Krigets unga hjärtan

Dags för en kulturell avvikelse så här i sommartid. Bland TV-tablåernas alla program har vi den senaste tiden fått ta del av det tyska bidraget med ovanstående titel.

Om det i utbudet av program finns mycket som kan kallas skräp, så finns där också program som behövs. Program som ger oss kunskap och insikter. Ett sådant program är ”krigets unga hjärtan”, där vi i tre avsnitt har fått följa några unga tyskars upplevelser av 2ndra världskrigets Tyskland.

Tyskarna fick betala ett oerhört högt pris för den fanatism som gavs namnet nationalsocialism, och som skulle förvandla kulturnationen till en barbarisk sådan under ett antal år. Först nu, två generationer senare börjar man lyfta på glömskans täcke över de åren. Och TV-serien var i det avseendet en mycket nyttig påminnelse.

En påminnelse inte minst för de många som romantiserar livet via våldets olika webb-portaler. Enligt en nyligen publicerad undersökning, har dessa portaler (hemsidor) mångdubbelt fler läsare än de etablerade politiska partiernas hemsidor. Vad utgör det tecken på? Förebådar det kommande problem eller är det bara allmänt oförstånd?

Det är för undertecknad obegripligt att man kan se krig i sig som lösning på olika synsätt. Ändå gör man det, på Balkan för 20 år sedan, i mellanöstern idag. Var ser vi det imorgon? Liv och egendom skjuts i spillror, på vilka grunder? Att vi som människor har olika syn på hur olika samhällsproblem skall lösas är inte konstigt. Det är det demokratiska folkstyrets uppgift att hantera de konflikterna, utan extremt våld.

Kriget lyfter fram, och ”legaliserar” de absolut sämsta av mänskliga egenskaper. Det ”legaliserar” dödandet och förstörandet. De raserar alla lagliga ramverk, till förmån för den egna tolkningen av vad som är rätt och fel. För egen del skulle stapeln av böcker jag läst om den galenskapen bli tämligen hög. Vid mina första besök i Tyskland 14 år efter krigets slut syntes ännu spåren av bombkriget. En lärdom man borde kunna dra, är väl den att det finns inga ”herrenvolk”, bara medmänniskor.

Har du som läsare inte sett serien Krigets unga hjärtan, så gör det. Den finns på SVTplay.

2013.06.29

Jarl Strömbäck

 

 

Med tvångströjan på.

Runt om i vårt land växer nu missnöjet över galna kommunala prioriteringar, något som föregående blogg om museilånet är uttryck för. Kommunernas ledning väljer av olika skäl, att använda pengar som så väl behövs inom områdena skola, vård och omsorg, till annat.

Kommunen norr om skogen är en given illustration till det handlingssättet. Samtidigt som kommunala medel, lån eller andra stöd ständigt tycks finnas för investeringar utanför det kommunala ansvaret, delas direktiven enligt nedan ut till de som verkar inom kommunens kärnverksamheter.

Verksamhetskostnaderna måste

anpassas till intäktsutvecklingen

För att få effekt 2013 ska därför nämnderna beakta följande enligt beslut i kommunfullmäktige:

• Skyndsamt åtgärda befarade underskott, framför allt negativa avvikelser mot personalbudget/planerat årsarbetarantal.

• Aktivt pröva omprioriteringar inom nämnden.

• Undvika begäran om tilläggsanslag.

• Om möjligt, skjuta fram kostnader som belastar driftbudgeten.

• Om möjligt, skjuta fram ej påbörjade investeringar innevarande år – ger förskjutning av ökade kapitalkostnader.

• Försöka bygga upp central reserv för oförutsedda kostnader, kan tex användas för nyttjande av handlingsplan från personal.

• Få styrningseffekter om återhållsamhet i hela organisationen.

• Värdera projekt med medfinansiering. Noggrann prövning för att analysera nyttoeffekten på lång sikt.

 

 

Det är i det sammanhanget viktigt att påpeka, att kommunen ifråga har haft S-majoritet under årtionden. Frågan väl värd att ställa är, vem bär idag det gamla högerspökets värderingar?

Läs och begrunda.

2013.06.26

Jarl Strömbäck

Vindkraften till EU-domstolen

I en 36-sidiga tidningsbilaga den 18.6, välsignad av landshövdingen i Västernorrland, hyllas vindkraften som vår tids frälsare på energiområdet. Där förklaras de som har avvikande uppfattningar, (vindkraftsmotståndarna) vara fanatiker och pensionärer?

