Påsk och media

Ett strålande väder präglar påsken detta år, inte minst här på landets västra kust. Solen skiner över ett spegelblankt hav när vi på förmiddagen stävar ut mot kustbandets öar. Ombord finns ett par av barnbarnen, de är dags för årets första gemensamma utflykt. När vi närmar oss ön ser vi att badbryggan är utlagd på utsida piren, och väl i hamn får vi en av de sista lediga platserna. Det vackra vädret har lockat många ut i skärgården, och hamnen är full av gästbåtar, trots att vi bara är i april månad.

Påsken har säkert innebörd för de flesta, för många är det den största kyrkohelgen. För andra en helg med möten i familjen och vänkretsen, eller kanske skidåkning i norr på den  sista fina skarsnön. När det är så himmelskt fint att få skejta fram på nattfrusen hård skarsnö. Allt har sina njutningar tänker undertecknad när barnbarnen ror iväg med jollen på årets första roddtur i hamnbassängen.

Och ute i den stora världen rapporteras allt mer om den skada på demokrati och tillit som Brexitomröstningen och dess tillämpning nu orsakar i det brittiska samhället. Ingen prövning sedan krigsslutet har varit starkare än denna, ännu olösta omröstning. Nu väcks också frågan om medias roll i det hela. England har burit på ett storebrorskomplex i många avseenden och historiskt. Dess historia som ledande imperialist, den tid när “Rule Britannia” var verklighet, präglar än i denna dag mångas val av självbild. Också den som fanns med inför brexitomröstningen. Ledande media anses ha varit partiska för ett utträde, om inte direkt, så genom att inte på ett opartiskt sätt ha granskat följderna av ett utträde, och gett det scenariot sin givna del av beslutsunderlaget. Och viljan att erkänna det egna ansvaret i det här skeendet är liten.

Media kallas ofta den tredje statsmakten, och det med stort fog. Genom sin spridning och genomslagskraft väljer man dagordningen för den allmänna debatten och hur den prioriteras. Nu anklagas engelska media för att de inte inför Brexit omröstningen gav väljarna en rimligt god bild av följderna med ett brexit. Ur det har också det kaos vi nu ser uppstått, och över tid förvärrats och blivit till ett sönderfall i tillit från väljarna till det demokratiska systemet och dess ledarskap, politikerna.

Ansvaret för den utvecklingen lastas gärna helt över på politikerna, men både i USA och England ser vi nu följderna av en utveckling där media inte längre uppfyller kraven på en opartisk spegling av utvecklingen, utan väljer sida för den ena eller andra politiska åsikten.

Problemet är inte nytt, i de auktoritära regimerna tar statsmakten på ett eller annat sätt kontrollen över media. I demokratierna har vi strävat efter en obunden och kritiskt granskande press och media.

Inga demokratier överlever utan det fria ordet och medias obundna och kritiska granskning av ledarskap och beslut.

2019.04.21

Jarl S

Macron i media

Strålande vacker denna tidiga marsmorgon. Efter en frostig natt, en värmande sol och inte ett moln på himlen. Veckoslutet har bjudit på fin skidåkning från Holmenkollen och Östersund. Egna minnen från en vinter som medlem i Norske Skifremmedet, och de många och krävande träningspassen på Frognerseteren, det område som skidtävlingarna omfattar. Och TV har bjudit på en mycket tänkvärd och välgjord tolkning av Victor Hugos “Les Miserables”. Kampen mellan det onda och det goda, en aldrig sinande kamp.

Ute i vår stora omvärld har den franske presidenten Emmanuel Macron i en omfattande artikel i ledande media världen runt, tydliggjort sin syn på EU-s roll i vår oroliga tid. Med de synsätt han redogjort för, vill han av allt att döma nu också ta ett eget ansvar för unionen, i någon mån också axla den dominerande roll som den Angela Merkel så väl förvaltat under sina många år i unionen.

Macron lyfter fram de hot mot EU-s sammanhållning som nationalistiska rörelser i olika länder utgör, och som BREXIT blivit en symbol för. Påminnelsen om varför kol-och stålunionen, EU-s vagga skapades, är viktig i en tid av ökad historielöshet hos nya generationer medborgare. Och nationalismen i sina mer utvecklade former, bygger på intolerans och ökade klyftor mellan människor och nationer. Grunden för alla krig, alla krigs moder.

EU behöver den debatt Macron lyft inför de kommande EU-valen i maj. Partier i olika länder med nationalistiska synsätt har tidigare inte deltagit i EU-valen eftersom man sett EU som en politisk motpol mot den egna ideologin, De partierna mobiliserar nu för att i valet vara med och med målsättningen att också få så stort inflytande i EU som möjligt. Hur det inflytandet i så fall skall användas, och med vilka syften återstår att se.Givet de partiernas agenda, så kommer det inte att gynna den fredsrörelse som är EU-s absoluta grundbult.

Macrons artikel har applåderats av många kloka person, liksom den ratas av de som inte vill se ett starkt och liberalt drivet ledarskap i den europeiska Unionen. Nu prövas sammanhållningen i unionen mer än någon gång sedan den skapades.

2019.03.11

Jarl S

Stad i ljus, och facebook

Årets första julbord åts den gångna helgen i restaurangen på Gothia Towers 28-e våning. En strålande fin kväll, med stadens ljus utspridda likt pärlband i alla riktningar. Och en fullmåne som lyste likt en extra lampa över himlen. Topprestaurangen erbjuder en verkligt vacker vy, när vädret så tillåter.

 

Liseberg från våning 28.

I övrigt fortsätter den politiska dokusåpa som blivit följden av valet i vårt land för snart 3 månader sedan. Nu skall troligen avgöras om det blir nyval, eller den socialdemokratiska ledningen får med sig Centern och Liberalerna och därmed dödar alliansen. Något som i så fall troligen leder till att ett nytt stort konservativt block skapas. Sverigedemokraternas drömscenario förverkligas.

