Miljöbluffen?

Att leva som man lär är inte alltid lätt. Ändå borde man åtminstone försöka. På området miljö breder nu den politiska skenheligheten ut sig allt mer. Ett väldigt tydligt exempel på det är hanterandet av miljöbilar i Örnsköldsviks kommun, en kommun som gärna framställer sig som ”miljökommun”.
I Kommunen har sedan länge en ledande bilhandlare propagerat för etanolen som det framtida drivmedlet. Att skövlingen av regnskogar och användningen av råvaran kommer i konflikt med försörjningen av folket i stora delar av världen, är naturligtvis inget man talar om.
I den kommunala miljösatsningen ingår också att man inköpt/leasat 145 dyra miljöbilar av bilhandlaren ifråga. Nu visar det sig emellertid att de bilarna tankas till 75% med bensin. Bensinen är mer lättillgänglig, den är ofta billigare om man tar hänsyn till förbrukningen, och det finns inga regler som säger att ”miljöbilarna” ska tankas med etanol.
Så miljöbilarna blir till en skenhelig potemkinkuliss, de har föga djup och mening. Därmed inte sagt att vi inte behöver få fram alternativa drivmedel. Den forskningen borde ha hög prioritet.

2007.05.29
Jarl Strömbäck

Sjösättningstider

Sjösättningstider är bråda tider. Allt med båten skall kollas. Har vårrustningen gjorts som det var tänkt. Har botten målats med rätt färg och har motorn fått sin skötsel med nya oljor. Kanske någon ny utrustning skall inmonteras.
Så kommer dagen D, vädret är lika viktigt som inför ett Vasalopp. Inte regn och rusk och framför allt, inte för mycket vind för då kan man inte masta på. Även en till synes smäcker mast blir till en farlig och ohanterlig spira om vinden blir för stark.
Lördagen då det händer har vi en mulen morgon men nästan vindstilla. Det oväder med regn som aviserats har passerat under natten, och sakta, sakta började molnen spricka upp.
Åke med traktorn och vi vid kranen har mångårig rutin numera, allt flyter fint. 12 båtar i vattnet inom 1,5 timmar allt under trevligt småprat i manligt rå men hjärtlig ton. Sjösättning hör förhoppningarna till, de om en fin båtsommar.
Så börjar då påmastningen Om de orutinerade inte får hjälp, kan de fastna under mastkranen i timmar. Det är inte alla som klarar att hålla reda på stag och fall. En och annan mast måste tas ner igen sedan man upptäckt att fall ligger på fel sida spridare eller andra misstag gjorda innan lyftet. Så går timmarna alltmedan man hjälper varandra för att få ett bra flyt i processen. Båt efter båt svänger ut på fjärden med sin mast som en stolt erekterad penis rakt upp i luften. Återigen potent inför sommarens äventyr.Under arbetets gång slängs kvickheterna muntert omkring, gemytet fungerar bra som smörjmedel för att dölja nervositeten för att göra fel och orsaka trassel.
Gårdagen var en sådan dag och den känns i kroppen. Det är många muskler som får oväntad motion under lyftet av båtar och master, men sånt går över. Samtidigt är den här typen av arbete en lisa för själen i kontrast till den falskhet som är så påfallande hos många av de man måste möta i det politiska systemet.
På det sättet kan också en tung arbetsdag bli en upplevelse av gemenskap som bär på ett positivt budskap av förutsättningslöst, improviserat och positivt samarbete.

2007.05.27
Jarl Strömbäck

Katastrofer säljer

Undergångstankar brukar traditionellt vara förbehållna religiösa fanatiker. Idag är det miljönissar av båda könen som är dess överstepräster. Från olika håll och miljöer kommer de via media in i våra liv, i våra vardagsrum och kanske i våra drömmar. Att allt som sägs och görs inte hänger ihop spelar kanske mindre roll, det går ju att tjäna pengar på karusellen.

För ingen skall väl tro att Al Gore gör sina turne´er jorden runt utan ersättning. Och hans chateau med åtta badrum tyder knappast på energisparande. Eller för att ta ett närliggande exempel, vår västernorrländske landshövding som predikar miljöbilar, föredrar en pansarglasprydd Stor Volvo med en bensinslukande V-8 som motor för egen del. Så vad är allt talet om miljön, vid sidan om den kommersiella cirkusens nya guldkalv?

