Stad i ljus, och facebook

Årets första julbord åts den gångna helgen i restaurangen på Gothia Towers 28-e våning. En strålande fin kväll, med stadens ljus utspridda likt pärlband i alla riktningar. Och en fullmåne som lyste likt en extra lampa över himlen. Topprestaurangen erbjuder en verkligt vacker vy, när vädret så tillåter.

 

Liseberg från våning 28.

I övrigt fortsätter den politiska dokusåpa som blivit följden av valet i vårt land för snart 3 månader sedan. Nu skall troligen avgöras om det blir nyval, eller den socialdemokratiska ledningen får med sig Centern och Liberalerna och därmed dödar alliansen. Något som i så fall troligen leder till att ett nytt stort konservativt block skapas. Sverigedemokraternas drömscenario förverkligas.

Intressantast ändå de senaste dagarna har TV-dokumentären om Facebook varit. Den skapelse som gjordes av en entusiast på universitetsnivå utan mer högtflygande mål. Men som omedelbart fyllde ett kommunikativt behov hos en ung publik, och därmed påbörjade sitt närmast osannolika triumftåg över världen. Facebook är numera sociala mediers  obestridda mästare. Men också ett media som genom sin öppna konstruktion, gjort det möjligt att på ett sätt som aldrig förr, manipulera de stora massorna genom att driva avancerad propaganda, förklädd till nyheter och informationer.

Den dörren har blivit en drömsits för de auktoritära regimer, som vill destabilisera det demokratiska samhällena. Nu står det klart genom djupgående undersökningar, att både Brexit-valet i Storbritannien, och presidentvalet i USA har påverkats starkt av de manipulativa inlägg som producerats i Ryssland, men i Facebook framställts som inlägg från engagerade personer boende i England respektive USA. Genom att driva på motsättningar i synsätt på områden som EU-samarbetet, invandring och vapentillgång, har man lyckats påverka det brittiska och amerikanska valen på ett sätt som aldrig förr i modern tid.

Att Facebooks olika ledande personer nu erkänner att systemet missbrukas på ett sätt man inte förutsåg, är en klen tröst. Auktoritära stater som Kina och Ryssland, väljer själva att starkt begränsa sina medborgares tillgång till internationell kommunikation. För demokratierna återstår att finna medel att kontrollera, att man inte blir offer för krafter vilkas främsta mål är att skapa kaos i de länder man angriper.

Utvecklingen i USA är i det sammanhanget ett varnande, för att inte säga skrämmande exempel.

2018.11.27

Jarl S

Den som gräver en grop...

November månad nalkar sig sitt slut. Ännu en månad med temperaturer över det normala i hela landet. Grundvattennivåerna är fortsatt kritiskt låga, och en del träd blommar i tron att våren är här.? Klimatförändringar kan man vara överens om, orsaken tvistar man om. Nog om det, nu till det politiska läget i vår omvärld.

Gårdagen började med att Centerns ledare som så kaxigt skulla ordna med en ny regering, tvingats notera sitt misslyckande. Återstår två lösningar, att Centern och Liberalerna accepterar att ingå i regering med Socialdemokraterna, vilket de heligt lovat att inte göra innan valet och också senare. Eller att talmannen meddelar att extra val till riksdagen skall hållas. Rimligen borde det senare vara det demokratiskt riktigaste. Nuvarande låsning kan i vart fall inte fortsätta. Troligare är ändå att C+L mot löfte om ministerposter väljer det dom lovat att aldrig acceptera, nämligen att gå samman med S i en ny regering.

Kvar på åskådarplats blir då de gamla allianspartierna Moderaterna+Kristdemokraterna, samt Sverigedemokraterna som med stor tillfredsställelse ser på en sådan utveckling.

 I landets näst största stad Göteborg, hölls Kommunfullmäktige under gårdagen. Ett KF där de två största partierna i valet Socialdemokraterna och Demokraterna lämnades utanför det direkta styret av kommunen. Det tas nu av ett svagt alliansblock med 30% av rösterna, med stöd av de som normalt är Moderaternas givna motståndare, Vänstern, Miljöpartiet och Feministerna. Hur det styret kommer att utvecklas får framtiden utvisa. “Tuppkammen är hög på dyngstacken”.