Intressantast ändå de senaste dagarna har TV-dokumentären om Facebook varit. Den skapelse som gjordes av en entusiast på universitetsnivå utan mer högtflygande mål. Men som omedelbart fyllde ett kommunikativt behov hos en ung publik, och därmed påbörjade sitt närmast osannolika triumftåg över världen. Facebook är numera sociala mediers  obestridda mästare. Men också ett media som genom sin öppna konstruktion, gjort det möjligt att på ett sätt som aldrig förr, manipulera de stora massorna genom att driva avancerad propaganda, förklädd till nyheter och informationer.

Den dörren har blivit en drömsits för de auktoritära regimer, som vill destabilisera det demokratiska samhällena. Nu står det klart genom djupgående undersökningar, att både Brexit-valet i Storbritannien, och presidentvalet i USA har påverkats starkt av de manipulativa inlägg som producerats i Ryssland, men i Facebook framställts som inlägg från engagerade personer boende i England respektive USA. Genom att driva på motsättningar i synsätt på områden som EU-samarbetet, invandring och vapentillgång, har man lyckats påverka det brittiska och amerikanska valen på ett sätt som aldrig förr i modern tid.

Att Facebooks olika ledande personer nu erkänner att systemet missbrukas på ett sätt man inte förutsåg, är en klen tröst. Auktoritära stater som Kina och Ryssland, väljer själva att starkt begränsa sina medborgares tillgång till internationell kommunikation. För demokratierna återstår att finna medel att kontrollera, att man inte blir offer för krafter vilkas främsta mål är att skapa kaos i de länder man angriper.

Utvecklingen i USA är i det sammanhanget ett varnande, för att inte säga skrämmande exempel.

2018.11.27

Jarl S

Oktoberdag 2017

Solens strålar värmer efter en kylig natt. En oktoberdag när den är som allra bäst. En efterlängtad sommardag efter dagar med regn och blåst. Kommande natt skall tillbringas i hamnen, som del av den båtsamverkan som finns för att stoppa stölderna i småbåtshamnarna.

Ute i den stora världen diskuteras nu den hjälp som delstaten i USA Puerto Rico behöver efter de orkaner som drabbat ön. När presidenten Trump besökte ön några symboliska timmar, var det i huvudsak för att förnedra både dess folk och ledning. Enligt honom så är det tydligen inte orkanen och dess verkningar som är problemet, utan dess ledning och folk som är “lata och inkompetenta”. Så talar överheten som ser som sin främsta agenda att splittra istället för ena och läka nationen.

Efter den blamagen, var det dags att Las Vegas efter masskjutningen där fick ett besök. Också här lämnade språkbruket en minst sagt fadd smak när han berömde polisingripandet som “ett mirakel”, samtidigt som samma poliskår inte på något sätt kunde förhindra att 59 personer dödats och 500 sårats mer eller mindre. Och förövaren som tveklöst hade kallats en terrorist om han varit invandrare, blir i Trumps tappning en ensam galning. Detta trots att alla intervjuer med bekanta till personen, talar om en i högsta grad “normal” person. De amerikanska vapenlagarna, eller bristen på dem om man så vill, har ett återkommande pris i form av oskyldigt mördade människor.

När sunt förnuft inte längre bär, då återstår satiren. Och just nu har satir programmen i amerikansk TV högtidsstunder, sorgligt men sant. Donald Trumps agerande ligger långt utanför det som man normalt förknippar med presidentskap. Samme Donald Trump som innan han blev president skriftligen varit en motståndare till de vapenlagar som gör skjutningarna möjliga, samme person är nu deras försvarare, sedan han sponsrats med 36 miljoner usd på vägen till sitt presidentskap.

Mr Trumps signatur är att härska genom att söndra. Genom sina ageranden syftar han till att bryta ner den gemenskap det amerikanska folket burit som en grundplåt i sin identitet. Splittringen som på det sättet skapas gör världen alltmer osäker. Må bara senaten och representanthuset, tillsammans med fria och oberoende media, ha styrkan att neutralisera galenskaperna från vita huset.

2017.10.06

Jarl

Propagandakriget

Valet av president i USA år 2016, blev också valet när den storskaliga propagandan skapade en president. Utan det verktyg som cybertekniken gett oss, hade det resultatet aldrig kunnat uppnås. Redan under valrörelsen blev det känt att ryska propagandacentraler öste ut meddelanden till stöd för Trump och till nackdel för Hillary Clinton via fingerade meddelanden på sociala media. För läsaren framstår avsändaren som en amerikansk medborgare, medan meddelandet i själva verket kom från en rysk “trollfabrik”. Så beskrivs tillvägagångssättet nu via de undersökningar i USA som fortfarande pågår.

Människan är nyfiken och på det sättet sårbar. Nyheter som upplevs som speciella delas vidare, och fördubblingstakten blir fort mycket snabb. Så kan en fejkad nyhet på kort tid nå miljontals läsare, och påverka deras val av synsätt. I USA gav det Donald Trump ett ämbete han aldrig fått utan det stödet, men den ryska påverkan stannar inte där.

Framgången i USA inspirerade helt klart till samma handlingssätt i andra val. I Frankrike vann Marcon, trots ryska inspel även där, men kanske var de franska väljarna mindre påverkansbara. Nu handlar det om valet i Tyskland, det viktigaste av alla valen i Europa, både för landet i sig som för det europeiska samarbetet.

P

Propagandabild mot Merkel

Där angrips nu Angela Merkel på samma ursinniga sätt som Hillary Clinton utsattes för. För den ryska ledningen är Merkel ett rött skynke. Hon är väl insatt i den sovjetiska mentaliteten, uppväxt som hon är i Östtyskland och under den diktaturen,. Språket ryska behärskar hon sedan den tiden, och är en mycket rutinerad politiker. Men den storm som nu piskas upp via sociala medier mot henne, är ett angrepp på demokratin som inte kan underskattas.

