Lågtryckens tid

Det blåser hårt på landets västra kust. Lågtrycken har  denna försommar sin bana återkommande över området. Den torka man klagar över på andra delar av landet återfinns inte här. Istället får vi de regn som kanske borde fallit på andra håll. Stora skogsbränder i Spanien och Portugal är exempel på sådana områden.

Och i den politiska världen går utvecklingen vidare. I veckan presenterade NY Times en helsida med lögner som landet USA-s trumpne president försökt göra till sanningar under det senaste halvåret. Nu står det också klart att amerikansk underrättelsetjänst redan sommaren 2016, visste om att Ryssland planerade storskaligt agerande i den amerikanska valkampanjen. Obama-administrationen varnade Putin för följderna av ett sånt agerande, men samtidigt var man så övertygad över att Clinton skulle vinna, att man översåg med faran. Nu sitter man med ett facit som skrämmer en hel värld.

Tysklands kloka dam Merkel kom  tillbaka från sitt USA-besök märkbart skakad.

Budskapet från henne var, att nu måste Europa planera för en värld utan det amerikanska beroendet. I Trump har USA fått en mästare i konsten att härska genom att söndra. I det sönderfallet hoppas Trump att USA skall stå som en vinnare, men det är alls inte säkert.

Och vad händer när 22 miljoner amerikaner mister sina sjukförsäkringar? Hur långt borta är revolten?

Häromdagen hade någon organisation i USA gjort en skärmdump på bloggen Liberala Vindar. Ett par hundra avsnitt tydligen laddats ner till någon dator i USA. Visst är det intressant att en på svenska skriven blogg får det intresset också hos den amerikanska underrättelsetjänsten, för det är väl där det hamnat. Tackar för intresset gör skribenten.

Dags att ta sig an dagens andra uppgifter. Sommaren är ändå här, och den skall njutas så mycket det bara går.

2017.06.29

Jarl

Midsommartid

Midsommartid, och en försommar som i stora delar av landet varit kylig och blåsig, ser också ut att prägla vårt midsommarfirande. Svensk mångfald handlar också om vädret, och kanske förebådar en kylig början på sommaren, en vackrare och soligare fortsättning.

Nu går också normalt politiken till vila under någon månad. Men med valåret för dörren kommer den vilan nog att bli kort för de flesta. Åtminstone ett parti, ser ut att ha gjort sitt i riksdagen om nuvarande prognoser blir resultat också på valdagen. Samtidigt ångar missnöjespartiet/ opportunistpartiet SD fram mot det hägrande 20%-målet, och därmed också officiellt rollen som landets näst största parti.

I det sammanhanget är det intressant att läsa den bok om det svenska hatet som Gellert Tamas skrivit och som fått många läsare. Den ger insikter och synpunkter som alla de som nu funderar på sina politiska val, borde ta till sig. Det som sker i den politiska gråzon som bär upp SD, är allt annat än demokratiskt. Det saknar de värdegrunder som vårt politiska system bygger på. Och det rider på de rädslor man genom sin propaganda skapar hos enskilda personer.

Visst är det så att också vårt land, som andra länder har behov av debatt och förnyelse. Inte minst i mindre samhällen, växer gärna media samman med den etablerade makten, och blir dess tjänare. Den utvecklingen skapar grundvalar för korruption och nepotism på olika sätt. Men vad säger att det inte också skulle bli fallet i det samhälle som SD vill skapa?

Samtidigt som vårt land internationellt hyllas för sin goda ekonomi och sitt företagsklimat, se vi stora utmaningar inom framför allt den offentliga sektorn. När rikspolischefen den 21.6 presenterade sin och polismyndighetens rapport över kriminaliteten i vårt land, så vädjar han också om samarbete med både medborgare och myndigheter. Det behövs för att få kontroll över en ökad brottslighet, och sviktande rättssäkerhet. Nu klassas 61 områden i vårt land som särskilt utsatta områden, områden där kontrollen över lag och ordning sviktar. Skolan liksom vård och omsorg har stora problem med att klara sina uppdrag, vilket bäddar för opportunisterna.

Nog finns det områden som måste bearbetas för partier som på allvar vill skapa mervärden i vårt land. Och då handlar det inte om nya jobbskatteavdrag, då handlar det om att säkerställa rättssäkerhet, en god och fungerande skola, en vård och omsorg som består av insats istället för långa köer. Och en politik som återställer värdet av de pensioner och trygghetssystem som varit kännetecknande för den svenska modellen.

2017.06.22

Jarl

Vetenskap och beprövad erfarenhet

Beslutsfattande är viktigt för att alla samhällen skall fungera. I de bästa fall byggs av tradition stora beslut på utredningar och remissbehandlingar. I det sammanhangen brukar man tala om att beslut skall fattas på basen av vetenskap och beprövad erfarenhet.

