Idrott och huliganism

Den nu pågående veckan 20-28 februari bjuder på högtidsstunder för den som vill se stor idrott i vita spår. Världsmästerskapen i längdskidåkning hålls på vår svenska hemmaplan i Falun. Låt vara inte i det vintrigaste väder, men till glädje för 10-tusentals besökare varje dag. När detta skrivs återstår ännu några lopp, men framgångarna har varit stora, inte minst för våra svenska tjejer som tagit medalj i samtliga hittills hållna lopp.

För undertecknad med egna erfarenheter från bland annat 14 vasalopp, och mängder med träningsmil utan annat mål än att må bra, är skidåkningen den prioriterade sporten. Kanske därför att egen kunskap också medför respekt för det enorma arbete som ligger bakom varje framgångsrik utövare.

Och ersättningen som utgår är minst sagt minimal, om man inte tillhör den absoluta elit som kan dra nytta av sitt namn i sponsring och reklam.

Ett annat skäl att med stor glädje se på loppen är också det kamratskap som präglar de deltagande, och då i synnerhet damerna. Där kramas man och uppträder som sanna vänner trots att man bara minuter innan kämpat med näbbar och klor för att vinna loppet. Det är väl det som är den goda idrottens kärna, så roligt att den finns kvar.

För så är det också att huliganidrotten får alltmer plats i media och därmed också i det mänskliga medvetandet. Arenaidrotter där huliganismen härjar på läktare och gator, ibland med överfallsvåld och i enstaka fall direkta mord som följd. Arenaidrotter där huliganismens slagord av olika slag, ibland får så absurda uttryck som ”Döda,döda,döda” från läktarna. Där det fysiska våldet är ständigt närvarande och inte sällan gör utövarna till medicinska fall, också med livslånga problem som följd.

I de sammanhangen blundar rättssamhället och moralens väktare. Inte sällan sitter de i den kommunala logen och smuttar på sina sponsrade drinkar, en del av vår tids politiska korruption väl draperad i påstådd samhällsnytta.

Tillbaka till den idrott som ännu bär gentlemannaskapets prägel. Visst är det en stor tröst att ändå se att den stora publiken vill se, och ge den idrotten sitt bifall. Gärna mer av stor och god idrott, och mindre av huliganism och våldsförhärligande i idrottens namn.

2015.02.27

Jarl Strömbäck

Sveket mot kvinnorna

Sveket mot kvinnorna

Det så kallade nya pensionssystem som beslutades för 20 år sedan, var den största nedmontering av ett av välfärdens fundament som gjorts i vårt land. Det stod inte uppenbart för den oinvigde, men det borde inte varit någon hemlighet för de politiker från landets ledande partier, som trumfade igenom systemet.

För att förstå dess implikationer kan man läsa de böcker som bland annat förre generaldirektören KG Scherman skrivit. Han var en av de ledande tjänstemännen bakom förändringen, och är nu en av dess starkaste kritiker.

Det som kanske är allra mest stötande i övergången till det nya systemet, är hur utomordentligt tydligt spetsen är riktad mot kvinnorna. Med de skrivningar man gjorde, rycktes tryggheten totalt bort för 100-tusentals kvinnor, något som totalt bröt mot de jämställdhetssträvanden som man samtidigt hela tiden driver.

Bakgrunden till det påståendet är enkelt att förstå. I det fina ATP-systemet utgick vid pension en ersättning om 80 % av tidigare lön, baserat på de 15 bästa åren av intjänande, och att man lönearbetat i 30 år. Den mallen gav kvinnorna utrymme att vara hemma under småbarnsåren, 10-talet år, något som var bra för både föräldrar och barn. Och så har också skett under de år mellan 1959 och 1995 ATP-systemet verkat, i väldigt många familjer. Tryggheten låg inbyggd i ATP-systemet, det gav utrymme för ett normalt familjeliv.

Den tryggheten plockades totalt bort i det nya pensionssystemet. Där bygger ersättningen på ett genomsnitt av lönen baserad på 40 år i arbetslivet. Den som är ensamstående, haft ett rimligt familjeliv under småbarnsåren, får nu betala med kraftigt sänkte pensioner. För dem handlar det om existensminimum och gamla besparingar när man skall få balans i verkligheten och betala sina räkningar. Det absoluta flertalet är kvinnor.