Återigen påminns vi om att totalitära regimer använder det demokratiska samhällets mekanismer för att rasera det som man inte vill kännas vid, nämligen det öppna demokratiska samhället. Putins Ryssland, Erdogans Turkiet, båda är de nu ledande företrädare för propagandakriget, samtidigt som de totalt tagit kontrollen över vad som får sägas, skrivas och göras i sina egna länder.

Propagandakriget är en realitet i vår tid.

2017.09.19

Jarl

Uppvaknandet

Ett halvår har gått sedan USA fick sin nu så kontroversielle president. Successivt har försvarandet av hans minst sagt bisarra utspel, ersatts med med växande motstånd. Ett motstånd som inte bara finns i det mediala USA och hos demokraterna, utan nu också återfinns i betydande grad i det republikanska parti som han anses företräda.

Allt fler röster höjs nu för att Donald Trump skor sig på ämbetet, genom att förlägga olika besök till sina hotell eller golfbanor. Att han i sitt agerande uppträder som om presidentämbetet var del av hans ekonomiska imperium. I sitt auktoritära agerande hotar och kränker han de som har avvikande synpunkter, oberoende av var de synpunkterna kommer från.

En president som istället för dialog och förankring, väljer att ständigt skicka ut anvisningar och direktiv via twitter, är knappast vad man kallar normalt i ett politiskt och demokratiskt samhälle, där just förankring av tunga beslut är norm och del av demokratin. Så långt har det här nu gått, ett ifrågasättande av hans lämplighet blivit allmänt och omfattande.

När nu den rikstäckande tidningen Newsweek, tar upp fenomenet Donald Trump, så är det under rubriken “The Lazy President”. Den late presidenten som inte gillar demokratins principer för ledarskap, och envist söker genvägar för att få igenom sina beslut. Vi har sett honom skriva under beslut vilka sedan stoppats i lag prövningar. Vi har sett honom byta ut och sparka ledande personer, på ett sätt som knappast hör hemma i en demokrati. Och vi har sett honom använda sig av sin familj på ledande positioner, personer utan någon erfarenhet av de uppdrag de fått. Allt ett led i att  skapa egen kontroll över verksamheter utanför det egentliga ämbetet.

Nu mörknar molnen på den Trumpska himlen i takt med att allt fler av också de republikanska ledarskapet insett att Trump inte i första hand arbetar för det amerikanska folket. En  person som vill beröva 22 miljoner av de fattigaste i samhället deras  sjukvård, är bara ett exempel på den galenskap som präglar den nya administrationen.

När nu den boll som heter motstånd och förståelse börjat rulla, kan man bara hoppas att det på sikt också innebär att Trumps inflytande i amerikansk politik blir en parentes i den amerikanska historien.

2017.08.04

Jarl

Svenska drömmar

Det är en strålande vacker morgon när jag vid 7-tiden tar min morgonpromenad. När jag närmar mig torget vid vattnet och kongressbyggnaden, ser jag en mängd människor stå på torget. Varför en lördag morgon när det normalt är tomt och öde?

När jag kom lite närmare ser jag att det är en lång ringlande kö, redan denna tidiga stund något hundratal personer, alla unga. En del med instrument på ryggen. Nyfikenheten blir alltför stor, så jag går fram till kön och frågar vad man köar till denna tidiga morgon. Det är uttagningarna till TV4-as Idolprogram blir svaret.

 

Köande till Idol 07 på morgonen

Var tid har sina drömmar. Under uttagningarna till det populära ungdomsprogrammet skall 1000-tals ungdomar granskas. Många kommer att få presentera sig och sina planerade framföranden. Ett fåtal kommer att få presentera sig för den stora landsomfattande publiken i det slutliga TV-programmet.

Just detta, att skapa program där media lyfter möjligheter, har blivit en framgångssaga för programmakare. Årets mästerkock, danstävlingar och en rad andra liknande program har blivit en allt vanligare företeelse i programtablåerna. Kostnaden för de som uppträder är liten, det är media som är kung. Man kan välja och vraka när det gäller val av deltagare. Underhållning som business när den är som allra tydligast.

För flertalet som köar förblir allt en dröm. Men för den som lyckas ta sig hela vägen fram till någon av de främsta platserna i konkurrensen, väntar berömmelse och kanske också en ny framtid. Det var med ärligt uppsåt jag önskade de köande lycka till under under dagen.

2017.03.11

Jarl

Motståndet växer

Sömnig söndag morgon på landets västra kust. Nattens regn har rensat bort de små ytor av is som tidigare nätters kyla skapat. Nu är temperaturen åter tillbaka på plusfältet. För skidvänner som undertecknad är det högtidsstunder, med VM-tävlingar i Lahtis och vasaloppsvecka. 14 egna vasalopp finns kvar som starka och positiva minnen. Men låt dem så förbli.

Här i närområdet har klimatförändringarna gjort att någon skidåkning på natursnö inte finns, återstår de inomhusbanor som nu har börjat växa fram. Det kostar att använda dem, och naturupplevelsen är lika med noll, men nu skall den i alla fall få besök. Skidorna är framtagna och klara.’

Och ute i stora världen växer motståndet mot Trumpismen och det den ser ut att föra med sig. Angreppen på media, möter nu ett alltmer tydligt motstånd. Faktagranskningen av alla utspel från Trumplägret granskas alltmer ingående. Angreppen på konstitutionen och sätten att kringgå dess värdegrund, möter nu ökande och kvalificerat motstånd. Det kan synas märkligt att Trump som har media att tacka för sin valframgång, inte vårdar den relationen, utan istället gjort media till sin huvudmotståndare.

Hoppfullt är det i vart fall, att den avvaktande attityd som präglat inställningen inför tillträdet av ämbetet, nu alltmer byts ut mot ett öppet ifrågasättande. När 35 ledande psykiatriker i ett öppet brev förklarar att Trumps uppträdande är sådant att man ifrågasätter hans mentala hälsa, och därmed lämplighet som president. När juridisk expertis nu går samman i nätverk för att skydda den amerikanska värdegrunden, mot de återkommande angreppen från Trump-lägret, då är det hoppfullt och bra.

