Visar inlägg med etikett Putin. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Putin. Visa alla inlägg

tisdag, april 05, 2022

Copycat in Kreml


 Putin

As from his early days of leadership, he started up his own copy of “Putinjugend”.

 Putin is the “Hitler” of our time.

 Uses same arguments, “Protecting minorities”?

Need of space (Lebensraum)! Ukraine to begin with.

Use of “the total war”, while calling it something else!

So when and how will it end?

Ukraine is the ultimate test of all peace-keeping organisations and their relevance.

A fire that threatens the total world at large.

2022.04.05

Jarl S

 

 

 

lördag, mars 19, 2022

Historien upprepar sig.

Bomberna och raketerna regnar ner över Ukrainas städer och byar, och den lille mannen i Kreml samlar sina flaggviftande skaror för att fira händelserna. Den historiska likheten med Europa för 80 år sedan är slående.

Despoten den gången fick sluta sina dagar i en bunker, och vår tids lille despot kommer också att misslyckas i sina uppsåt att kuva och undertrycka Ukrainas, och omvärldens frihetsälskande folk.

22.03.19

Jarl S

tisdag, mars 08, 2022

Barbarens krig


Internationella kvinnodagen den 8 mars. Vid EU-s gränser mot Ukraina är köerna långa att komma till den relativa tryggheten i gränsländerna. Köer bestående nästan helt av kvinnor, barn och äldre. Gråtande och förtvivlade kvinnor som inte vet om man kommer att återse sina män igen. De som nu tar på sig uppgiften att försvara sitt land.

Samtidigt tar mängder av de ukrainska kvinnorna på uniform för att på sitt sätt bidraga i försvaret av sitt land. Andra kvinnogrupper bakar bröd i mängder eller lagar mat, i provisoriska kök och bagerier. Livsmedel som skall ut till de stridande, försvararna av deras land, deras liv och allt de håller kärt.

Den fega, tunnhåriga och lönnfeta barbaren Vladimir Putin som gömmer sig i Kreml har startat ett krig han inte kommer att vinna. Han lyckades med terrorbombningar förvandla Syrien finaste och viktigaste stad Aleppo till en grushög, och på det sättet 2015 skapa en flyktvåg som blev ett verkligt prov på EU-s solidaritet. Ett agerande som borde varit högprioriterat för internationella krigsbrottstribunalen, men aldrig hanterades där trots de uppenbara krigsbrott de ryska bombningarna utgjorde.

Nu ligger frågan om krigsbrott i Ukraina för utredning, och det ryska delegaterna kom inte när domstolen kallade. Så agerar maktens arrogans. En arrogans som redan kostat mer än 10 000 ryska mödar deras söner. Och terrorbombningarna över de ukrainska städerna stärker bara det ukrainska motståndet.

Stormaktskriget med artilleri och pansar, ställs mot partisankriget byggt på en hel nations övertygade beslut att kämpa. Med defensiva vapen skjuts plan och helikoptrar ner, pansarfordon blir till rykande stålskrot med resterna av sina besättningar.

Den ryska arrogansen och maktfullkomligheten har mött ett motstånd man inte drömde om att möta. Striden som nu förs i Ukraina är också ett test på demokratin som samhällsform. Den striden och testen måste Ukraina och den demokratiska världen vinna.

2022.03.08

Jarl S

fredag, februari 25, 2022

Krig i vår tid.

  Vladimir Putin, den lilla KGB-spionen förlagd till Östtyskland i ett sönderfallande Sovjet. Senare lokalt verksam i ST Petersburg, och när den alkoholiserade och sjuke ryske presidenten Boris Jeltsin sent 90-tal valde att avgå, lyfte KGB in den lille mannen som en marionett till posten som ny president.

Kuppen lyckades och Ryssland har fått en given utveckling efter det. En utveckling som kommenterats i många inlägg i den här bloggen. Sök gärna på namnet Putin. Succesivt har de krafter som lyfte in Putin förstärkts. Författningen i landet har reducerats till att passa maktambitionerna, och Putin har nu mandat att sitta kvar som president till år 2036.

Det nu uppblossade kriget mot Ukraina, är logiskt ur den ryska ledningens synsätt. Ett väst som förödmjukats i både Syrien och Afghanistan har bäddat för ingreppet. Risken för militärt motstånd i Ukraina anses försumbart och tillfället att återföra Ukraina till den ryska sfären givet.

Så fungerar ödlehjärnan hos den som alltid ser position i det som uppfattas som andras svaghet.

Putins agerande är oerhört och ett större ingrepp och problem än något i vår del av världen sedan ww2.  Och givet att Ukraina faller och underkastar sig den ryska övermakten, kommer också andra delar av det forna Sovjet att bli intressanta för Putin.

Dessvärre har också en historielös och naiv politik från delar av EU, bäddat för händelserna. Avhoppade politiker i EU-länder med Gerhard Schröder som affischnamn, som gjort sig till Putins betalda drängar. Och en energipolitik som gjort delar av EU beroende av rysk olja och gas.

Ukraina kommer att falla, allt annat vore en sensation. Och en ny världsordning måste mejslas fram, en ordning där Ryssland och Kina måste tas på allvar som de hot mot demokrati och mänsklig frihet det innebär.

2022.02.25

Jarl S

 

måndag, januari 18, 2021

Maffiabossens signum

 Vinterkylan har under några dagar hållit ett hårt grepp över vårt land liksom Europa i stort. Då prövas också de prioriteringar man under många år gjort i de politiska systemen, nämligen att stänga väl fungerande kärnkraft, till förmån för otillförlitlig vindkraft. Resultatet har blivit återkommande problem med strömförsörjningen. Att miljöskadlig fossildriven kraft måste användas istället för den utsläppsfria kärnkraften, och kraftiga fördyringar för konsumenterna. Svenska Kraftnät har i flera år varnat för följderna av utvecklingen, och expertis på området likaså. När skall en tillnyktring på det här området komma?

