1984 idag

Januari 2016, det är många år sedan vi passerade George Orwells 1984, och ännu många fler sedan han skrev boken. En bok där sanningen förvandlats och relativiserats, så att den blev obegriplig och helt relativ. Där dess mål och medel styrs av dess ledares synsätt och önskemål, där alternativa synsätt inte tillåts existera.

I så måtto är Putins Ryssland på god väg åt det hållet. Efter den islossning i det ryska samhället som sovjetmaktens sammanbrott tidigt 1990-tal innebar, följde en tid med politisk frihet och en öppenhet i media som applåderades av alla demokratiska krafter. Men den perioden skulle visa sig vara kort. Jeltsins alkoholproblem raserade den kraftsamling runt demokratitanken som då fanns, och öppnade upp för det auktoritära styre med rötter i sovjets KGB som krafterna bakom Putin eftersträvar.

Ett mycket viktigt medel i den utvecklingen har kontrollen över media varit och är. http://www.dn.se/nyheter/varlden/putin-gar-till-offensiv-med-fejkade-nyheter/. Den här inlagda länken är i det sammanhanget mycket läsvärd och talande.

I den utvecklingens spår finns också otaliga övergrepp på det fria ordets företrädare, alltifrån mord som det på Anna Politkovskaya, den prisbelönta journalist och medmänniska som mördades för sin frispråkighet. I det klimatet växer inga rosor, där gror tistlarna, och de kommer att sticka och såra alltfler ju längre de får verka.

Att nu också de nya demokratierna i EU, Ungern och Polen gjort kontrollen av media till ett huvudnummer i sin ledande roll som politiker är både förvånande och skrämmande. Komna från ett totalitärt förtryck som man kastat av sig, söker man skydd i samma typ av totalitära synsätt när man når egen makt.

Demokratiska synsätt står ständigt under press från auktoritära regimer, vilka har makten som främsta mål, och använder de medel man anser sig behöva. Och med de synsätten har alltid följt ofred, strid och lidande på olika sätt. Den utvecklingen har fått ny fart också i vårt närområde, nu två generationer efter det senaste stora krigen. Den demokratiska kampen för fred och frihet är aldrig över, den måste ständigt vinnas igen. Om det är utvecklingen i Putins Ryssland ett utmärkt exempel på.

2016.01.17

Jarl

Makten och bulvanerna 7.

Somliga föredragningar har ett värde långt större än andra. När Alzheimerföreningen den 25.10 ordnade ett öppet möte i fullmäktigesalen i kommunen norr om skogen, blev den nästintill fullsatt. Intresset var stort och väl motiverat.

I stort sett alla medborgare kommer någon gång i livet att via anhöriga eller bekanta mötas av den minnets skymning som med ett samlingsnamn kallas demens. Det är en sjukdom, men betraktas av både enskilda och myndigheter som ett tillstånd. Med andra ord förvägras mer än hälften av de som drabbas medicinering för att bromsa förloppet. Hur är det möjligt?

Men det som skulle göra kvällen riktigt intressant var det anförande Jan Norberg höll om kampen för sin mors heder och självbestämmande. Det var ett riktigt gripande dokument, väl sammanställt, det han redovisade.

Förskräckande är vidden av det godtycke som sprider sig i organisationer och myndigheter som får en närmast obestridlig makt över enskilda personer öde. Att gamla människor med svaga nätverk dessutom gör dem lätta att fånga in, gör det hela bara osmakligare.

Jan Norbergs dragning visade på ett övertygande sätt på de mekanismer som används från myndighetens sida, för att få kontroll över enskildas rätt och egendom. Med den rätten har man också rätten att förfoga över de tillgångar den enskilde har, vilket i sig kan ses som en lockelse för en hungrig byråkrati.

När det efter en timmes föredragning var dags för applåder valde något 10-tal av den lyssnande publiken att vända ryggen till och gå. Måhända blev igenkänningseffekten alltför stor för bulvanerna.

Den stora delen av lyssnarna valde att med applåder visa sin uppskattning för en dragning, som är något av det viktigaste jag upplevt under mina ca 20 år i politiken.

26.10.2012

Jarl Strömbäck

Makt och bulvaner 2.

I föregående avsnitt under denna rubrik, berördes inledningsvis ett scenario, som vi nu skall fördjupa oss i en del. I det scenariot finns många inblandade. Det måste få sin förankring i det lagstiftande systemet, men det är ingen garanti för rättsäkerhet vilket skall visa sig.

Dags alltså för lektion 2, i serien om hur man bygger system för plundring av de äldre i samhället. För tydlighetens skull använder jag här ett aktuellt fall, det finns fler och med den utveckling vi ser, kommer ökningen att tillta. I vår fallstudio har vi en kvinna i 75-års ålder. Hon tillhör de många i vår kommun som tjänat kommunen under sin aktiva tid i arbetslivet, och tillika varit en trogen S-väljare. Det kommer inte att hjälpa henne som vi skall se.

Så låt oss umgås med Mor Karin (låt oss kalla henne så). Hon är änka sedan ett antal år tillbaka. Har tre vuxna barn varav ett, sonen är den som trätt in i anhörigrollen mer än andra. Han servar sin mor enligt hennes behov under de tider han inte är på resa i tjänsten ute i den stora världen.

Mor Karin är förutseende, i oktober 2009 upprättar hon ett testamente på en juridisk byrå i vår stad. Testamentet åtföljs av ett läkarintyg som visar att hon är vid god hälsa och klar över sitt förordnande som texten lyder. Den åtgärd som vi nog alla tror är uttryck för vår yttersta vilja, testamentet skall snart spelas bort av bulvanerna när dansen om hennes begränsade tillgångar börjar.

Redan den 17 december samma år är processen att ta kontroll över mor Karin igång, då genom att bulvanerna muntligt ansökt om att hon skall tas om hand med stöd av socialtjänstlagen. Två månader efter att hon visat upp ett oklanderligt och friskt läkarintyg, bedöms hon av makten och bulvanerna inte längre tillräknelig utan måste läggas under förvaltarskap.

Förvaltarskapet gäller hennes ”egendom och rätt”. Med det menas att man egentligen inte bryr sig speciellt om hennes person, det är rätten att kontrollera hennes tillgångar som är intressant. Sonen är vid tillfället utomlands, vilket möjligen är del av valet av tidpunkt.

I beslutet som nu tar ifrån mor Karin hennes egenkontroll över ”rätt och egendom” kan man läsa följande:

Ett beslut om bistånd enligt socialtjänstlagen innebär att du får den hjälp, stöd och service du behöver vid utförandet av en aktivitet i din dagliga livsföring. Socialtjänstlagens främsta mål är att tillvarata och utveckla människors egna resurser. Det innebär att personalen i samråd med dig planerar hur ditt beviljade bistånd ska utföras.

Hur det kommer att tillämpas skall vi se i följande avsnitt.

2012.09.17

Jarl Strömbäck