För Demokraternas del återstår att notera att det stora stöd partiet fick i valet, och där stoppandet av Västlänken var en huvudfråga, inte medfört det man önskade. Nu har grävandet påbörjats i stadens berörda områden.

 Det blir djupa gropar övriga partier medverkar och bejakar i Västlänkenfrågan. Ett grävande som  kommer att få stor negativ påverkan på stadens liv i olika avseende under många år. “

“Den som gräver en grop för andra, faller själv lätt däri” säger ordstävet.

 Kampen i den frågan har bara börjat.

2018.11.23

Jarl S

Som man bäddar...

Fortfarande ljumma vindar när jag tar min morgonpromenad denna ovanligt milda november. Men nu meddelar meteorologerna att kylan och vintern är på väg. Utmärkt för alla de som gillar vintersporter, och det ljus som snön bidrar med. Men nu några reflektioner över den politiska utvecklingen i landet i norr, svearnas och många andras rike.

Talesättet “som man bäddar får man ligga”, kan med fog tillämpas på det politiska kaos vi upplever i landet efter valet för drygt 2 månader sedan. Fortfarande inte ens ett embryo till ny regering, och skulden till det kanske kan hänföras till talspråket ovan. Genom en förhållandevis låg spärr till riksdagen (4%), har nu 8 partier tagit plats i den styrande församlingen. Tre av de partierna balanserar strax ovan de 4 procenten, men de kan genom att utgöra en nödvändig marginal i det politiska beslutfattandet, få en roll som vida överstiger väljarstödet. Som exempel har miljöpartiet den senaste mandatperioden haft 3 ministerposter, och kunnat driva igenom beslut om subventionerade elcyklar vilket gynnar storstädernas boende. Samtidigt har man drivit på höjningar av drivmedelspriserna, vilket drabbar de som bor på landsbygden hårt. Åtskilliga ytterligare exempel kunde anföras på vad den hårt fraktionerade riksdagen inneburit och innebär, för det politiska beslutsfattandet, och därigenom också för dess legitimitet hos väljarna.

För många partier?

I regeringsbildningen som nu diskuterats i mer än 2 månader, är låsningarna alltmer sofistikerade. När man inte längre kan motivera dem med ideologi eller väljarstöd, återstår att försöka blockera lösningar med det ekonomiska vapen som kallas budget. Också en stat måste ju ha en budget som återspeglar vad regeringen vill göra.

Genom att blockera den alliansbudget som skulle kunnat ge landet en fungerande regering, har nu Centern och Liberalerna beslutat att inte acceptera det som man gick till val på, utan ställa upp med egna budgets vilka då naturligt nog inte kommer att accepteras av riksdagen. På det sättet blockeras både det rödgröna blocket och den alternativa regering som kunde bildats på alliansens grund.

Är det  rimligt att ett politiskt system fraktioneras så hårt som sker i vårt land nu, och är det det som gynnar demokratin mest? Är det rimligt att politisk prestige, blir viktigare än omsorgen om landet och dess styrande? Borde inte spärrgränsen till riksdagen höjas? De frågeställningarna borde bli självklara när en dag kaoset i regeringsbildningen får sin lösning.

Att den lösningen troligen blir ett nyval är uppenbart. Rimligen borde både talmannen, och de större partierna inse det, och välja den lösningen.

2018.11.18

Jarl S

Maktkamp 2018

Det har gått mer än 2 månader sedan valet till riksdagen i vårt land. Åtta partier kvalificerade sig till medlemskapet i den exklusiva församlingen. Ännu har ingen regering kunnat bildas, beroende på motsättningar både i form av person och sakfrågor.

Respekten för väljarna förefaller saknas helt, nu handlar det istället om partiledningarnas strategiska synsätt, vilket innebär att respekten för väljarnas val helt ser ut att lämnas därhän. Störst fokus har under de senaste veckorna varit på de två mittenpartierna, Centern och Liberalerna.

Den Liberala ideologin bygger på öppenhet och försvar av yttrande och åsiktsfrihet. de båda partierna marknadsför sig som landets mest liberala partier, så hur går ideologin ihop med partiernas val att helt bortse från två av partierna i riksdagen. För många ter sig nog den ekvationen svår att förstå.