När detta skrivs återstår 2 dagar till det nya ledarskapets installation i USA. Huvudstaden har efter attentatet mot Kapitolium, förvandlats till ett militärt skyddsområde. En belägrad stad på ett sätt som aldrig förut behövts vid ett presidentskifte.

Och den avgående presidenten Trump, markerar sitt motstånd med att inte närvara vid installationen. Han roar sig istället med att benåda så många fångar som han rimligen hinner under återstående dagar. Så manifesterar Trump hur han köper sin väljarbas bland kriminella och hårt belastade personer. Maffiabossens signum manifesterat.

I skuggan av allt detta väljer den av det ryska ledarskapet förgiftade Navalnyj att återvända till Ryssland efter att ha räddats till livet av den tyska sjukvården. Han vill visa sina 2 miljoner ryska följare på sociala medier, att han inte är rädd för att återvända. De 1000-tals sympatisörer som åkt ut till flygplatsen för att möta honom, gjorde det förgäves. Planet fick order att landa på en militär flygplats, Navalnyj kördes till en cell någonstans där han kommer att få sitta tills man bestämt sig för vilket prefabricerat straff han skall få för sin uppstudsighet. Så agerar den ryska diktaturen mot sina utmanare.

Nu reagerar med rätta ledarskapet i demokratiska länder, men till vilken nytta. Putinregimen har precis det grepp över sitt land som Trump eftersträvade i USA, men misslyckades med att få.

2021.01.18

Jarl S

 

måndag, augusti 17, 2020

Heta valtider


 

Temperaturen visar på 30+, och vinden orkar inte blåsa längre. Samtidigt skiner solen obarmhärtigt från sin upphöjda plats. Då blir det för mycket för svensken. Bilköerna till badplatserna är långa, och när parkeringsplatserna inte räcker återstår vildparkeringar på gator och andra öppna platser. Socialdistansering existerar inte på stranden, trängseln mot vatten påminner om bilder från Ganges under indiska ritualer. Svensk sommar när den är medelhavslik.

Och i grannlandet 80 mil syd om Sthlm, Vitryssland har massdemonstrationerna tagit sådana proportioner att den valfuskande diktatorn Lukasjenko inte längre kan blunda för dem. Han väljer då att utropa NATO och EU som aggressiva hot mot det egna landet. Enligt gängse sed från diktatorer, är det alltid någon annan som felar och utgör hot, inte det egna agerandet. Symptomatiskt nog väljer också Lukasjenko att vända sig till Rysslands de-facto diktator Putin för råd och hjälp. Något han kunde fått i rikligt mått genom att vända sig till EU. Ett verkligt demokratiskt nyval vore en åtgärd att stilla bedja om.

I USA försöker den trumpne presidenten ekonomiskt strypa posten, för att omöjliggöra poströstning i november månads presidentval. Valfusk har många olika skepnader och åtgärden strider mot de amerikanska vallagarna. Det bekymrar inte president Trump, han mal på med den macho-stil han gjort som sitt varumärke. Valrörelsen har börjat och med Trumps fäbless för smutskastning av sina politiska motståndare. Att den typen av agerande accepteras av det amerikanska folket är märkligt, men bygger kanske på det sentiment av överlägsenhet som under årtionden präglat USA-s agerande.

Valdeltagandet i amerikanska val ligger vid ca 50%, en märkligt låg siffra i europeiska mått mätt. Att siffran är så låg får tillskrivas att man skapat ett antal trösklar som gör det svårt för människor att rösta. Registrering innan valen måste göras och kan försvåras på många olika sätt. Vallokaler stängs i områden där beslutsfattare inte vill ha ett för dem ”ogynnsamt” resultat. Och årets inslag är alltså att försöka stoppa poströstningen genom att inte bevilja medel till de kostnader en poströstning innebär.

Dags för undertecknad och många fler att önska mer svensk sommar, och att medelhavsvärmen återvänder dit där den hör hemma. Klimatfrågan och dess följder är ett återkommande tema i vår tid.

2020.08.17

Jarl S

onsdag, oktober 16, 2019

Sveket mot kurdena


Fortfarande mer än +10 i luften på morgonpromenaden. En skön sådan, men mörkret påminner om årstiden. Det är ändå mitten av oktober, och vi är inne i det som brukar kallas den mörka årstiden.

Mörkt är det också, men kanske i fler avseenden, i de kurdiska områdena i Syrien. Turkiets övervåld på det kurdiska folket förfärar omvärlden, men utan att det innebär några lättnader för kurderna. Kritiken mot USA och dess president som gav turkarna grönt ljus för invasionen, är stor, men vad bryr det honom. Donald Trump som skulle göra “America great again”, är på väg att förvandla det stora landet till en internationell pygme. Någon ingen längre kan se upp till och lita på.

Just nu får kurderna bära korset i form av turkarnas angrepp, helt oprovocerat från deras sida.

Det är heller inte första gången Turkiet utmärker sig i sådana här hänseenden, slakten på de armeniska och grekiska minoriteterna i landet, för ca 100 år sedan lämnade djupa sår som ännu inte är läkta. Kurderna i Turkiet har på samma sätt piskats av den turkiska övermakten när helst det fallit den ledande makten att göra så. Och för tillfället är det despoten Erdogan som svingar bilan i form av sin NATO-utrustade krigsmakt.

