Grekiska dramat och Sverige

Det grekiska dramat rullar nu på med förnyad frenesi, och det är dags att kommentera det i bloggen. Grekland är ett trevligt land att besöka, med i allmänhet vänliga människor. Landet har också många drivna, och inte sällan skrupelfria affärsmän. Också det en sida att ha i minne när man bedömer skeendena. Under många besök i landet, i huvudsak professionellt har jag fått min bild av den verkligheten.

Enligt expertis så uppfyllde inte Grekland de krav som gäller för inträde i EMU, den monetära unionen. Man presenterade falska siffror för att få inträde, och har man den inställningen, är det kanske inte så konstigt att det går snett.

Att få tillgång till EMU- kassan, och de enorma belopp som fanns att hämta där lockade naturligtvis, inte minst de krafter vilka ville fylla sina fickor på ett orättfärdigt sätt. Och är man van vid en roffarkultur på området, så är det kanske inte så konstigt. Följaktligen lånade mer eller mindre obskyra personer via olika bolag upp EU-miljonernas mångfald för mer eller mindre seriösa projekt. Pengar som i stor utsträckning förpassades ut ur EU-zonens kontroll, till ”säkra” konton i skatteparadis. Och de grekiska bankerna lät det ske, man fick ju sin del av sleven.

Demonstrationer i Aten.

När pengarna väl var ute ur kontrollzonen, upphörde betalningarna av räntor och amorteringar, och de grekiska bankerna närmade sig snabbt konkurs genom de återbetalningar man måste göra till de institutioner i EU som lånat ut pengarna.  Banker får inte gå i konkurs tycks den existerande normen vara. Finansmarknaden är blodflödet i ett modernt samhälle, utan det rasar allt samman. Så den grekiska staten, och därmed de vanliga medborgarna, får ta smällen hur den nu kommer att fördelas.

Enligt EU-s regelverk får inget land ha en större skuldbörda än 60 % av BNP. Grekland toppar med råge skuldlistan med 175 % av BNP i skuldbörda. Jämför gärna med Sveriges skuldbörda, ca 40 % av BNP eller Estlands som är bäst med endast 10 % av BNP.

En skuldavskrivning kommer i förlängningen drabba de länder som direkt stått för lånen, men också länder som Sverige indirekt med sitt beroende av en fungerande och livlig internationell handel.

Mycket står på spel, och det sorgliga i det spelet är att de som får betala kalaset, är alls inte de som orsakat det. Ingen har kastats i fängelset, inga diskussioner förs om de riktiga skurkarna inom finans och banksektorn som gjorde skuldsättningen möjlig.

Tyvärr blir boten, precis som i Sveriges 90-talskris att de vanliga människorna får betala. I det svenska fallet genom ”lånet eller rånet” om ni föredrar det, av 258 miljarder av pensionärernas hopsparade pengar i ATP-fonderna. En stöld som nu följs upp med sjunkande pensioner år för år, och enligt de beräkningar som gjorts av den stora pensionärsorganisationen SPF kostat snittpensionären ca 46000 kronor i förlorade pengar endast räknat över de senaste åren.

Och vårt land har ca 1,9 miljoner pensionärer. Så löste pragmatiska Sverige sitt problem.

 

2015.07.01

Jarl

Som man bäddar...

Häromdagen (28.4) hölls månadens fullmäktigemöte i kommunen norr om skogen. Det var ett möte som bland annat skulle godkänna bokslutet för år 2013, ett år som kantats av insändare från verksamma inom skolan och omsorgen. Insändare som speglat frustration och oro för framtiden. Ett år när skolans anställda tvingats gå till arbetsmiljöverket med anmälningar, sedan man inte fått något gehör för sina klagomål. Och ett år där avbrotten i vattenförsörjningen varit återkommande. Ett år när besparingar i budgeten varit det styrande och övergripande målet, och verksamheten och dess anställda avkrävts underkastelse.

