April i verkligheten

Fin och ljummen morgon denna aprils första dag. Inga aprilskämt dominerar dagspressen detta år, allvaret är alltför påtagligt. Corona-krisen slår så hårt i land efter land, att krisen nu ses som den största sedan WW2. Men ännu är vi bara i början av dess utbredning och följder. Stora kontinenter som de amerikanska och Afrika har bara sett början på sina problem.

Ändå, solen skiner och våren kommer att komma också i år. Och i krisens spår ser man från satelliternas höjd att luften blir renare och bättre när trafiken minskar, och flyget halverats i omfattning. Det kommer att bli en sommar också i år, och kanske kan den med sitt varmare väder och solen livsgivande strålar hjälpa till att stoppa viruset.

Ett annat fenomen i tid av kris, är att auktoritära ledare ser möjligheterna att stärka sina positioner. Ungern får nu med de undantagslagar man skapat, ses som den första de-facto diktaturen inom EU. Hur man skall hantera det mot bakgrund av EU-författningens demokratikrav återstår att se.

Och i Putins Ryssland har man nu klubbat igenom hans bekräftelse på ”evigt liv ”som politiker, försåvitt inte de fysiska och mentala begränsningarna sätter stopp för honom. Han kan med de nu klubbade förändringarna i den ryska konstitutionen, sitta kvar som president till sin 84-års dag. Och de som kommer med för ledningen obekväm kritik, väntar 1 miljon rubel i böter eller 5 år i fängelse. Så skapar makten sitt eget monopol på åsikter och synpunkter.

Noterbart är de också att säkerhetstjänsterna i såväl EU, USA och Sverige pekar ut Ryssland och Kina som två länder som med statligt stöd sprider ”fake news”, propaganda i parti och minut via de demokratiska ländernas öppna media. Allt med syftet att destabilisera de politiska systemen i dessa länder.

Demokratierna är under hård press, och har så varit under de senaste 10 åren enligt de organisationer som granskar den typen av förändringar. Det är knappast något att glädja sig över, och kommer att kräva allt mer av uppmärksamhet och information för att motarbeta.

2020.04.01

Jarl S

Orsak och konsekvens

Vacker morgon denna sena marsdag. Solen skiner och dagarna blir allt längre. Men vattnet är kallt och vinden kylig när sjöbrisen blåser. I landet och världen i stort härskar nu skräcken för det osynliga hotet, viruset som fått, och får så stora konsekvenser.

I vårt eget land börjar nu debatten på allvar om orsaker och konsekvenser, och hur de skall balanseras. När landets två största företag Volvo AB, och Volvo Cars soppar produktionen pga. personalproblem och komponentbrister, då skakas fundamentet för det som bär vårt land, nämligen vår stora exportindustri.

Arbetsförmedlingen registrerar nu den största och snabbaste ökningen av arbetslösa man sett i mannaminne, med de följder de får för industri, sysselsättning, välfärd och människors möjligheter till försörjning.

Servicenäringarna är på väg att falla samman när folk inte längre använder deras tjänster. Restauranger och barer stänger, kulturella evenemang läggs ner och sportens olika arenor har stängts, med följden att inga tävlingar längre hålls.

I den situationen varnar också betydande personer för att följderna på sikt blir oerhört svåra att reparera. Frågan om hur prioriteringarna skall göras måste få ett bredare underlag, än det strikt medicinska.

När nu näringslivet samlar sig till gemensam aktion i frågan, kommer de medicinska synpunkterna få vika tillbaka och alltmer ifrågasättas. Kan landet skadas så svårt av ned släckningen av verksamheter, att det blir av irreparabel karaktär? Vad innebär det i förlängningen för det politiska systemets möjligheter att få trovärdighet bland medborgarna?

Vår statsministers tal till nationen den 29.3, handlade bara om den medicinska utmaningen. Den är viktig, men på sikt kan den ekonomiska utmaningen att bli mycket större och mer långtgående. Om han vill uppträda som en verklig landsfader, måste han också ta tag i den.

2020.03.24

Jarl S

Vinna eller försvinna

Exemplen finns i mångfald. De som nu bor och verkar på Norra älvstranden i Göteborg påminns ständigt om den tid på 1970-talet då området genom sina stora varv, var världens största skeppbyggnads stad. På det område som då kännetecknades av kvalificerad, tung industri, har nu nya verksamheter inom modern industri, handel, forskning och skolor brett ut sig. Och kompletterats med nya boendeområden. Här byggs den nya staden, i form av boende, handel och arbetsplatser i skön förening. Ur askan av försvinnandet har något mycket eftertraktat och uppskattat växt fram.