USA hade tveklöst kunnat stoppa angreppet, men Trump valde att samspela med Erdogan, lika barn leka bäst heter det ju. Självgodhetens apostlar finner glädje i sitt gemensamma umgänge, även när blodet flyter.

Sveket mot kurderna skall också ses mot bakgrunden av det omfattande offer kurderna gjort för att befria Syrien från de islamiska jihadisterna, IS. Också det säkert en stor källa till irritation hos den turkiska despoten som via smugglingen och indirekt stöd till IS aktiviteter, tjänat stora pengar på kriget i Syrien.

Nu väntar en ny tid med fascisten Putin som regerande "kejsare" över mellanöstern. Där fylls det vakuum som den demokratiska världen lämnar. Hur den utvecklingen kommer att gestalta sig återstår att se. Sveket mot kurderna är monumentalt och oerhört fegt.

2019.10.16

Jarl S

torsdag, april 25, 2019

Kompetens och konsekvens


Sommarvärme redan i april i delar av vårt långa land. Om det bådar gott eller inte får framtiden utvisa. Att skogsbränderna redan tagit fart är i vart fall inget positivt. Vi behöver också det livgivande regnet, må det komma snart, och i lagom mängder. Nu till rubricerat, med anledning av valet av president i Ukraina.


Ukraina, den före detta sovjetiska delstat som plågades så hårt under Stalintiden, och sökt sin självständighet sedan dess. När den slutligen kom, blev den demokratiska processen svår att tillämpa. I och för sig inte konstigt i ett land utan egentlig tradition i det avseendet.

Ockupationen av Krim från rysk sida, och annekteringen av Donetsk området har stor påverkan på opinionerna i landet. Mot den bakgrunden skall valet av ny president i landet ses. Ett val som följer ett mönster från ett antal betydande val under senare år.

När Putin valdes till Rysslands president Efter Jeltsin, var han en okänd person både nationellt och internationellt. Men han hade sina rötter i de ryska säkerhetstjänsterna, och de var de krafterna som lyfte in honom i duman. Vad han ville åstadkomma visste inte väljarna, men de skulle snart bli varse det. Inom loppet av få år, förvandlades Rysslands prövande demokrati, till en potemkinkuliss bakom vilken enväldet råder. De som motsätter sig den ordningen, har ingen framtid att tala om. bevisen för det är många.

När Trump valdes till USA-s nye president, var det en skrävlande och arrogant despot som tog över. Utan någon som helst politisk erfarenhet, försöker han ännu efter 3 år vid makten, att styra landet via sitt Twitterkonto. Och det America han skulle göra Great, har splittrats totalt genom hans agerande. Att Trumps vinst i den valrörelsen var möjlig, har han ryska “trollfabriker” att tacka för. De drev en hårt polariserande propaganda med falska konton i sociala medier med syftet att stödja Trump, och misskreditera Clinton.

Och nu skall Ukraina ledas av en person, Volodmyr Zelenskij, utan någon politisk erfarenhet, och som lyft fram detta som någon form av merit i sin valrörelse. Bakom den personen finns också de som burit fram honom i valrörelsen, och vars stöd han är helt beroende av. Vilka de är, och vilka målsättningar de har finns inte redovisat. Sannolikheten att det valet kommer att ångras av väljarna är nog större, än motsatsen.

Nog är det märkligt att politisk kompetens och erfarenhet inte värderas mer, än att man accepterar ledande politiker utan egentlig agenda och kompetens på höga politiska befattningar. Vi kräver utbildning och erfarenhet i snart sagt alla yrken för att få utöva dessa, men var finns de formella krav som utgör grund för att få tillträde till landets ledande befattningar? Frågan kan ställas också i vårt land.



2019.04.25

Jarl S

tisdag, december 25, 2018

I juletid 2018


Så är då julafton detta år avklarad. En fin och minnesvärd dag, med tre generationer runt bordet, och mängden av god mat enligt tradition sedan många år. Och när den delen avklarats, så väntade den klassiska timmen med Kalle och hans vänner, innan det blev dags att angripa högen med klappar under granen. En tidskrävande process, eftersom samtliga paket skall få sin välförtjänta uppmärksamhet.

När gästerna så småningom åkt hem till sitt, var det så dags att återse filmen “Änglagård” från 1992, Svt-s kvällsbio denna julaftonskväll. Det är verkligen en film med aktualitet också i vår tid. Temat är i korthet mänskliga fördomar mot människor som upplevs som främmande i det egna närområdet. Filmen är på så sätt lika aktuell idag som den dag den gjordes. För så är det nog, att fördomar gärna odlas i kulturellt statiska miljöer. I fallet Änglagård fanns mycket humor, och ett lyckligt slut, något som inte alltid är fallet i vår nutida verklighet.

En krass övertygelse är att de flesta människor oavsett härkomst, vill skapa sig en rimlig framtid. En framtid med ett jobb och utan uppslitande konflikter. Så är också situationen i vår tid. Att de fredliga och framgångsrika länderna i det avseendet för många runt om i världen, blir något man är beredda att offra mycket för att komma till, och bli del av, är egentligen inte så konstigt. För svensk del är det otänkbart att förstå hur landet skulle se ut om vi inte hade de ca 2 miljoner medborgare, som räknat invandrare och deras avkommor kommit till Sverige sedan  början av 70-talet, och nu utgör en väsentlig del av det svenska samhället.

Att vi också har en kriminalitet som relateras till invandringen, får inte bli stigmatiserande för all invandring. Betecknande är också att det som nu ses som gängrelaterad kriminalitet, till helt övervägande del bärs upp av unga personer som är födda i Sverige, och med svenskt medborgarskap.

