Årsmötestider

Driver dagg, faller regn blir tanken på morgonpromenaden i rikets andra stad denna sena marsdag. Det är vår i luften och städpatrullen är ute för att sopa upp vinterns grus och sand från gångstråk och cykelbanor. Det är årsmötes tider och dokument skall färdigställas, kallelser skall skickas ut, lokaler bokas och mycket annat. Tiden går fort och tiden har sin gång.

Bland dagsnyheterna noteras att en av vår tids nya aspiranter till titeln envåldshärskare och diktator, Turkiets Erdogan, nu bedriver åsiktsregistrering på personer med turkiskt ursprung i europeiska länder, bland dem Sverige och Tyskland. Båda länder där han vill kunna driva valpropaganda inför den turkiska omröstningen om den turkiska konstitutionen. Ett regelverk han vill ändra för att göra sig omöjlig att avsätta.

Så är också Nato-landet Turkiet, på väg att lämna demokratiernas skara med dunder och brak. Och i Turkiet piskas nu stämningar upp som påminner om de i Tyskland på 30-talet. Flaggorna viftar och demagogen vräker ut sin ilska över de länder som inte underkastar sig hans nycker. Europa och EU har sannerligen utmaningar att möta i vår tid. Må Merkel och andra kloka ledare ha styrkan att stå emot galenskaperna från Erdogan och Trump.

Trumpen är ett tillstånd av surmulenhet i svensk mening. I så måtto passar namnet Trump synnerligen väl på den amerikanske presidenten. Han gör sitt bästa för att bryta ner de institutioner som bär den amerikanska demokratin. Nu senast handlar det om att riva ner de regelverk och den organisation som finns för miljöskyddet i USA. Rovdriften på  kol och olja skall återupptas enligt Trump, några miljöproblem ser han inte, trots all expertis med andra uppfattningar.

Här hemma kan vi vara glada över att bo i ett av de vädermässigt mer skyddade områdena i världen. Vi slipper de orkaner som släpps lösa i allt högra grad, och  styrda av ändringarna i klimat och värme blir allt häftigare. Då är det bara skönt att en  sen marsmorgon känna fukten i ansiktet under morgonpromenaden.

2017.03.29

Jarl

Nya tider

Söndag morgon den sista helgen i mars. Vi ändrar till sommartid och alla klockor skall ställas fram en timme. Helgen bjuder på vårvindar och 10-gradig temperatur, så visst kan det finnas anledning att glädjas över det. Men varför denna ändring av klockan höst och vår? Antalet soltimmar blir inte fler av det skälet?

Och i det politiska Sverige gör det etablerade politiska partierna sitt bästa för att underminera sin egen trovärdighet. Moderaterna har med sin invit till SD, fått se sin egen trovärdighet rasa, samtidigt som SD tackat genom att växa av det erkännandet, och nu också passerat M. Partiet är nu i mätning efter mätning landets näst största parti. Och i det moderata landsmötet i Karlstad, ser vi en skadskjuten och okarismatisk partiledare försöka förklara sitt ödesdigra lappkast och dess följder.

 

Jublande SD-politiker

Och nu har det regerande partierna S och Mp försett SD med ännu en vinstlott.  Subventioner i miljardklassen planeras nu införas för att stödja biltillverkning baserad på eldrifter. Betala de subventionerna skall de som inte har råd att köpa de dyra nya elbilarna göra. Genom en  för den stora allmänheten oväntad chockhöjning av bilskatten på de bilar som kostar minst att äga, nämligen den äldre bil du redan har, kommer man att fylla på statskassan är det tänkt. Betalarna blir de drygt 4 miljoner bilägare, flertalet av dem barnfamiljer, pensionärer, boende där alternativ i form av kollektivtrafik inte finns. Det beslutet är ännu ett exempel på bristen hos det politiska ledarskapet att förstå den verklighet som är folkets. Och priset kommer att bli rasande opinionssiffror för också regeringspartierna.

Nog är det märkligt, att samtidigt som ekonomiska resurser saknas inom vård, skola och rättsväsendet, pengar finns för att med miljarders mångfald till vindkraftsindustrin subventionerna den största skövling av våra naturområden som skett sedan utbyggnaden av vattenkraften. En skövling som svårt sargar den biologiska mångfald som lever i de berörda områdena. Och en skövling som genom sin karaktär och sitt lågfrekventa buller, gör människor boende i dess närhet sjuka vilket läkarvetenskapen nu också i allt snabbare takt bekräftar.