Kjell Aleklett heter en uppsaliensk professor och forskare som under ett antal år följt energifrågor relaterade till fossila bränslen. Det är ju de fossila bränslena som är de stora bovarna i växthusgasdebatten. Aleklett hävdar tillsammans med forskarkollegor att det finns en stor diskrepans mellan de framtidsbilder som förs fram av de som tror på den globala uppvärmningen, och den tillgång av fossila bränslen som finns.
När katastrofmakarna räknar fram sina ödesmättade prognoser, väljer man att utgå från att förbrukningen av fossila bränslen kommer att fortsätta att stiga. Men om det nu är så att vi håller på att passera ”Peak oil”, och lite längre fram också ”Peak Coal”, då innebär ju det att de fossila bränslenas påverkan på miljön kommer att avta. Därmed avvärjs rimligen en del av det hot som är relaterat till växthusgaser.
I en framtid kommer nya drivmedel att komma fram. Vätgasen är kanske det mest intressanta om man nu lyckas bemästra säkerhetsfrågorna i hanteringen. Den utvecklingen kommer att bli intensivare allt eftersom oljans makt minskar. Etanolen som så många tror på, döms allt oftare ut av främst två skäl. Dels för att framställningen av etanolen är kostsammare än dess energivärde vid nuvarande prisnivåer. Dels eftersom framställningen av etanol tar maten ur munnen på fattigt folk i många länder.
Men under tiden som debatten går hög, och vården av miljön blivit politikens nyaste religion fungerar den utmärkt också för kommersen. Katastrofer säljer.

2007.05.23
Jarl Strömbäck

I brytningstid!

Det är försommar i luften när jag gör min tidiga morgonjogg strax efter 06 på morgonen. Fåglarna sjunger samtidigt som söndagsstiltjen vilar över nejden. Solen har redan lyst flera timmar. Vi är i de vita nätternas tid, som ryska vänner brukar säga.
Och den politiska försommaren måste ha känts väldigt stark när Gorbatjovs glasnost och perestrojka bröt den kommunistiska isoleringen för drygt 15 år sedan. Så mycket förhoppningar och drömmar som släpptes fria. Och visst blev hela 90-talet ett enda stort töväder, om än med kaotiska inslag.
Frihet är inte detsamma som ansvarslöshet. Demokrati inte detsamma som brist på styrning, och det problemet missade Jeltsin grovt. Hans slapphet och brist på styrning skapade förutsättningarna för det bakslag som nu råder i vårt stora grannland. Putin och hans vänner har under några år steg för steg monterat ner den demokratiska plattform som byggdes för 15 år sedan. Pressen är starkt kontrollerad av Kreml, politiska partier är i praktiken förbjudna såvida de inte följer Putins pipa. Och regimen visar sina muskler i stort och i smått, i Tjetjenien och genom lönnmorden på kritiker som Anna Politkovskaya och Litvinenko.
Ingen går säker som vågar utmana makten. Är förre stormästeraren i schack, Kasparov nästa offer för Putin-regimen.
Att det nyligen mellan EU och Ryssland avhållna mötet i Samara blev en enda stor flopp är mot den bakgrunden inget att förvånas över men väl att beklaga. Ryssland och EU är beroende av varandra, och det beroendet innefattar också synen på medborgerliga rättigheter och internationell rätt. Putin är på god väg att åter etablera Stalins fula tryne i landet, och det gynnar endast ett etablissemang som ser makten som en huvudfråga, och dess mål att göra livet bra för folket som en bifråga.

2007.05.20
Jarl Strömbäck

A guard against the Burkah.

For some reason, I don´t know why has my visits in Turkey given me a very caring attitude to the country. To me it is a country with hardworking and very friendly people. The work that Kemal Ataturk did in order to close the books to the old Osman times, and position the country to western thinking was remarkable. And in so way Turkey has become the bridge between the Islamic world and the west in a both physical and menthal meaning.
To me, and also Sweden in general therefore we have every reason to support the forces that work for Turkish membership in the EU. The red flags that resently has waved in demonstrations in support for a secular Turkey, is in this respect also a cry for help sent to the western world.
In many ways it is all a matter of who is extending the influence over the Turkish people. Will the Islamic laws practised in Iran also cover Turkey some day in a close future, or will the secular forces be strong enough to resist?
Turkey is vital to the development in Europe, but also is the development extremely vital to the future life for its women. I want to see them proud and strong like the women in this picture, not suppressed and covered with a Burkah.

2007.05.17
Jarl Strömbäck

Kostnadsökningar hotar vården

Vari ligger den största faran för ytterligare nedskärningar i vården? Ligger den i att lönekostnaderna ökar mer än produktivitetsökning och intäktsökning i landstingen? Eller ligger den i att vården får allt större rekryteringsproblem?
När Vårdförbundet i ST den 16.5 lyfter frågan handlar det om lönen för deras medlemmar, och det är rimligen deras uppdrag. För arbetsgivaren landstingen, och ytterst de politiskt ansvariga handlar det om helheten i vården.