Är i så fall Kungliga Vetenskapsakademins energiutskotts alla högt meriterade  forskare fanatiker eller pensionärer? Utgör också de tusentals EU-medborgare organiserade i European Platform against Windfarms (EPAW) 608 olika medlemsorganisationer i olika länder, gruppen fanatiker eller pensionär?

Samma grupp EPAW, har nu lyft frågan om EU-s katastrofala energipolitik till EU-domstolen där den kommer att prövas, mot bakgrund av att satsningen sker på bristfälliga vetenskapliga beräkningar. Den är i hög grad politiskt plakatpolitik, som kommer att dra med sig stora kostnader vilka när de förs över på medborgare och företag kommer att få svåra följder för välfärden i EU.

Redan idag har tillväxten stoppat upp i stora delar av EU, stora länder som Tyskland, Frankrike, Italien och Spanien har fallande BNP det senaste året, trots rekordlåga räntor. I vårt land är vi redan utan vindkraften stora nettoexportörer av billig och säker, koldioxidfri elström. Vi behöver inte för egen del en storskalig uppbyggnad av vindkraft.

De stora subventioner som med en tilltagande utbyggnad kommer vindkraften till del, kunde gjort en långt större miljönytta om man satsat dem på utbyggnad av biogasen i Norrland. Här finns på mer än halva landets yta 4 gasmackar, medan de som bor i den nedre delen av landet har god tillgång till miljösmart biogas.

Man borde satsat på utbyggt stöd för solcellsutbyggnad och bergvärme. Och man borde ha drivit frågan om en snabbstart på bygget av Norrbottniabanan för att minska de långa, tunga transporterna på E-4.

Vindkraften är inte lösningen på energiproblemen, vilket dess förespråkare predikar. Dess stora kapitalbehov, låga verkningsgrad och intermittenta karaktär gör den mycket kostsam och logistiskt krävande. Och den miljöförstöring som följer i dess spår kommer att bli omfattande.

2013.06.22

Jarl Strömbäck/SPI

Relingsvägen 22

89178 Bonässund

0706727669

 

Musei-lånet

 

Den 17 juni hade kommunen norr om skogen vårens sista fullmäktige. Som komplement till den mediala rapporteringen från mötet får läsarna här lite ytterligare information. Mötet fick en rivstart genom en timslång debatt initierad av undertecknad. Bakgrunden var en interpellation (fråga ställd ) av undertecknad till kommunstyrelsens ordförande, betingad av skriverier i lokaltidningen vilka kommunstyrelsens ordförande tydligen uppfattade vara spekulativa. Fråga ställdes om de 4 miljoner som lånats ut av kommunen till skapandet av ett hockeymuseum, istället använts för något helt annat.

Nedanstående kursiverade text är utdrag ur det korta anförande som utlöste debatten:

Det är viktigt att de beslut vi har att fatta i fullmäktige, grundar sig på vederhäftiga underlag. Vi måste veta att de beslut vi fattar inte är manipulerade. Det har med hela fullmäktiges trovärdighet att göra.

Interpellationen bygger på en artikel som fanns att läsa i ÖA kort tid efter fullmäktiges sammanträde den 25 februari.

I den artikeln fick vi ta del av dels det faktum att det var mycket bråttom med pengarna till MoDo – hockey, så bråttom att man inrättade ett extra kommunstyrelsemöte timmarna innan fullmäktige (Protokollet finns på kommunens webb). Vidare framgick att några planer på att påbörja bygget av museet inte förelåg i närtid, och så vitt jag förstår har något bygge av museum heller inte påbörjats nu, 4 månader senare.

Vilket det egentliga behovet av de 4 miljoner som lånades ut ur en ansträngd kommunkassa var, det finns det naturligtvis uppfattningar om, inte minst mot bakgrund av den ekonomiska situation som de senaste dagarna redovisats för klubben.

Det är mot den bakgrunden och fullmäktiges trovärdighet som interpellationens frågor skall ses.

Jag frågar därför:

kände kommunstyrelsens ordförande och oppositionsrådet till om de 4 miljoner av lånet som lyftes dagarna efter fullmäktige i februari, behövdes för andra ändamål än ett museum?

Ja eller nej räcker som svar.

Sällan har det väl varit så dödstyst i salen som när den frågan ställdes. I säkert 10 sekunder var det knäpp tyst, och något ja eller nej kunde ingendera parten prestera. Ett ja hade ju inneburit att man medgivit att man fört fullmäktige bakom ljuset i februari. Ett nej hade ju inneburit att man dagtingade hårt med sitt samvete och sin personliga trovärdighet.