Och fattigdomen räknat efter EU-normen ökar nu år från år i vårt land, och har passerrat 200,000. Flertalet är kvinnor som arbetat deltid eller del av livet för att hinna med det som hemarbetet kräver.

I dagens läge ser vi också hur stressen i det som kallas familjepuzzlet är ett ständigt problem för dagens unga familjer. Man är medveten om att trygghetssystemet rivits itu, och priset får de och barnen betala. Har vi tid och råd med barn, är säkert en återkommande fråga i många ungas värdering av framtiden.

När man för 20 år sedan med falska argument skapade det ”nya pensionssystemet”, ryckte man undan mattan för den trygghet och välfärd som kännetecknat en 30-årig period i vårt land. Och priset betalas nu av de som allra mest behöver den.

2015.02.22

Jarl Strömbäck

Tidsspegel

Fredag morgon och morgongympan med gubbgänget är avklarad, bastusittningen och samspråkandet likaså. En viktig hållpunkt i dagens program därmed klar.

En annan sådan är den att ta del av nyheter och annat via media. Där återfinns Västernorrlands kanske fyndigaste krönikör av och till, namnet är Jacke Sjödin.

Han kommer här med dagens rim som är mer än så, en spegelbild av vårt svenska samhälle i februari 2015. Den spegelbilden förtjänar att spridas, och Liberala Vindar medverkar gärna till det, så håll till godo:

I varma, fina hem och hus
Vi ser hur lampor lyser.

Men det som sker i lampans ljus
Gör ändå att vi fryser.
Där vädras hot, där vädras hat,
Där vädras framför allt
En sanning om ett nytt klimat
Och det är mycket kallt.

 

Man blir beklämd och tyngd och brydd
När folk ur menigheten
Om natten spyr sitt hat i skydd
Av anonymiteten.
Där folk i redan öppna sår
Strör kilovis med salt.
Vi månne går mot ljummen vår,
Men vinden blåser kallt.

 

Vad är det som ses föregå
I allehanda länder
När vi står tyst och tittar på
När alltihopa händer?
Jag eldar i kaminen när
Jag skriver denna spalt,
Men känner ändå att det är
Rent överjävligt kallt.

Av Jacke Sjödin

Återgivet 2015.02.20

Jarl Strömbäck

 

 

Mönstret går igen 3.

Kylig vintervind blåser med kulingstyrka när jag på eftermiddagen skidar runt i av nerflugna barr smutsade spår. Det blir ingen höjdarupplevelse idag, men så skall ju dagarna vara olika.

I bilen på vägen hem hör jag rapporten. Den ryska övermakten i Ukrainakriget, lovar att de ukrainska styrkorna skall få dra sig tillbaka utan strid, om dom bara lägger ner sina vapen.

Så talar den övermakt som för bara timmar sedan förhandlade med ledande EU-politiker och den ukrainske presidenten om vapenvila. Så talar den som ser kriget som sitt vapen, och utnyttjar den fredssträvan som är sanna demokratiers kännetecken.

Så agerade Hitler när han prövade sina trupper och sin krigsmaskin i det spanska inbördeskriget, och senare med hot som vapen fick de franska och engelska ledarskapen att falla tillföga. De offrade de franska gränsområden och det tjeckiska Sudet området, men undslapp inte kriget.

Och så agerar Putin nu i Ukraina efter att ha kväst demokratisträvandena i Tjetjenien och satt förmynderiets stämpel på Georgien och andra kaukasiska stater. Finns det någon som tror att eftergifterna till den ryska maktmaskinen kommer att stanna vid Krim, Donetsk och Luhansk?

Var tid har tyvärr sina tyranner, vissa mer förslagna än andra. Goebbels propaganda har nu sin motsvarighet i de särskilda centra den ryska maktmaskinen organiserat med uppgift att infiltrera sociala medier. Den sprids i brev till europeiska politiker som avser att sprida rädsla och tveksamhet bland dem. Och den sprids som ett stöd till den politiska opposition som också i demokratiska länder verkar, utan att ha de demokratiska idealen som slutligt mål.

Demokratier demonteras lättast när fel ledarskap får de möjligheterna. Mönstret går igen, och i hotet mot fred och demokrati är tveksamheten dess följeslagare. Hög tid att EU tillsammans med USA markerar var gränserna går, förr eller senare måste det ske. Priset för tveksamheten kan bli långt högre än det för att försvara de internationella traktat som fred och säkerhet bygger på.

