Dramaturgi Corona

 Strålande sol när vi likt många andra använder dagen till att gå runt på naturreservatet Amundöns stigar och stränder. Så mycket att upptäcka för 10-åringen, och så mycket sol och frisk luft att insupa från havet. Våren är här med sina vitsippor och vårlökar, men ännu är kylan närvarande i vind och vatten.

Och i världen i stort handlar nu allt om det lilla virus som lamslår länder och företagande. Strategierna för hur att tackla krisen varierar. Det bästa utfallet har Taiwan, den närmaste grannen till stora China, men som redan vid utbrottet där införde skarpa reserestriktioner och konsekvent smittspårning. Genom skarpa kontroller av in-och utresor ur landet har man också uppnått enormt goda resultat, sett i förhållande till andra länder. Endast ett registrerat dödsfall.

Motsatsen syns nu i den yrvakna hantering som sker och har skett i Europa och USA. Från att ha varit ett negligerat hot, slår nu krisen och de åtgärder som kopplas till denna stenhårt mot ekonomi och näringsliv i de olika länderna. När de stora näringskedjorna bryts, och rädslan för viruset lamslår myndigheter och enskilda, då rasar också fundamenten för ländernas funktioner och arbetslösheten skenar.

Corona restrictions

Boten är nu att trycka nya pengar och skicka ut dem till behövande, både enskilda och företag allt medan dödstalen av de som drabbats ökar dag för dag. Syftet är att bromsa  konkurserna vilka nu ökar snabbt, i synnerhet för små företag med liten likviditet. Det kan i sin tur innebära stora bortfall av sysselsättning, och kräva lång tid för att återställa om och när den aktuella virussmittans grepp om samhällena minskar.

Och för vårt land gäller att rädslan för att med mer radikala grepp motverka smittans utbredning, kommer att skörda långt fler liv, än om man följt det exempel som Taiwan utgör. Slappheten och låt-gå-mentaliteten i svensk hantering kritiseras också av många experter, inte minst från våra grannländer.

Dramaturgin i allt detta är lika närvarande och reell, som den är utslagsgivande för vilka som skall överleva eller inte.

2020.03.28

Jarl S

Orsak och konsekvens

Vacker morgon denna sena marsdag. Solen skiner och dagarna blir allt längre. Men vattnet är kallt och vinden kylig när sjöbrisen blåser. I landet och världen i stort härskar nu skräcken för det osynliga hotet, viruset som fått, och får så stora konsekvenser.

I vårt eget land börjar nu debatten på allvar om orsaker och konsekvenser, och hur de skall balanseras. När landets två största företag Volvo AB, och Volvo Cars soppar produktionen pga. personalproblem och komponentbrister, då skakas fundamentet för det som bär vårt land, nämligen vår stora exportindustri.

Arbetsförmedlingen registrerar nu den största och snabbaste ökningen av arbetslösa man sett i mannaminne, med de följder de får för industri, sysselsättning, välfärd och människors möjligheter till försörjning.

Servicenäringarna är på väg att falla samman när folk inte längre använder deras tjänster. Restauranger och barer stänger, kulturella evenemang läggs ner och sportens olika arenor har stängts, med följden att inga tävlingar längre hålls.

I den situationen varnar också betydande personer för att följderna på sikt blir oerhört svåra att reparera. Frågan om hur prioriteringarna skall göras måste få ett bredare underlag, än det strikt medicinska.

När nu näringslivet samlar sig till gemensam aktion i frågan, kommer de medicinska synpunkterna få vika tillbaka och alltmer ifrågasättas. Kan landet skadas så svårt av ned släckningen av verksamheter, att det blir av irreparabel karaktär? Vad innebär det i förlängningen för det politiska systemets möjligheter att få trovärdighet bland medborgarna?

Vår statsministers tal till nationen den 29.3, handlade bara om den medicinska utmaningen. Den är viktig, men på sikt kan den ekonomiska utmaningen att bli mycket större och mer långtgående. Om han vill uppträda som en verklig landsfader, måste han också ta tag i den.

2020.03.24

Jarl S

Vårdagjämning 2020

Solig och verkligt fin morgon denna 2020 års vårdagjämning. Så har vi då den dag på våren när dag och natt är lika lång jorden runt. På sitt sätt en påminnelse om att vi alla är beroende av samma ljus och samma globala förutsättningar. Det här lilla klotet i universell mening, som är vårt hem, borde vi verkligen uppskatta och vårda.

Men i politikens värld och kampen om herraväldet återkommer ständigt på olika sätt händelser som stör och förstör. Den nu mest aktuella är det lilla och osynliga virus, som är på väg att rasera människors livsförutsättningar genom den skräck det skapat i land efter land.

