En annan tid

Dom har legat där i sin lilla låda år efter år. De har blivit fler och fler, inte bortglömda men aldrig lästa, dagböckerna. De första var små fickalmanackor, den allra första år 1964. Sedan 5-års böcker med noteringar om den givna dagens viktigheter. En minnesbank aldrig öppnad.

Inte förrän nu. Efter flyttningen kom de fram och en vacker dag slog insikten att man kanske skulle gå tillbaka i tiden. Ta del av den unge mannens tankar och verklighet. Söka rekonstruera de minnesluckor som många år därefter skapat.

Det är intressant att följa de tankar och den utveckling som drev den unge mannen i hans olika beslut. Den första lilla anteckningsboken handlar om det allra sista året på sjökaptenutbildningen, en stor sak för arbetargrabben att få det beviset i sin hand. Sedan reservofficersutbildningen. Ett steg in i en miljö, en klass och synsätt som tidigare varit främmande. Parallellt med den militära utbildningen, en skolning i vett och etikett som i sig blev en bra lärdom för framtiden.

Sjömansår med fartyg, kamratskap, bra och dåligt väder. Arbete och förmånen att få uppleva många länder, folkslag och kulturer. En effektiv vaccination mot de galenskaper som nu, drygt 70 år efter den senaste stora världsbranden, blivit del av den politiska verkligheten igen.

Kärlek, saknaden av livskamraten under tider av resor över land och hav. Familjebildning och småbarnsår, så mycket att ta del av. Att glädjas och förundras över.

Var tid har sina utmaningar, i någon mån kan en tillbaka gång i de egna tankarnas värld vara oerhört nyttig. Den hjälper att förstå och ta ställning också i dagens brännande frågor. Den globala utvecklingen är inte sprungen ur en slump. Den är resultat av den massa av beslut som på olika nivåer i politik, näringsliv och val av synsätt som världens ledare, men också vi väljer.

När nu Obama gör en glimrande analys (finns på FB) över det fenomen i negativ bemärkelse som Donald Trump utgör, då är också det ett skapat fenomen. Republikanernas benhårda motstånd mot Obama, och tea-partyrörelsens  framväxt och demonisering av Obama bäddade för Trump.

Den avgörande kampen om demokratin i USA, kommer den närmaste tiden att stå internt i det republikanska partiet. Vinner Trump den kampen, så väntar mycket stora prövningar för omvärlden och den konstitution som varit det amerikanska rättesnöret sedan dess tillkomst år 1787.

2017.06.02

Jarl

Novemberdag

Novemberdag, kort och mörk. En fin dag att tillbringa tillsammans med positiva och livsglada barn. En tillgång är det, att ha den möjligheten i en tid när mörka moln tycks hopa sig över framtiden. Åtminstone ökade osäkerheter i frågor om solidaritet, tolerans, fred och frihet.

Så går alltmer också den pålästa expertisens tankar, oavsett om man läser dem på Washington Post, eller Dagens nyheter. New York Times eller Aftonbladet. På båda sidor av Atlanten hopar sig nu problemen.

Den ryska utvecklingen med kvävda och regimstyrda medier har nu blivit modellen också för det som för bara kort tid sedan sågs som nästa EU-land, Turkiet. Där har nu Erdogan, turkarnas motsvarighet till ryssarnas Putin tagit efter den ryska modellen. Turkiet är inte längre ett demokratiskt land präglat av mångfald och öppenhet. I Syrien rasar barbariet i vår tid, när ryskt bombflyg precisionsbombar sjukhusen i Aleppo, obeväpnade män kvinnor och barn dräps i strid mot krigets konventioner.

Utvecklingen oroar också i länder som Ungern och Polen. Och efter USA-valet har vi nu en president (to be) som ser Putin som en förebild. Den gamla maktbalansen ser ut att spricka efter den 20 januari 2017, när det officiella övertagandet av den nye presidenten sker. Republikaner som förfärades av Trumps retorik under valkampen mot Hillary Clinton, vänder nu kappan efter vinden och underkadstar sig despoten. Utfallet av en sådan utveckling är av fundamental betydelse för världsfreden, och mycket tyder på att den kommer att offras på fåfängans och den maktgalna ledarens altare.

Dags att se den utvecklingen som ev verklig fara, och inte av feghet sopa problem under täcket. När Trump gör sin närmaste stab till en familjeangelägenhet, har han redan där trampat över normala demokratiska gränser. Han vill inte omgärda sig med personer som fungerar som kritiska granskare. Ja-sägarnas julafton stundar, och med det kvaliteten på världsomspännande beslut.