Nu börjar också agerandet inför mellanårsvalen i USA. Många är de senatorer som är rädda för att de skall bli bortröstade som ett resultat av Trumps dokumenterat dåliga opinionssiffror. Ingen annan president i modern tid har varit mindre populär än Trump. Lögner, angrepp och överdrifter har ett pris. Någonstans i en, kanske nära framtid, måste det resultera i åtgärder.

Det ryska exemplet, som Trump tydligt hyllat, får nog svårare att bryta ner den amerikanska demokratin, än som var fallet i Ryssland.

2017.02.26

Jarl

Propagandakriget

Nytt år, nya förutsättningar brukar det heta. Det är sannerligen ett adekvat begrepp också detta år. För med det nya ledarskapet i världens ledande nation, den i USA, förpassas vetenskap och kunskap till utvisningsbåset, och de “alternativa fakta”, har utsetts till ledande begrepp av presidentens handgångna män och kvinnor. Sådan herre, sådan hund.

Åsiktsfriheten och yttrandefriheten har varit ledande begrepp i alla demokratier, och är också fundamentala för demokratin. När nu Trump utropar media i allmänhet och enskilda journalister i synnerhet till sina värsta fiender, så gör han det utifrån att han inte tål några motsägelser. Han agerar som diktatoriska personer alltid agerar. Nu skall enligt hans synsätt media kväsas.

I det syftet skall man också se det dekret som nu går ut från Vita Huset, och innebär att ingen i offentlig tjänst får twittra om sin verksamhet. Detta därför att anställda med miljöfrågorna på sin agenda, nu använt sig av twitter för att ifrågasätta Trumps beslut att stoppa inskränkningar av miljöskäl. I Trumps värld finns inga av människan skapade miljöproblem, i vart fall ingen klimatpåverkan??

Så fortsätter det nu dag för dag. Vi får se Trump omgiven av idel män, besluta om kvinnors framtid på det mest personliga plan, nämligen hur de sköter sex och samlevnad. Vi får se honom skriva under dokument avsedda att stoppa vitala delar av världshandeln, något som kommer att bli oerhört smärtsamt för USA självt. När importen från omvärlden beläggs med skyddstullar, vilket blir följden av ett handelskrig,då kommer priserna tryckas upp på ett sätt som knappast skrämmer miljardären, men kommer att slå hårt mot de gräsrötter som valde honom.

Hoppet står nu till att den kraft som finns i konstitutionen kommer att stå emot galenskaperna, och att media klär av “kejsaren Trump”, på ett sätt som inte skett sedan watergate skandalens år med Nixon.

2017.01.25

Jarl

Ordet

Det kallas ofta världens viktigaste vapen. Makten över orden, det vi får läsa, det vi får säga och tycka. För demokraterna är de en självklarhet, utan ordets frihet finns inte demokratin, folkstyret. Folkens frihet och möjlighet till upplyst val i olika frågor, förutsätter att lagarna om ordets, och tankens frihet respekteras.

För despoten, diktatorn är det lika självklart. Så snart den typen av ledarskap satt sig tillrätta, påbörjats processen att tygla ordet. Det sker genom att i media avsätta och fängsla röster man inte vill se eller höra. Ersättandet av det öppna samhällets röster med regimkontrollerade sådana. Inte bara i media, utan också i exempelvis skolsystemen. De auktoritära ledarskapen, vill sällan ha konkurrens.

Tyglandet av ordet är en förutsättning för den typen av ledarskap, att behålla sin makt på sikt. Exemplen är många på det beteendet i vår tid. Utvecklingen i Ryssland efter Putins tillträde. Den nuvarande utvecklingen i Turkiet, Ungern och i Polen. Ingen gång sedan slutet av 2-a världskriget har det demokratiska samhället varit så utsatt för angrepp från auktoritära makter som just nu.

I den kampen spelar sociala medier, de digitala plattformarna en stor roll. Där förs angreppen på traditionella medier hårt och oförsonligt. Kunskap föraktas och ersätts av tyckande. Vetenskapen reduceras till en ståndpunkt och svartlistas. Åsiktskorridoren har blivit ett modeord, ett begrepp som kastas i ansiktet på den som hävdar traditionella demokratiska synpunkter, kopplade till exempelvis mänskliga rättigheter. I den miljön av svepande omdömen sår man fördomar och skördar racism.

Ordets makt är enorm. Nyligen har amerikansk underrättelsetjänst verifierat att Putins Ryssland med subversiva metoder lyckats styra medias rapportering i USA-valet. Något som möjliggjorde att det landet fått en i politisk mening totalt oskolad president. Vad det kommer att innebära, är nu en av världssamfundets mest debatterade frågor. Det valet kan bli en draksådd på sikt också för Ryssland.

Kampen om ordet är också kampen om demokrati eller diktatur. Sanna demokratier för inte krig mot varandra, där löses konflikterna diplomatiskt. Det samarbete som Hitler/Stalin hade vid delningen av Polen, skulle ett år senare sluta i den stora tvekampen mellan de två stora nationerna. När nu Trump och Putin hyllar varann i rollerna som ledare för planetens två största militärmakter, bör man nog ha det historiska perspektivet med sig i bedömningen av framtiden.

2016.12.18

Jarl

Primärvalen klara

Inga val är viktigare än de som sker i världens viktigaste demokrati, den i USA. Landet som med sina insatser i de båda världskrigen på 1900-talet avgjorde de striderna, och för många blev liktydig med en demokratiernas räddare. Inte minst då i kampen med den andra stora världsåskådningen, kommunismens olika utlöpare och företrädare i det kalla krigets årtionden.

