Höst i Corona-tid

 September och höst i luften. Dagar ömsom grå med kuling vindar, ömsom med en ännu värmande sol. Dagar för innesittande, omväxlande med dagar i det fria. Corona-epidemin klingar av i vissa länder, men utgör ännu ett stort hot i andra. Och anpassningen till den verkligheten pågår ständigt. Kulturen har i det avseendet stått på paus nu i ett halvt år. En paus som skapat stora problem för utövarna, och längtan efter normalitet hos publiken. Lunchteatern i vår stadsteaters regi var Corona-anpassad. Antalet deltagande var limiterat till myndigheternas rekommenderade 50 personer. Och borden som normalt tar sex sittplatser, var nu begränsade till tre. Allt för att hålla avstånden. Programmet med fokus Frank Sinatra, lockade till många applåder, givet det fina framförandet och publikens ålder. Alla med egna minnen av sångaren till ”My Way” och många andra fina låtar.

Och i vårt land har politiken bytt skepnad. Synsätt som omsorg om ekonomin, och omsorg om skattepengarna är som bortglömda. Nu öppnar det politiska ledarskapet för miljardernas mångfald i form av stöd till företag som man inte har tid och möjlighet att kontrollera. Bedrägeriet får på det sättet alla möjligheter att tjäna stora pengar på den desperation som politiken uppvisar.

Samtidigt brottas offentlig sektor med egna stora verksamhetsproblem. Resurserna till skola, omsorg och vård räcker inte till. Lag-och ordning fungerar dåligt. Polisen fångar in buset, och domstolarna släpper ut dem. Två instanser som saknar en gemensam syn på hur lag och ordning skall upprätthållas. I det klimatet frodas gängkriminalitet med olika sammansättning. 

Vissa av ”utanförskapets områden ”som de numera kallas, anses kontrollerade av grupper vilka lever av kriminalitet i olika avseenden. Resan bort från stabilitet och trygghet har kommit långt i vårt land i norr. Den kan med visst fog anses startad när privatiseringarna av skolor, vårdinrättningar och diverse myndighetsuppgifter gjordes till allmängods i någon naiv tro på det goda undret för ca 30 år sedan.

Betecknande är också att vi i vårt land nu har fler väktare/ordningsvakter än poliser, utan att tryggheten blivit bättre. Och skolvärlden brottas med segregation och betygsinflation, samtidigt som bristen på pedagoger är skriande och ökande. Är det alltid fel att mena, att det var bättre förr?

Att något drastiskt skulle komma att ske runt Moria-lägret i grekiska Lesbos är inte svårt att förstå. Att de boende brände ner lägret i frustation blev resultatet. Immigrant krisen om man får kalla den så är inte slut, den har bara börjat. Den för årtionden sedan havererade ”nord-syd dialogen”, att välstånd i ett globalt perspektiv skulle spridas över länder och kontinenter avstannade. Med korruption som medel har utplundringen av ”de fattiga länderna” fortsatt. De stora ländernas fiskeflottor länsar kustvattnen på fisk, med följden att livsförutsättningarna för lokalbefolkningen utarmas, och de flyr norrut i hoppet om ett bättre liv.

Somliga lyckas, andra förolyckas så är facit i det grymma spelet.

2020.09.11

Jarl S

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kris i örtagården

Vacker morgon förebådar en fin dag. Lite rimfrost på bilar och promenaddäck, men härligt frisk luft. En dag med umgänge med vänner och nära och kära väntar. Den blir säkert trevlig på många sätt, men först en del “tankar för dagen”.

Sättet de många unga från främst Afghanistan, men också andra länder, behandlats efter år 2015 har berört många. Thord Ericssons bok beskriver ett stort antal fall, där myndigheterna genom sina representanter tydligt har brutit mot både moraliska, etiska och lagliga krav som vårt land gärna vill bekänna sig till, när det gäller behandlingen av de unga immigranterna.

De skrevs systematiskt upp i ålder till 18+ år, för att på det sättet hållas utanför det ordinarie skolsystemet. Behandlingen av deras asylärenden har lagts i långbänk, till men för deras möjligheter att skaffa jobb och utbildning.

I media och av vissa partier har de systematiskt misstänkliggjorts på olika sätt. Men det är inte de nyanlända som går omkring och skjuter folk eller spränger hus, det är personer med i huvudsak svenskt medborgarskap.

Problematiseringen av invandringen är legitim som del i en demokratisk debatt, men bör ske på ett öppet och rättvist sätt. Den stora invandringen till Sverige är inte hållbar hävdas det nu. Kommuner och regioner sviktar ekonomiskt och orkar inte med de ökade kostnaderna för invandringen? Men vårt land kan inte å ena sidan hävda att man är humanismens högborg i världen, och å andra sida agera på ett helt annat sätt när den frågan prövas.

Att så många sökte, och söker sig till Sverige från krisområden, hänger samman med de mycket generösa villkor vi annonserar att vi ställer upp med till stöd för de som kommer. Kan  och vill vi inte göra det, måste det också klart deklareras.

Den danska socialdemokratin har valt den “nationalistiska” linjen. Man har kraftigt strypt invandringen, inklusive asylinvandring. Man villkorar invandringen hårt, i Danmark gäller dansk lag, det danska gemytet har sina begränsningar.

Återstår att se om den svenska socialdemokratin kommer att välja samma utveckling, i en tid när partiet krymper i snabb takt, och riskerar att förtvina som parti, till förmån för de yttersta högerkrafterna i landet.

2020.02.03

Jarl S