dagordningen i det svenska samhället.

Visst är det bra att ledande personer granskas, men det får lätt en bumerangeffekt om man inte balanserar den kritiken på ett rimligt sätt. Partiet klarade krisen den här gången, men media kommer inte att glömma.

Nu kanske vi andra som vill se till politikens innehåll, kommer att få annat och mer konstruktivt att tänka på och följa. Nämligen vart är Sverige på väg i den ständiga kampen mellan de som har mycket och vill ha ännu mer, och de som tror på ett solidariskt allomfattande samhälle.

2011.10.15
Jarl Strömbäck

Som man ropar får man svar

Tonläget hårdnar om underskotten i sjukhusen, och det är ingen nyhet. Det som är nytt i det avseendet, är att rollerna nu är ombytta. Under mandatperioderna närmast före valet 2010, var den som ropade högst och ivrigast moderaternas Jacomina Beertema. Då var den socialdemokratiska ledningen av landstinget enligt henne usel och verksamheten misskött av den anledningen.

Nu sitter samme Beertema i ansvarig ställning i landstinget, och den nya oppositionen svarar med samma mynt. Som man ropar får man svar heter det. Om man istället för dessa återkommande angrepp kunde se mer på landstingets struktur, kanske man äntligen fann nycklarna till en mer positiv utveckling.

I det 5-punktsprogram man nu lagt fram saknas den kanske viktigaste punkten av alla, den om fördelningen av arbetsuppgifter och ansvar mellan sjukhusen i länet. Gör som många andra landsting gjort, fördela ut ansvar för länssjukvården också över till de mindre sjukhusen i länet. Då minskar trycket på länssjukhuset, och ansvar och kompetens ges en vidare spridning.

Det som blivit en framgångsformel i andra landsting, borde också kunna fungera i vårt län.

Jarl Strömbäck
Landstingspolitiker 2002-2010
Relingsvägen 22
891278 Bonässund
070-6727669

Makt korrumperar

Så har då maktmissbruket fått ännu ett ansikte. Det är inget att glädja sig över, bara att beklaga.
Nu får förundersökningen göra sitt, men stämpeln är nog dess värre redan där. Håkan Juholt tog ut svängarna, han visste vad han gjorde, och han gjorde fel.

En riksdagsman är inte dåligt betald. Förutom lönen på ca 50.000 sek/månad kommer traktamenten och ersättning för boende på annan ort. Dessutom kan utgå extra ersättningar för olika uppdrag vid sidan om själva riksdagsmannasysslan. Det är med andra ord välavlönade personer det handlar om.

Att girigheten ändå tillåts svärta förnuftet är trist, riktigt trist. Men bra ändå att det uppmärksammas. Alternativet, att korruptionen sätts i system ser vi följderna av i Grekland för närvarande.

2011.10.10
Jarl Strömbäck

Framgångssaga

Kavat och orädd går hon in i rummet. Det är 1 år sedan sist, nu sitter de där inne, de som skall granska och bedöma henne. Hon tittar på dem, ser en knippe nycklar och sin vana trogen sträcker hon upp sin lilla hand, tar nycklarna och lägger dem i den halvöppna lådan i hurtsen. Hon tittar upp på den vitklädde och säger ”borta”.

På sitt sätt och med sin späda röst förmedlade hon kanske i det ögonblicket det svar som få, om ens någon trodde på för drygt 2 år sedan. Att hon vunnit kampen för livet mot svåra odds, det onda var borta.

Då var hon ett litet paket som inte kunde suga själv, matades med sond och hade på ett mirakulöst sätt vid födelsen undkommit döden. Vägen tillbaka till livet har varit lång, den har kantats av glädje och besvikelser. Matallergier som skulle besegras, undernäring på grund av överkänslighet och ständigt lurande kaskadkräkningar. Men så småningom, efter ca 1,5 år kunde sonden börja avvecklas. Sväljreflekserna kom igång och hon började växa till sig. Nu plus 4 kilo på ett år, ett strålande resultat om än vikten är i underkant av det normala.