Nu lever vi i en ny tid med nya utmaningar, också för det amerikanska folket. En opportunismens överstepräst, med tydliga drag av Italiens Mussolini har med medias hjälp lyfts upp som den ene av två presidentkandidater inför det amerikanska presidentvalet. Med utnyttjande av folkligt missnöje, och försåtliga angrepp på det etablerade samhället och sina meningsmotståndare, har han manövrerat ut dem en efter en. Det har varit möjligt genom att media har lyft fram honom som något intressant och nytt på ett sätt som ingen annan kandidat varit i närheten av. Han har inte behövt driva kampanj, det har givits honom gratis av media.

Nu har verkligheten kommit ikapp och förbi tiden för det otänkbara. Pajasen och demagogen med sina rasistiska och verklighetsfrämmande utspel, står på randen av att bli världens viktigaste politiker, med världens största krigsmakt och kärnvapenarsenal till sitt förfogande. Den amerikanska konstitutionen är stark, men inte starkare än det politiska system som skall skydda den. Erfarenheterna genom historien ger oss återkommande exempel på personer som tagit makten i demokratiska val, för att sedan avskaffa demokratin. I vår tid helt uppenbart i länder som Ryssland, Ungern och Turkiet. Alla länder där pressfriheten är borta, där kritiska partier och personer förföljs och fängslas.

En from förhoppning ändå är att den amerikanska demokratiska traditionen är så stark att man nu också på djupet granskar följderna av de politiska utspel som Donald Trump återkommande gjort. Utspel som handlat om rasistiska synsätt på muslimer, färgade och latinoamerikaner. Om militarisering av politiken vars följder är omöjliga att överblicka.

När nu primärvalen är över väntar den egentliga valrörelsen. Den kommer säkert att bli mycket speciell. Galenskap mot erfarenhet, Trump mot Clinton. Och förhoppningsvis kommer också Obamas klokskap bli en stark faktor att räkna med.

2016.06.08

Jarl

Den tredje statsmakten

Vår i luften och värmande sol. Vi är inne i den bästa av årstider, den mellan påsk och midsommar. Den när naturen vaknar igen efter sin vintersömn, och livet återvänder.

Och i media stormar det kring det lilla, och kanske godtrogna miljöpartiet. Där har man de senaste dagarna fått lära känna begreppet den tredje statsmakten.

Det finns skäl att kalla en fri press för den tredje statsmakten. I vårt land har den tesen bevisat sitt värde under det gångna året. Granskningen av invandringens följder och regeringens totala omvärdering av sina synsätt och handlingar är ett tydligt uttryck för det. Och nu de senaste dagarna avslöjandena runt miljöpartiets smygande islamisering med personer som Mehmet Kaplan och hans yngre kollega Khan. Personer som gradvis flyttat fram sina positioner i synen på inte minst kvinnor. Det är svårt att på annat sätt förstå de avslöjanden som nu kommit fram. I det feministiska miljöpartiet skulle jämlikhet och lika värde, utbytas mot olikhet och beröringsskräck. Partiet har en hel del att ta itu med, kanske vore ett namnbyte ett första steg, vilken är miljön egentligen i partiet. Och vilken miljö företräder man?

Det är inte konstigt att personer med diktatoriska drag likt Rysslands Putin och Turkiets Erdogan gjort som politiska mål att undanröja den fria och ifrågasättande pressen. I de länderna styrs ledande media helt av staten på olika sätt numera, demokratin är också mer ett bländverk än en realitet. Media förvandlas till medspelare, de delar platsen vid köttgrytorna istället för att kritiskt granska, rapportera och informera om verkligheten. Tendenser till motsvarande synsätt finns också i vårt land, i synnerhet i en lokalpress som dansar med starka lokala politiker, och undviker konflikter med makten.

Då känns det som ett renhetsbad när de stora mediala kanalerna tar språnget och vågar utmana..

2016.04.21

Jarl

Demokratin under attack

Vi lever i en tid när det blir allt svårare att prognostisera de politiska vindarna. Den prisbelönte journalisten Maciej Zaremba har tagit upp detta i en artikelserie i DN med fokus på sitt gamla hemland Polen. Och nu försöker forskare också i USA förstå vilka krafter och motiv som ligger bakom utvecklingen i primärvalen i USA i allmänhet, och med avseende på republikaerna i synnerhet. Följande länk är i det sammanhanget mycket läsvärd, http://www.vox.com/2016/3/1/11127424/trump-authoritarianism

Det man då finner är ett politiskt landskap där de etablerade partierna tappat mycket av sitt förtroendekapital hos väljarna på grund av interna strider och en samhällsutveckling som väljarna är missnöjda med. Man söker då ett nytt ledarskap som inte är belastat av de gamla ledarstrukturerna, och i fallet USA är det helt tydligt Donald Trump.

Det som nu är på väg att ske om Donald Trump skulle gå hela vägen till Vita Huset, har redan skett i Ungern och Polen. Båda länder länder som efter årtionden av sovjetiskt förtryck fått tillgång till det västerland man såg som målet för sin frihetskamp. Båda länder som fått enorma EU-stöd, och därför haft en tillväxt de senaste 15 åren som varit långt högre än i de traditionella EU-ländernas.

Man kan tycka att det borde bädda för ett liberalt synsätt, att friheten skulle förbli en självklarhet men så är inte fallet. I båda de länderna har man nu återgått till ett starkt auktoritärt ledarskap, med kännetecken som tydligt handlar om förtryck av oliktänkande, kontroll av medias rapportering, lagstiftande förändringar med syftet att straffbelägga oliktänkande.

Den inlagda länken borde läsas och förstås av alla som värnar om det fria öppna samhället. Vi ser nu en utveckling mot allt mer polariserade samhällen, där invektiv och fientligheter ersätter den kloka debatten, det demokratiska samtalet. Där minoritetsgrupper görs till måltavla för förmenta oförrätter, och där forskarna i sak gör paralleller med det tyska 30-talet och dess judehat.

