Vård av KOL-sjuka

Vård för KOL-drabbade. Den generation som de kommande 10-15 åren åldras kommer att bära bördorna av den livsstil som var förhärskande under mitten av 1900-talet. Då var kunskapen om rökningens faror inte så väl utvecklad som nu. Rökning var del av en livsstil accepterad av de flesta. Som ett senkommet resultat av det har också kommit den ökning av KOL, sjukdomar i hjärt-och andningsfunktionerna som nu kan konstateras. Ur trycket av den ångest som den typen av smygande sjukdomar medför, har också intresseföreningen för de hjärt-och lungsjuka i vårt län, nu med 2800 medlemmar uppstått. Från det hållet uttrycker man nu stor oro för att vården inte på ett tillfredsställande sätt skall kunna möta de behov på sjukvård som de sjuka behöver. I det ryms läkarkontakter både på allmän och specialistnivå, men också vårdplatser för att möta de svåraste stunderna i sjukdomen. Mot den bakgrunden vill jag gärna att fullmäktige får en redogörelse för 1 Hur kösituationen och väntetiderna ser ut på området och i de olika sjukvårdsförvaltningarna. 2 Vad som görs inom landstinget för att allokera resurser till det här sjukvårdsområdet. 3 Hur samarbetet med intresseföreningen sköts. 2007.02.25 Jarl Strömbäck

Scenkonst!

Scenkonst!
I dansens virvlar ses Wilmer och Tova, båda 2 år.
Kulturbärare i vardande kanhända? Trevlig helg.


Dec.30.2006
Jarl Strömbäck

Det oersättliga ledarskapet?

Sveriges liberala parti-folkpartiet påstås skakat av uppgiften att det finns de, som ifrågasätter ledarskapet. Så bra då, konstigt vore det väl annars! Det är knappast hastigheten i förnyelsen i ledande ställningar som är partiets problem. Snarare då det ”ledarskap” som för länge sedan passerat bäst före datum, men inte inser det. Tillämpningen av det oersättliga ledarskapet är en säker garant för tillbakagång. Något som också Göran Persson fick erfara i höstens val. 2007.02.19 Jarl Strömbäck

Landstingsinfo Y-län feb.2007

Landstingsfullmäktige avhålls 5 ggr per år. Vid det första mötet, i februari är det tema som är återkommande att fullmäktige tar en landstingsplan för det pågående och kommande åren. Så var fallet också vid det möte som hållits i veckan, 13-15/2. Som utgångspunkt för bedömningen av landstingets hälsotillstånd hade vi fått ett arbetsmaterial som beskiver en verksamhet som bedrivs med alltför små marginaler. I den analys som finns i arbetsmaterialet konstateras att ekonomin inte överensstämmer med god ekonomisk hushållning, och heller inte ger utrymme för investeringar och framtida pensionsskuld. Det är anmärkningsvärda och allvarliga ord. Den skattehöjning som genomfördes 2004 är nu uppäten. Trots ökade resursramar om ca 200 miljoner per år, så går landstinget obevekligt tycks det mot nya ekonomiska problem, och i dess följd en ny skattehöjning. Det skall då också vägas in i den kritik som riktas mot verksamheterna och som på senare tid handlat om psykiatrin i stor utsträckning. De åtgärder som måste till för att få balans i verksamheterna handlar om nya strukturgrepp. Dit hör en översyn av de opererande verksamheterna som enligt en utredning gjord i höstas visar att vi på det området borde kunna stänga 7-8 av 21 operationssalar på våra 3 sjukhus. Där finns då en besparingspotential om ca 150 miljoner kronor. Vi har kostnader för den somatiska vården på våra sjukhus som med 208 miljoner överskrider de kostnader som gäller för ett snitt av skogslänen. När det gäller den regionala delen av landstinget verksamhet så är den blygsam. Av budgeten på i runda tal 6 miljarder, omsätter den regionala delen via folkhögskolor, kulturinstitutioner och stöd till projekt etc. drygt 200 miljoner. Den verksamheten är sedan årsskiftet nu organiserad i nämndsform. Samma gäller för de kulturella aktiviteterna, nämligen att de i syfte att få en bättre ekonomisk styrning nu förs samman i ett aktiebolag med säte i Sundsvall. Primärvårdens verksamhet är numera också ordnad i en särskild förvaltning. Jag hoppas att det skall bli en bra lösning, den verksamheten behöver komma fram ur storsjukhusens skugga, och få den status den förtjänar. Det är ändå så att de flesta av våra kontakter med sjukhusen normalt går via eller genom primärvården. I det sammanhanget finns anledning att nämna att jag de senaste åren haft kontakter med intressegruppen för ett bevarande av vårdcentralen i Gullänget/Örnsköldsvik. Jag interpellerade i frågan för knappt 2 år sedan, och tog även upp frågan i landstingsfullmäktige i veckan. Mycket mer finns naturligtvis att skriva om, jag nöjer mig med detta för tillfället och med budskapet att ni naturligtvis kan kontakta mig i frågor som har med landstingets verksamhet att göra. I övrigt följer jag de intentioner som kommer via alliansregeringen. De synpunkterna, exempelvis om större valfrihet i vården delar jag. 2007.02.16 Jarl Strömbäck