Verksamheter stängs, kommunikationslinjer läggs ner och stoppas. Försörjningslinjer bromsas och panik och ångest hos en stor del av mänskligheten skapar hamstring och flyktreaktioner. Men hur flyr man från det man inte ser eller vet att undvika.

Nu talar man på sina håll om den största samhällsskada sedan WW2, det stora kriget för 75 år sedan. Hur det blir med det kommer att visa sig om någon månad. Blir förloppet kort och begränsat i tid och omfattning, kommer skadorna och förtroendet till de samhällssystem vi vant oss att ha tillit till återställas. Ju längre inskränkningarna och åtstramningarna ligger kvar, desto större skador kommer det att ge på ekonomier, samhällssystem och tillit till de styrande organen.

Visst är det viktigt att värna om människors liv, också gamlas. Men hur man gör det bäst sett i ett stort och övergripande perspektiv, blir mycket en fråga om bedömningar på svajande grunder. En pandemi som släpps lös har sina givna risker.  Och samhällen som saknar resurser för att möta den, kommer att prövas hårt.

För stora delar av världen har den prövningen på allvar börjat. Utfallet kan vi bara hoppas på blir snabbt och bra. Men än så länge är det bara ett hopp utan egentligt stöd.

2020.03.20

Jarl S

Kris och konsekvenser

Ljummen och riktigt fin vårmorgon denna marsdag, om än solen är skymd av tunna moln. För bara ett par dagar sedan var kyla och hårda vindar rådande, så skiftar vädret från hårt till gott. Och kanske den återspeglingen kan ses också i någon mån av det som nu ses som den största samhällskrisen på decennier i global mening.

Ett osynligt litet virus och dess spridning skrämmer nu en hel värd till underkastelse, isolering och kraftiga samhällsförändringar. Gränser mellan länder stängs, kommunikationslinjer, i synnerhet flyget stoppas. Rese mönster slås sönder och regeringar meddelar förbud mot större sammankomster än 5 personer (Österrike),50 personer (USA), och i vårt generösa land 500 personer.

Bakom den generositeten ligger krassa politiska bedömningar. Sverige har inte råd och möjlighet att bekämpa Corona krisen på samma tydliga sätt som andra länder. Våra sjukhus är överbelagda redan med normal aktivitet. Utrymme för stora grupper Corona-fall finns inte utan att annan sjukvård ställs åt sidan. Testkit finns inte för masstestningar, och utrustning för de som arbetar med de sjuka saknas.

Alltså väljer man från myndigheternas och politikens sida att bagatellisera pandemin jämfört med många andra länder, och därmed också lägga riskerna på den enskilde medborgaren. Dessbättre och tydligare är de många företag som likt Volvo och Ericsson anmodar de anställda som så kan att arbeta hemifrån. Där inser man värdet av att skydda sin personal så långt det går.

Coronavirusets farlighet, liksom de åtgärder som vidtas, eller underlåts att vidtas, kommer i en framtid att utvärderas. I den utvärderingen kommer inte de kunna deltaga, som kommer att offras på den politiska handlingsförlamningens och oförmågans altare.

Hur många de offren blir kommer kanske också att hemligstämplas.

2020.03.16

Jarl S

Kaos

Regnet strilar denna marsdag på landets västra kust. SMHI har meddelat att februari varit den regnigaste månaden på mer än 100 år. Så blev vintern till höst och nu också tidig vår.

Och ute i den globala världen sprider sig kaoset i skräcken för Corona viruset allt mer. Under några veckor har USA-s president Donald Trump i sina försök att stoppa börsrasen trivialiserat smittan, försökt att stoppa läkarprofessionens larmrapporter. När det ändå inte gått vänder han nu på kappan och pekar finger åt Europa genom att stoppa alla flygförbindelser med Europa i en månad.

Så förvandlas också inrikespolitik till skenlösningar hos USA-s famlande president. Den sämsta man någonsin haft enligt landets officiella rating. Och börsen fortsätter att falla globalt till men för allt och alla. Den förkylningsåkomma som startade för drygt 2 månader sedan, stryper nu sakta men säkert område efter område. Inte genom sin egentliga farlighet, utan genom de åtgärder av panik och politik som drivs fram i land efter land, på område efter område.

Det finns ingen anledning att förminska virusets existens, den finns och den kommer att fortsätta sin spridning över världen likt andra virus av liknande slag gjort tidigare. Men det är bekräftat att dödligheten ligger i allt väsentligt hos redan svaga individer, medan den friska delen av befolkningarna klarar åkomman utan större besvär än vid andra influensa infektioner.

Så har vi nu en situation där handelsmönster, resandemönster, ekonomier och försörjningslinjer bryts sönder. Något som kan få effekter mycket allvarligare än vi i dagsläget kan förutse. Upplopp och omstörtande rörelser har alltid följt där nödlägen uppstår.

 Det kaos vi nu ser breda ut sig kan få följder långt allvarligare än de nu taffligt tagna ”skyddsåtgärderna” motiverar.