Det finns mycket att intressera sig för, om man vill följa politiken och dess följder.

2016.11.20

Jarl

Fading dream

Den amerikanska drömmen, är den numera en alltmer flyende och försvunnen dröm? Med anledning av presidentvalet i den demokratiska världens under årtionden starkaste och viktigaste land, riktas alltmer av uppmärksamhet mot den märkliga valrörelsen. En valrörelse som kommit att handla mer om kandidaternas vandel, än om deras program för att föra den amerikanska drömmen framåt.

Bland alla de media som granskat USA, gjorde även tidskriften Aktiespararen ett temanummer i oktober, med fokus på den ekonomiska utvecklingen i USA. Man konstaterar där att 0,1% av den amerikanska befolkningen äger lika mycket som 90% av de övriga? Gapet mellan rik och fattig är större än någonsin. Den amerikanska medelklassen minskar samtidigt som de rika blir rikare, och gruppen fattiga ökar. Den amerikanska drömmen, som varit en vägledare för generationer, blir allt svårare att förverkliga.

I Svt visas dokumentärprogrammet “Från Clinton till Clinton”, som visar på utvecklingen under åren från Bill Clintons valkampanj 1992, till dagens läge. Också där speglas ett USA som brottas med ökande klyftor, ökad misstro när det gäller förverkligandet av den amerikanska drömmen. Och i det ljuset skall också valkampanjen ses.

När nu i dag (26.10) också Colin Powell, en av de absolut ledande republikanske personligheterna går ut med budskapet att han inte kan stödja Donald Trump, så är det bara en av ett stort antal personligheter som med sina namn direkt eller indirekt stödjer demokraten Hillary Clinton. Samtidigt ger det Donald Trump ytterligare argument för att kampen om presidentskapet den här gången går som en kamp mellan folket och etablissemanget Mellan de som skott sig på makten, och folket som förlorare.

I så måtto är kampen om presidentskapet den här gången något helt annat än en normal valkamp. Det handlar om oerhört mycket mer, politikens trovärdighet är realiteten i fokus. Någonstand går också gränsen för hur stora skillnader i samhället som ett folk kan absorbera och bära, i vart fall i ett demokratiskt samhälle.

USA-s ledarskap, oavsett om det heter Trump eller Clinton efter den 8 november, måste sätta folket i fokus för sitt beslutsfattande i långt högre grad än tidigare. Annars kommer nog landet att implodera av inre spänningar. Obamas 8 år, blockerade av republikanernas motstånd mot reformer, har skapat grunden för den oro som nu präglar valet. Och indirekt nu också skakar hela det amerikanska samhället.

2016.10.26

Jarl S

Staden vid västerhavet

Det är en vacker brittsommardag när paraden av “tall ships” lämnar frihamnen efter några dagars besök, för att forsätta till nya och egna destinationer. På Eriksbergs pirar, där förr stora fartyg utrustades efter sjösättning, står nu mängder av människor och tittar på det fina skådespelet. Nog är det lite förunderligt att gamla segelfartyg än i vår moderna tid väcker sympati och fantasi Och när man passerar “the grand old lady, ostindiefararen”, så byter man hälsningssignaler med tyfonen. En marin högtidsstund på landets västra kust.

Här byggs nu mer än i någon annan av landets städer. Det går bra för Göteborg kan man tycka. Det stora bilföretaget på Hisingen, Volvo skall nu tillsammans med Autoliv anställa 400 nya ingenjörer för att utveckla framtidens bilar, de som skall kunna bli självkörande. Nog är det en spännande utveckling. Och kontoret man skall sitta på, återfinns på det gamla hamn-och varvsområdet Lindholmen. Ett område som nu kallas Lindholmen Science Center, och rymmer framtidens olika företag, med också det tekniska universitetet Chalmers på plats.

Och stadsdelen Lundby, till vilken både Eriksberg och Lindholmen tillhör, är den stadsdel i Sverige som växer i särklass fortast. Nu också med beteckningen Göteborgs Manhattan. Här växer på de gamla industriområdena utomordentligt välbyggda bostäder och arbetsplatser. Kommunikationerna kommer snart att också kompletteras med linbanor över älven. Och på kajpromenaderna är det ständigt en ström av gående, joggande och cyklande personer.