Den stora flyktingvåg som startade år 2015, skall ses mot bakgrunden av att Putins Ryssland påbörjade sina terrorbombningar av Syriens största stad, miljonstaden Aleppo liksom andra av de demokratiska krafterna hållna områden.  Bombningar som i stor utsträckning också koncentrerades mot offentliga byggnader som skolor och sjukhus. Människor kände sig med stort fog svikna av FN och de demokratiska stater som givet ett mer kraftfullt agerande kunnat stoppa den utvecklingen, och lämnade för att söka en ny framtid i de europeiska länderna.



2018.12.25

Jarl S




fredag, december 21, 2018

Politisk stormvarning


En mulen och våt morgon denna årets kortaste dag. Vintersolståndets dag. Men juleljusen lyser upp torg och balkonger, och innan dagen är slut kommer också en av de stora julmarknader att ha fått besök av undertecknad med vänner. Men nu till dramatiken i den politiska världen, för dramatik på högsta nivå handlar det om.

Den här gången går tankarna inte så mycket till den svenska situationen, dess dramaturgi är tämligen fastslagen. En månads respit, några korta beslutsmöten och vi har en ny regering eller beslut om nyval. Tålamodet är uttömt liksom arguments arsenalen.

Nej, den verkliga dramatiken går till utvecklingen i USA. Donald trumps löfte till sina “vänner” Erdogan i Turkiet, och Putin i Ryssland att dra tillbaka de amerikanska trupperna i Syrien, har fått den amerikanska överbefälhavaren Mathis att med en kraftfull markering av sitt avståndstagande, lämna in sin avskedsansökan. Strömmen av personer med förnuft som hoppat av den trumpska administrationen fortsätter, och därmed också det amerikanska ledarskapets sönderfall.

Ett tillbakadragande av de amerikanska trupperna i Syrien är inget litet beslut. Erdogan har redan markerat, att när väl de amerikanska trupperna är borta, kommer han att anfalla de kurdiska trupper, som tillsammans med de amerikanska har varit ledande i kampen mot IS.

Rysslands ingripande och terrorbombningarna av de demokratiska krafterna i Syrien, kom också att bygga på vissheten att man i USA-s ledning hade en person vilken man kände och kontrollerade. Resultatet blev också det blodbad vi sett i Syrien, och den flyktingkris som skakar i första hand EU samarbetet.

Den kurdiska krisen som varat i snart 100 år, skapades på sin tid av de europeiska stater, främst Frankrike och Storbritannien, som drog landsgränserna för de som senare blev de olika staterna i mellanöstern. Kurderna som var en tydlig kulturell och språklig enhet, delades då upp och underkastades Turkiet, Syrien, Iran och Irak istället för att bli ett eget självständigt land. Den strävan efter självstyre som kurderna arbetat för i de olika länderna, har hanterats på olika sätt. När nu den turkiska de-facto diktatorn Erdogan meddelat att han kommer att utplåna det kurdiska inflytandet i norra Syrien, är det inget annat än ännu ett folkmord som är under utveckling.

Det är den utvecklingen vi har att se fram emot, givet att USA och EU lämnar kurderna i sticket. Världen har aldrig blivit fredligare av att despoter tillåts att krossa och underkuva minoriteter. Ett FN lamslaget av Ryska och Kinesiska veton kommer inte att ingripa. Det är mot den bakgrunden utvecklingen i USA skall ses.



2018.12.21

Jarl S

söndag, mars 18, 2018

I valtider


Strålande vacker denna mars söndag på landets västra kust. Valtider tillika på olika sätt. Redan vid 7.30-tiden är kön till de som vill bli del av IDOL-programmet i TV4 minst 100 meter lång utanför den lokal där prov och sållning av de förväntansfulla skall ske under dagen. Det är glad och god stämning förefaller det undertecknad när jag passerar kön av pratande, trots de ca 10 minusgraderna. Och solens strålar förebådar en fin dag.

Under dagen skall också vinterns sista internationella längdskidtävlingar avslutas i Falun. I gårdagens tävling över 10 km för damer presenterade sig årets stjärnskott
Ebba Andersson än en gång, när hon från en dålig startposition spurtade in på 4-e plats, och bland många andra, vann över sin stora idol Charlotte Kalla. Det har varit mycket intressant att följa Ebba under de senaste åren, från en given begåvning till genombrottet i år.

Och i vårt stora östra grannland Ryssland går man till val igen. Ryssland, ett land som så länge levde under sovjetiskt förtryck, men så under Gorbatjovs ledning sent 80-tal och början på 90-talet bytte spår i ett försök att skapa en västerländskt präglade demokrati. Det försöket varade knappt 10 år, men misslyckades och föll samman på grund av det vakuum som uppstod under Jeltsins, av alkoholproblem söndrade ledarskap.


I det vakuumet fanns det starka krafter inom de ryska säkerhetstjänsterna som placerade Putin, en för allmänheten helt okänd person, som sin företrädare när Jeltsin skulle avsättas. Resten är historia av klassiskt slag. Demokratin som formell institution används för att legitimera ett auktoritärt ledarskap och förtryck. Ryssland är idag ett land som lider alla av alla de brister man förknippar med diktaturer.

Pressfriheten och yttrandefriheten är villkorad av att man delar ledningens uppfattningar. Politiska partier i den mån de förekommer, är en del av den skuggteater som används för att inför omvärlden ge intryck av demokrati. Verkliga oppositionella fängslas, tvingas till landsflykt eller mördas. Listan med namn som Nemkov, Politkovskaja och Navalnyj kan göra mycket längre.