2017.03.26

Jarl

Kampen om demokratin

För den som vill förkovra sig i de ryska utvecklingen efter Putins tillträde, finns mycket att lära. Att den ryska demokratin har förvandlats till ett maffiavälde där de som uppfattas som hot mot detsamma, elimineras får vi ständiga bevis för. Senast nu när ett av de vittnen som skulle lämna underlag till undersökningar av Trump-lägrets ryska kontakter, mystisk “fallit” 4 våningar. Se bifogad länk http://resistancereport.com/world/man-thrown-fourth-floor/

Nu förs också kampen om den amerikanska demokratins överlevnad alltmer intensivt. hoten och språkbruket blir allt oförsonliga. När nu USA-s ledande organ när det gäller “intelligence”, FBI och NSA på allvar går in i undersökningarna över vad som pågår, har äntligen de organen tagit sin del av ansvaret för försvaret av demokratin och den amerikanska konstitutionen. Trumps påstående att Obama-administrationen skulle ha avlyssnat honom, är bevisligen lögn. En lögn liksom det mesta Trump presterar.

Men galenskapen är inte ett hot mot fred och utveckling bara i USA, liknande och än värre är situationen i Turkiet. Natolandet vars ledning, i vars ledning despoten Erdogan försöker piska upp motsättningar mellan muslimerna i allmänhet och den ursprungliga befolkningen inte minst i EU-länderna. Fredsprojektet EU, kallar han nu nazism, och använder ett språkbruk som saknar motstycke i modern tid. Om talesättet “att medlen helgar målen”, så kan man undra vilka målen för Erdogan är?

Den gryende våren möts av allt annat än vår i politisk mening. För historiskt skolade personer görs nu jämförelser med situationen innan 1-a Världskriget. Efter en lång period, 70 år och tre generationer av fred, piskas nu motsättningar upp som inte borde finnas. Kampen mellan de onda och de goda förs alltmer intensivt och oförsonligt.

2017.03.22

Jarl

Kampen om demokratin

För den som vill förkovra sig i de ryska utvecklingen efter Putins tillträde, finns mycket att lära. Att den ryska demokratin har förvandlats till ett maffiavälde där de som uppfattas som hot mot detsamma, elimineras får vi ständiga bevis för. Senast nu när ett av de vittnen som skulle lämna underlag till undersökningar av Trump-lägrets ryska kontakter, mystisk “fallit” 4 våningar. Se bifogad länk http://resistancereport.com/world/man-thrown-fourth-floor/

Nu förs också kampen om den amerikanska demokratins överlevnad alltmer intensivt. hoten och språkbruket blir allt oförsonliga. När nu USA-s ledande organ när det gäller “intelligence”, FBI och NSA på allvar går in i undersökningarna över vad som pågår, har äntligen de organen tagit sin del av ansvaret för försvaret av demokratin och den amerikanska konstitutionen. Trumps påstående att Obama-administrationen skulle ha avlyssnat honom, är bevisligen lögn. En lögn liksom det mesta Trump presterar.

Men galenskapen är inte ett hot mot fred och utveckling bara i USA, liknande och än värre är situationen i Turkiet. Natolandet vars ledning, i vars ledning despoten Erdogan försöker piska upp motsättningar mellan muslimerna i allmänhet och den ursprungliga befolkningen. Fredsprojektet EU, kallar han nu nazism, och använder ett språkbruk som saknar motstycke i modern tid. Om talesättet “att medlen helgar målen”, så kan man undra vilka målen för Erdogan är?

Den gryende våren möts av allt annat än vår i politisk mening. För historiskt skolade personer görs nu jämförelser med situationen innan 1-a Världskriget. Efter en lång period, 70 år och tre generationer av fred, piskas nu motsättningar upp som inte borde finnas. Kampen mellan de onda och de goda förs alltmer intensivt och oförsonligt.

2017.03.22

Jarl

Vårdagjämning

Det är tid för vårdagjämning. Ännu ligger nattfrosten över landskapet vid den tidiga morgonpromenaden, men solen lyser upp morgonen redan vid 6-tiden. Vi går mot ljusare och trevliga tider.