Så kommunstyrelsens ordförande kastade sig på tala-knappen för att i sedvanlig ordning genom en ordkaskad skölja bort frågan. Oppositionsrådet hade en väsentligt ärligare presentation, även om där heller aldrig kom något ja eller nej. Han medgav att samtal förts med hockey-föreningen i årets början, angående dess ansträngda ekonomi.

Och Moderaternas ledamot avslöjade spelet om spärrkontot som skulle reglera lånet. Det konto som skulle förhindra att lånet betalades ut till annat än museet. Det kontot struntade majoritetspartiet i, man betalade ut pengarna. Läsarna kan ju i mån av intresse gå ner till Arenan och inspektera vad man fått i musei-väg för de 4 miljonerna.

Så kan det gå till när generositeten får råda. Det finns en annan verklighet, om den återkommer jag.

2013.06.19

Jarl Strömbäck

 

 

 

 

Lägg ner Energimyndigheten

Den rasande snabba utbyggnaden av vindkraften väcker alltfler människors intresse. I det ligger också en kritik kopplad till att utvecklingen styrs av starka kommersiella och politiska intressen, och att långsiktigt trovärdiga konsekvensanalyser i stort saknas, eller är mycket bristfälliga. Nedanstående artikel är publicerad i tidskriften Ny Teknik, den talar för sig själv.

Folkpartiet har i dagarna via sin energipolitiske talesperson föreslagit att Energimyndigheten ska läggas ned eller omstruktureras. Sverige behöver en expertmyndighet som på ett seriöst, oberoende och trovärdigt sätt kan stödja beslutsfattarna inför de viktiga beslut som lägger grunden för Sveriges framtida energipolitik, anser man.

Vi delar den uppfattningen. Energimyndigheten har på senare år utvecklats till en tummelplats för miljörörelsen där vårt land tycks vara utsatt för ett fullskaligt energiexperiment. Detta är ett riskfyllt spel med vår konkurrenskraft, med jobben och vår välfärd, men också med miljön.

Vi ser det som helt nödvändigt att en haverikommission bestående av oberoende och sakkunniga inom energiförsörjning, snarast tillsätts. De ska snabbutreda hur myndigheten sköter sitt uppdrag och rekommendera nödvändiga åtgärder för att antingen upprätta myndighetens trovärdighet eller ytterst, om detta skulle visa sig lämpligare, att lägga ned myndigheten.

Energimyndighetens trovärdighet har för länge sedan eroderat sedan man ensidigt valt att gå miljörörelsens och vindindustrins ärenden i energifrågan. Man bemöter regelmässigt berättigad kritik mot vindkraft medan man låter, ofta felaktig och missriktad kritik, mot vår baskraft, vattenkraft och kärnkraft passera utan åtgärd.

Kungliga Vetenskapsakademiens vetenskapligt välgrundade utlåtande om vindkraftens tillkortakommanden 2012 bemöttes av Energimyndighetens generaldirektör personligen, medan till exempel Naturskyddsföreningens "rapport" ”Kärnkraftens kostnader” tilläts passera trots att den innehåller så många fel att den gränsar till ren desinformation. Inte heller har vi sett några tillrättalägganden av de seminarie-, och debattinlägg i våra största media där kända svenska miljödebattörer sågat kärnkraften gång på gång.

Vidare påstår Energimyndigheten att det är en kostnadseffektiv investering att bygga vindkraft för att nå det svenska målet om 50 procent förnybar energi år 2020 trots att Kungliga Vetenskapsakademins forskning visar att Sverige lätt når detta mål utan den dyra och otillförlitliga vindkraften.

Energimyndigheten har också gått vindindustrins ärenden när det gäller riksintressen för vindkraft. Myndigheten har i sin remiss 2013 tagit i anspråk ytor som medger 90 TWh vindkraft. Detta motsvarar tre gånger det planeringsmål om utbyggnad som regeringen satt upp till 2020. Markbehovet för vindkraft är redan mer än väl tillgodosett, nya riksintresseområden behövs helt enkelt inte.

Världsarv som Stora Alvaret på Öland och Tanums hällristningar drabbas av planerna, liksom Tivedens nationalpark, men även mer än 200 natur- och kulturreservat samt närmare 200 Natura 2000-områden. Ingen hänsyn är tagen till fågel- och habitatdirektiven eller andra riksintressen som natur-, kultur- eller vattenvård.