Och likt många diktatorer anser man sig ha rätten att likvidera personer man anser vara störande, vilket nervgasattacken i England nu är ett tydligt och återkommande exempel på. Den internationella skandalen i det här sammanhanget vägrar man ta ansvar för. Mönstret går igen och har sina paralleller i annekteringen av Krim och Östra Ukraina, nedskjutningen av det civila Malaysian Airwaysplanet för några år sedan, och många andra händelser..

Ryssarna, de som bryr sig om att rösta, kommer att ge Putin förnyat förtroende. Någon annan verklighet är inte möjlig. Men det är ett förtroende som i internationell mening numera är utomordentligt smutsat av den politik Putin och hans uppdragsgivare står för.’



2018.03.18

Jarl




onsdag, mars 14, 2018

Marsdagar 2018





Marsdagar, det här året präglat av vinterns grepp över landet. Från vänner i norr rapporteras att mer snö kommit än någonsin förr. Och ännu har inte vårvinterdagarna med takdropp kommit igång. Det kan bli en lång väntan i år innan vårblommorna tinar fram.

För oss på landets västra kust har vinterna gjort ett lamt försök att fördröja våren. Men ljusets återkomst och fåglarnas ökande sång i träden bär bud om varmare och än ljusare dagar.

Och ute i den stora världen pågår maktkamperna på låg och hög nivå. Ryssarnas val att förgifta personer i England med nervgas skapar än en gång rubriker och påminner om den ryska ledningens totala brist på respekt för de människor man inte gillar. Morden på Litvinenko, Politkovskaya och Nemkov, vilka kommenterats i tidigare bloggar, är bara toppen på isberget. Att sedan den ryska ledningen förnekar all inblandning, saknar helt trovärdighet. Nog är det hög tid att omvärlden börjar reagera på riktigt.

När så den amerikanska utrikesminister Rex Tillersson agerar med ett fördömande riktat mot den ryska ledningen, avsätts han av Trump. Samme Trump som i valrörelsen hyllade Putin som ett föredöme. En person att se upp till och samverka med.

Den amerikanska demokratin som den utvecklats under mer än 200 år, är nu satt under attack av en president som vill se sig i samma grandiosa sits som Putin. De som opponerar mot hans politik, sparkas och ersätts med “egna ja-sägare”. Samma process pågår på många olika områden, inte minst inom de rättsvårdande myndigheterna.

Men sannolikheten att två alfahannar som Trump och Putin på sikt kommer att vara överens, är nog lika sannolik som på sin tid överenskommelsen mellan Stalin och Hitler. I ett  visst givet läge kommer konfikten mellan de två att blossa upp. Ett expansivt Ryssland har med bombflygets hjälp fört fram sina positioner i Syrien. Och de beslut som tagits i FN om vapenvila respekteras överhuvudtaget inte av Assad och Putin.

Den utvecklingen är nog något som upprör inte bara FN.

2018.03.14

Jarl




torsdag, mars 01, 2018

Arbetarpartierna




Rejäl vinterkyla i gryningsljuset under min morgonrunda. Minus 13 och en snål blåsande vind får det att bita i kinderna. I landet i övrigt råder snökaos på många håll. Men denna i övrigt så snötunga vinter, lyser den vita varan nästan helt med sin frånvaro i landets andra stad. Vi får nöja oss med att se skidåkningen på Tv.

Nu när OS-yran är över, tränger sig vardagen på med andra “viktigheter”. En sammanvägning av de olika opinionsmätningar som gjorts i vårt land den senaste månaden visar fortsatt att KD med sina 2,9% är starkt hotat att få lämna riksdagen. Inte heller Miljöpartiet eller Liberalerna kan känna sig trygga, de balanserar båda på spärrgränsen 4%. Höstens val ser ut att bli en rysare på många sätt, inte minst vad avser bildandet av regering efter valet den 9 september. Nu träder också företrädare från både det “gamla och det nya” arbetarpartiet fram med förslag om att de båda partierna går samman och bildar regering efter höstens val. Tanken är naturlig och slående. Både SAP och M anser sig ju vara de riktiga företrädarna av det arbetande folket, och är naturligtvis det också om än i beteckningen arbetare och tjänstemän med en annan grov skattning. Men inget av partierna har troligen råd att officiellt gå ut med synpunkten av risk för att förlora röster av det skälet. ‘

Situationen efter valet kommer att kräva annat än valpropaganda.



Och ute i den stora världen fortsätter Putins Ryssland terrorbombningarna av de rester av demokratikämpar som ännu håller ut i Syrien. I det avseendet kan man med fog likna Putins agerande med den hjälp Hitler gav högerkrafterna i det spanska inbördeskriget på 1930-talet. Att västvärlden och FN inte vågar tala klarspråk i den här frågan, visar än en gång hur oändligt tandlös den organisationen är när det  gäller verkligt handlande. Av vilket demokratiskt skäl har stormakterna veto i säkerhetsrådet? Är inte alla röster lika värda??

Och i Trumps galleria av medarbetare har nu avhoppen tagit ordentlig fart. Den ena efter den andre lämnar nu det “sjunkande skeppet”, bildligt talat. Rådgivaren Hope Hicks är nu den senaste, samtidigt som granskningen av Trumps relationer med Putin Regimen blir allt mer närgången och svår att försvara.

År 2018 har alla förutsättningar att bli ett mycket spännande, och kanske omvälvande år.



2018.03.01

Jarl

torsdag, januari 18, 2018

Politiskt spel



Vacker morgon denna januaridag. Äntligen en morgon med klarblå himmel, efter dagar med vinterrusk, dis och snöslask. Kanske kommer solen att visa sig också när dagen ljusnat. Dags för några noteringar om aktuella händelser i vår spännande omvärld.