I den omröstning som den 14.11 hölls om regeringsbildare, valde de två allianspartierna C och L att säga nej till allianskollegan och moderatledaren Ulf Kristersson som ny regeringsbildare. Därmed sprack också i grunden alliansen som företeelse, och kanske är det i grunden bra. Prestigemässiga låsningar med tveksamt innehåll, inger inte förtroende inför väljarna.

Återstår nu ytterligare någon vecka för att söka finna en ny person villig att ta på sig uppgiften som statsminister, eller att landet går till nyval. Ett nyval skulle mycket väl kunna innebära att ett eller två partier försvinner ur riksdagen, både liberalerna och miljöpartiet ligger kritiskt till i det sammanhanget.

Sannolikheten är nog större att liberalerna och centern gör upp med Socialdemokraterna om en regering där de får ministerposter som plåster på såren. Givet den utvecklingen skulle det politiska landskapet få en tydligt “mitten-karaktär”, vilket borde vara positivt för den politiska utvecklingen.

Politikens trovärdighet står på spel i det land i Europa och världen, som allmänt har kännetecknats som tryggheten och stabiliteten personifierad.

2018.11.15

Jarl

Äntligen

Mulen morgon en ljummen novemberdag. Några dar har gått sedan de amerikanska valen, och det är dags att kommentera dem. Noterbart är att bloggen de senaste dagarna haft långt fler besökare från andra länder inklusive USA, än från Sverige. Detta trots att den skrivs på svenska, kanske tack vare Googles översättningstjänst. Vill med dessa rader tacka mina utländska läsare för intresset.

De amerikanska mellanårs valen blev också genom presidentens agerande, en omröstning om hans popularitet. Av reaktionen från det hållet efter valet, så har äntligen en omsvängning till mer demokratiska synsätt vunnit. Glädjen hos demokraterna i representanthuset var stor och genuin. Och talaren för dem, Nancy Peloty lovar nu att värna om konstitutionen, Bill of Rights, och arbeta för att försvara de reformer Obama-eran genomförde, samt sätta vanligt folks behov i första rummet. Väljarna vill ha en förändring, givet vad man får uppleva under det ledarskap som Trump representerar. Ett ledarskap som bygger på splittring genom ständig konfrontation med de demokratiska krafterna i landet, till förmån för hans egensinniga synsätt.

Men valen har också kantats av en rad händelser som knappast kan kallas annat än valfusk, försök att utestänga väljarna från inflytande. I vissa stater har registreringen av röstande avsiktligt försvårats för de som bor i “demokratiska” områden. Antalet vallokaler har skurits ner, och antalet valmaskiner begränsats, så att köerna blivit många timmar i dessa områden. I vissa områden, exempelvis reservat för ursprungsbefolkningen, har man vägrat att registrera väljarna av olika skäl. Och på en del håll har valmaskinerna varit programmerade att omvandla demokratiska röster till republikanska. Valen har på det sättet manipulerats till förmån för republikanska representanter.

När detta skrivs pågår omräkning av röster i Florida som är en av de folkrikaste staterna i USA, liksom också i Georgia. Resultaten där kan mycket väl innebära ytterligare framgångar för demokraterna.

Kampen om inflytandet över politiken, och därmed utvecklingen i USA kommer att fortsätta, men nu med en annan styrkefördelning. Den roll USA spelar internationellt,  är mycket stor,  och blir därigenom en angelägenhet för stora delar av omvärlden.

Allt Donald Trump gjort har inte varit fel, men som statsman  har man ett långt större ansvar än att ständigt försvara sitt ego. Det är hög tid nu att den maktdelning som den amerikanska författningen bygger på, får en verklig innebörd igen. Och den förutsättningen återställdes med de nu gjorda valvinsterna för de demokratiska partiet.

2018.11.10

Jarl

Ohelig allians

Ännu en fin morgon bådar en för årstiden bra dag här på landets västra kust. November har börjat bra på så sätt. En årstid för långa promenader när det fina vädret råder. Nu- två månader efter valen är det dags att komma till skott med bildandet av styrandet på de olika politiska nivåerna. Den här bloggen skall göra en ytlig men ändå presentation av läget i landets näst största stad, kultur- och industristaden Göteborg.

Här har man värnat om sin historia. Striderna mot de dansk-norska riket för drygt 400 år sedan var återkommande och långa. När staden grundades för 400 år sedan var det i stor utsträckning utländska krafter som skapade den. Det arvet har gått igen, staden har alltid varit ett nav för internationellt samarbete, porten mot väster.