Det är också min uppfattning att löneklyftorna i vården är orimligt stora. Frågan tas också upp i en artikel i tidningen Dagens Samhälle (nr 5,2007) där man granskat ett antal landsting och konstaterar att 97 av de högst betalda i Kalmar läns landsting var läkare. Tre av de administrativt ansvariga fanns bland de 100 mest avlönade, men på blygsammare placeringar. Högst betalde politiker, landstingsstyrelsen ordförande kom först på 362 plats i det landstingets löneliga. När man nu diskuterar en utvidgad hjärtverksamhet i vårt län, kan det vara på sin plats att påpeka att den kompetens som där krävs också kostar pengar. Den högst betalde i Kalmar läns landsting var den överläkare som var ansvarig för PCI-verksamheten, han har en lön av 150.000 kr/månad.

I synen på lönen ligger i hög grad ett samhällsintresse. Ur den synpunkten är det olyckligt att löneskruven i allt högre grad riskerar att äta upp de resurser som annars direkt kunde komma behövande till del. Det finns ett direkt samband mellan kostnadsutvecklingen, av vilken lönerna är en viktig del, och inskränkningar i vården.
De löner som redovisas som grundlöner är som så ofta i offentlig sektor utrustade med ett stort antal tillägg för obekväm arbetstid, speciella kompetenser etc. Den verkliga lönen kan på det sättet bli väsentligt högre än den som redovisas som grundlön. I ett akademiskt perspektiv finns det dessutom stora grupper inom utbildning och socialt arbete som också har löner vilka kräver mångåriga utbildningar och erfarenheter, utan att ge högre löner än de som nu redovisas av Vårdförbundet.

Den stora skevheten, och en stor fara för utvecklingen inom vården i vårt land är istället att utbildningen av läkare under en lång följd av år varit alltför liten. Svenska ungdomar som vill utbilda sig inom området får i stor utsträckning söka sig utomlands trots toppbetyg. Den utvecklingen har fört till att vi har en stor läkarbrist i landet, med följden att lönerna har tryckts upp på ett sätt som i grunden hotar en solidarisk sjukvård.
I en sjukvårdsmodell där tillgängligheten blir alltför dålig kommer alternativa vårdgivare och försäkringslösningar att bli alternativet för de som har råd.

2007.05.16
Jarl Strömbäck
Landstingspolitiker

Vinst för demokratin!

Undertecknad tillhör inte de mest engagerade i schlagervärlden. Ändå finns det tillfällen när segern i en så speciell tävling som European Song Contest kan ha ett särskilt värde.
När Serbien nu otippat vann årets upplaga av tävlingen så var det en välbehövlig glädjekick åt ett sargat land. För de krafter som vill glömma Milosevic och hans år av fasor måste segern ha en väldig betydelse. Både som inspiration inför framtiden, och som painkiller när svåra år behöver glömmas.
Melodin var bra och en värdig vinnare, och de i väst som talar om konspiration glömmer så lätt med vilken självklarhet man ofta under åren har gett sina egna vänner stöd i omröstningarna.

2007.05.14
Jarl Strömbäck

Liberal paradox

Vårt Sverige är i de flesta länder känt för begrepp som tolerans, solidaritet, jämlikhet och klasslöshet. I offentlighet och arbetsliv manifesterade i Du-reform och demokratiskt ledarskap. Det är ett arv värt att försvara.
Det hindrar inte det liberala partiet att i dagarna välja en av landets mest profilerade rödstrumpor till sin ledare. En person som med sin glödande misstro och misstänksamhet stött bort många potentiella medlemmar och väljare av båda könen.
Tacka vet jag det oförstörda barnets ovillkorade tilltro.

2007.05.12
Jarl Strömbäck

Blåröd vänskap?

Knappt har förre statsministern Göran Persson avgått, så sällar han sig till lönelistan för ett av många lobbyingföretag. Där tar man emot honom med stor glädje, hans kontakter förväntas betyda mycket för företagets verksamhet. Gott så, genom åren har kritiken ofta varit hård mot det segregerade Sverige där blått stått mot rött, Höger mot vänster och socialdemokrater och fack mot företag och arbetsgivare. Om nu det förhållandet kan mjukas upp är det väl bra, vi behöver mer av samverkan och mindre av polarisering och konfrontation i samhället. Ur den synpunkten sett är Perssons vägval att gratulera. 2007.05.08 Jarl Strömbäck

Någon annan?