2020.03.12

Jarl S

I farsotens tid

Fin morgon på landets västra kust när detta skrivs. Dagarna blir allt längre, och duvorna kuttrar som en markering att deras vårkänslor nu vaknat. Det ligger hopp i vårtiden, men i år också en skugga av hotet från det stora landet i öster Kina, Corona-viruset.

Det kan tyckas märkligt att vi i vår upplysta tid inte har de medel som behövs för att möta ett virus, men så är fallet. Senast en pandemi av de slaget härjade stort, var för drygt 100 år sedan. Då sprunget ur 1-a världskrigets skyttegravar, kom det att kallas spanska sjukan, och dess härjningar beräknas ha kostat mellan 50-100 miljoner människor livet. Det viruset angrep i huvudsak människor i blomman av sin kraft, vuxna och annars fullt friska personer. Sjukförloppet var mycket snabbt, och dödligheten stor.

Spanska sjukan i Kansas 1918

Vår tids utbrott är ännu i en uppbyggnadsfas, men har visat på en dödlighet av drygt 3 %. De som drabbas hårdast den här gången är av rapporteringen att döma personer med svagt immunförsvar, och de med hjärt-och lungsjukdomar. De flesta avlidna är också mot den bakgrunden äldre personer.

Pandemin i vår tid slår också hårt mot det moderna näringslivet. När alltmer av de vi behöver är del av direkta leveranser, och korta lager, blir också sårbarheten därefter. Myndigheternas försök att lugna folket i allmänhet, väcker snarare ett stort tvivel på de riktiga i de rapporter som meddelas på olika sätt.

Stängda verksamheter och/eller kraftigt minskad rörlighet skapar stort tapp för turism och hotellnäringarna. Stoppade evenemang blir på motsvarande sätt intäktsbortfall för arrangörer och verksamma på olika områden. Samhällskostnaderna ökar utan motsvarande intäkter.

De budgetar som lagts kommer inte att hålla för offentliga och privata företag, och oron kommer att skapa uppsägningar och arbetslöshet.

De moderna samhällena är på väg in i en prövning man inte haft på många år enligt många experter. Visst vore det bra om det dystopiska scenariot visade sig felaktigt, men sannolikheten att vi nu ser upptakten till en verklig pandemi är nog större.

2020.03.07

Jarl S

Mur som mur.

Mars månads första dagar domineras i många media av den nya flyktingvåg kriget i Syrien skapar, när 100.000 tals personer flyr striderna i den sista av oppositionella mot Assad hållna regionen Idlib. Flykten är förståelig för varje normalt tänkande person, barnfamiljerna är många, och strävan är att komma till ett land där normalitet med skolgång för barnen, arbete och försörjning kan återställas för de vuxna. Att då mötas av taggtråd, tårgas och gummikulor är naturligtvis inte vad de skyddssökande flyktingarna väntar sig.

Människor har i alla tider flytt från områden med liten trygghet, och svåra försörjningsmöjligheter, till områden man upplever ha bättre sådana förutsättningar. USA är liksom alla de amerikanska länderna exempel på länder där “inkräktarna” med utrotningsmetoder successivt tagit över kontrollen av de länder man kom till. Ursprungsbefolkningarna har eliminerats och förvandlats till minoriteter med liten eller ingen beslutanderätt i sitt land. I kampen mellan kulturerna har den med de bästa vapnen blivit vinnarna.

Också i vår tid fortsätter folkvandringarna. Ibland drivna av ekonomiska motiv, ibland av politiska skäl eller krig som i fallet Syrien. Länder som EU eller USA, Kanada eller Australien blir då målet för de sökandes strävan efter försörjning och det goda livet.

Svaret på den folkvandringen blir i vår tid i allt högre grad murar av olika slag. USA-presidenten Donald Trump kom till makten genom löftet att bygga en mur mot Mexiko, för att på det sättet stoppa den illegala invandringen från “latinos”. En mur som av många ifrågasatts, den gav delar av jordbruk och industri billig och nödvändig arbetskraft i stora delar av landet.

I vår tid står flyktingarna med sina få tillhörigheter, sina barn och sin utsatthet vid Europas gränser igen. I det 10-åriga kriget i Syrien har Assad-regimen med rysk hjälp bombat sönder stora delar av landet och drivit miljontals människor på flykt. Och UN och omvärlden har valt att i stort sett legitimera det med sin tafatthet.

Att då de flyende möts av taggtråd, tårgas och gummikulor är knappast ett svar som bär humanitetens tecken.

Ibland prövas mänskligheten mer än annars, sådan är vår tid och sådan kommer den att förbli så länge livsförutsättningarna mellan de som har och de som inte har ökar istället för att minska.

Med eller utan förödande krig.

2020.03.02

Jarl S