Genom sin position som den ledande handelsstaden i riket, har den också utvecklat en egen profil, en typ av självständighet som burits av generation efter generation, ofta kallad Göteborgsandan. En förmåga av konsensus som säkert varit bra många gånger, men inte alltid. När beslutet växte fram för ca 10 år sedan att följa de stockholmska exemplet, att gräva ner delar av den spårbundna trafiken i det som nu kallas västlänken, var det en tämligen aningslös samling politiker som svalde det beslutet.

Idag ser vi konsekvenserna i sin tidiga linda i form av skövlade parker och alleèr. En tilltagande trafikinfarkt orsakad av avstänngningar pga västlänks arbetet, som långsamt men tydligt stryper näringslivet i centrala staden. Nu vaknar näringsidkarna till liv och ser sina livsförutsättningar drastiskt förändras. Protesterna är höga och allt fler försöker sälja sina verksamheter, eller avvecklar dem.

Inför den verkligheten väljer Alliansen  (M+L+C+Kd) att med stöd av yttersta vänstern (V+Mp+Fi) söka ta över ledningen av kommunen i sin helhet. En i högsta grad ohelig allians. Skövlingen skall försvaras istället för att stoppas. De väl betalda kommunarådsposterna är viktiga, då lierar sig alliansen gärna med det som historiskt varit de partiernas direkta motpol, den yttersta vänster.

Kvar står en överrumplad socialdemokrati, med sina 19.8% av rösterna, liksom kommunens näst största parti demokraterna med sina drygt 17% i valet. Demokraterna, det enda parti som på allvar tagit upp problemen med Västlänken. Ett projekt som för den upplysta delen av stadens befolkning, nu framstår som långt mer av ett hot, än en möjlighet.

Småpartierna med tillsammans ⅓-del av röst underlaget, tror sig kunna driva processen att skövla staden vidare. Den insikten blir nog mer en del av ett politiskt spel, än en realitet. Kvar står att staden måste få ett styre, mängden av beslut som måste tas hopar sig. Störst och viktigast av dem är inställningen till skövlingen av staden, och de följder det kommer att få på stadskärnan.

Får den fortsätta, kommer med stor sannolikhet folk välja andra destinationer för sin shopping och sina nöjen. Om någonting behöver politiken inse det, och förstå dess konsekvenser.

Dåliga beslut måste kunna ändras, och alternativ för trafiken och framtiden för den stolta staden finns, men är det politiska systemet moget nog att inse det, och följa Demokraterna i deras synsätt?

2018.11.08

Jarl S

Den glömda valfrågan

En helg med barnbarn i skolåldern. Mycken lek och spel av olika slag. Ett aktivt umgänge, tills stor del styrt av de unga. Och visst är det en ynnest att få den erfarenheten och närvaron. Måndag igen och dagens pass på Friskis o Svettis är avklarad, så nu till ett område som fått vila ett tag.

Höstens valrörelse hade många frågor att ta ställning till, men en av de allra viktigaste kom aldrig upp. Det handlar om energifrågorna. Det fanns väl politiska skäl för det, den frågan har en sprängkraft som få andra, och tyvärr brukar sådana frågor beslutas utan den publika öppenhet som de förtjänar.

När Svenska Kraftnät med ansvar för att tillse vårt långsiktiga behov av el, under sommaren kom ut med sin prognos för kommande år, flaggade man för första gången för att risk föreligger att vi inte kan tillgodose behoven vid hög förbrukning, vilket i allmänhet handlar om kalla och vindfattiga högtrycks perioder.

Solceller kan man montera på tak och i anläggningar utan att det på något avgörande sätt stör någon. Därför har också solcellerna blivit populära i sammanhanget, men de ger ett litet bidrag i sammanhanget.

Vindkraften utgör ett större, kostsammare och mycket mer kontroversiellt alternativ. De kräver mycket utrymme för att bli effektiva. Den vindkraft som byggs idag har ofta navhöjder på mer än 200 mtr, och rotorblad som tillsammans är mer än 100 meter i diameter. De ger ifrån sig ljudmattor som gör det hälsovådligt att vistas permanent på avstånd som kan räknas i ett antal km. Närboende i olika länder, på olika kontinenter upplever samma sak, vindkraften skapar med sina bullermattor en omöjlig miljö att vistas i.