Men ute i den stora världen ställs tidigare självklarheter på stort prov av den nya administrationen i Vita Huset i USA. Den gångna veckans besök där borta av den irländske premiärminister vid St. Patrick firandet, blev till en tydlig markering av USA-s historiska roll som ett invandrarland. 35 miljoner amerikaner har irländska rötter om man går tillbaka till deras ursprung. Hans tal med en butter Trump vid sin sida var en svidande kritik mot Republikanernas nuvarande syn på invandring och andra nationaliteter.

Och inte blev stämningen bättre vid mötet med Tysklands Agneta Merkel, en synnerligen kompetent politiker med rötter i både öst och väst. Mansgrisen Trump satt tydligt och surade vid den presskonferens som hölls i slutet av det mötet. Han hade nog fått besked på olika områden, han inte ville lyssna till.

Och i USA görs nu direkta jämförelser mellan Europas 30-talshistoria, och den amerikanska utvecklingen idag. Se bifogad länk. http://www.alternet.org/visions/trump-and-mussolini-same-only-different-eleven-key-lessons-historical-fascism

När nu också den nobelprisade ekonomen och debattören Paul Krugman går ut i debatten, så är det för att varna för det han ser som det största hotet mot den amerikanska demokratin någonsin. Och ett hot som han inte tror det politiska systemet ensamt kommer att kunna lösa. Hans svidande vidräkning med Bush-administrationen som orsaken till det kaos man nu ser sedan åratal i mellanöstern borde leda till eftertanke. Istället ser vi en president i USA som nu rustar för krig.

Men det är inget som den koltrast bryr sig om, som syntes i buskarna denna morgon eller de fåglar som nu sjunger och skriar ut sina vårkänslor med solens återkomst. Nog är det en lisa att den mänskliga galenskapen, kan balanseras av med andra upplevelser ibland.

2017.03.19

Jarl

Dagordningen

Rätten att sätta dagordningen i olika sammanhang är mycket viktig. Den som styr dagordningen, styr också vilka frågor som skall hanteras, och på vilket sätt de skall hanteras.

Nu ifrågasätts, sent påkommet, medias hantering av primärvalen i USA, och dess efterföljd med Donald Trump som president. Genom att på ett mycket aggressivt sätt använda sig av Twitter under primärvalen, gick Trump från att vara en outsider, till att bli en “intressant person” i den mediala världen. I princip kom han att sätta dagordningen i en majoritet av amerikanska, och också andra länders media genom sina utspel som livligt publicerades och kommenterades. Att huvuddelen var “bullshit” spelade i det sammanhanget ingen annan roll, än som lockbete för hungriga journalister.

Lägg till bildtext

Så fick USA sin politiskt minst skolade, men mest egocentriske president i modern tid. Och målsättningen, sättet att driva utvecklingen har inte stannat, den fortsätter. Twitter fortsätter att vara lockbetet genom utspel av olika slag, låt vara att en viss verksamhetsförankring nu sker. Den beramade muren mot mexiko skall inte längre betalas av mexiko. Den skall byggas med amerikanskt kapital som man kanske på något sätt skall kunna ta tillbaka genom att konfiskera de pengar som arbetande mexikaner i USA skickar hem till sina anhöriga i Mexico. Brott mot lag och sans är inget som stör despoten.

Nu processas dokument efter dokument i det republikanska partiet med ultrakonservativ vinkling. De välbeställda kommer att matas på de redan fattiga och utsattas bekostnad.

Det gäller allt från skatter och skolsystem, till synen på vård och välfärd. Frågan är inte längre om, utan när den här utvecklingen kommer att utlösa kravaller och våld i ett USA där vapenlagarna är de mest liberala i något demokratiskt land.

Det senaste dekretet från Vita Huset är ett yxhugg mot de institutioner som bär utveckling och kontroll i det amerikanska samhället. Där skall nu samtliga “agencies”, presentera förändringsförslag med nya målsättningar och budgets inom 180 dagar. Därmed startas nu också nedmonteringen av de formella system som utgör samhällets kitt och kärna.

Att media nu slutligen har börjat formera en mer systematisk rapportering av vad som sker är nog bra, men väldigt senkommet. I takt med att de kritiska rösterna i det politiska systemet tystnar, och omvärldens ledare “anpassar” sig, stärks också de destruktiva krafter som samverkar med Trump.