Att kasta sten i glashus!

”Fred genom samtal” (Frieden durch dialog) står det i bakgrunden av president Putin när han håller sitt brandtal mot USA under det stora internationella mötet i Tyskland. Gott så, visst är samtalet långt viktigare som fredsmäklare än vapnet. Men hur ser då verkligheten ut i Putins egna fögderi? I Tetjenien pågår ett utrotningskrig påbörjat och pådrivet av Putin. Ett krig som får följder långt utanför Rysslands gränser. Var finns den öppenhet och omsorg om det rättsvårdande som Putin pläderar för i det sammanhanget? Journalistmordet på Anna Politkovskaya och mordet på Putinkritikern Litvinenko i London, där denne direkt utpekade Putin som ansvarig är svar nog. Avstängningen av OSSE och oberoende journalister från observationer i det känsliga kaukasiska området är djupt odemokratiskt. Visst finns det skäl att kritisera USA. Dess agerande i mellanöstern fördjupar konflikterna mer än de löser dem. Men en stor skillnad föreligger, press och allmänhet har möjlighet att på ett oberoende sätt följa skeendena och ur de rapporteringarna bilda sina uppfattningar. USA:s handlande bekymrar, Rysslands handlande skrämmer. 2007.02.11 Jarl Strömbäck

Om kärnkraftssäkerheten

Som man sår får man skörda. De svenska frihetsbegreppen, åsiktsfrihet, tryckfrihet och meddelarfrihet är grundläggande för den demokratiska hälsan i samhället. Ur de har debatten om säkerhetsproblemen vid Forsmark uppstått. Det är media, inte det politiska systemet som initierat den nu pågående debatten. Det bör man ha i åtanke när man tar del av kritiken mot kärnkraften i media nu. I den kritiken finns det alla skäl att ihågkomma vilka som är de stora ägarna av den svenska kärnkraften. Det är svenska staten som äger Vattenfall, Finska staten som styr i Fortum och Norska offentliga intressen (Statoil) bland andra som styr Eon. Visst kan man tycka att det finns en obefogad uppblåsthet hos de kärnkraftskritiker, ofta från den tidigare regeringskoalitionen som nu gärna höjer sin röst. Då finns anledning att påminna om att den stängning av Barsebäck som vänstern var med om att stötta och som skulle bli så oproblematisk, fört till ett ökat politiskt tryck på kvarvarande kärnkraftverk att producera alltmer. Nu har det kommit att bli den utlösande faktorn bakom de problem som med rätta debatteras. Verksamhetens kommersiella krav, under piskan av en vänster- och socialistregering har fört till de problem man nu från det hållet inte anser sig ha någon del i. Var finns trovärdigheten i det? Vi bör vara glada över den öppenhet som nu fört till att problemen med bristande säkerhet kommit upp på bordet. Samtidigt finns all anledning att påminna om att de skador som uppstått är enbart kommersiella. Tänk bara tanken att trafiken med sina 600 dödsoffer/år och tusentals skadade skulle utsättas för samma krav på absolut felfrihet? Hur skulle då vårt samhälle se ut, och varför lyfter inte de högljudda klagarna den frågan? Kostnaderna för el.energi har under de senaste åren ökat långt mer än andra samhällskostnader. Anledningen till det är att den förra regeringen tillät marginalprissättning, att kostnader för el-certifikat lades på ren elproduktion, och att skatterna ständigt höjdes. I den mån det allmänna missnöjet har sin rot i kostnader, finns det alla skäl att vända sitt missnöje mot den gamla regeringen, samtidigt som också den nuvarande har ett ansvar att leva upp till. Svensk kärnkraftspolitik under de senaste 12 åren har styrts av regeringar i vilka socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister har haft ett avgörande inflytande. Under deras tid vid makten har energin förvandlats från en samhällelig nyttighet till en väl utnyttjad skattebas. Profithungern har den etablerade vänstern i regeringsställning stått för i den här frågan. Betalat har vi alla fått göra som medborgare via elräkningar och allt osäkrare arbetsplatser. 2007.02.06 Jarl Strömbäck