2015.02.16

Jarl Strömbäck

Demonstration mot vindkraftsvansinnet.

Lördag den 14.2 hålls en stor demonstration mot den galet stora utbyggnaden av vindkraft som sker i Västernorrland. Nedanstående är ett upprop som media kommer att få del av vid mötet. Ett möte som handlar om livsvillkoren, och överlevnadsvillkoren för stora befolkningsgrupper i Norrlands inland.

2015.02.13

Jarl Strömbäck

 

 

Ramsele 2015-01- 28

Vi kräver ett moratorium i fortsatt vindkraftsutbyggnad i

Västernorrlands och Jämtlands län

I våra båda län planeras för en gigantisk utbyggnad av vindkraft. En av de största aktörerna är

SSVAB som ägs av det svenska företaget SCA och det norska Statkraft. Detta företag har

under året tagit flera vindkraftparker i drift. Klagomålen på störande buller strömmar nu in

från närliggande byar. Till detta kommer att det finns uppenbara risker för iskast från dessa

vindkraftverk vilket medför allvarliga begränsningar av allemansrätten. Dessa parker ingår i

ett större område inom vilket planeras för över 500 vindkraftverk. Vi menar att här pågår en

exploatering som saknar motstycke.

Vi anser att tillstånd beviljas trots brister i beslutsunderlag, vilket är ett brott mot

lagstiftningen och Miljöbalkens hänsynsparagrafer.

En allvarlig brist gäller bullerspridning från dagens gigantiskt höga och stora vindkraftverk.

Det är väl belagt i ett stort antal studier att de beräkningsmodeller som används för att

förutsäga bullernivåer inte tar hänsyn till alla de olika faktorer som påverkar hur buller sprids

i vårt kuperade norrländska skogslandskap med stora höjdskillnader mellan dalgångar och

bergområden/eller höjdområden samt varierande klimat.

Vi vill peka på följande brister i de beräkningar som ligger till grund för de bullerkartor som

redovisas i Miljökonsekvensbeskrivningarna (MKB).

1.Bullerspridning påverkas framför allt av temperaturförhållanden i luftlagren men

också av förekomst av regn och snö. Ofta förekommer så kallad temperaturinversion

vilket medför att buller sprids i ett luftskikt nära markytan. Ett förhållande som ofta

förekommer under kvällar och nätter under höst, vinter och vår. Genom detta

kommer buller att spridas över mycket större områden än vad som redovisas i MKB

och med förhöjda bullernivåer som resultat

2.Fastigheter som ligger i vindskugga, dvs att vindhastigheten är avsevärt lägre än vid

vindkraftverken, drabbas av en förhöjd bullernivå. Detta förhållande redovisas aldrig

i MKB trots att det finns angivet i Naturvårdsverkets regelverk.

3.Ett stort problem både vad gäller driftssäkerhet och bulleralstring är isbildning på

vindkraftverkens rotorer. Denna företeelse kan höja källstyrkan med 10-15 dB(A).

Detta belyses ej i MKB. Det finns idag dessutom ingen säker metod att förhindra

isbildning.

4.Landskapets topografi påverkar bullerspridningen i stor utsträckning. Interferens av

ljudvågor och ekoeffekter påverkar ljudbilden och kan vara mycket varierande

beroende på turbulens i lufthavet. Detta belyses ej i MKB

Sammantaget medverkar dessa brister vid beräkning av buller till att vissa orter tidvis

drabbas av besvärande bullerstörningar långt utöver vad man förväntat sig. Detta bekräftas

även av ett stort antal vittnesmål från personer som bor på dessa orter. Grava störningar kan

tidvis förekomma på avstånd som uppgår till 5-10 kilometer. Ett lågfrekvent ljud dominerar

på dessa avstånd. På sina håll upplevs störningarna mer inomhus än utomhus.

Dagens praxis att samma företag som har upprättat bullerkartor också kontrollmäter samma

projekt är helt oacceptabelt. Vi hänvisar till ÅF som tydligt exempel.

Vi ställer med anledning av dessa förhållande följande krav:

- Vi kräver en detaljerad redovisning av vilka värden som olika parametrar givits i den

beräkningsmodell som ligger till grund för de bullerkartor som redovisas inför

länsstyrelsens tillståndsbeslut.

- Vi kräver att kontrollmätningar av bullernivåer skall utföras av företag eller institutioner

som inte har ekonomiska relationer till vindkraftsföretaget.