Nu varnar också expertisen för att centrala Göteborg håller på att bli frånsprunget, och övergivet bland annat på grund av utflyttningen till den andra sidan älvstranden. Solsidan med sina utomordentligt fina kajer och platser att njuta de fina dagarna. Med caféer och restaurangger i en salig mångfald. Den u´urbana stadsdelen i vacker prydno.

Dagens blogg får bli det lilla porträttet av den stora förändringen. Den förändring som förvandlade 70-talets kollaps för världens finaste varvsnäring och sjöfart, till dagens utomordentligt fina urbana miljö, med någonting för alla. Besökt och beundrat av delegationer från världens alla länder.

Ett skyltfönster för staden vid västerhavet.

2016.09.07

Jarl

Fred i sönderfall

Några dagar av högsommarväder lockar med havets vindar och svalka. Barn och barnbarn i båten, och västerhavets kust får prioritet. Bad med +24 grader i vattnet är underbart, och barnets upptäckarglädje likaså.

Men utanför den trånga och goda kretsen går utvecklingen, eller skall vi kalla det avvecklingen vidare. Den goda anda och strävan efter samverkan, fred och frihet som följde efter de stora krigen på 1900-talet, börjar alltmer att ersättas av andra stämningar. I USA rapporterar Washington Post om oron över utvecklingen i det land som i generationer varit förebilden för så många i olika länder. Valet av Trump som presidentkandidat oroar alltfler. Hans kandidatur har genom hela processen präglats av angrepp på det existerande samhället, och populistiska slagord utan egentligt innehåll. Med Trump som president blir framtiden oförutsägbar, och den amerikanska konstitutionen uppenbart hotad.

Trump toppar ligan av politiska lögnare.

I Europa har Brexit slagit upp ett stort hål i det europeiska fredsbygget. Och gränslandet Turkiet är ett land i Kaos beroende av en numera maktgalen ledare i Erdogan. På gatorna har hatkampanjerna mot oliktänkande och det godtyckliga fängslandet av 10-tusentals människor, stora likheter med Hitlers och Stalins utrensningar¨på 30-talet.

Så vart är vi på väg, och vad händer med fred, frihet och välfärdsutveckling i en tid när alltfler tvingas till underkastelse och tystnad. När osäkerhetens gift smygs in som en draksådd i alltfler samtal, i det offentliga samtalet, och i medias sätt att rapportera.

Hoppet måste nu gå till att EU visar styrka och beslutsamhet i hanteringen av sina kriser, och bevarandet av sina grundläggande värderingar. Att USA väljer en amerikansk president som respekterar författningen, och som inte fjärrstyrs med hjälp av Putins agenter. Här har amerikanska medier och säkerhetstjänsten ett jobb att göra som Washington Post nu tagit upp.

Och i fallet Erdogan har såväl EU, USA och Nato en grannlaga uppgift att stoppa den utveckling som nu leder landet helt bort från demokratins grundläggande värderingar.

2016.07.26

Jarl

Fred i sönderfall

Några dagar av högsommarväder lockar med havets vindar och svalka. Barn och barnbarn i båten, och västerhavets kust får prioritet. Bad med +24 grader i vattnet är underbart, och barnets upptäckarglädje likaså.

Men utanför den trånga och goda kretsen går utvecklingen, eller skall vi kalla det avvecklingen vidare. Den goda anda och strävan efter samverkan, fred och frihet som följde efter de stora krigen på 1900-talet, börjar alltmer att ersättas av andra stämningar. I USA rapporterar Washington Post om oron över utvecklingen i det land som i generationer varit förebilden för så många i olika länder. Valet av Trump som presidentkandidat oroar alltfler. Hans kandidatur har genom hela processen präglats av angrepp på det existerande samhället, och populistiska slagord utan egentligt innehåll. Med Trump som president blir framtiden oförutsägbar, och den amerikanska konstitutionen uppenbart hotad.

Trump toppar ligan av politiska lögnare.

I Europa har Brexit slagit upp ett stort hål i det europeiska fredsbygget. Och gränslandet Turkiet är ett land i Kaos beroende av en numera maktgalen ledare i Erdogan. På gatorna har hatkampanjerna mot oliktänkande och det godtyckliga fängslandet av 10-tusentals människor, stora likheter med Hitlers och Stalins utrensningar¨på 30-talet.

Så vart är vi på väg, och vad händer med fred, frihet och välfärdsutveckling i en tid när alltfler tvingas till underkastelse och tystnad. När osäkerhetens gift smygs in som en draksådd i alltfler samtal, i det offentliga samtalet, och i medias sätt att rapportera.