I vår tid ersatt av synen på invandrare och hbqt-personer. I fallen Polen och Ungern har man också gjort ingrepp i den konstitutionella lagstiftningen för att legitimera sitt agerande, det demokratiska samhällets respekt för olikheter urholkas och därmed rättsäkerheten.

Den utvecklingen borde mobilisera alla demokratiska krafter om vi skall undgå en upprepning av de katastrofer som avslutades 1945. Det påstås att vi lär av erfarenheten, men det påståendet är långt ifrån någon självklarhet. Likgiltigheten och egennyttan spelar falska demagoger skickligt på, och historielösheten är hos en blek allmänhet lika stor som den upplevda egennyttan.

Att nu det amerikanska samhällets ledarskap och forskare börjar förstå mekanismerna bakom demagogen Donald Trumps framfart är att likna vid att vakna 5 minuter i 12. Mycket står på spel i ett amerikanskt presidentval. Också för oss som värnar om demokratin som samlevnadsform och de liberala frihetsvärdena som ledstjärna.

2016.03.05

Jarl

1984 idag

Januari 2016, det är många år sedan vi passerade George Orwells 1984, och ännu många fler sedan han skrev boken. En bok där sanningen förvandlats och relativiserats, så att den blev obegriplig och helt relativ. Där dess mål och medel styrs av dess ledares synsätt och önskemål, där alternativa synsätt inte tillåts existera.

I så måtto är Putins Ryssland på god väg åt det hållet. Efter den islossning i det ryska samhället som sovjetmaktens sammanbrott tidigt 1990-tal innebar, följde en tid med politisk frihet och en öppenhet i media som applåderades av alla demokratiska krafter. Men den perioden skulle visa sig vara kort. Jeltsins alkoholproblem raserade den kraftsamling runt demokratitanken som då fanns, och öppnade upp för det auktoritära styre med rötter i sovjets KGB som krafterna bakom Putin eftersträvar.

Ett mycket viktigt medel i den utvecklingen har kontrollen över media varit och är. http://www.dn.se/nyheter/varlden/putin-gar-till-offensiv-med-fejkade-nyheter/. Den här inlagda länken är i det sammanhanget mycket läsvärd och talande.

I den utvecklingens spår finns också otaliga övergrepp på det fria ordets företrädare, alltifrån mord som det på Anna Politkovskaya, den prisbelönta journalist och medmänniska som mördades för sin frispråkighet. I det klimatet växer inga rosor, där gror tistlarna, och de kommer att sticka och såra alltfler ju längre de får verka.

Att nu också de nya demokratierna i EU, Ungern och Polen gjort kontrollen av media till ett huvudnummer i sin ledande roll som politiker är både förvånande och skrämmande. Komna från ett totalitärt förtryck som man kastat av sig, söker man skydd i samma typ av totalitära synsätt när man når egen makt.

Demokratiska synsätt står ständigt under press från auktoritära regimer, vilka har makten som främsta mål, och använder de medel man anser sig behöva. Och med de synsätten har alltid följt ofred, strid och lidande på olika sätt. Den utvecklingen har fått ny fart också i vårt närområde, nu två generationer efter det senaste stora krigen. Den demokratiska kampen för fred och frihet är aldrig över, den måste ständigt vinnas igen. Om det är utvecklingen i Putins Ryssland ett utmärkt exempel på.

2016.01.17

Jarl

Glädjespridare

Hösten detta år 2015 kommer nog att gå till historien som det år när de svenska modellen i internationell mening rasade samman. Den öppenhet och humanism vi gjort till vårt adelsmärka, ersätts nu av gränshinder och en syn på människor som söker sig till vårt land som bara för några månader sedan var utesluten.

Så anpassar sig politikens kameleonter, och de med den största tuppkammen, de gröna miljöpartiet, till politikens verkligheter.

I så måtto har hösten varit intressant, men också i medial mening en eländestid med ständiga eländesbeskrivningar i de mediala nyheterna. Så mycket bättre då att det funnits oaser att söka glädje och tillhörighet i.

Tack alltså TV- olika programmakare för programmen Så mycket bättre, Moreaus med mera, Allt för Sverige och Jills Veranda. Program som på ett respektfullt sätt, i både allvar och skämt, hanterar ibland också intima och känsliga relationer. Men också program som visat sig samla miljoner tittare, och därmed bevisat sitt värde.

Visst är det så att program kan beröra, och också kanske skall göra så. Men i en tid när vi överöses med eländesbeskrivningar, behövs dessa motbilder. Bilder som inte undviker personliga svårigheter, men gör det på ett sätt som inte känns plumpt, inte nedvärderande med avsikt att skada.

Så återigen, ibland är det viktigt att få fälla glädjetårar och påminnas att livet i alla sina prövningar också rymmer så mycket av personligt mod, av mänsklig storhet. I det klimatet växer också den styrka som bär humansimens och medmänsklighetens tecken.

2015.12.03

Jarl

Kampen om ordet

I alla auktoritära och maktstyrda samhällen finns en vurm för att ha kontroll över den information medborgarna får del av. Det kan uttryckas i en direkt kontroll över media i likhet med utvecklingen i Ryssland efter Putins och hans KGB kollegors övertagande av makten där. Det kan också göras mer subtilt genom ekonomiska och politiska påtryckningar, vanliga i demokratier. Också i vårt land finns den tendensen, åsikter som anses störa den etablerade ordningen släpps inte fram i etablerade media, vilket i sig skapar missnöje och föder nya kanaler för information via sociala medier och internet.

Utvecklingen på det här området kan exemplifieras på många sätt, alltifrån det lilla partiet som under den senaste valperioden i den lilla kommunen i norr ömsom förtalades eller tigdes ihjäl i lokaltidningen inför valet 2014. Och därmed också förlorade sina 2 mandat och försvann ur fullmäktige, till utvecklingen i Egypten där nyligen ett antal journalister fått långa fängelsestraff för sin rapportering av utvecklingen i landet.

Boris Nemtsov, tidigare rysk minister i den korta demokratiska perioden, mördad av Putinregimen 2015.

