Gryningsljus

 Gryningsljus över vinterstad. Minus 15 därute, och kylan biter i kinderna vid promenaden. Men luften är frisk och härligt livsbejakande att andas. En ny dag randas med sina fel och förtjänster. Kampen om medaljerna i vita spår, med eller utan gevär, får bli en del av underhållningen.

En annan del, mindre glädjande har varit att följa skådespelet i USA, efter Donald Trumps försök att genomföra en statskupp i landet. Man kan tycka att bevisningen mot honom var hur övertygande som helst. Men det republikanska partiet hade inte modet att kasta den perioden på soptippen. Resultatet är att den galne f.d. presidenten får mandatet att fortsätta sitt för demokratin i landet undergrävande arbete. Och det republikanska partiet förbli ett djupt splittrat parti. Heder år de 7 ledamöter som röstade med demokraterna.

Från Tyskland meddelas att kolkraftverken tillsammans med den ryska gasen kör för fullt för att klara energibehoven när landets 30.000 vindkraftverk i vinterkylan står stilla. Och priserna på energi skenar där som här. När skall klokheten besegra dumheten i den här frågan. Hur länge skall skövlingen av enorma naturområden, och därmed livsbetingelserna för allt levande, tillåtas och subventioneras i vårt land. Hur är det möjligt att utländska riskkapitalister, tillsammans med politiska aktörer som ex. vis Kina, tillåts lägga under sig stora delar av vårt land, och vår energiförsörjning?

Nu börjar så smått politikens företrädare vakna till insikt. Men marginalpartierna Centern och Miljöpartiet hävdar fortfarande att skövlingen och allt elände vindkraften innebär ändå är lösningen? Och de senaste 20 åren har de genom vågmästarställningen i regeringarna lyckats styra politiken i den riktning man förespråkar.

I det sammanhanget finns anledning att också vända blicken mot det sargade och sönderfallande Liberala Partiet. Man var första parti som tog ställning mot den här beskrivna utvecklingen genom att lämna energisamarbetet, och därmed avvecklingen av den säkra och koldioxidfria kärnkraften. Men man vågade under föregående ledarskap aldrig driva sina övertygelser.

Så har man också gjort sig till ett marginaliserat och ointressant parti att rösta på. Att ändra på den positionen inför kommande val blir ingen lätt uppgift.

Alla hjärtans dag, och bloggens läsare önskas allt gott.

2021.02.14

Jarl S

Vindkrafts pandemi

Regndag över landets västra kust. Regnet behövs efter en lång period av torrt väder. Lövsprickningen är i full gång, och varningarna för gräsbränder har börjat. Dagens tema kommer att återgå till ett annat “kärt” ämne, nämligen vindkraften.

Kolonisation har alltid haft sin grund i utnyttjandet av andra länders tillgångar, oberoende av hur de som primärt berörs tycker eller tänker. Så också i fallet vår tids kolonisation, nämligen de enorma områden av våra marker som nu med rasande fart byggs ut med mer än 200 meter höga vindkraftverk. I allt väsentligt bekostade av utländskt kapital från länder som Kina och Tyskland, samt med stöd av vårt lands medborgare genom politiskt beslutade subventioner av olika slag. Protesterna har funnits hela tiden, men få anläggningar har stoppats trots kommunalt veto, ansvariga politiker samt markägare har mutats på olika sätt med “bygdepengar” och skärvor av de intäkter man får in genom skövlingen av markerna.

Förlorarna är primärt alla de närboende som ser sina livsförutsättningar slås i spillror. Medicinska problem genom buller långt över givna gränsvärden. Raserade värden på de egna fastigheterna, de blir i stort osäljbara. Fågel-och djurliv som trängs bort och ersätts av än mer ödebygd.

Men förlorare är också landets befolkning i stort på många sätt. I takt med att landet säljs ut till främmande makt minskar vårt självbestämmande. De stora vindkraftparkerna kräver nya och omfattande ledningssystem, som gör att elnäts kostnaderna skenar, och nu är långt högre än själva elkostnaden i de flesta fall. Och vindkraftsägarna kräver att vindkraften som ju avses gå på export, skall ha prioritet i ledningssystemen, vilket innebär att den billigaste och renaste kraft vi har vattenkraften, blir slav under vindkraften.