Hoppet måste nu gå till att EU visar styrka och beslutsamhet i hanteringen av sina kriser, och bevarandet av sina grundläggande värderingar. Att USA väljer en amerikansk president som respekterar författningen, och som inte fjärrstyrs med hjälp av Putins agenter. Här har amerikanska medier och säkerhetstjänsten ett jobb att göra som Washington Post nu tagit upp.

Och i fallet Erdogan har såväl EU, USA och Nato en grannlaga uppgift att stoppa den utveckling som nu leder landet helt bort från demokratins grundläggande värderingar.

2016.07.26

Jarl

Historien upprepar sig

“Historien upprepar sig”, är ett uttryck som brukar användas ibland och med rätta. Winston Churchill beskriver i sina prisade memoarer från första världskriget, utvecklingen åren innan det stora kriget bröt ut. Hur fred och frihet och framgång, gradvis bröts ner och utvecklades till den då största katastrofen i mänsklig historia.

De beskrivningarna har sina likheter i vår tid. Det är 70 år sedan 2-a världskriget avslutades. Ett par generationer har tillkommit under den tiden, de flesta har växt upp i en värld av fred utveckling och relativ frihet. Demokratin växte sig stark årtiondena efter kriget, men utmanas nu åter av krafter vars agenda bygger på våld och ofrihet.

Det Syriska exemplet håller nu på att slå rot också i Turkiet. Envåldshärskaren Al-Assad i Syrien har sin motsvarighet i Turkiets Erdogan. Turkiets snart enväldige härskare fick sin anledning att gripa den absoluta makten, genom den misslyckade militärkuppen, en kupp han med sin säkerhetsorganisation naturligtvis kände till, och vars konterattack var väl planerad och tidssatt.

Nu skall 10-tusentals människor, med eller utan inblandning i kuppen berövas sina livsförutsättningar, akademiker, lärare, intellektuella, alla de som på något vis kan tros hysa kritik mot den maktgalna hjärnan. Och det lättledda folket jublar, som det har jublat historiskt på åt tidigare starka ledare med namn som Mussolini, Hitler och Stalin., Ledare vars mål varit envälde och vars medel har varit våldet. Erdogan har nu visat sitt rätta ansikte, och Europa kan se fram emot ännu en flyktvåg.

För vad är alternativet för den som brännmärkts, berövats sina försörjningsmöjligheter och därmed också sina livsförutsättningar? Europa och västvärlden står inför ännu en prövning av monumentalt slag, nämligen den att med mycket tydlig röst och dess medel, visa Erdogan och hans anhang att den utveckling som vi ser nu måste stoppas. Alternaivet, att Turkiet blir ett nytt Syrien är ingen omöjlighet. Och den utvecklingen förskräcker.

2016.07.21

Jarl

Högsommarvarmt

Junis första dagar, och högsommarvärmen ligger kvar. Badplatserna är väl besökta, vattnet i havet är redan på 18+. Då finns utrymme för svalkande dopp. Och i delar av landet breder nu torkan ut sig som ett hot mot vattenförsörjningen och växtligheten

Men i delar av mellaneuropa faller det mängder av regn som inte kommer oss till del. Seine och centrala Paris krisar med nivåer i Seine som är 6 mtr över det normala. Och i delar av Tyskland har vattenmassorna vållat stor skada och tagit många människors liv. Så ser utvecklingen ut denna tidiga försommar. Vad som är orsak och verkan må vara omtvistat. Över årtusendena har vår planet haft varma och kalla perioder. Perioder som format både växtlighet och djurliv. Vad säger att inte också i vår tid de förändringarna fortgår styrda av solens eruptioner och andra atmosfäriska förhållanden vi nu gör vårt bästa förstå och för att påverka.

I den verkligheten är det många, inte minst inom politiken, som vill anse sig ha den absoluta sanningen om klimatförändringarna, dess orsak och verkan. I det sammanhanget bör man nog akta sig för kortsiktiga lösningar, vilka saknar historiskt bevisvärde. Lösningar som kan te sig kraftfulla men i grunden är potemkinkulisser. Tilltron till vindkraften är en sådan lösning. Av tillskyndarna och dess ekonomiska intressenter sedd som en universallösning på klimatfrågan, när de i själva verket utgör en oerhört stor skövling av naturområden. Och därmed också en motsvarande påverkan på djurliv, på allemansrätt, jakt och fiske och boendemiljön för närboende.