- Vi kräver att kontrollmätningar genomföres under en längre period så att normalt

förekommande årsvariationer i klimat finns representerade.

- Vi kräver att detaljerade program för kontrollmätning upprättas och att dessa göres

offentliga för opartisk granskning.

- Vi kräver att mätningsrapporter granskas av opartisk expertis

Vi anser vidare att man måste beakta att det norrländska skogslandskapet är mycket tyst. Att

inte ta denna hänsyn betraktar vi som en exploatering av vår livsmiljö.

-Vi kräver därför som minimum att Naturvårdsverkets regel att 35 dB(A) gäller som tillåten

högsta bullernivå.

Det finns inget vetenskapligt stöd för att använda nuvarande bullergräns på 40 dB(A) som

praxis. De studier som stöder denna gräns har utförts i en miljö med högre bakgrundsnivå på

buller än i vår miljö och med små vindkraftverk i förhållande till de som nu uppförs i våra län.

-Vi kräver därför att en sociologisk studie snarast initieras för att kartlägga samband mellan

bullernivå och störningsgrad för den typ av installationer vi har i vår miljö.

Det är numera ett accepterat faktum att vindkraftverk i vår miljö kan kasta isstycken vilket

medför stora risker för skador på människor, djur och natur. Is kastas från de snabbt

snurrande rotorerna upp till 400 m och längre. Från vindkraftverkens torn kan is kastas upp

till 200 m vid stark vind. Dessa uppenbara risker har medfört att skoterleder måste flyttas

samt att avstånd på över 400 m måste respekteras vid av allmänna vägar . Risker för iskast

innebär stora inskränkningar i allemansrätten under en stor del av ett år. Den begränsar

också möjligheterna att bedriva skogsbruk under riskperioden som kan sträcka sig från

september till april. Detta är i sig ett brott mot människors grundlagsskyddade rättigheter. Vi

anser därför att områden med vindkraftverk skall betraktas som industriområde och förses

med stängsel.

- Vi kräver att vindkraftsparker på grund av risker för iskast skall likställas med

industriområde och förses med stängsel

Därutöver finns en rad andra sakförhållanden som bör utredas närmare. Vi vill peka på

problem för närboende och allmänhet när det gäller svepande skuggor, ljusblixtar nattetid,

risker för minskade fastighetsvärden, påverkan på jakt, hinder för allt friluftsliv i parkernas

närhet, stor minskning av produktiv skogsmark på grund av nya vägar och nya grustäkter,

kraftledningsdragningar, påverkan på natur och kulturmiljöer, djurlivet i spåren av en

utbyggnad. Konsekvenser för kommun, län när det gäller alla näringars långsiktiga

påverkan och utveckling samt arbetstillfällen, turism/besöksnäringen, inflyttning,

avflyttning.

Vi bifogar en sammanställning över kunskapsläget när det gäller vindkraftens påverkan på

den lokala miljön, bilaga.

Vi som kräver detta är alla drabbade eller kommer att drabbas av olika vindkraftsprojekt i

de två länen.

Allt tyder på att vindkraftsutbyggnaden i våra båda län sker alltför snabbt, med uppenbara

brister i beslutsunderlag samt sker helt i avsaknad av erfarenhet av denna typ av verksamhet.

Vindkraftindustrin är en areell näring vars påverkan på miljön är vittgående. Det saknas såväl

analyser som risk- samt säkerhetsbedömningar och den eftertanke, som fodras i

lagstiftningen för att ta tillvara medborgarnas bästa och för länens framtid.

Detta måste stoppas nu! Vi kräver därför ett moratorium där:

All vidare vindkraftsutbyggnad stoppas i Västernorrland och Jämtland, tills en både

genomgripande analys och opartisk utvärdering av för oss drabbade viktiga

sakförhållanden redovisas.

Att den som drabbas ges tolkningsföreträde och tales rätt, gällande den påverkan som

dessa vindkraftsetableringar har på våra liv, vår hälsa, livsmiljöer samt framtid för

kommande generationer.

Arbetsgruppen för livsmiljö i Sollefteå Byalaget i Fullsjön

Finnmarkens Bygdeförening Medborgare i Borgvattnet

Initiativet Värna Finnmarken Byalaget i Sörviken

Föreningen Livskvalitet vid Fjällsjöälven Byalaget i Görviken

¨

Mönstret går igen2.