Som sagt tidigare, vi går en spännande, och kanske också mycket farlig framtid tillmötes.

2017.03.15

Jarl

Svenska drömmar

Det är en strålande vacker morgon när jag vid 7-tiden tar min morgonpromenad. När jag närmar mig torget vid vattnet och kongressbyggnaden, ser jag en mängd människor stå på torget. Varför en lördag morgon när det normalt är tomt och öde?

När jag kom lite närmare ser jag att det är en lång ringlande kö, redan denna tidiga stund något hundratal personer, alla unga. En del med instrument på ryggen. Nyfikenheten blir alltför stor, så jag går fram till kön och frågar vad man köar till denna tidiga morgon. Det är uttagningarna till TV4-as Idolprogram blir svaret.

 

Köande till Idol 07 på morgonen

Var tid har sina drömmar. Under uttagningarna till det populära ungdomsprogrammet skall 1000-tals ungdomar granskas. Många kommer att få presentera sig och sina planerade framföranden. Ett fåtal kommer att få presentera sig för den stora landsomfattande publiken i det slutliga TV-programmet.

Just detta, att skapa program där media lyfter möjligheter, har blivit en framgångssaga för programmakare. Årets mästerkock, danstävlingar och en rad andra liknande program har blivit en allt vanligare företeelse i programtablåerna. Kostnaden för de som uppträder är liten, det är media som är kung. Man kan välja och vraka när det gäller val av deltagare. Underhållning som business när den är som allra tydligast.

För flertalet som köar förblir allt en dröm. Men för den som lyckas ta sig hela vägen fram till någon av de främsta platserna i konkurrensen, väntar berömmelse och kanske också en ny framtid. Det var med ärligt uppsåt jag önskade de köande lycka till under under dagen.

2017.03.11

Jarl

The American dream

Den amerikanska drömmen om alla möjligheters moder i landet som invandringen skapat, har under de århundraden som gått sedan “upptäckten” av amerika gjordes varit kittet som håller samman samhället. När det kittet urholkas mer och mer, kommer också sönderfallet att öka.

Bruce Springsteen, The Boss också kallad,  har skrivit ner sina memoarer i boken Born to Run, en bok som borde läsas av alla intresserade av det amerikanska samhället. Den visar på dess hårda verklighet, men också på vägen till att förverkliga den amerikanska drömmen.

Men den visar också på den klarsyn som präglar Bruce, och som gjort honom till en av Trumplägrets stora motståndare inom populärkulturen. Det är sönderfallet i det amerikanska samhället som skapar kravaller och ökad kriminalitet. Och med den politik som nu Trumpismen lägger fast kommer den politiseringen, och polariseringen att kraftigt öka. Kampen som nu påbörjats i USA, är också en dödskamp för den amerikanska drömmen. Med avskaffad rätt till fackligt arbete, med avskaffad hjälp för sjukvård, med skolsystemet förbehållet de med stora inkomster etc.., kommer klyftorna och motsättningarna i landet att ständigt öka.

Motkrafter finns, men kommer det att lyckas stoppa utvecklingen i en situation där det politiska etablissemanget nu allt snabbare ställer om sig, vände kappan efter vinden. Nu infiltreras institutionerna snabbt av särskilda insatta “informatörer”, vilkas uppgift är att skrämma ledarskapet i dessa organisationer och institutioner till underkastelse, alternativt bli avsatta och ersatta av Trumptroget folk.

Den Amerikanska drömmen har aldrig satts på prov mer än som sker nu. Sveket mot de som Trump lovade att hjälpa, aldrig större än nu. Med alla de förändringar som nu tas öppet eller fördolt, kommer klyftorna i det amerikanska samhället att drastiskt öka. När den vetskapen får fäste i de stora befolkningsgrupper som känner sig svikna, är upproren inte långt borta.

2017.03.09

Jarl

Vasaloppssöndag

Stilla morgon på landets västra kust. Det våras, i rabatterna sticker vårblommorna upp sina blad, och på enstaka håll syns också årets första blommor. Ljuset och våren är här.