Någonstans i en framtid kommer med stor sannolikhet den sanningen också att omfamnas av en större allmänhet. Att fånga solens strålar och de dess energi på ett positivt sätt är inte fel. Inte heller att använda vind och vågor för att skapa energi. Men allt skall ske i en symbios med de naturvärden, och den övergripande miljö vi anses värna om. Och det kräver mer av oss än att kritiklöst svälja de argument vi matas med av miljömaffians ekonomiska lobbyister.

2016.06.05

Jarl

Utan invandring stannar Sverige

Valborgsmässoafton en kylig morgon när detta skrivs. Var tid har sina debatter, vissa viktigare än andra. I vår tid är den folkvandring som krigstillstånden i delar av världen skapat, den viktigaste debattpunkten i vårt land enligt vissa undersökningar.

Dessvärre har den debatten i hög grad präglats av undergångscenarior, en övervikt också från regeringens sida att se svårigheterna i högre grad än möjligheterna. Klok politik bygger på att förstå varifrån vi kommer, våra historiska perspektiv, och att mot den bakgrunden besluta om framtiden.

Ur de synsätten är boken “Utan invandring stannar Sverige”, en bok som alla som har en uppfattning, eller vill skapa sig en uppfattning i frågan, borde läsa. Den ger utan egentliga pekpinnar den historiska bakgrund vi behöver för att förhålla oss till nutiden. Att boken generellt fått mycket goda vitsord är också ett bevis för dess värde.

Boken är skriven av en person, professor Jesper Strömbäck, med omfattande både lokala och globala nätverk. Han har också haft viktiga positioner i politisk mening, bland annat som huvudsekreterare i den förra regeringens framtidskommission (2013-2014).

Boken är skriven på ett mycket lättfattligt språk, och det är med en känsla av ökad kunskap man läser varje enskilt kapitel. Här behandlas immigrationen till vårt land under de senaste århundradena och fram till vår tid. Den bild som då visar sig, är den bild av svensk mångfald, svensk välfärd och demokrati, som blivit resultatet och som vi så ofta berömmer oss av.

I boken visas också upp värdet av allt det arbete, all den kunskap som också kommit till vårt land, och därigenom bidragit mycket till näringslivets och samhällets ekonomiska utveckling.

Men i sammanhanget finns också kritik mot den byråkratisering av integrationen som borde vara långt mer individanpassad och snabb.

Visst finns det inslag av kulturkrockar och personer som givet sina gamla traditioner inte vill anpassa sig till det svenska samhället. Det problemet måste hanteras av våra rättsvårdande myndigheter. Den som inte vill följa svensk lag, skall på ett tydligt sätt mötas av dess följder. Den svenska modellen som lockat människor till vårt land, får inte korrumperas av en slapp syn på övergrepp från samhällets sida, och försök att bygga parallella samhällsstrukturer av teokratiska och fundamentalistiska krafter.

2016.04.30

Jarl

Historisk mark

December och höstmörkret är som störst, Temperaturen pendlar kring 0-strecket här på landets västra kust, när jag tar min kvällspromenad. Det är stilla och vackert med alla ljus från fönster och balkonger, och i den skeppsdocka där en gång världens största fartyg byggdes, där lyser ljusramperna på ett sagolikt vackert sätt bort mot kranen. Den enorma kran som en gång lyfte skeppsektioner om 450 ton, men som nu fått bli ett minnesmärke över en historiks epok, när Göteborg var världens största skeppsbyggarstad.

Eriksbergsdockan i kvällsljus

Men också en påminnelse om att allt är förgängligt, inom loppet av några år på 1970-talet rasade det imperiet samman. Efter många år av sorg startades den förnyelse av norra älvstranden, där varv och hamnar låg sida vid sida en gång. Nu är det stadens vackraste stadsdel med sin nya bebyggelse av både bostäder och toppmoderna kontors- och andra verksamhetslokaler. Och där undertecknad i yngre år rörde mig i sjöfartens tjänst, har nya generationer funnit både boende och sysselsättning

Det är vackert och det är sedelärande på sitt sätt.

Ute på Hönö, i det som en gång var tullhuset, har man nu en fin liten restaurang. Där väntar julbordet vi bokade redan i augusti för att få plats. Och naturligtvis är lokalen full av trevliga och glada gäster när också vi kommer. Julbordet är skapat i fiskens och skaldjurens tecken, och utbudet är allomfattande Allt från den hemgjorde och oerhört smakfulla hummersoppan, till alla de tillagningar av fisk och skaldjur man kan tänka sig. Det är lätt att föräta sig, men vis av tidigare erfarenheter får gourme-tänket styra, och tillfredsställelsen är stor när vi åker tillbaka till fastlandet.