Spekulationerna om vad som kan tänkas hända inför vinter-OS i Sydkorea har varit många, givet ordkriget mellan USA och Nordkorea. Rädslan för konflikter har fått en del deltagare att meddela att man inte kommer att åka dit av rädsla för nordkoreanska attacker. Nu har istället efter åratal av frusna förbindelser, samverkan under bara ett fåtal dagars förhandlingar skapats mellan Nord- och Sydkorea. De tidigare antagonisterna har till och med gått med på att skapa gemensamma lag i vissa idrotter, något som för bara ett par veckor sedan skulle setts som en galen utopi.

Så snabbt kan spelplanen ändras i det politiska spelet, för ett spel är det. Nordkorea slår med detta in en kil mellan USA och Sydkorea. Trumps krigsretorik har fått helt andra resultat än de han rimligen kunnat förutse. Hur långvarig den här islossningen blir får framtiden utvisa, intressant är den i vart fall.

Ett annat land av långt samarbete med USA är NATO-landet Turkiet. Där har man under alla åren efter 2-a världskriget haft en tät samverkan med USA. På det sättet var landet också en NATO- spjutspets i mellanöstern. Med Erdogan, landets numera enväldige diktator, har det samarbetet frusit till is. Erdogans ilska över att USA inte utlämnar “ex-turkar” vilka Erdogan vill ta hand om på sitt sätt är stor. Ännu större kanske hans ilska över att USA i Syrienkriget samverkar med, och stödjer den kurdiska delen i Syrien. Kurderna är åter i blickpunkten för den galne diktatorn som hatobjekt. Så stor är hans frustration att han nu vänt sig till den forne fienden Ryssland för att finna en ny vän i Putin.

I all denna soppa finns det anledning att påminna sig utvecklingen i Europa under upptakten till det 2-a världskriget. Då samverkade Stalins Sovjet med Hitler-tyskland i delningen av Polen och de baltiska staterna. Den samverkan förvandlades till blodigt krig när Hitler med sin krigsmaskin angrep Stalins välde 1941. En tvekamp på liv och död som slutade med Berlins fall drygt 4 år senare.

Det finns ett gammalt påstående att krig inte startas av demokratier, men väl av demagoger och diktatorer. Med den utsikten över det politiska skeendena i vår omvärld, finns kanske anledning att följa utvecklingen.

2018.01.18

Jarl

lördag, november 04, 2017

Cyber-kriget






Novemberdag. Molnhöjden är låg och luften fuktmättad. Begreppet driver dagg, faller regn kan tillämpas. Det är som det skall vara vissa av höstens dagar. Tid för vila, tid för möten på ett annat, mer stillsamt sätt. Lunch med goda vänner, timmar av samspråk.



Och i det stora landet i väster, det som brukat ses som demokratins fanbärare. Där skakas de begreppen i sina grundvalar. Den massiva ryska påverkan på det amerikanska valet som nu avslöjas, hade som mål att splittra den amerikanska nationen och lyfta fram Donald Trump i valet. Man har lyckats i båda de avseendena.




Demokratin är med sin öppenhet sårbar. Den vetskapen är inte ny, den har sina paralleller från det hitler-tyska rikets framväxt på 1930-talet. Det som är nytt är de medel man nu förfogar över. Genom den cyberteknik som de allra flesta i länder som USA är uppkopplade på, når de budskap som pumpas ut enorma populationer på mycket kort tid. Avslöjandena av den massiva annonsering som skett av ryska statsstödda organisationer under den amerikanska valrörelsen visar tydligt på dess mål. Det öppna samhället är per definition också öppet för propaganda via sociala medier. Det borde inte vara ett stort problem, så länge man vet vem som är avsändare, och kan möta argument och åtgärder därefter.



Det som ryssarna gjorde i valet av president i USA är ett utslag av det som nu blir allt tydligare, nämligen cyberkriget. Ett rymdkrig med orden som vapen, och med målet att splittra och söndra. Inte sedan Vietnamkrigets 70-tal har USA varit så splittrat som nu, rapporteras det i media. Stad mot land, ras mot ras, religion mot religion, så strävar den som vill härska genom att söndra. I ett storpolitiskt perspektiv Putin mot demokratin. I ett nationellt perspektiv ett alltmer sönderfallande USA.



Var allt detta landar får vi se. Konstitutionen och samhällets institutioner är starka i USA. Nu reser sig alltfler upp till försvar för traditionella amerikanska värderingar. De tidigare presidenterna är i det sammanhanget mycket viktiga. Den enighet de visat genom att ställa upp tillsammans i markeringar mot den nuvarande politiska utvecklingen, är hoppingivande.



Novemberdag i allhelgonatid. Dags för en dag med umgänge med nära och kära, alltför långt borta för att hedra hädangångna på deras viloplatser. Där får tanken vara den bärande länken.



2017.11.04

Jarl


tisdag, september 19, 2017

Propagandakriget





Valet av president i USA år 2016, blev också valet när den storskaliga propagandan skapade en president. Utan det verktyg som cybertekniken gett oss, hade det resultatet aldrig kunnat uppnås. Redan under valrörelsen blev det känt att ryska propagandacentraler öste ut meddelanden till stöd för Trump och till nackdel för Hillary Clinton via fingerade meddelanden på sociala media. För läsaren framstår avsändaren som en amerikansk medborgare, medan meddelandet i själva verket kom från en rysk “trollfabrik”. Så beskrivs tillvägagångssättet nu via de undersökningar i USA som fortfarande pågår.