Ericsson, eller med sitt äldre namn LM-Eriksson, var för bara drygt 10 år sedan kronjuvelen på den svenska börsen. Genom sin långt framskridna forskning på området telekom, tjänade man mycket pengar och var en även i global mening stor arbetsgivare. Men sådana positioner fordrar stor lyhördhet för nya trender, om man inte skall bli omsprungen.

Självgodheten i branschen gjorde att de etablerade och starka, Nokia och Ericsson, negligerade uppstickaren Apple med dess smartphone. Det borde man inte gjort, inom loppet av ett fåtal år gick Nokia från att vara världens största på mobiltfn-området, till att vara en hopplös outsider. Ericsson var på väg åt samma håll men klarade sig med ett nödrop genom sitt samarbete med Sony. Ett samarbete som sedan dess inneburit att Ericsson helt lämnat tillverkningen av telefoner.

För Nokia, så stort en gång, fortsätter kräftgången. Det finska nationalmärket har förlorat sin lyskraft, och är på väg att försvinna från den digitala kommunikationens områden. För Ericsson gäller nu att klamra sig fast vid de spjutspetsområden man vill se som sina. Och för 1000-tals arbetare och tjänstemän på orter som Borås och Kumla, handlar det om att finna nya sysselsättningar

Vinnare är de industrier i utvecklingsländer som tagit tills sig den avancerade teknologi våra företag representera. Företag med exotiska namn från länder i främst Asien, där arbetskraften är billig, och törsten efter nya, stora marknadsandelar på den globala marknaden, är stor.

Och återigen möts vi av utmaningen att vinna eller försvinna med allt vad det innebär av omställningar och nya utmaningar. Det öppna samhället i kommersiell mening ger många fördelar för konsumenten. Men innebär också också många hot och krav på anpassning i samhället.

2016.10.05

Jarl

Frihetens pris

Morgon i rikets andra stad. Dimmorna som så ofta hör våren till ligger kvar, snart skall de skingras av solens strålar. Dimmor tycks också skymma sikten i de politiska systemen, åtminstone för de många som inte förstår eller vill förstå vilka drivkrafter som styr i vår tid. I det sammanhanget är inlagd länk, http://www.svtplay.se/dokument-utifrån/ med rubriken Frihandelns Pris, mycket väl värd den tid det tar att lyssna in den.

För det som pågår nu och den framgång som Donald Trump och Bernie Sanders i USA-s primärval har fått, har också givna förklaringar. Ett politiskt system som låter sig styras av en ekonomisk elit utan folklig förankring, mister också sin legitimitet över tid. I USA har i skuggan av Nafta-avtalet arbetstillfällena försvunnit, samhällen och levnadsförutsättningarna raserats för mängder av människor i den utveckling som följt av utlokaliseringen av arbetstillfällen till lågkostnadsländer. En utlokalisering som styrts av kortsiktigt ekonomiska överväganden, utan att ta hänsyn till förutsättningarna för de som drabbas.

Den politiska bas som en välmående medelklass i USA har varit eroderas alltmer, och ersätts av en oerhört rik och mäktig ekonomisk ekonomisk styrning, som via kontroll över ekonomiska flöden och den juridik som ligger i det, nu blivit i grunden mäktigare än de valda representanter som förväntas styra utvecklingen. Tydligare kan det knappast bli än utvecklingen i den senaste ekonomiska världskrisen för snart 10 år sedan. Den organiserade banksvindel som då kastade in världsekonomin i sin största kris sedan 1930-talet, fick i stort sett helt och hållet bäras av skattebetalare och medborgare. Ingen enskild person eller organisation har gjorts ersättningsskyldig eller lagförts för de oerhörda svindleri som ledde fram till krisen.

I fallet USA, fann sig den då nyvalde presidenten Obama snabbt bakbunden till händer och fötter av de korrumperade politiker som hellre dansade med den ekonomiska maktens ledarskap, än för det demokratiska ledarskapet. Priset för det ser vi nu i primärvalen, där outsiders som Trump och Sandders har större trovärdighet än det politiska system som under årtionden har förskingrat sitt förtroendekapital.

Utvecklingen i de här avseendena berör också i hög grad vår del av världen och vår tid. Immigrationsfrågan och det handelsavtal som nu diskuteras är stora, kanske rent av ödesmättade frågor att ta ställning till.

Kommer vår tids politiker att ha modet och insikten att säga nej till ett handelsavtal, som i grunden ställer demokratin och nationalstaten i väntrummet, och intar arenan och makten i det ekonomiska livet i våra länder?

Om det handlar inlägget jag hoppas ni vill lyssna in, och dess följder. Så som det nu ser ut i USA, kan det snart se ut också i vårt land. Sverige-Demokraternas framgång är också ett uttryck för de etablerade partiernas minskade trovärdighet.

Anser man sig så förmer att man inte vill inse det, då har man ett mycket stort eget problem att ta sig an.

2016.03.14

Jarl