Internet har i det sammanhanget blivit en räddningsplanka för de som söker andra synpunkter än de ”legitima”. Och internet har också kommit att bli en nagel i ögat för de som å ena sidan hävdar åsikt-och yttrandefrihetens lov, å andra sidan genom sitt agerande strävar efter att begränsar den.

Den snart gångna sommaren har i vårt land kännetecknats av en ökande klyfta, och kamp mellan etablerade media och dess kopplingar till det politiska systemet, och de alternativa media, ofta med basen på sociala medier, som lyfter fram alternativ och kompletterande information i olika avseenden.

Att hålla samman ett samhälle bygger på en grund av lika värden, ju mer sönderfallande de värdena blir, desto större blir instabiliteten. Den utvecklingen brottas nu allt fler demokratier med, och utvecklingen kan man bara sia om. Den syriska utvecklingen visar tydligt på vad som kan ske när sönderfallet får gå alltför långt. En regim som håller sig kvar med vapenmakt och stöd av vissa stormakter. Men utan egentlig kontroll av sitt territorium. Och mängder av miliser som gör livet omöjligt att leva, och en nästintill total kollaps i de rättsliga systemen.

När kampen om ordet blir en kamp med vapen i hand då har ordet sedan länge förlorat. Då skapas de flyktvågor vi nu ser i TV dagligen och stundligen. Och i det blir vi alla på ett eller annat sätt delaktiga. Svallvågorna i medial mening har nått vårt land.

2015.08.31

Jarl

Varm augusti

Den här sommarens första riktiga vecka kom i augusti. Då fick vi värmen i hela landet, och de som kunde dra nytta av den gjorde det. Då kan också bloggen få en liten vila på några dar.

Ut till hav och kuster med andra ord, bad och bara varande.

Ute i Västerhavet ligger sandön med det enkla namnet läsö. För en tillflyktsort för en liten fiskebefolkning och lite saltutvinning ur det omgivande vattnen. Numera alltmer en turistmagnet för de många som gillar ö-liv, låt vara om det gäller båt eller camping.

Och den forna fiskehamnen, har nu byggts ut till en rejäl men ändå otillräcklig hamn för ”Lystfartöj”, för att använda det inhemska språket. Vi är i Danmark. Dit kommer man efter en 30 nautiska mil lång segling över Västerhavet, en segling inte alla vågar sig på. Men belöningen kan bli fina dagar och kvällar med mys, bad och umgänge.

Läsö i kvällsoil

Åter efter uppfriskande dagar och seglingar, dags att följa upp de senaste dagarnas mediala krumbukter. Det manipulativa partiet har använt sig av en mer eller mindre fejkad opinionsmätning för att kunna visa upp sig som Sveriges största parti. Dagarna efter kommer SIFO och rättar till den bravaden, men under tiden har SD fått en oerhörd reklam i media helt gratis. Sätten att utnyttja mediala kanaler är många, Ett sätt är också att anse att alla media som inte framför den egna uppfattningen, mörkar och undanhåller information.

Var går gränsen för anständighet? Om det må de lärda tvista, själv vill jag tro att fakta i olika mått är viktiga. I det ryms också att brott begångna av enskilda skall ses som brott av enskilda. Hatkampanjer mot grupper av individer är lika förkastliga var de än sker. Muslimen Nyamko Sabuni, under sex år minister i Reinfeldt-regeriongen intervjuades häromdagen i programmet min sanning. Hennes inställning behövs i en värld som alltmer riskerar att delas upp på olika sätt. Likhet inför lagen och lagarna skall gälla alla. Oberoende av religion eller kulturell bakgrund.

 

Det Sverige präglat av frihet och rättvisa som lockar så många till vårt land, måste försvaras mot de mörka krafter som finns på olika ytterkanter i landet.
Det budskapet borde varje verklig demokrat kunna ställa upp på.

2015.08.22

Jarl

Rötmånadstid 2015

Mulen och grå morgon denna blåsiga och kyliga sommar. Halva sommaren har gått och i stugor, på campingar och i båtar längtar folket efter den sommar som inte vill blomma ut. Så går snacket, och så är prioriteten just nu.

Men bakom den dagligheten rör sig debatten om landets väl och ve i böljor. För några är allt galet, för andra är vi på rätt väg. Och i demokratins utmarker växer det parti som utpekas som odemokratiskt just på grund av sättet man från etablissemanget hanterar det.

Det svenska folket har en grundad misstro på överhet, åtminstone gäller det stora delar av folket. Överheten vill sitt eget bästa, tycks normen vara, inte nödvändigtvis det allmännas bästa. Och den skepsisen underhålls ständigt med medias hjälp. Det är inte svårt att hitta domedagsskrivningar på många olika områden. Frågan är då hur relevanta de är, och vem som bär ansvaret?

När beslutfattare matar fastighetsägare med orimligt höga ersättningar för boenden av olika slag, LVU eller invandrarboenden, då slår det svenska sinnet bakut. När en liten minoritet av en slapp polismyndighet tillåts härja i förorterna med vapen och handgranater, då utpekas alla med utländsk bakgrund som det stora problemet. Och i media träsket växer fram allt fler plantor med namn som Samtiden och Exponerat etc. Plantor vars främsta syfte är att spe på motsättningarna.

I den myllan sås varken tolerans eller empati, där härskar söndring som ledstjärna. Den ledstjärnan har nu fått ytterligare konturer av 30-tal, genom den tydliga motion som ligger i riksdagen och efterfrågar etnisk registrering av också svenska medborgare.

Under ytan växer också motståndet mot ett splittrat politiskt landskap. Ett antal mindre partier får allt svårare att motivera sin existens. Inget fel i det egentligen, om inte de existerande partierna byggt så höga ersättningar till sig själva, hade vi haft ett betydligt annorlunda politiskt system, och mer folkförankrat.