Liseberg, nordens största nöjespark numera har öppnat sin stora julmarknad, och dekorationerna är väldigt fina när vi kommer in på området. Julmusiken spelar dämpat och vackert och ljusen lyser så fint i kvällsmörkret. Det har under helgdagen varit så mycket folk att man en tid var tvungna att stoppa insläppet på grund av trängseln. På det stora området finns mängder av fina stånd från olika delar av landet från Karesuando i norr till Skåne i söder. I tomtens verkstad har man byggt upp en sagolikt fin mekaniserad verkstad som påminner om den vi alla sätt på disneyfilmerna på julafton. Och kön är lång av alla barn som vill träffa jultomten med sina önskelistor.

Liseberg

En helg går fort när julen knackar på dörren, och Lucia värmer oss med skönsång och traditioner. Gott då att minnas att traditioner också är en fin del av en levande kultur. Och att vi i den meningen alla är kulturbärare.

2015.12.14

Jarl

Utsikt från västra kusten

Det är en solig morgon när jag följer skolflickan till den vördnadsfyllda byggnad som utgör Rambergskolan. En byggnad som numera är skyddsklassad, i sin monumentala stil ett bevis för de värden man tillmätte utbildningen när byggnaden uppfördes för 100 år sedan. Och alltsedan dess använts som skollokal.

Från bergets panoramavy kan jag se ut över stora delar av staden. Delar som tidigare var hamnar där varor från jordens alla hörn lastades och lossades. Men också där en del av världens finaste fartyg byggdes så sent som på 1970-talet. Det sammanbrott som svensk sjöfarts- och varvsnäring drabbades av då, var smärtsamt för de som likt undertecknad var del av verksamheten. Desto roligare att nu, många år senare konstatera att kris också har en uppsida. Nytt liv, ny utveckling heter den.

På de områden där förut hårt arbete för starka män var normen, växer nu en helt ny stadsdel fram med snart 10 000 invånare. Den har blivit en efterfrågad oas i stadens närhet med sina minnen, och sina fina kajpromenader. Och i de gamla torrdockorna, återfinns nu några av regionens bästa och mest skyddade fritidshamnar för de boendes små båtar.

I staden sjuder det av liv dag som kväll, och i minglet av människor i stadens gröna lunga, slottskogen, också den 100-årig, kan man höra mängden av språk, och mångfalden av etniciteter blandade på gångstråk och gräsmattor.

Så förvandlar tiden förutsättningar och löser sina problem. Av allt att döma har den utmaning som landets västra stad nr 1 hade att brottas med för många år sedan, har skapat nya möjligheter.

I en tid när vi brottas med alltmer av frågor kring framtiden, kan det vara klokt att ta till sig den utveckling som skett här. Inte för att det är något självklart positivt i en utveckling som innebär en avindustrialisering av vårt land, vi behöver våra arbetsplatser. Men viktigt i sammanhanget är också att inse att kreativiteten i ett levande samhälle, skapar nya möjligheter, och det är dem vi skall fånga, och som skall bära nya generationer.

2015.05.04

Jarl

 

Nytt År

Det nya året har fått starta med en resa i gamla fotspår, och utan dator annan än den lilla i mobilen. Välgörande kanske att en vecka få andra perspektiv på livet.

Nyårsnatt

Och där borta, i rikets andra stad växer det så det knakar. Över områden som tidigare talade om nedläggning och misslyckanden, växer nu de fina husen upp som svampar ur jorden. De lockar mängder av nya invånare att betala dyra pengar för att bo vid älvstranden där förr fartygen lastade och lossade, och världens finaste skeppsvarv gav arbete åt tusentals yrkesmän och kvinnor.

Så bevisas än en gång att avveckling också på sikt kan bli utveckling, men på andra områden. Över staden brakade det största fyrverkeri undertecknad någon gång sett på nyårsnatten. Och vi var hundratals människor som följde skådespelet från höjderna på det fina Ramberget.

Nu åter till snöskottning och vardag i staden i norr, det nya året kommer säkert att bjuda på nya erfarenheter. Förändring är inte sällan också framgång, något som vi alla bör ta åt oss. Och naturligtvis skall goda värden bevaras, som det triviala i att få spänna på sig skidorna för en stund av njutning och reflektion i fina, vita skidspår.