Naturligtvis finns de drivkrafter som möjliggör utvecklingen, den främsta av dem de mycket stora subventioner som byggarna av vindkraft får, och som i stort betalas via el-vcertifikat, i slutänden konsumenterna av energin. Ser man till utvecklingen också i andra länder, ex.vis Tyskland och Australien, så innebär den utvecklingen starkt höjda priser på el, och i en del fall också att man får stora problem med distributionen av el från anläggning till kund.

Eftersom energi baserad på både vind och sol är intermittent,måste det finnas en tillräcklig “back-up” för att säkra behoven. Därför tvingas man nu i många länder i högre grad använda sig av fossilt eldade kraftverk, istället för fossilfri kärnkraft. Resultatet blir ökade utsläpp av växthusgaser istället för mindre.

Vårt land står inför ett ödesval när det gäller vår energiförsörjning, och därmed också en av grundförutsättningarna för vårt framgångsrika näringsliv, liksom sysselsättning och välfärd.

Om det, och energifrågorna borde debatterna inför valet också handlat.

2018.11.05

Jarl S

Novembermorgon 2018

Ljumma stilla vindar över landets västra kust denna första morgon i höstmånaden november. Snart har 2 månader gått sedan de allmänna valen i Sverige, och osäkerheten om vem och hur landet skall styras är monumental. Ett förhållande som gäller också i många av landets kommuner.

Aldrig i modern tid har fler partier deltagit i de olika valen, än som skedde i valen den 9 september. De skäl som anges efter olika undersökningar, är att människor tröttnat på de etablerade partierna, och deras sätt att leverera god samhällsservice på de olika områden som är politikens ansvar. Samtidigt som sysselsättningraden är hög, och ekonomin i landet är stark, finns stora brister på de områden som är politikens.

Valrörelsen kom att beröra krisande områden som skolan, vården och rättssäkerheten, alla områden som sviktar och upplevs inte leverera som man gjort tidigare i historisk mening. det är inte givet att det beror på bristande resurser, kritiken mot överbyråkratisering och dålig styrning är återkommande, och lamslår den kreativitet som kunde frigöras med större personligt ansvar för de som har att utöva arbetet i skolor, inom vården och de rättsvårdande arbetet.

Politiska vägval

Och i tillskapandet av en ny regering agerar 6 partier ( S,M,L,C,KD,Mp) som om de övriga 2 partierna, med ca 2 miljoner väljare ( V + SD ) inte fanns. Och samtidigt kan man inte komma överens om tillskapandet av en regering som en majoritet kan acceptera. Handlingsförlamningen kan leda till nyval, och kanske borde det bli den logiska följden av det uppkomna läget.

Situationen är densamma i många kommuner, mest anmärkningsvärt kanske i landets näst största stad, Göteborg. Där har missnöjet med den politiska ledningen vuxit under många år. Tendensen att tillskapa kommunala bolag som ett sätt att styra bort ansvaret från politiken, har tillämpats mer här än i någon annan av landets kommuner. Men med det agerandet har man också öppnat upp för korruption i många olika situationer, från tillsättning av tjänster, till ren ekonomisk korruption.

Ur det och beslutet att gräva ner en ca 4 km lång tågtunnel under centrala delar av staden, till en kostnad som är budgeterad till 20 miljarder, men troligen kommer att kosta det dubbla har övertygelsen vuxit att en ändring i den politiska styrningen måste ske.

När då ett antal politiker med erfarenhet och insyn i verksamheten valde att inför valet i höstas bilda ett nytt parti, Demokraterna, fick det snabbt stor respons. Med begränsade resurser, inga kommunala partistöd, blev man ändå kommunens näst största parti. Och väljarbasen kom i stor utsträckning från områden som kännetecknas av välutbildade och resursstarka personer.

Av allt att döma smärtar den prestigeförlust de etablerade partierna drabbades av så hårt, att man nu försöker agera som om Demokraterna inte fanns. Med ett socialdemokratiskt parti som krympte till under 20%, återstår för de traditionella partierna att gå samman över blockgränserna, eller acceptera valresultatet och de konsekvenser det innebär.

Hur den kampen kommer att resultera kan ha mycket stor betydelse för utvecklingen.

2018.11.01

Jarl