Framgången har präglats av en aldrig sviktande kamp från hennes föräldrar. Deras vilja och kunskap, deras mod att ifrågasätta professionens synsätt i viktiga skeden. Deras beslut att ibland gå egna vägar. Men också en tillit till livet som aldrig sviktat, och inte minst storasyster Tovas alltid närvarande solidaritet med en tidskrävande lillasyster.


Nu vandrade hon kring i rummet, nyfiken och social tittade hon på allt och alla, lät sig vägas och mätas. Pratade på med sitt ännu outvecklade men ständigt växande ordförråd. Och de vuxna i vitt, de som kan hennes saga förundrades. Kanske blir hon en framgångssaga också för dem att bära med sig på den fortsatta vägen genom livet.

Vi behöver alla sådana sagor.

2011.10.07
Jarl Strömbäck

Maktfullkomlig politik

Att inte vilja lyssna, men driva en maktfullkomlig politik. Det är något som socialdemokraterna brukar klandra borgerliga och privata arbetsgivare för. När man nu granskar den socialdemokratiska ledningens agerande i Örnsköldsvik inom omsorgen, eller välfärdsförvaltningen för att nu använda ett nytt modeord, så ser man att agerandet där präglas av just den maktfullkomlighetens politik man annars är så snar att kritisera.

Det handlar inte om att man inte vet, eller fått nödvändiga signaler från de anställda och andra berörda. Vad det handlar om är ett styvnackat fasthållande vid en egen ideologiskt präglad syn på hur omsorgen skall skötas. I samband med senaste kommunfullmäktige (26.9) i kommunen som hävdar världsklass i sitt tänkande, fick man ta ställning till nedanstående motion, vilken man inte på någon punkt ansåg sig kunna acceptera.:

”Under de senaste året har debatten varit het i media med anledning av kommunens förändringsprocess inom omsorgen. En process som drabbar omsorgens personal och kunder genom brist på tid och kontinuitet. I verksamheten. Uppfattningen bland personal, kunder liksom intresseföreningar är att kommunens attityd speglar en hård toppstyrning med litet inflytande för de som närmast berörs, omsorgens ”varma händer”, de anställda och våra kunder i omsorgen.

Att det går att arbeta på andra sätt än i Örnsköldsvik, det visar ex.vis omsorgen i Falun, där man efter likande problem som de vi har nu, valde en annan väg för några år sedan. En omläggning som inneburit ett lyft i valfrihet och omsorg för både personal och kunder.

En liten men viktig detalj är i det sammanhanget är att utmönstra ordet brukare, och införa ett kundperspektiv på de som använder sig av omsorgen vare sig det gäller i hemmet eller på boenden. Enligt den modell som tillämpas i Falun ges valfriheten över disponerad tid för de engagerade ett helt annat utrymme än den toppstyrning som uppenbarligen är modellen i vår kommun.

Enligt MBL-lagstiftningen och också den lagstiftning som följer socialtjänstens arbete, skall både engagerade medarbetare och de som mottar tilldelade tjänster, kunderna ha ett givet inflytande på innehållet i verksamheten. Så upplevs inte situationen vara idag i vår kommun.
Mycket mer kan sägas, frågeställningen är inte ny, men fordrar en ny och annan attityd om vi i kommunen skall kunna använda begrepp som världsklass på också vård och omsorg till kunder vi har på området i kommunen.

Mot bakgrund av ovanstående, liksom lagstiftning på socialtjänstens olika områden och ML-lagens krav på inflytande yrkar jag:

Att medarbetarna inom området får ett direkt inflytande över schemaläggningen inom sina områden.

Att valfriheten för våra kunder på området ges innebörden att man kan avtala med tilldelad personal vad som skall göras vid ex.vis hemtjänstens olika besök.

Att arbetet inom omsorgen fokuseras på kundens önskemål och behov i första hand, och att området ges den prioritet det förtjänar som en av kommunens allra viktigaste arbetsplatser.

Jarl Strömbäck
Relingsvägen 22
89178 Bonässund
070-6727669