Vi sidan av den Corona-pandemi som går över vårt land för närvarande , har vi också en ekonomisk pandemi, byggt på korruption, subsidier och mutor. En pandemi som hårt drabbar människor, fågel och djurliv.

Dess namn är vindkraften, och dess möjliggörare är vår politiska lednings ovilja att stoppa den.

2020.04.27

Jarl S

juletid 2019

Juletid,, denna kristna högtid som nu också omfamnas av i stort sett alla länder i världen. Politiken har en viloperiod, och ett stort mått av avspänning upplevs som ett resultat av detta. Vintersolståndet har passerats, och snart kommer den mörka årstiden att få ge vika för ljusare dagar. Också det positivt för de flesta här uppe i vår mörka nord.

Skymningsljus den 24.12

Men inget står stilla egentligen, stillheten kan lika gärna ses som en uppladdning inför de verbala slag som skall komma framgent. Kampen mellan försvararna av demokratin och konstitutionen å ena sidan, och presidentDonald Trump fortsätter. Valkampen inför presidentvalet 2020, och misstroendeförklaringen som snart skall avgöras i senaten är avgörande brickor i det spelet. Och alltfler politiskt pålästa,ser utvecklingen i USA idag, som en skugga av utvecklingen i Tyskland under tidigt 1930-tal. Man valde då att underskatta “gaphalsen med stort H”, med de följder de senare fick. Att de tyska folket idag enligt en undersökning, ser Trump som det största hotet mot freden i världen, tål att uppmärksammas.

Attentaten och kidnappningen av fartyg i Hormuzsundet av iranska specialförband får nu allt mer militära följder. USA och England styr över delar av sina militära sjöstridskrafter till området. Något som nu möts av samlade insatser från Iran,Ryssland och Kina. Den konflikt som startade med Donald Trumps bojkott och sanktioner mot Iran, besvarades med de iranska störningarna av sjötrafiken genom Hormuzsundet. Nästa fas är nu en uppladdning av militära resurser i området. 75 år efter det senaste stora kriget, ökar spänningarna månad för månad mellan stormakten USA och de många länder han och hans ledarskap väljer att angripa på olika sätt.

Försöket att med sanktioner stoppa byggandet av den ryska gasledningen mellan Ryssland och Tyskland skall ses som en bricka i spelet. Byggandet kommer att sluföras av ryska experter i den mån andra företag inte vågar trotsa USA. Agerandet löser inga problem för USA eller världen, det skapar bara ytterligare sprickor i den demokratiska sfär som USA så sent som år 2016 var en given ledare för.

Dags att se fram emot nyårsfirande och ett nytt decennium, 2020-talet. Må det få bli fredligt och utvecklingspositivt. Klimatkrisen kan inte lösas enbart med “tagelskjortan på”. den måste lösas med upplysning och omsorg om vårt gemensamma jordklot.

2019.12,28

Jarl S

D-dagen

Sveriges nationaldag, och samtidigt firas 75-årsdagen av landstigningen i Normandie under det stora krig vi kallar andra världskriget. Årets dag är stekande varm här på landets västra kust. Varmast i landet med temperatur på 31 grader meddelas det. Ute i den lilla hamnen på Vinga, landets västra utpost längst ut i skärgården, fylls hamnen av båtar. Kläder åker av och badkläder på. Det badas friskt i det 15-gradiga vattnet, hettan i solen söker sin motpol. Det svalkar uppe på berget där vinden härskar. Promenaden på de upptrampade stigarna ger känslan av historisk mark. Längst ut på udden mot väst syns tydligt lämningarna av de pjäsplatser för artilleri, som den tiden för länge sen, var del av den svenska beredskapen.

Efter en lugn natt vaknar vi till en morgon med 13 grader i luften och lätt regn. Så snabbt förbyts värme mot vardagligt grått väder. Också det en del av sommarens och vädrets nycker.

Och ute i den stora världen möts dess nuvarande ledare för att hylla de överlevande från landstigningen i Normandie, personer som alla kan sätta +90 till sin nuvarande ålder. Men hyllningen är också en tillbakablick och uttryck för respekt för de 100.000 tals personer som stupade i striderna. I Det sammanhanget höll också Tysklands avgående ledare och landsmoder Angela Merkel ett anmärkningsvärt och mycket uppskattat tal, där hon lyfte fram det ansvar som ledarskap i politisk mening innebär också i vår tid, när det gäller att lyfta etiska och moraliska begrepp, stå fast vid demokratiska värden och de mänskliga rättigheterna. En Merkel som själv växt upp i den av Sovjet under 45 år ockuperade och styrda delen av tyskland.