Men de synpunkterna var inte närvarande när kommunalrådet med sin glättiga framställning framställde verkligheten. Då fanns inte utrymme för någon ånger, då skulle som vanligt verkligheten slätas över med flosklernas mångfald. Och så naturligtvis slutklämmen att allt är under kontroll, och vi skall vara nöjda och glada.

Mot den bakgrunden höll undertecknad nedanstående anförande, som nog på ett väsentligt tydligare sätt återspeglar den verklighet som gäller i kommunen med ambitionen att vara i världsklass.

 

Anförande vid

KF möte 2014.04.28, ärende bokslut 2013.

Ordförande, Fullmäktigeledamöter.

Jag vill börja med att tacka alla de som arbetat med att ta fram underlagen till de långt över 200 sidor text vi har haft att ta ställning till i årsberättelsens olika dokument.

Jag vill också rikta ett varmt tack till alla de som inom verksamheterna slitit under hårt politiskt tryck för att göra sitt jobb. De som inte fått uppleva det stöd man borde kunna känna för sina arbetsuppgifter, men ändå strävat på. Medarbetare som i insändare och protester försökt få till stånd ett verksamhetsinriktat ledarskap, men mötts av hårda budgetkrav.

Nu berömmer sig den politiska ledningen över ett gott resultat för år 2013. Men läsare man förvaltningsberättelsen så ser man att de 75 miljoner som redovisas som det goda resultatet, är tagna ur 61 miljoner hänförligt till besparingar på budgetposter. Vidare 55 miljoner hänförligt till de AFA-pengar som betalats ut. Pengar som facken menar borde komma dess medlemmar till del. Pengar som enligt statuterna skall användas för sjukdom eller arbetsskador, men som nu godtyckligt används för att rädda uselt skötta kommuners ekonomi.

Det resultat som redovisas i handlingarna är i grunden inget resultat att skryta över. Det är ett resultat byggt på ett högt tryck på de i kommunens olika verksamheter. Kraftiga begränsningar i rätten att inkalla vikarier. Kraftiga begränsningar när det gäller investeringar och underhåll etc… Något som undertecknad lyft tidigare i fullmäktige.

Resultatet bygger också på turen att få del av alliansregerings arbete med arbetslinjen, vilket i sig inneburit de kraftiga besparingar i försäkringssystemet som motiverar till återbetalningen av AFA-pengar. Vår kommuns ledning borde ur den synpunkten tacka Rosenbad och alliansregeringen för resultatet av den politiken.

Enligt de nyckeltal som återfinns i handlingarna ser vi att skuldsättningen fortsatt är ett mycket stort problem. Det egna kapitalet är 26 699/invånare, medan skulderna är 71 690 kr/invånare. Soliditeten inräknat pensionsskulden är ynka 2,3 %, att jämföra med rikets siffra 19 %. Och med de ekonomiska nyckeltalen platsar vi som en av landets mest skuldsatta kommuner per invånare.

 NU pågår en sanering av kommunens ekonomi med drastiska proportioner. Investeringsbudgeten har använts till att göra Arken säljmässigt genom att använda 200 miljoner för att internt köpa delar av Tjänstecentrums fastighetsbestånd. Resten säljs ut för ett pris som är långt under kommunens samlade kostnader för fastigheterna. Nu säljs fastigheter som kommunen i ett historiskt perspektiv har lagt ner enorma summor på, för belopp som är att betrakta som rena realisationen.

Ur de synpunkterna, och många andra blir den glättade beskrivning som den politiska ledningen gör av årets resultat i årsberättelsen svår att förstå.

Men låt oss nu göra tankeexperimentet att de hundratals miljoner som använts till att avbetala på skuldberget hade kunnat användas på annat sätt.

·       Tänk om pengarna kunnat användas till fler pedagoger i skolorna, som stöd och hjälp för en bättre elevvård och kunskapsinhämtning?

·       Tänk om pengarna kunnat användas för att skapa bättre scheman inom omsorgens olika enheter. Bort med delade turer och in med längre tider hos de gamla som får stöd av hemtjänsten.

·       Vi skulle vilja se kulturens alla vänner få del av större resurser.