2015.01.07

Jarl Strömbäck

Gör om pensionssystemet.

 

Det våras i naturen, och kanske också för ekonomin i vårt land liksom i världen  i övrigt. Börskurserna går upp, och utdelningarna till aktiespararna likaså. De fackliga organisationerna börjar återigen få utdelning på sina krav. Inget av detta förmenar vi i Sveriges snabbast växande pensionärsorganisation SPF, de som berörs.

Men vi vänder oss starkt mot att utarmningen av tryggheten i pensionssystemet tillåts fortsätta. För kommande år aviseras om nya nerskärningar i utbetald pension. Det nya pensionssystemet som skulle vara så garanterat bra och säkert, har blivit till en balanspost i budgeten, vilken ensidigt och återkommande drabbar de äldre.

Det här är inte ett problem enbart för de som idag lyfter pension, det är i än högre grad en mycket viktig fråga för de framtida pensionärerna. Från att pensionen varit en uppskjuten lön vilken man med trygghet kunnat leva på om än med begränsningar, är vi nu på väg mot en situation där åldersnöd och socialstöd kommer att bli allt vanligare. Är det ett kvitto på det goda samhället?

Protesterna mot utvecklingen har inte låtit vänta på sig. Företrädare för pensionärsorganisationerna har enskilt och i grupp uppvaktat de politiska partierna liksom regeringen. Resultaten har varit mer än bristfälliga. Trots vissa skattesänkningar fortsätter den nedåtgående spiralen också de kommande åren enligt Pensionsmyndighetens informationer.

Finns då någon lösning på problemet? Från SPF sida menar vi att del av en lösning är att de 2,5 % av pensionskapitalet som nu går till PPM-systemet, istället övergår till det allmänna AP-fondsystemet. Det skulle med stor sannolikhet ge bättre avkastning i ett sammantaget pensionssystem, inte minst genom att avgifterna som nu går till banker och finansbolag oavsett om fonderna går upp eller ned, istället kommer pensionärerna till del.

Inför valåret 2014 kommer den frågan att drivas av SPF som en prioriterad fråga. Som landets snabbast växande pensionärsorganisation, med ca 275.000 medlemmar vill vi med tydlighet visa vår uppfattning i denna för välfärden i vårt land viktiga fråga.

2013.05.18

Jarl Strömbäck

Distriktsordförande SPF Västernorrland.

Relingsvägen 22

89178 Bonässund

070 6727669

EU - på gott och ont

 

Regnig söndag-morgon denna 5 maj. Morgonmotionen får inskränkas till några km spinning. Gårdagen var desto soligare, och båten fick lite tillsyn och vård inför kommande sjösättning.

Nu några tankar om vår nationella energipolitik. Den som ” die dumme schweden” sålde ut för en del år sedan. Men varför inte göra en liten tillbakablick.

Inom ekonomisk teori talar man ofta om komparativa fördelar. Det är ett jätteviktigt begrepp, som innebär att man tar till vara sina fördelar gentemot andra i en konkurrensutsatt värld. Och därmed värnar om sin konkurrenskraft.

Så resonerade man också i vårt land när man på sin tid byggde ut först vattenkraften, senare kärnkraften. Vi skulle bli självförsörjande på elektrisk energi, den skulle bli vår komparativa fördel. På det sättet skulle vi kunna stödja vår energiintesiva industri med El, och säkra arbetsplatserna  i skogsindustri, gruvor, verkstäder och fabriker etc.

Så fungerade det också under några årtionden, hjulen snurrade och vi i Sverige var en av världens främsta tillväxtmotorer. Men allt har sin tid, och på 80-talet blev europafrågan överordnad. Vi skulle växa ihop och samman med Europa i övrigt. Och alla vi som var för den tanken, för tanken om fredsprojektet, vi fick liten eller ingen kännedom om dess övergripande agenda, och dess följder i ett längre perspektiv.

Vi har nu varit EU-medborgare i snart 20 år, det är dags att sätta sökljuset på företeelser, vilka på olika sätt påverkat och påverkar oss. Och då inte enbart i positiv mening. I det sammanhanget är energipolitiken central, den var vår största enskilda tillgång, när vi gick in i EU. Vattenkraften, ren och billig samt kärnkraften, också den billig och säker.

Var står vi nu, vad händer och varför. Om det kan den här bloggen få handla av och till framöver. Det kan nog bli en intressant resa i tid och tanke.

2013.05.05

Jarl Strömbäck

 

Det blåser...