På annat håll i landet kallas årstiden vårvinter. Också en härlig tid, med skidåkning i backar och terräng. Och alla de stora tävlingarna har sina finaler under den här tiden. När detta skrivs har just starten gått för det 93-e Vasaloppet. När det 50-e Vasaloppet gick av stapeln fanns undertecknad med, liksom för ytterligare 13 lopp. Lopp som lämnat många minnen, i huvudsak positiva. Men också minnen av strapatser som tävlingen sent 80-tal när det kallaste loppet någonsin kördes. Det var mer än -30 grader på delar av banan den dagen. Många var de som inte klarade kylan och måste bryta. Men också lopp i strålande solsken, som gjorde det väldigt svårt med spår och fäste. Den längsta tiden, drygt 10 timmar slet undertecknad vid ett sådant tillfälle.

Annars är det stor skillnad på då och nu. Med moderna maskiner kan man hålla spåren fina på ett helt annat sätt än förr. Ändå blir det en väldig skillnad på spår kvaliteten vi ser i TV när de bevakar de ledande åkarna, och hur det ser ut när 1000-tals åkare kört sönder spåren. Vasaloppets 90 km än en stor prövning för de

flesta motionärer, men också ett minne för livet.

Det moderna livets stress och prestationsraseri kanske är del av också Vasaloppets succe. Naturligtvis parat med den utomordentliga organisation som omhändertagandet av alla åkande innebär. Att sova på golv i sporthallar eller skolsalar är legio för de flesta av dessa 1000-tals åkare. Att stiga upp vid 4-tiden på morgonen efter en natt med mycket lite sömn. Efter lite gröt vid 6-tiden eller tidigare sätta sig i bussen för transport till startplatsen vid Berga by. Allt för att ta en plats så långt fram i sin startgrupp som möjligt. Och sedan stå där och trampa en timme eller mer innan starten går, för att sedan prestera under 8-12 timmar som det gäller för så många.

Det är vasaloppet för den stora massan av motionärer. För många den största fysiska prövning man någonsin utsatt sig för. Men en prövning som alltid kan avbrytas om det inte funkar. Någonstans mellan 5-10 % av de som startar varje år, bryter loppet och tar bussen till Mora.Väl där väntar plastpåsen med kläder, buss till en skola eller industri där man får duscha och en väl behövd måltid innan hemresa med ännu ett minne man inte glömmer.

2017.03.04

Jarl

Sprickor i välfärden

Sverige får mycket beröm i internationella sammanhang. Vi är bra på det mesta. Låg arbetslöshet, god ekonomi, fint näringslivsklimat. Och en allmänt omhuldad humanistisk attityd till samhällets funktion i olika avseenden. Men visst finns det sprickor i det goda mönstret. Ett exempel som förtjänar att lyftas fram kommer här.

En ung kvinna och hennes man väntar barn. De bor i utkanten av en mellanstor stad i vårt land. En stad som har ett väl fungerande sjukhus sedan årtionden tillbaka, men ett sjukhus som nu landstingets ledning beslutat skall avlövas stora delar av sin verksamhet. Förlossningen har precis lagts ner, trots omfattande protester. Och trots löften om motsatsen i valet 2014. De boende i området skall nu med bil ta sig 10-15 mil till annat sjukhus, i på vintertid ofta svårframkomliga vägar.

På morgonen för några dar sedan kände kvinnan att värkarna började komma, väskan var packad och man satte sig i bilen för att köra de ca 12 milen genom skogslandskapet till anvisat sjukhus. Det snöade och var dåligt väder, värkarna tilltog och blev till krystvärkar. Mannen kopplade upp sig mot sjukhuset de var på väg till, men insåg att man inte skulle hinna fram. En ambulans skickades ut att möta dem. Mannen körde in till en ledig ficka på vägen, där han ensam fick hjälpa sin fru att föda fram en dotter i bilen medan snön yrde och i åtskilliga minusgrader.

När ambulansen kom efter ca 10 minuter, möttes de av en ung kvinna med ett barn i famnen och navelsträngen hängande mellan sitt underliv och barnet. Är det här en utveckling av välfärden, eller en avveckling?

Ledande politiker svarar när de konfronteras med den här verkligheten, att man gläds över att det gick så bra. Men kvinnan gråter över den brist på värdigt bemötande som hon upplevt.

Som tidigare landstingspolitiker i berört landsting 2002-2010, och med personkännedom om många av de ansvariga politikerna, är det svårt att inte känna avsmak och ilska över hur man spelar roulette med människors liv och säkerhet.

2017.01.01

Jarl