·       Och vi skulle kunna säkerställa en bättre infrastruktur på våra vägar och vår vattenförsörjning.

 

Jarl Strömbäck

 

 

 

 

Vanstyrets politik 17

Måndag den 27.1 var kommunfullmäktige i kommunen norr om skogen samlat till sitt första sammanträde för året. Agendan var i grunden väldigt tunn, så utrymme fanns för en del informationspunkter, den viktigaste var den om kommunens resultat för år 2013.

Ansvariga tjänstemän gav en saklig och bra presentation, vilken visar på  resultatet +75 miljoner. Frågan ställdes om det är ett bra resultat, en i sig högst berättigad fråga.

Resultatet innehåller nämligen en extra dusör pengar om 55 miljoner, de s.k. AFA-pengarna. Det är pengar som blivit över i försäkringssystemet, genom den skärpning av utbetalningar som regeringens ”arbetslinje” medfört. Med andra ord är det sjuka och på andra sätt utsatta personer som genom indraget stöd betalar, och den kommunala ledningen är jublande glad?

För att i övrigt få det resultat man vill visa upp har den politiska ledningen använt sig av följande skriftliga piska:

Verksamhetskostnaderna måste anpassas till intäktsutvecklingen.

För att få effekt 2013 skall därför nämnderna beakta följande:

·       Skyndsamt åtgärda befarade underskott, framför allt negativa avvikelser mot personalbudget/planerat årsarbetaravtal.

·       Aktivt pröva omprioriteringar inom nämnden.

·       Undvika begäran om tilläggsanslag.

·       Om möjligt skjuta fram kostnader som belastar driftsbudgeten

·       Om möjligt skjuta fram ej på började investeringar innevarande år – ger förskjutning av kapitalkostnader.

·       Försöka bygga upp en central reserv för oförutsedda kostnader, kan t.ex. användas för nyttjande av handlingsplan från personal.

·       Få styrningseffekter om återhållsamhet i hela organisationen.

·       Värdera projekt med medfinansiering

·       Inga anställningar ska göras förrän efter kontakt med resp. Förvaltningschef.

·       Vikariebehovet skall prövas noggrant.

·       Uppmuntra uttag av semesterdagar.

·       Analysera sjuklönekostnaderna och vidta åtgärder för att minska sjukfrånvaron.

·       Nya ambitioner inom verksamheterna får stå tillbaka under året för ordinarie verksamhet.

Det blev en lång lista tagen ur kommunens officiella dokument. I kommunen norr om skogen är det inte verksamheterna som är styrande, här styr ekonomismen verksamheterna med järnhand, och resultatet har inte låtit vänta på sig. Den på grund av sina vidlyftiga affärer kända kommunen, med dubbelt så hög skuldbörda/capita som snittkommunen i riket, har nu ett järngrepp över verksamheterna.

Resultaten är bland annat ett sedan många år eftersatt underhåll på kommunala byggnader och infrastruktur. Inom skola och omsorg är anställda förtvivlade över den arbetsbörda man tvingas bära, och arbetsmiljöverket är på väg in.

Men något beklagande hördes överhuvudtaget inte från politiskt ansvariga. Där prisade man det ”goda resultatet”.

2014.01.28

Jarl Strömbäck

 

Den tysta revolutionen

Novembertisdag när det här skrivs. Morgongympan med gänget i sporthallen är avklarad. Om en stund bär det av till dagens första möte. Men först den här bloggen.

Läs/lyssna och lär genom att klicka er in på den här länken:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=503&artikel=5668583

Där ges förklaringen till den utveckling som kommunen norr om skogen är ett skolexempel på. En Reagan/Thatcher inspirerad satsning som på några år gjorde kommunen till en av landets mest skuldsatta per/Capita. Medlet en via bolag, hejdlös skuldsättning för att som riskkapitalist gå in i projekt som varken banker eller professionella riskkapitalister intresserat sig för.