Fruntimmersveckan går mot sitt slut, rötmånaden likaså. Och i vissa opinionsmätningar har vi fått ett nytt parti på plats 2 i storlek i vårt land. Vi går nog en spännande höst tillmötes.

Men först skall väl också årets sommar kunna ge en period av sol och värme.

2015.07.24

Jarl

Politisk Sol-och vår

Början på maj är sjösättningstider. Så också här på Höga kusten. Det väl sammansvetsade gänget hade sin arbetsdag den 9 maj. Båt efter båt lämnade sina vinterplatser, för att med mobilkranens och vårt handhavande åter få vatten under kölarna. Och lite senare också sina imponerande master på plats.

Ljuset har kommit tillbaka, efterlängtat som alltid. Men också skuggorna från förr i kommunen norr om skogen. I den här bloggen finns en serie bloggar under titeln Vanstyrets politik, väl värda att läsa för den som är intresserad. Bloggarna beskriver en närmast sanslöst oansvarig skötsel av kommunal ekonomi, från det politiska ledarskapets sida. En utveckling som beskrivits i nyhetsmedia och rikspress, och fick SvT-s uppdrag granskning att göra ett timslångt program om delar av skeendena. Ett program som det ledande kommunalrådet öppet och ogenerat ljög i, när det gällde förankringen av vissa beslut.

I den härvan göms allt som borde få plats i någon av medias dramaserier. En naivt och hårt driven expansionspolitik från det politiska ledarskapets sida. En person som borde få pris före sin roll som ekonomisk sol-och vårare. Nog är det en prestation att få en kommuns ledarskap att i strid mot kommunallagens anda och bokstav via bolag investera 100-tals miljoner i aktiviteter i Afrika och Östeuropa. Och visst är det en närmast sagolik verklighet, att man för 400 kronor kan köpa miljonernas mångfald, miljoner på vilka han med sitt lämpligt positionerade bolag sedan kunnat leva på i åratal i Afrika.

Projekthungern, och den store spelarens önskan att mycket skall ge mer lyser igenom också i fortsättningen. "Landgrabbing" är ingen vacker företeelse, den utgår från att mark tas ifrån de som bor och verkat där i generationer med ofta korrupta medel. Att människomassor tvingas flytta från sina boplatser för att ge plats för olika typer av verksamhet.

Vår entreprenör om vi i vänlighetens namn får kalla honom så, lyckades också nästan med sin riktigt stora kupp, en kupp som skulle medfört att 100-tals miljoner av Sida-pengar, och sannolikt också andra offentliga medel, kommit att plöjas mer i de fantasiprojekt han målat upp. I grevens tid, vaknade tydligen kloka människor på Sida till insikt om vad man var på väg att ge sig in i, ytterligare engagemang i Eco Development stoppades. För Sida innebär det att man får ta kostnaden av de 50 miljoner man garanterat i ett inledningsskede, för entreprenören att han sannolikt har ytterligare ett antal miljoner på sina konton, men missade ”det stora bytet”.

Ibland är verkligheten verkligare än sagan. Det osannolika blir verklighet. Och i det politiska systemet, också i en demokrati, arbetar kvarnarna för att dölja svindlerierna. Om det finns mycket att skriva, men det får bli i en annan blogg.

2015.05.12

Jarl

Tankar om framtiden

Det var en fin kväll. Vi hade samlats, ett 50-tal intresserade, till föreläsningen och presentationen av ett par böcker. Först ut var Per Schlingman, mest känd i sin roll som skapare av det Nya Moderaterna inför valet 2006. Den transformering som fick stor del av svensk medelklass att överge en trött Socialdemokrati, för den borgerliga alliansen.

2013 lämnade han politiken, det var dags att vända blad i livets bok, eller som han valde att säga det, ”jag kände att jag behövde nya utmaningar, nya perspektiv än de rent politiska”. Sedan dess har han funderat, föreläst och skrivit ett par böcker. Den senaste med titeln Urban express tar upp de samhällsförändringar vi ser ske i rasande snabb takt nu. Nämligen att städerna växer snabbt, och landsbygden glesas ut på motsvarande sätt.

En annan aspekt som också lyfts fram är den tekniska utvecklingen och dess följder. Där utpekas kvinnorna som framtidens stora vinnare. Med sin större sociala kompetens, med alltmer markerat högre utbildning, kommer de att vinna alltmer mark. Männen med sin starka tradition att arbeta inom industrin kommer att mötas av allt färre arbetsplaster, i takt med att robotisering och annan teknisk utveckling tar över.

Huruvida man skall se boken som en dystopi, eller en utmaning återstår att se.

En annan bok av stort intresse presenterades av professor Jesper Strömbäck. Numera en av landets ledande medieforskare, med också stor politisk erfarenhet bland annat som ansvarig för ledningen av den förra regeringens framtidskommission. Hans uppdaterade bok Makt och Medier, tar upp samspelet mellan de två storheterna, hur de påverkar varann, och det följder det får för den samhällsinformation vi får ta del av. Vi formas ju också i vårt tänkande av de budskap vi presenteras via media, i så måtto styr den mediala världen dagordningen för den allmänna debatten.

En annan tanke i det sammanhanget är den nu vaknade debatten om nyhetsundvikarna. Med det menas de som väljer att i den flora av media som finns, väljer att antingen inte ta del av samhällsdebatten, eller väljer att bara ta del av nyhetsmedia som ger en bild av verkligheten man själv vill tro på. Med det i minnet uppstår på sikt grupper med människor helt olika verklighetsuppfattningar beroende på vilka källor man ansluter till.

I det perspektivet ökar klyftorna i samhället mellan olika grupper, och därmed också motsättningar.

Är den traditionella svenska modellen, i betydelsen en i stort lika uppfattning på områden som demokrati, jämlikhet, solidaritet och tolerans, hotad? Om det kommer säkert debatten och verkligheten att ge oss framtida svar.

En nyttig kväll med för oss intresserade nya tankar och insikter.

2015.03.21

Jarl Strömbäck