Det blåser i det politiska landskapet i vårt land. Utvecklingen mot ett två-partisystem fortsätter, på de mindre partiernas bekostnad. Och i grunden är det kanske inte så konstigt. Om man från partiernas sida går fram med blicken riktad långt över de gräsrötters nivå, vilka man tror sig företräda. Då är utvecklingen inte svår att förstå.

Och egentligen borde man väl inte beklaga utvecklingen. För är det inte så att vi egentligen och i vanliga fall ser positivt på utveckling och förnyelse. Utan de synsätten hade vi inte haft den standard på olika områden vi har idag. Men även i de snabbt växande, sker snabba omställningar. Eriksson och Nokia som var kungar för några år sedan, är numera omsprungna på sina områden av Samsung och Apple.

På politikens område tycks emellertid rädslan för förändring vara särskilt stor. Där samlas tyckandet och motståndet mot förändring på ett sätt som skiljer. Tydligen finns en inbyggd motvilja mot förändring i de egna trygga systemen, samtidigt som man utan sentimentalitet lägger ner skolor, försämrar i omsorgen av de äldre, och hanterar offentliga medel på sätt som får gräsrötterna att resa ragg och söka förnyelse.

På senare tid har vi fått ta del av en närmast hjärtlös hantering av utvisningsärenden, där små barn utan förankring i andra länder hotas av utvisning. Samtidigt betalas av ansvarig myndighet 30 000 kronor per månad för primitiva campingstugor utan toalett för att ge boende till nya asylsökande.

En svindlande summa som närmast för tankarna till ocker. Är det konstigt att gräsrötterna söker ny politisk hemvist? Var finns det politiska ansvaret?

Det skadar inte med blåst också i de politiska systemen.

2013.01.24

Jarl Strömbäck

Landsting i gungning 3.

Det är hösten 2011. På podiet i Skönbergs Folkets hus sitter de tre främsta företrädarna för Landstinget vid Höga kusten. Den ansvarige politikern för sjukhusen Beertema, för övrigt också läkare med stark förankring i sin yrkeskår. Där finns Primärvårdens ledande politiker Wiksten, som efter valet fått rollen att leda primärvården. Frånsett den politiska rollen har hon sin bakgrund på andra områden, vilket knappast är någon nackdel. Slutligen också sjukvårdsdirektören, den flygande Anders L Johansson, veckopendlande till o från länet till en lönekostnad om 140 000 sek/månad plus traktamenten, biljetter och boende. Men andra ord en lönekostnad som kan jämföras med statsministerns.

Nog om det, salongen är full av personer som vill följa vad som skall hända med det sargade landstinget, nu när det fått ny politisk ledning. De inledande samtalen handlar också om möjligheterna att få lönsamhet i verksamheten. Ny organisation skall sjösättas, en starkt centraliserad sådan. En central ledningsgrupp skall verka för att resurserna används optimalt, och kan bryta ner de revirtänkande som är monopolets gissel.

När så undertecknad lyfter frågan om de trösklar man byggt in i systemet, hettar det till på podiet. Möjligen är frågan känslig, men inte desto mindre, mycket viktig. Vad menas då med trösklar?

Länssjukhuset i Sundsvall

När länsmedborgaren blir krasslig skall vederbörande om han vill följa regelboken i första hand ringa sjukvårdsrådgivningen. I andra hand kontakta sin vårdcentral om den är öppen. Beroende på svaren på de samtalen kan remiss ges för sjukvård. Endast i nödfall skall akuten användas, så är det tänkt.

Med de stegen blir tillgängligheten vad den blir. Parad med en spariver så skapas distans till de vårdsökande i många fall, i värsta fall med fatalt resultat. En 40-årig man från Timrå bollades runt i systemet vintern 2011 innan han med brustet bråck på halspulsådern avled i sin bil på väg in till akuten. En akut som ett par dar tidigare avvisat honom. Sommaren 2012 avled en 50-årig kvinna sedan hon legat 7 timmar på akuten på länssjukhuset med blodförgiftning, utan att få adekvat vård. 

Vi skriver nu hösten 2012 och landstingens öppna jämförelser har kommit, där visar sig förtroendet för sjukvården bland befolkning vara sämre än för andra landsting. Striden om makten och de metoder den förts med har sitt givna pris. Sjukvården är i lika stor, kanske även större kris nu än vid Valet 2010. Och hänvisningarna till den nya organisationen mantrat man använder för att sprida hopp.

Mer om det i nästa blogg.

2012.11.27

Jarl Strömbäck