 Stöd i miljardklassen tillfördes bolag som Sekab och Domsjö fabriker, något som media vittnat om på många sätt. Stöd som gjort enskilda personer omåttligt rika, medan kommunmedborgarna sitter med Svarte Petter, skulder som slår hårt mot de lagstadgade verksamheterna.

Och piskan viner, i dagens lokaltidning (ÖA 5.11) får vi ännu ett vittnesmål, en 91-årig person med både fysiska och mentala behov nekas boende.

Samtidigt hävdar ansvariga att några köer till boenden i kommunen inte finns? Lyssna på länken, det borde vara en lämplig sysselsättning en gråmulen novemberdag.

2013.11.05

Jarl Strömbäck/SPI-Välfärden

Om lånet till hockey-museet

Så har då media i rötmånadstid valt att bekräfta det förhållande undertecknad interpellerade om i kommunens fullmäktige under våren. Nämligen det förhållandet, att det lån som så brådskande behövde tillföras MoDo Hockey i februari, ingalunda behövdes för något hockey-museum.

Vem är mest klandervärd, den lycksökare och visionär som målar upp bilden av lyckolandet på olika sätt, förutsatt att kommunen betalar ett för tillfället lämpligt antal miljoner. Eller de beslutfattare/politiker som sväljer budskapet, även när argumenten är på gränsen till bedrägliga. Frågan är än en gång aktuell i kommunen norr om skogen, kommunen som gjort sig känd för sin extremt snabba skuldsättning.

I media har och på annat sätt har under de senaste åren redogjorts för affärer som ligger långt utanför den kommunala kompetensen och det kommunala ansvaret.

Hockey-laget MoDo är inge liten förening. I verkligheten är det en av landets största sett till sin omsättning. Man borde med andra ord ha alla möjligheter att klara sin ekonomi, men varför skall man bekymra sig om det, när ett samtal med det ledande kommunalrådet och lite visionära dimbankar löser problemet?

Under åren har besluten om stöd till klubben varit återkommande. På lämpligt sätt har de varit draperade, ibland som ett lån, någon gång som köp av en ishall. Amorteringsfrihet på lån, rabatter på energi etc..

Den här gången gick visionen ut på att bygga ett hockey-museum, ett lån på 7 miljoner behövdes för det, inte banklån naturligtvis utan ett lån av den utfattiga kommunen. Och när beslutet väl var taget, lyftes snabbt som ögat 4 miljoner för att betala krisande skulder. När och om det kommer att skapas något museum återstår att se.

Tillbaka till den inledande frågan, vem är mest klandervärd, den som vill dra nytta av kommunkassan och därmed kommunmedborgarnas pengar, eller de beslutsfattare som gör det möjligt?

Lycksökare kommer alltid att finnas. Det enda rimliga svaret är beslutsfattarna/politikerna. Det är där storstädningen måste göras.

2013.08.29

Jarl Strömbäck/SPI

Relingsvägen 22

89178 Bonässund

070 6727669

 

 

Spelberoende

Kommunen norr om skogen är intressant. Den borde kunna bli en tummelplats för socio-ekonomiska doktorander, med ambitionen att tjäna till sin doktorshatt genom studiet av en kommun med alldeles egna meriter. För så måste man väl se det, när en kommunledning med absolut egen majoritet på drygt 10 år lyckas med konsten att gå från en välmående sådan, till rekordstor skuldsättning. En skuldsättning som i ett vanligt bolag skulle stoppats av bankerna långt tidigare, i de fallet skall ju tillgångarna överväga skulderna.

Och samtidigt samma förblindade oförmåga att se och erkänna sina misslyckanden. Lyckan och priset ligger alltid runt hörnet för de ledande i partiet, då skall allt visa sig vara rätt, alla beslut som kostat miljarder visa sig riktiga.

Så resonerar också den spelberoende som förlorat allt, men ändå lånar till nytt spel. Skillnaden är att han eller hon inte kan vräka över skuldbördan på andra via skatten, vilket kommunledningen kan.