Det var kyligt lördagen den 5 maj. Ett par plusgrader och mulet och grått väder var inte speciellt lockande för utomhusarbete. Ändå var uppslutningen väldigt bra när frivilligarbetet kallade. Det var dags att göra bryggorna klara inför sommarens båtliv. Bommarna skulle ut och gammalt skräp i hamnen, vass och annat fick bli lågornas rov.
Båthamnen är helt medlemsfinansierad. Inga avgifter finns från kommunen eller andra offentliga bidragsgivare. Och just det gör det så intressant att notera, att människor från fabriksgolv till direktör går in för arbetet med samma anonyma självklarhet. Här syns inga slipsar och kostymer, det är arbetskläder som gäller.
Och kanske är det en fingervisning också till det politiska systemet. Det människor vet att man måste göra i samarbete görs, det finns ingen annan att skylla på. Det arbete som det offentliga antas göra, det får också det offentliga det fulla ansvaret för. Det civila kapitalet i form av frivilligt samarbete, får stå tillbaka för skattekollektivets självklara syn att det skall samhället göra.
I den rågången ryms mycket av politikens kärna, och var man söker sina röster.

2007.05.06
Jarl Strömbäck

Det tredje alternativet

Just nu har spekulationerna om Folkpartiets nye ledare tagit fart. Inget ont i det, tanken flyger fri. I en enkätröstning i DN för en tid sedan var Jan Björklund klar favorit vilket inte är så underligt. Han har ju haft många år på sig att bygga sin politiska plattform. Mest överraskande i det sammanhanget var tredjenamnet, knappt slaget av Cecilia Malmström men långt före etablerade liberaler som Karin Pilsäter och Johan Persson. Första gången jag såg henne, under demokratidagarna i Sundsvall sent 90-tal var hon en udda liten fågel utan politiskt namn som syntes i korridorerna. Sedan har hon med sitt för svenska politiker exotiska utseende tagit en riksdagsplats 2002, och talar för jämställdhet och integration som minister på ett sätt som verkligen imponerar. Nyamko Sabuni har vuxit enormt i sin roll och med rätta väckt respekt för det. Nog hade det varit inspirerande att se henne som partiledare, men kanske är tanken alltför djärv. Å andra sidan har mången ”dark horse” överraskat. Varken Göran Persson eller Mona Sahlin var ju några favoriter inför sina partivänner. Den som lever får se! 2007.05.04 Jarl Strömbäck

Framgång kan förblinda

Vi lever i en tid när spänningarna i samhället tenderar att öka. Inte minst syns det i debatten om det nya Sverige, det som inte längre är så självklart blågult. Men så har det alltid varit, att var tid har haft sina utmaningar. Den svenska demokratin har stått stark, förankrad i sin myriad av demokratiska plattformar, skapade av en mängd små byggstenar med ett gemensamt mål, nämligen att skapa god folkbildning och fredlig samexistens trots olika synsätt i detaljfrågor. I det sammanhanget är det inte trivialt vilka signaler den offentliga makten skickar ut. Är det machokulturen som skall lyftas upp och prioriteras? I skränet från idrottens arenor, drunknar kanske de kulturbärare som hellre ser till djupet än till ytan? Robert Rungstad tog upp den frågan på ett mycket talande sätt i sin krönika i ÖA för en tid sedan. Där det starka får härja fritt, där har vi snart elitismens stöveltrampande 30: tal runt knuten med allt det förakt för det alternativa tänkandet som ett fritt samhälle måste ha som sin livsluft. I det sammanhanget skall ses de ingrepp på demokratins små arenor som präglar vårt politiska beslutsfattande av idag. När samhällets bidrag till idrottens Arena indexreglerat görs mer än dubbelt det som samtliga studieförbund får, då markeras synen på skillnaden mellan de starka och de svaga. När danspalatset får långt mer än det samlade stödet till studieförbunden, då markeras flärden som en viktigare samhällsfunktion, än bildning och kultur. Och i stängandet av våra små mötesplatser, dit biblioteken hör markeras återigen att de för många så viktiga små mötesplatserna, får stå tillbaka för Paradisiska och andra fröjder. Framgång kan förblinda. I ruset av dagens segrar får vi inte glömma att värna om behovet av kulturell mångfald, och värnet av demokratins små plattformar. Eller för att citera ett numera klassiskt uttalande av Churchill när han blev ställd inför frågan om inte kulturen kunde stå tillbaka för krigsansträngningarna under brinnande krig och svaret blev, ”om vi inte har råd med kulturen, vad skall vi då försvara?” 2007.05.01 Jarl Strömbäck