Människan är nyfiken och på det sättet sårbar. Nyheter som upplevs som speciella delas vidare, och fördubblingstakten blir fort mycket snabb. Så kan en fejkad nyhet på kort tid nå miljontals läsare, och påverka deras val av synsätt. I USA gav det Donald Trump ett ämbete han aldrig fått utan det stödet, men den ryska påverkan stannar inte där.



Framgången i USA inspirerade helt klart till samma handlingssätt i andra val. I Frankrike vann Marcon, trots ryska inspel även där, men kanske var de franska väljarna mindre påverkansbara. Nu handlar det om valet i Tyskland, det viktigaste av alla valen i Europa, både för landet i sig som för det europeiska samarbetet.
P
Propagandabild mot Merkel


Där angrips nu Angela Merkel på samma ursinniga sätt som Hillary Clinton utsattes för. För den ryska ledningen är Merkel ett rött skynke. Hon är väl insatt i den sovjetiska mentaliteten, uppväxt som hon är i Östtyskland och under den diktaturen,. Språket ryska behärskar hon sedan den tiden, och är en mycket rutinerad politiker. Men den storm som nu piskas upp via sociala medier mot henne, är ett angrepp på demokratin som inte kan underskattas.



Återigen påminns vi om att totalitära regimer använder det demokratiska samhällets mekanismer för att rasera det som man inte vill kännas vid, nämligen det öppna demokratiska samhället. Putins Ryssland, Erdogans Turkiet, båda är de nu ledande företrädare för propagandakriget, samtidigt som de totalt tagit kontrollen över vad som får sägas, skrivas och göras i sina egna länder.



Propagandakriget är en realitet i vår tid.



2017.09.19

Jarl

söndag, maj 07, 2017

Frankrikes val




Solig söndag morgon i landet i norr, inom kort öppnas vallokalerna i kulturlandet Frankrike. Det är dags att välja president, och här liksom tidigare i USA står valet mellan den bildade och pragmatiske politikern, och demagogen och samhällsomvandlaren. I Frankrikes fall mellan Macron och Le Pen.

Och också i det här fallet försöker nu ryska hackare, Putins stödtrupper påverka valet genom desinformation över nätet. Målet är i det här fallet att misskreditera Macron, och stödja Le Pen. Frankrike är inte USA. Frankrike är ett land med en annan, och blodig historia. Alltifrån revolutionen och bastiljens fall sent 1700-tal. Napoleonårens erövringskrig, sönderfall och vedermödor, till senare tiders krig i Europa, de som kallas de 1-a och 2.a världskrigen.
Bastiljens fall

De franska väljarna har en annan medvetenhet än de amerikanska. Kampanjen från den ryska sidan kommer troligen att få motsatt effekt än den avsedda. Stödet för Macron ökar, och därmed också stödet för EU, vår tids viktigaste fredsprojekt.

Den ryska strategin att destabilisera EU har under åratal varit påtaglig. Stödet åt reaktionära ledarskap och regimer, en av dem Le Pen, är dokumenterat. Viss framgång har man haft i att både Ungern och Polen nu har ledarskap som inte följer EU-stadgan i synen på yttrandefrihet och demokrati. Där pågår en kamp om demokratins värdegrund som kommer att bli allt intensivare i takt med att också EU-s ledarskap kräver respekt för EU-s värdegrund.

Det internationella samarbetet bygger på globalisering. Handel och ökat välstånd är det kitt på vilket fred och frihet vilar. När nationalister som Trump och Le Pen talar om stängda gränser, begränsningar i handel och samarbeten, då hotas den välståndsutveckling som präglat flertalet länder i världen under årtionden. Och i förlängningen av det också fredsarbetet.

2017.05.07

Jarl


söndag, april 09, 2017

Inrikes utrikespolitik




Politiken har många ansikten. Ett av de mer använda är att genom sitt handlande flytta fokus från ett obekvämt område, till ett annat genom någon form av agerande. Att exempelvis genom utrikespolitiska utspel, styra bort obehaglig granskning på det inrikespolitiska området.

Det är inte lätt att vara Donald Trump för närvarande. Han blir mer och mer ifrågasatt. Den ryska kopplingen till valrörelsen kommer allt närmare, och hotet om riksrätt diskuteras ständigt. Att Trump dessutom gjort Putin, den ryske diktatorn till en egen ikon, strider kraftigt mot den bild amerikanen och stora delar av omvärlden har om Putin. Efter sina krig mot Tjetjenien, Georgien och nu i Ukraina, är han starkt ifrågasatt bland de flesta med demokratiskt sinnelag.


I den kontexten ser nu allt fler analytiker det missilangrepp på en öde flygplats i Syrien som gjordes häromdagen. Trumpadministrationen hade timmar i förväg förvarnat Ryssland, och därmed också den syriska ledningen om anfallet och vilket målet var. På det sättet kunde den syriska ledningen flytta undan sina plan och sin utrustning innan anfallet, och det blev mer en symbolhandling avsedd för den amerikanska inrikespolitiken, än något som skadade Assad-re4gimen.

I det begrepp som kallas det politiska spelet, är hela sanningen sällan den som redovisas. Där finns också alternativa sanningar. Att den ryska ledningen protesterar är del av det spelet. I själva verket är den ryska ledningen lika intresserad av att få bort intresset för den ryska påverkningen på valkampanjen ur strålkastarljuset, som Trump-administrationen.

Symptomatiskt nog, och som ett hån mot Trump, valde Assad-regimen att gasbomba en av sina av demokratikrafterna hållna förorterna till Damaskus, dagen efter den amerikanska missilattacken. Det får väl om något ses som en hälsning från Assad till Trump, vi skiter i era synpunkter.