Men vi lever också i en tid där sanningar söks allt snabbare. Omvärldens stora frågor prövas på många områden. Klimatets, folkvandringarnas, integrationens, invandringens för att nu bara nämna några. Här växer åsikterna snabbt och ofta vilt. Den tid som krävs för utredningar ges inte alltid, samtidigt som åsikter medialiseras och blir till sanningar för många, oberoende av just begreppen vetenskap och beprövad erfarenhet.

Ett av de här områdena, det kanske hetaste i vår tid handlar om invandringen. Här finns uppstickarpartiet som grundar hela sin existens på sina åsikter att invandringen är i grunden ett stort samhällsproblem. Här finns också de som hävdar motsatsen, men utan att ha andra argument än de egna åsikterna.

Samtidigt har invandringen i modern tid dokumenterats på många olika sätt, det finns mängder av erfarenheter, beprövade sådana, att falla tillbaka på.

I sin bok ”Utan invandring stannar Sverige”, ger författaren läsarna just den ”vetenskap och beprövad erfarenhet” som borde finnas med i diskussionen i allt högre grad. Sverige har varit både ett utvandrar-och ett invandrarland. Utvandringen till USA är väl känd och dokumenterad. Invandringen från olika länder till vårt land likaså. Idag är ca 2 miljoner personer av våra 10 miljoner medborgare, antingen första eller andra generationens invandrare.

I årtiondena efter 2-a världskriget var arbetskraftsinvandringen stor. Folk från i stort sett alla europeiska länder kom till vårt land för att arbeta, och därmed öka både sitt och landets välstånd. Senare har konflikter i länder som Grekland, Chile, jugoslaven och nu mellanöstern varit drivmotorn till invandringen. En helt övervägande del av de som kommer hit vill arbeta och göra sig behövda. Att ge dem den möjligheten, är den stora utmaningen för vårt land. För övrigt i ett Sverige som i år av den ansedda internationella tidskriften Forbes utsetts till världens bästa land att driva företag i. Och också ett land som hyllas för sina framgångar ekonomiskt.

Att tänka sig ett Sverige utan de 2 miljonerna är svårt, det skulle vara ett helt annat land. Ett fattigare och glesare land, utan den välståndsutveckling invandringen varit medskapande till. Men den aspekten lämnas allt som oftast därhän i en åsiktsdebatt, där kortsiktigheten tillåts vinna över de mer långsiktiga och erfarenhetsbaserade synsätten.

2017.06.16

Jarl

Revolternas tid?

Utvecklingen av det politiska livet i Frankrike under den här våren och försommaren har varit minst sagt dramatisk. I landet mer plågat av terrorbrott än andra, har de etablerade partierna mer och mer tappat i förtroende hos väljarna. Fram kommer så en karismatisk ung man, visserligen med erfarenhet som minister i en socialistisk regering, men med liberala synsätt fram. Han tar strid i presidentvalet mot de etablerade kandidaterna och partierna, och Frankrike väljer det nya, oskrivna kortet.

Emmanuelle Macron som namnet är, visade sig vara folkets val till ny president, med allt vad det innebär. Men presidentens makt styrs också av parlamentet, och i det fanns partiet överhuvudtaget inte innan gårdagens (11.6) val. Men ibland sker det omöjliga, åtminstone där demokratin har fritt spelrum. På mindre än 1 år har Macron och hans vänner skapat ett rikstäckande parti, och i det nyss avhållna valet har man utklassat de gamla partierna. Nu har den politiska nyskapelsen under Macron helt plötsligt parlamentariskt ledarskap också, något som inga analytiker vågade tro på innan valet.

Med den utvecklingen blir nu frågorna stora om vilken väg Frankrike kommer att ta. Macron är en vän av EU och den internationella solidaritet det innebär. Han bör nog ses som en liberal politiker med socialliberala synsätt. Men kommer han kunna styra ett helt nytt parlament, där flertalet av ledamöterna har liten eller ingen erfarenhet av politiskt arbete på den nivån?

Inom loppet av ett drygt halvår har vi nu sett två stora demokratiska revolter. Dels den ultra-högra revolten via det republikanska partiet i USA. Där står nu kampen hård om både makten i partiet, och därmed också makten i landet i stort.

I Frankrike återstår att se vilka vägval den nya regeringen kommer att ta. Den bild Macron hittills visat, tyder på att han på ett klokt sätt värnar om den stabilitet som ligger i de uppbyggda strukturerna genom EU-samarbetet, Nato etc., samt den värdegrund som traditionellt har styrt de västliga demokratierna under åren efter 2-a världskriget.

Mycket står på spel också i England i tider av Brexit och det val där som den 8.6 hölls där. Istället för ett starkare stöd för Brexit-anhängarna, protesterade mängder av röstberättigade genom att inte ge den sittande regeringen sitt stöd. Nu svajar även den engelska flaggan slak på sin stång inför de förhandlingar som skall föras.

Folkets röst har avgett sitt budskap. Återstår att se hur det kommer att utveckla politiken.