Remissinstanserna, bland andra Länsstyrelserna, Riksantikvarieämbetet, Sveriges Kommuner och Landsting, Boverket och Naturvårdsverket kritiserar att värdefull natur tas i anspråk, att kommunerna blivit överkörda då deras egen planering inte beaktas och att den sammanlagda ytan av utpekade lämpliga områden för utbyggnad av vindkraft redan är långt större än den nationella planeringsramen.

Att som nu är fallet låta en statlig myndighet hemfalla åt godtyckligt stöd för privata ekonomiska intressen och för vidlyftiga miljöförstörande experiment med landets sammantaget viktigaste och mest kapitalkrävande industriella anläggning – energisystemet, är lika oacceptabelt som ekonomiskt oansvarigt och riskfyllt.

Per-Olof Eriksson, tidigare ordförande i Svenska Kraftnät och Vd i Sandvik

Jonny Fagerström och Björn Törnvall

Föreningen Svenskt Landskapsskydd

 

 

 

Tillbakablick Arenan

När det här skrivs har facit för den krisande hockeyklubben i kommunen norr om skogen år 2012 kommit. Nära 6 miljoner back, och det egna kapitalet på väg att ta slut. Av en ”tillfällighet” presenteras samtidigt en köpt utredning vilken skall visa på klubbens oerhörda betydelse för kommunens existens. Och företrädare för det synsättet får gott om plats i lokaltidningen, vilket inte gäller dess kritiker. Så krattas manegen för styrda beslut och nya kommunala miljoner till klubben. I det sammanhanget kan det vara på sin plats med en tillbakablick, ett inlägg vilket fanns att läsa i lokaltidningen den 28.5 2004.

Som man bäddar får man ligga.

 

 Den tiden är förbi när rovdrift på de offentliga kassorna var förbehållen affärslivets skojare med nummerkonto i något avlägset land. De som mot rundliga ekonomiska stöd öppnade en verksamhet, kasserade in bidragen och försvann. Nu ställs kraven från långt närmre håll. Med hot om nedläggning av verksamheter kombinerat med löften om framtida vinster krävs att alltmer av den kommunala kassan sätts in i riskfyllda projekt. Ett exempel så gått som något är hotet att stadens elitlag i hockey kan komma att försvinna om inte en ny arena kommer till stånd. Och i ÖA meddelas 2004.02.17,”arenan kommer att få sin bästa tid 2010-2020.” Underförstått förskjuter man kraven på lönsamhet till en avlägsen framtid. Vem minns då vad som sägs nu?

 

Kommunens kassa är i grunden inte annan än den privatekonomiska. Skulder och intäkter måste gå ihop. Ökas skulderna på ett område så måste de minskas på andra. Följaktligen räknas nu inför budgetarbetet 2005 på indragningar av kanske så många som 60 lärartjänster. På omsorgens område ser vi en utveckling där de gamlas krav på valfrihet i boendet de sista åren, alltmer förvandlas till en husarrest i det uttalade syftet att spara pengar.

 Vi har alla att göra våra prioriteringar. Inom affärslivet används ibland begreppet de tre generationernas företag. Den första generationen bygger upp verksamheten, den andra generationen förvaltar den och den tredje generationen förskingrar den. Måhända har det sin motsvarighet också i vissa politiska sammanhang.

 För de som önskar flytta till vår stad finns kanske anledning att fundera över inte bara det personliga nöjets estrader, utan också hur skolgången blir för Era barn, liksom omsorgen om Era gamla den dagen de behöver den. Eller tillhör ni de osjälviska som uppoffrande och utan att klaga är beredda att påta er rollen som anhörigvårdare när den dagen kommer?

 

Så till de företrädare för näringslivet som argumenterat för Arenan. Vill ni verkligen göra en insatts i den här frågan, så överta det lånekrav som nu ställs på kommunen. Logerna i den mån ni hyrt sådana kan ni ju sannolikt dra av på Era deklarationer som representation vilket innebär att det i grunden är vi skattebetalare som får stå för dem. Och ev. framtida förluster i Arenan kan ni säkert med en lämplig bolagsbildning få avdragsgill också. Så förskjuts åtminstone det omedelbara ansvaret bort från kommunen. Och det kommunala kravet på ”god ekonomisk hushållning” kan kanske få en verklig innebörd.

 

 

2004.05.23

Jarl Strömbäck

 

Makten och bulvanerna 13.

I slutet av april skrev undertecknad den senaste bloggen under ovanstående titel. Nu är det dags igen, temat och personen som drabbats är desamma. Nu också öppet redovisat i tidningen Expressen i ett antal artiklar. På tidningens löpsedlar den 8.6 kunde vi läsa följande. Jan Malmsjö i tårar, stoppad vid dörren till Alice Babs.

