Statsstödd miljöförstöring

I mitten på april presenterade regeringen den nya energiöverenskommelsen, tänkt att vara riktlinjer för de närmaste årens beslut i energifrågor. En kompromiss avsedd att tillfredsställa alla de politiska partier som ingått överenskommelsen. Men som sådan en genuint dålig kompromiss för de som inte funnits med i beslutsgången.

För samtidigt som vi i vattenkraften och kärnkraften i årtionden haft en säker energiförsörjning utan skadande utsläpp, subventtioneras nu sedan många år en våldsam skövling av stora naturområden genom den exploatering av väldiga naturområden som vindkraftsutbyggnaden innebär.

En vindkraftutbyggnad som inte kan bära sina egna kostnader, och därför subventioneras hårt och på olika sätt, el-certifikatsystemet det mest påfallande. En vindkraft som genom sin intermittenta karaktär, skapar stora obalanser och osäkerheter i energiförsörjningen. När de riktigt vindstilla och kalla vinterdagarna kommer, skall ändå energiförsörjningen fungera, vilket innebär att vi i grunden bygger upp stora överkapaciteter för att klara av de situationerna när vindkraften inte levererar.

Men det kanske allra allvarligaste är ändå de skador som utbyggnaden medför för människor och djurliv där den dras fram. Det föreligger otaliga rapporter om det förhållandet att människor och djur som bor och vistas i verkens närhet blir sjuka på olika sätt. Blodtryckshöjningar, depressioner, sömnrubbningar och hjärtbesvär är bara några sådana symptom läkarrapporter beskriver. Hittills har de förhållandena i stort ignorerats i det politiska samtalet i vårt land.

Nu rapporterar också en oberoende utredning det som också samerna med sin renskötsel konstaterat, att renarna undviker vindkraften med ett avstånd om ca 3 km från verken. Det innebär väldiga störningar i den näring de bedriver. Samma förhållande upplever nu jaktens huvudmän, nämligen att det stora viltet överger de av vindkraftverken påverkade områdena.

Väldigt mycket mer kan naturligtvis tilläggas. Den kompromiss som nu skapats, och ger vindkraftens lobbyister stort utrymme att fortsätta sin miljöförstörande och för samhället i stort skadliga verksamhet, är riktigt dålig, sett ur ett övergripande miljöperspektiv.

Valborgsmässoafton 2017

Jarl

När omvärlden vaknar

Det är så dags nu. Från avspänd flegmatism tvingas nu en hel värld ta till sig den omvandling av USA, som pågår efter Trumpismens intåg i vita huset. Protesterna kan se ut som i denna länk. En folkligt förankrad protest som skrivits under av drygt 4 miljoner människor på 2 dygn.

http://www.msn.com/sv-se/nyheter/utrikes/%C3%B6ppna-brevet-till-trump-sprids-som-en-l%C3%B6peld-%E2%80%93-miljoner-m%C3%A4nniskor-har-skrivit-under/ar-AAmsr3O?li=AAb2bl2&ocid=

De kommer också formellt från ambassaderna världen runt, som får ta stöten för galenskaperna.

Nu kan vi också se medicinsk expertis diagnosticera Donald Trump som en person med en tydlig och allvarlig psykisk sjukdom, malign narcissism. En sjukdom som präglas av kompromisslös självgodhet, paranoia och stark ovilja mot att ta till sig andras argument och synpunkter. En farlig person, olämplig för ämbetet som president.

Och på gatorna är demonstrationerna återkommande, samtidigt som opinionsundersökningarna visar på en aldrig tidigare skådad brist på förtroende för en tillträdande president som den för Donald Trump.

Nu börjar också de historiska perspektiven lyftas fram. De som har lyfts i den här bloggen tidigare, kommer nu också från etablerade skribenter både i vårt land och andra länder. Bifogat foto får tjäna som referens i det avseendet. Världens viktigaste demokrati, genomgår nu sin största identitetskris i modern tid. Hur den kommer att utfalla, kommer att beröra alla världens länder på något sätt.

2017.02.01

Jarl

På väg mot evigheten

Ungdomsår är viktiga år. Då formas vi som människor, då betyder goda nätverk mycket. Då skall vi genom studier och förkovran ut för att ta vår del av det som brukar kallas samhällsansvar.

I mitten av 60-talet var vi 14 nyexaminerade sjökaptener från olika delar av landet som direkt efter examen ryckte in på sjökrigsskolan i Näsby Park för att genomgå en 2-årig utbildning till reservofficerare i flottan. Fjorton individualister med ett ganska stort ego, och beviset på sin kompetens i form av sin nyvunna examen med sig.

Vi blev ett fint gäng. Under ledning av en ung löjtnant drillades vi , eller kanske i än högre grad tillät oss att med leende och humor ledas genom utbildningens olika faser. Skrattet och skämten var aldrig långt borta, och samhörigheten bara växte.

Sedan dess har vi återkommande med våra respektive damer setts vid några tillfällen. Ett par dar med utflykter, god mat och trivsel men utan militära krav. Senast på Marstrands fästning i augusti 2010, något som också finns berört på bloggen för drygt ett år sedan.

Men tiden går och dess tand nöter. Några av de närmaste vännerna och lämnat jordelivet alltför tidigt.
Häromdagen kom nedanstående från den person som mer än andra var navet i vår lilla grupp. Skrivningen påminner om att vi alla var dag tar ytterligare ett steg på vägen mot evigheten, och det stämmer till ödmjukhet.

Citat
Vid ett par tillfällen de senaste åren har jag haft den smärtsamma plikten att meddela er om nära vänner och kollegors bortgång.
Nu är det min egna hälsa som vacklar, jag har drabbats av obotlig cancer i buksportskörteln. Detta innebär att behandlingen på sjukhus har, på min begäran, avbrutits och jag vårdas i hemmet med målsättningen att göra den sista tiden så smärtfri och positiv som möjligt.
Kära hustru Tina kommer att meddela ett antal av er när det hela är slut.
Vi har många närboende vänner som ger oss det stöd och hjälp som behövs .
Vill ni trots allt hålla kontakt är email/brev att föredra framför telefon. Vi undanber oss besök i hemmet vilket jag ber er respektera och
tackar samtidigt er alla för fin vänskap och glada minnen.
Lev väl och var rädd om era nära och kära.
Varma hälsningar
Gunnar

slut på citat

2011.10.31
Jarl Strömbäck