2017.04.09

Jarl

onsdag, mars 22, 2017

Kampen om demokratin




För den som vill förkovra sig i de ryska utvecklingen efter Putins tillträde, finns mycket att lära. Att den ryska demokratin har förvandlats till ett maffiavälde där de som uppfattas som hot mot detsamma, elimineras får vi ständiga bevis för. Senast nu när ett av de vittnen som skulle lämna underlag till undersökningar av Trump-lägrets ryska kontakter, mystisk “fallit” 4 våningar. Se bifogad länk http://resistancereport.com/world/man-thrown-fourth-floor/

Nu förs också kampen om den amerikanska demokratins överlevnad alltmer intensivt. hoten och språkbruket blir allt oförsonliga. När nu USA-s ledande organ när det gäller “intelligence”, FBI och NSA på allvar går in i undersökningarna över vad som pågår, har äntligen de organen tagit sin del av ansvaret för försvaret av demokratin och den amerikanska konstitutionen. Trumps påstående att Obama-administrationen skulle ha avlyssnat honom, är bevisligen lögn. En lögn liksom det mesta Trump presterar.

Men galenskapen är inte ett hot mot fred och utveckling bara i USA, liknande och än värre är situationen i Turkiet. Natolandet vars ledning, i vars ledning despoten Erdogan försöker piska upp motsättningar mellan muslimerna i allmänhet och den ursprungliga befolkningen inte minst i EU-länderna. Fredsprojektet EU, kallar han nu nazism, och använder ett språkbruk som saknar motstycke i modern tid. Om talesättet “att medlen helgar målen”, så kan man undra vilka målen för Erdogan är?

Den gryende våren möts av allt annat än vår i politisk mening. För historiskt skolade personer görs nu jämförelser med situationen innan 1-a Världskriget. Efter en lång period, 70 år och tre generationer av fred, piskas nu motsättningar upp som inte borde finnas. Kampen mellan de onda och de goda förs alltmer intensivt och oförsonligt.

2017.03.22
Jarl


Kampen om demokratin

För den som vill förkovra sig i de ryska utvecklingen efter Putins tillträde, finns mycket att lära. Att den ryska demokratin har förvandlats till ett maffiavälde där de som uppfattas som hot mot detsamma, elimineras får vi ständiga bevis för. Senast nu när ett av de vittnen som skulle lämna underlag till undersökningar av Trump-lägrets ryska kontakter, mystisk “fallit” 4 våningar. Se bifogad länk http://resistancereport.com/world/man-thrown-fourth-floor/

Nu förs också kampen om den amerikanska demokratins överlevnad alltmer intensivt. hoten och språkbruket blir allt oförsonliga. När nu USA-s ledande organ när det gäller “intelligence”, FBI och NSA på allvar går in i undersökningarna över vad som pågår, har äntligen de organen tagit sin del av ansvaret för försvaret av demokratin och den amerikanska konstitutionen. Trumps påstående att Obama-administrationen skulle ha avlyssnat honom, är bevisligen lögn. En lögn liksom det mesta Trump presterar.

Men galenskapen är inte ett hot mot fred och utveckling bara i USA, liknande och än värre är situationen i Turkiet. Natolandet vars ledning, i vars ledning despoten Erdogan försöker piska upp motsättningar mellan muslimerna i allmänhet och den ursprungliga befolkningen. Fredsprojektet EU, kallar han nu nazism, och använder ett språkbruk som saknar motstycke i modern tid. Om talesättet “att medlen helgar målen”, så kan man undra vilka målen för Erdogan är?

Den gryende våren möts av allt annat än vår i politisk mening. För historiskt skolade personer görs nu jämförelser med situationen innan 1-a Världskriget. Efter en lång period, 70 år och tre generationer av fred, piskas nu motsättningar upp som inte borde finnas. Kampen mellan de onda och de goda förs alltmer intensivt och oförsonligt.

2017.03.22
Jarl

söndag, januari 22, 2017

USA-s Erdogan





Så har då USA fått sin Erdogan, eller Mussolini om man gå längre tillbaka historiskt. En svulstig, vulgär skrävlare som vet bäst om allt och alla. Som talar i stackato, staplar påståenden utan grund och vetenskap. Så talar den som lite vet och lite förstår.


Och i sitt installationstal gick han till angrepp mot den konstitution han nyss svurit att hedra på podiet, nämligen det demokratiska systemets fundament, det amerikanska partisystemet.

Precis som potentater före honom, utmålar han sig som folkets man, något han varken är eller någonsin kommer att bli. Uppfödd och uppgödd i en miljö där just utnyttjandet av människor gjort honom stenrik, försöker han nu inbilla folk att han är deras man
Anti-Trump demonstration 21.1.2017 Washington
.

Sökandet efter den starke mannen har medverkat till att han är där han är. Många har redan ångrat sina proteströster, att dom fick det genomslag de fick. Och de världsomspännande demonstrationerna lördagen den 21.1, kommer att gå till historien som den största världsomspännande demonstration som någonsin hållits på en och samma dag, mot en och samma person och det den mannen står för. Enbart i USA beräknas ca 4 miljoner deltagit.

Make America great har blivit hans slagord. Amerika är great redan som det är. Framför allt har det varit en frihetens och det öppna samhällets fanbärare genom tider av både krig och fred. Nu har man för första gången fått en president som öppet förklarat krig mot den öppenheten. I Trumps värld eftersträvas samma kontroll av media som förebilderna Putin och Erdoğan utgör.

Som aldrig förr kommer den amerikanska konstitutionen och demokratin att prövas under det nya ledarskapet. För världsfredens skull är det bara att hoppas det arvet skall vara starkt nog för att kuva Trumpismens hot mot demokrati, frihet och öppenhet i världens viktigaste land.

2017.01.22

Jarl