Nu varnade hon för de tendenser vissa av vår tids ledare uppvisar och som leder bort från de hon och världen sökt följa med erfarenheterna från tiden innan och efter 1945. När propagandister och självförhärligande upphöjs, och sanning och vetenskap ifrågasätts. När sanning kallas fake news, och lögner framställs som sanningar, då är världen ute på ännu ett gungfly i ett historiskt perspektiv.

När Merkel med ålderns rätt och med många år i politiken avgår, ville hon  tydligen lämna sitt “testamente” över situationen i vår tid. Mycket finns där att begrunda och bearbeta för vår tids politiker.

Förhoppningsvis lever erfarenheterna som hyllades över D-dagen kvar ännu någon generation.

2109.06.07

Jarl S

Vindkraftspropaganda

Sverige är en demokrati sägs det. I en demokrati värnar man om också minoriteter och deras väl och ve. Den insikten tränger sig på vid det inslag i SVT- Aktuellt den 2.4, där man låter välbetalda vindkrafts lobbyister driva sin propaganda, utan inslag av någon motpart med kunskap och erfarenhet. Så manifesteras ett verkligt lågvattenmärke i svensk journalistik.

För vindkrafts lobbyn är det enligt dess lobbyister helt ok att offra människors och djurs livsmiljö på vindkraftsindustrins altare. De synpunkterna fick minimal belysning. Ändå visar mängder av undersökningar, och en stark och internationell opinion på dess stora och negativa påverkan på människor och miljö. Människor som blir sjuka av ljudvågorna från vindkraftverken. Ett djurliv som överger de områden som bebyggs av dem, och fåglar och fladdermöss som sugs in av verkens rotorblad, och där slaktas.

Örn dödad av vindkraftverk

I reportaget fick, typiskt nog, en utländsk person förevisa anläggningarna. De som uppför dessa monster, numera ofta med navhöjden på ca 200 meter, är experter med internationell bakgrund. De finner man inte på lokal nivå, glöm argumentet om arbetstillfällen. Det kvalitativa och långsiktiga arbetet hör specialisterna till. Och när väl vindkraften står där, fjärrstyrs den från centraler långt från dess fysiska placering.

En absolut förutsättning för byggandet av vindkraften, är att den bekostats med stora subventioner via bland annat elcertifikat och beskattning av vatten och kärnkraften. Produktionskostnaden för vatten-och kärnkraft är ca 10 öre/kwh. Genom beskattning höjs kostnaderna för den goda och billiga elen från vatten- och kärnkraft, med ett uppenbart syfte att nå de 60-70 öre/kwh som behövs för att vindkraften skall klara sina produktionskostnader.

Svenska Kraftnät är den myndighet som har det övergripande ansvaret för elförsörjningen i landet. I sin senaste långtidsprognos 2018, över utvecklingen i vårt land oroade man sig för elförsörjningen givet den snabba nedsläckningen av kärnkraft, och beräknade där vindkraftens verkningsgrad till ca 10%, en i sanning usel verkningsgrad som blir ännu sämre ur det förhållandet att den är svår att prognosticera på ett tillförlitligt sätt.

Tyskland som med sin energiewende har kommit längst på området omställning, är nu i skriande behov av att vi i vårt land skövlar enorma arealer för deras räkning. Vindkraftparkerna i vårt land får i stor utsträckning  utländska ägare. 

De fluktuationer som elnäten utsätts för kräver stora och kostsamma anpassningar, kostnader som tas ut på de nätavgifter vi betalar över våra räkningar. Nätavgifter som på kort tid i vissa geografiska områden, blivit större än den egentliga elkostnaden.

Solkraften är en källa att dra nytta och glädje av, den passar utmärkt för småskalig användning, såväl i stad som på landsbygd. Den stör inte på något sätt.

Vindkraften är elefanten i ett glashus, dess effekt kostar enormt i former av förstöring, skövling och lidande. Vindkraftverkens operativa livslängd är kort, ca 15 år. Kostnaderna för nermontering och återställande av markområden redovisas inte. Att dess lobbyister tillåts driva propaganda i landets ledande nyhetsprogram, utan annat ifrågasättande än några klumpigt upplästa frågor av en okunnig journalist, är sorgligt.