Replik om regioner.

Sten Rigedahl skriver engagerat om regionfrågan i ST den 6.2. Jag delar inte den svartsyn och beröringsskräck som Sten tycks ha för övre Norrland. Kanske påverkas jag där av mina norrbottniska rötter. Jag kan emellertid hålla med Sten på en punkt, nämligen den att Norrland i fysisk mening är ett geografiskt mycket stort område. Ur den synpunkten sett vore det kanske inte helt fel att åtminstone fundera över två regiongränser i norr, nämligen vid de stora älvarna ångermanälven och dalälven. Det skulle ge två någorlunda jämstora norrländska regioner, både befolkningsmässigt och geografiskt. Och vad säger att gamla läns-och kommungränser skall vara heliga när nu en översyn efter drygt 300 år med samma karta skall göras. 2007.02.06 Jarl Strömbäck

Gullängets Vårdcentral

Olsson bluffar? De organisationer som i onsdags (31.1) ordnade med möte om Gullängets vårdcentral skall ha beröm för initiativet. I takt med att de politiska partierna blir alltmer toppstyrda, blir medborgarinitiativen allt viktigare. Med anledning av de reportage från mötet som visats i media (TV+ÖA), och eftersom andra engagemang gjorde att jag inte kunde vara med i mötet, vill jag kommentera på några punkter som följer. Flytten av vårdcentralen i Gullänget var högaktuell under våren 2005, alltså för ca 2 år sedan. Då hade inga åtgärder vidtagits som hindrat att annat beslut istället tagits. För egen del förde jag debatt i frågan i ÖA. Jag lyfte också frågan genom en interpellation i landstingsfullmäktige, och kan i det sammanhanget bara beklaga att ingen av Öviks övriga landstingspolitiker på något sätt visade stöd för ett bevarande av vårdcentralen i Gullänget. När Olsson hänvisar till landstingsfullmäktiges 77 ledamöter som stöd för sitt ställningstagande så bluffar han. Frågan om vårdcentralens vara eller inte vara avgjordes inte i fullmäktige genom omröstning, den togs sannolikt i landstingsstyrelsen där å andra sidan Olsson som medlem kunnat reservera sig om han velat stödja de som för sin trygghet är beroende av Gullängets Vårdcentral. Landstingsfullmäktige har aldrig förelagts någon utförlig kalkyl med alternativa lösningar och kostnader för den rockad som Gullängets vårdcentral är en del av. Med anledning av den debatt i frågan som pågick våren 2005 har maktpartiet (S) haft gott om tid att tydliggöra sina underlag bättre om man så önskat. 2007.02.01 Jarl Strömbäck