Också den här gången gör jag mig till budbärare, och låter den skrivande handen och den sändande tanken bäras av de som mer än undertecknad finns i offrets närområde, för ett offer är det. Tänk tanken att människor också i vårt land utan att höras omyndigförklaras, isoleras och interneras?

Nu till länken som är denna, kopiera den och klistra in den i Er webbläsare så öppnas den.

http://www.annallan.se/Ann_Allans_hemsida/Anns_blogg/Poster/2013/6/7_Den_lilla_sangfageln_Alice_Babs_morklagda_nationaldagsfirande.html

Det öppna brev som ni nu förhoppningsvis läst väcker frågor, om vilket slags samhälle vi är på väg att skapa. När allianser av godtycke tar över den enskildes rätt och person (för att citera lagtexten), i ett alltmer växande tempo.

Vi ser det i riksrevisionens kritiska rapporter från 2006 och 2009. Vi ser det i statistiken från domstolsverket, år 2000 inkom 10.818 ärenden om företrädarskap (gode män och förvaltare), år 2010 hade det antalet ökat till 17.515, alltså med 70%.

Jag avslutar med följande något redigerade rader ur den text i ovanstående länk jag hoppas ni har läst:

De stora frågorna är: Vid vilket skede får man ta ifrån en människa rätten till sina egna beslut?

Hur kan en människa som under flera timmar i sträck klarar av att föra ett fullständigt normalt samtal blir satt under förvaltare och fråntagen rätten att bestämma över sin vardag, sitt sociala sammanhang och sitt liv?

 Och varför tillåts inte en drabbad person att överklaga beslutet om förvaltarskap?
  Vem lyssnar till Alice då hon säger att hon vägrar att fråga förvaltaren om lov i allt som rör hennes person? Hon är alltför stolt för att be om tillåtelse att få leva sitt liv som hon själv vill. Hon ser förvaltarskapet som en kränkning.

  Förvaltarskapet ÄR i det här fallet en kränkning. Hon säger sig hellre dö än att be denna förvaltare om lov gällande sådant som för varje människa borde vara en självklar mänsklig rättighet.

2013.06.08

Jarl Strömbäck

SPI-Välfärden

Försommar

Himlen är mulen och åskan mullrar på avstånd när jag tar min tidiga morgonpromenad. Den underbara period av ryssvärme vi fått i norr, den som några dar gav oss Europas högsta temperaturer, är nu borta.

Kvar lämnar den snart överblommade häggar, syrenen blommar liksom äppelträden, och allsköns blomster ses i ängar backar och skog efter promenadvägen.

Det är sommar igen, om än den här morgonen är sval.

Lommen ropar över tjärnen på Mjältön

De varma dagarna har använts på olika sätt. Bloggarna har fått vila lite. Seglingen har fått plats. Underbara kvällar med lommens höga rop vid tjärnen på Mjältön. Fina pratstunder med andra båtgäster över grillkorv och en öl i backen i Baggviken.

Härlig solnedgång vid bryggan på Vågön, ensamheten och gökens rop är sällskapet liksom tystnaden och diverse tidskrifter att läsa.

Livet måste få ha olika dimensioner tänker jag, när jag naken tar mina första dopp för sommaren i det 16-gradiga vattnet. Solen torkar mig snabbt och jag går ner i vattnet än en gång.

Hemkommen får jag i TV-s rapportsändning följa en ung tjej som vigt sitt yrkesliv åt att hjälpa äldre i hemtjänsten. 26 personer att besöka på ett arbetspass, inklusive förflyttning mellan de gamla. De absurda scheman som ligger till grund för verksamhetens uppläggning, styrs inte längre av de äldres behov, de styrs av en omänsklig byråkratis människosyn. Hur skall man annars tolka det?

Konsten att bygga byråkratier och skapa alltmer av kontrollfunktioner för att kontrollera dessa byråkratier äter upp de medel som annars kunde använts till verksamheten på fältet. Så nöts äldreomsorgen sakta men säkert ner. Så belastas lärarna i skolorna på ett sätt som fått yrket att miste attraktionskraft, och alltfler att söka andra yrkesbanor.

Vårt land på ett sluttande plan? Det går att vända, men vågar politiken ta de nödvändiga greppen? Frihet under ansvar borde gå att skapa inte bara i det friare näringslivet, utan också i den skattestyrda sektorn.

2013.06.05

 

Jarl Strömbäck