För den som följt bloggen en längre tid, är undertecknads kritik av den nuvarande politiska ledningen i Ryssland ingen hemlighet. Med sina rötter i den ryska säkerhetstjänsten KGB, var valet av Putin liktydigt med en total nedmontering av den spirande ryska demokratin.

Så har det också blivit, media är kvästa eller skrämda till underkastelse. Regimkritiker mördade eller oskadliggjorda på annat sätt. Namn som Politkovskaya, Estemirova, Chodorkovski och Litvinenko är bara toppen på det isberg av förtryck som trycker ner en levande demokrati.

Ibland kan det vara intressant att gå tillbaka i sina egna förutsägelser. I bloggen ”Mönstret går igen” den 7 dec 2007, målade jag en bild av den ryska utvecklingen, som så här 8 år senare är skrämmande sann.

Militariseringen har fortsatt liksom undertryckandet av en verklig demokrati. Hoten mot grannländer är ständigt närvarande, just nu är det Ukraina som är utsatt, vem blir det imorgon? Och politiken bygger på precis samma agerande som det tyska innan utbrottet av andra världskriget. Ockupation av andra länders områden. Utnyttjande av den ovilja att ta konflikt som de demokratiska länderna känner.

Ser vi nu upptakten till en stor väpnad konflikt byggd på ständiga ryska framstötar via bulvaner och elittrupper vilka man förnekar ansvar för? Kommer Europa och den demokratiska världen att upprepa Chamberlains misstag från 30-talet, eller har man förmågan att visa styrka mot det ryska hotet?

Att lilla Sverige nu används som lekstuga för ryska miniubåtar är i det sammanhanget inget att förvåna sig över. Ryssen är så övertygad att svensken inte får använda verkanseld i jakten på ubåterna, att man tämligen riskfritt kan leka sin katt-och råtta lek i våra skärgårdar.

2015 ser ut att bli ett viktigt år, så här 70 år efter att den förra världsbranden släcktes.

2015.02.08

Jarl Strömbäck

Februari 2015

Vinter i landet i norr. Och i år är det många platser som upplever nya rekord vad avser snömängden. Det blir mycket snöskottning, för villaägarna i staden norr om skogen gäller det också att ta hand om den gatusnö, som kommunen föredrar att vräka in på de boendes tomter och garageinfarter, istället för att ta hand om den. Så uppträder också makten när den vill.

I ett annat och mer globalt perspektiv får vi nu alltmer via media del av krigets ansikte i vår upplysta tid. Borta är de koder som man för snart hundra år sedan skapade för att bevara något av medmänsklighet i krigssituationer. Krigsfångar skulle skyddas under fångenskap, civilbefolkningen likaså.

I dagens konflikter ser vi det motsatta, ett urskillningslöst mördande också av obeväpnade civila, vare sig de är del av konflikten eller inte. Civilisationen krackelerad i mellanösterns krig, och nu också i Ukraina. Är det då så konstigt att vi upplever de största flyktvågorna sedan andra världskrigets slut för 70 år sedan.

Utveckling leder till framgång heter det, men vad bevisar den nuvarande utvecklingen? Att de krigiska i slaktmaskinen IS, till stor del består av ungdomar från det som annars brukar kallas de rika länderna? Viken utveckling är det, och vad kan det innebära på sikt?

Ansvaret är djupare än att läggas på lokala konflikter, de skall matas med resurser för att kunna fortsätta sitt förstörelsearbete. I det avseendet är cynismen oändligt stor hos de makter likt Putins Ryssland, som matar konflikterna med vapen och resurser, alltmedan man strypt det egna landets media, och på alla upptänkliga sätt försöker framställa sig som offer.

Offren är annars oändligt många, nu reses frågan allt häftigare var ansvaret och kostnaderna för att hjälpa alla de som behöver hjälp, skall läggas. Också i vårt land har nu den frågan landat på de etablerade partiernas bord. Och vad gör man med återvändande IS-mördare? Skall man som vissa föreslår göra dem till bygdens hjältar med en gräddfil till utbildning och arbetsplatser? Eller skall de lagsökas för sina krigsbrott?

Där pågår med största sannolikhet diskussioner som vi så småningom får del av, delar sipprar ut redan nu som lämpliga trevare i debatten, för att pröva opinionen.

2015.02.04

Jarl Strömbäck