2017.06.13

Jarl

Konflikternas tid

Försommarregnet strilar ner över landets västra kust denna försommardag. Det är välbehövligt säger meteorologerna, så må det strila. Morgonpromenaden i fullt regnställ är gjord, och än en gång noteras att luften rensad av regnet är härlig att inandas.

Annars går tankarna till den galenskap som gör vanliga medborgare till mål för det som nu kallas terrorbrott. Medborgare utan någon skuld blir plötsligt målet för någon eller några galningars handlingar. Senast nu manifesterat i London. Och i skuggan av det den rasifierade konflikt som vissa underblåser, andra försöker att dämpa. De gärningsmännen vill slå sönder är den samhällsordning som präglar de demokratiska länderna i olika avseenden. Deras önskan är att våld skall skapa mer våld, och därmed sönderfall av syrisk modell.

När USA-s president väljer att utpeka Londons borgmästare som medansvarig till brottet, därför att han bär ett pakistanskt namn, då har man gjort detta till del i den raspropaganda som Trump uppmuntrar. Samtidigt visar vetenskapliga undersökningar i USA, att de nya invandrarna har mycket liten brottsfrekvens, och i synnerhet våldsbrottsfrekvens, jämfört med infödda i USA. Inreseförbudet slår på det sättet fel, och hyckleriet förblir ett hot mot den samhällsmodell som präglat USA som invandrarland och modell för världen i övrigt.

Att riva upp det etablerade synsätten var Trumps linje under valkampanjen, och det arbetet driver han. NATO var en föråldrad organisation enligt honom, nu gör han sitt bästa för att undergräva dess legitimitet. När han i mötet i Europa vägrade att erkänna den bärande principen om ömsesidigt stöd för enskilt land i händelse av konflikt, då sprider sig oron och osäkerheten till alla dess länder.

Och när Trump vägrar att erkänna Parisavtalet om klimatförändringarna, då vänder han sig mot en överväldigande majoritet bland forskare och vetenskapare på området. Och de progressiva delar av USA som redan idag leder utvecklingen på området, vägrar nu att underkasta sig Trumps dekret. Går USA mot en utveckling där ledordet blir sönderfall, istället för sammanhållning.

I snart sagt varje nyhetssändning målas nu utvecklingen i USA med allt mörkare färger. Demokratin som företeelse är aldrig för alltid given, den måste bäras vidare av varje ny generation medborgare. Den tesen och verkligheten prövas nu på allvar i USA, och därmed också västvärlden i stort.

2017.06.07

Jarl

En annan tid

Dom har legat där i sin lilla låda år efter år. De har blivit fler och fler, inte bortglömda men aldrig lästa, dagböckerna. De första var små fickalmanackor, den allra första år 1964. Sedan 5-års böcker med noteringar om den givna dagens viktigheter. En minnesbank aldrig öppnad.

Inte förrän nu. Efter flyttningen kom de fram och en vacker dag slog insikten att man kanske skulle gå tillbaka i tiden. Ta del av den unge mannens tankar och verklighet. Söka rekonstruera de minnesluckor som många år därefter skapat.

Det är intressant att följa de tankar och den utveckling som drev den unge mannen i hans olika beslut. Den första lilla anteckningsboken handlar om det allra sista året på sjökaptenutbildningen, en stor sak för arbetargrabben att få det beviset i sin hand. Sedan reservofficersutbildningen. Ett steg in i en miljö, en klass och synsätt som tidigare varit främmande. Parallellt med den militära utbildningen, en skolning i vett och etikett som i sig blev en bra lärdom för framtiden.

Sjömansår med fartyg, kamratskap, bra och dåligt väder. Arbete och förmånen att få uppleva många länder, folkslag och kulturer. En effektiv vaccination mot de galenskaper som nu, drygt 70 år efter den senaste stora världsbranden, blivit del av den politiska verkligheten igen.

Kärlek, saknaden av livskamraten under tider av resor över land och hav. Familjebildning och småbarnsår, så mycket att ta del av. Att glädjas och förundras över.

Var tid har sina utmaningar, i någon mån kan en tillbaka gång i de egna tankarnas värld vara oerhört nyttig. Den hjälper att förstå och ta ställning också i dagens brännande frågor. Den globala utvecklingen är inte sprungen ur en slump. Den är resultat av den massa av beslut som på olika nivåer i politik, näringsliv och val av synsätt som världens ledare, men också vi väljer.

När nu Obama gör en glimrande analys (finns på FB) över det fenomen i negativ bemärkelse som Donald Trump utgör, då är också det ett skapat fenomen. Republikanernas benhårda motstånd mot Obama, och tea-partyrörelsens  framväxt och demonisering av Obama bäddade för Trump.

Den avgörande kampen om demokratin i USA, kommer den närmaste tiden att stå internt i det republikanska partiet. Vinner Trump den kampen, så väntar mycket stora prövningar för omvärlden och den konstitution som varit det amerikanska rättesnöret sedan dess tillkomst år 1787.

2017.06.02

Jarl