Och vinnarna finns i det som annat. I betongfortet på framnäsudden huserar kommunens i särklass mest välavlönade löntagarkollektiv. Det hindrar inte att hungern efter kommunala miljoner ständigt är aktuell, mycket vill ha mer, kreativiteten flödar liksom pengarna från den kommunala kassan. Här några exempel från de senaste året.

Driftsbidrag                                           Sek=5.946.600

Anl. Bidrag omkl. etc                           Sek=      76.230

60% av drift el etc.                               Sek=     228.148

Amorteringsfrihet på lån                 Sek=2.000.000

Tjänstecentrum  sponsor                   Sek=   483.000

Köp av MoDo-hallen                          Sek=10.000.000

Skötselavtal*                                     Sek=1.808.000

Bidrag till ny ishall                             Sek= 10.000.000

Lån till MoDo-museum                   Sek= 7.000.000

*Skötselavtalet avser skötsel av is etc i MoDo-och Kempehallen. Kempehallen har skrotats, men avtalet gäller.

Och i förlängningen än fler miljoner, när kommunen i någon märklig form av desperation är beredd att kasta in miljoner på ytterligare en verksamhet i betongbunkern, nu med det internationell klingande namnet Visiting Center.

Det är svårt att ta sig ur ett spelberoende synsätt.

2013.02.23

Jarl Strömbäck

Juklappar

Så börjar då julen 2012 närma sig slutet. För många kommer den förknippas med det eviga snöandet, och därmed snöskottandet. För barnen kanske till stor glädje, det finns snö i backarna i stort sett i hela landet. 

I kommunen norr om skogen är det dags att göra en liten tillbakablick på de julklappar kommunledningen gav medborgarna det här året. 

Kommunens julklapp nummer ett får nog anses vara de drygt 1000 miljoner som på olika sätt kommunkassan måste ut med för att kompensera för kommunledningens dåliga affärer. Det medför en skatteökning om 35 öre per skattekrona. Det enskilda bolag som berörs skall inte belastas för politiska beslut man påtvingats.

Kommunens julklapp nummer två får väl den ökning av vattentaxorna med 5% som beslutades i december. Den investering i fabriksavfall och lån om 100 miljoner som vattenbolaget påtvingades kostar sina räntemiljoner. Att man i det här avseendet kommer att bryta mot lag om vattentjänster, är i så fall uppenbart.

Julklapp nummer tre får nog anses komma boende i några av kommundelarna till del. Där stängs nu 2 simbassänger, de hade behövts för att inte minst uppfylla de lagkrav som skolan har i att lära barn simma. 

Många fler julklappar kunde nog räknas upp. Till iskrigarna, kommunens förmenta räddningsplanka utdelades frikostiga miljoner under året. Driftsbidrag, övertagande av tidigare ishall för 10 miljoner, och nu 20 friska miljoner till ännu en sådan.

Prioriteringar är en politisk konst som förundrar i kommunen om skogen.

Annandag-jul 2012

Jarl S

I tempelriddares land

I tempelriddares land pekar dess överstepräster med hela handen, och folket lyder företrätt av sitt servilt kuvade ledarskap. Den historiska bilden passar väl in i kommunen norr om skogen.

Så kom det sig att nådens år 2012, i kommunen med fler istempel än i de flesta av landets kommuner av liknande storlek, ännu ett sådant bekostat av folket beslutades vid senaste fullmäktige. Glömda eller gömda var för ögonblicket kommunens mycket skakiga ekonomi. 

20 friska miljoner, som kunde använts till så mycket annat, ställs nu med rask hand till förfogande. De badande barnen i förorterna i söder med namn som Själevad och Köpmanholmen får finna sig i att deras platser för förkovran i simning och vattenlek tas bort. I tempelriddares kommun styr dess överstepräster, och folkets ledarskap bugar i underdånig tacksamhet över att få leverera beställda tjänster.

Och folket är som så ofta delat. De ca 5000 som genom sin beundran för tempelriddarnas verksamhet okritiskt applåderar? De ca 50.000 som inte går på gladiatorspelen, vill de ha en annan profil på många frågor, men räds att föra fram sina synsätt?

 2012.12.18

Jarl Strömbäck