2019.04.03

Jarl S

Ockupationens År

Ljumma vindar denna februarimorgon. En stilla doft av vår kan det tyckas även om almanackan säger något annat.

Vår gäst dessa dagar har lång och stor erfarenhet av arbete i det stora  landet i öster, Kina. Världens nya stormakt, landet som med ekonomiska och politiska medel kräver allt större utrymme för sina synsätt. Diktaturens pris är den enskildes underkastelse. I Kina är medlemskapet i partiet, det enda och stora, en förutsättning för att få högre utbildning liksom arbete i mer kvalificerade positioner. Så byggs det nät som skapar ofrihet, hot och i förlängningen krig.

De tankegångarna speglas väl i den lättlästa och viktiga bok “Näktergalen” som skrivits av författaren Kristin Hannah. Boken beskriver utvecklingen Frankrike unde de tyska ockupationen åren 1940-44 ur den lilla enskilda människans perspektiv. Hur nazisterna efter Frankrikes underkastelse byggde upp sin kontroll över landet. Först med propaganda och en charmoffensiv, man ville ju vinna det franska folkets tillit. Men parallellt med det hot om dödsstraff för minsta förseelse, rättslöshet i maktens tjänst.

Boken ger oss en utmärkt bild över hur tyskarna tog kontroll över livsmedelsförsörjningen, de tyska soldaterna skulle födas först, det som blev över fick en hungrande fransk befolkning köa till.

Inrikes resor fick inte göras utan speciella tillstånd, legitimation måste alltid bäras och kunna visas upp vid återkommande kontroller. Innehav av radio, skjutvapen eller sprängmedel var förbjudet och kunde innebära dödsstraff. Plundring och övertagande av offentliga och enskilda hus och byggnader var del av ockupationsmaktens privilegium.

Franska medborgare med judisk börd, kommunister, homosexuella,  frimurare eller Jehovas Vittnen,fråntogs rätten till arbete och egendom.

Sakta men säkert byggdes en motståndsrörelse uppbackad av De Gaulles radiosändningar från London. De som verkade där gjorde det med livet som insats, och följande kungörelse fanns uppslagen som en varning och realitet:

I fortsättningen kommer alla fransmän som grips för ett brott eller en överträdelse att betraktas som  gisslan. När en fientlig handling mot Tyskland inträffar i Frankrike, kommer gisslan att skjutas.

Gisslantagande har nu blivit ett medel tillämpat också i Kina, just nu är Kanada drabbat, men det kan drabba var och en som i landet framför synpunkter som anses opassande. För inte länge sedan handlade det om en svenska man, som arbetade med att informera om de regelverk som gäller för mänskliga rättigheter enligt internationella konventioner.

Boken kan verkligen rekommenderas i vår tid av ökande spänningar mellan länder och i olika länder. Krig och fred är varandras motsatser och pendeln svänger över tid. Var den befinner sig nu och vart den är på väg är väl värt att begrunda. Under tiden kan man läsa sig till erfarenheter viktiga att ha med sig.

2019.02.18

Jarl S

Lördag morgon 8.12

Ljummen och fin denna decembermorgon. Ljusen lyser så fint vid promenaden över dockans gångbro. Nattens regn har dragit bort och lämnat våta och i ljuset glänsande gator. Stillheten när vardagens rusningarna till bussar och båtar uteblir, är slående. Ännu en vecka har lagts till historien, och 2-a advent knackar på dörren. Nu något om tillståndet i vår omvärld.

På den svenska hemmaplanen pågår av allt att döma, intensiva förhandlingar mellan det socialdemokratiska partiet och den centerpartistiska ledningen. Samma parti som så sturskt utropade att de minsann inte skulle förhandla om sina krav för att stödja en S-märkt regering. Parallellt gör nu den spruckna alliansens Moderata och Kristdemokrater upp en budget, vilken läggs så att också Sverigedemokraterna skall kunna acceptera den. Så har då i realiteten ett konservativt block skapats, och kan helt tillskrivas Liberalernas och Centerns agerande. Så är då alliansen ett avslutat kapitel?

Ute i den större världen ser det ut som att Brexit håller på att haverera. Nog är det märkligt att det fortfarande finns krafter som försvarar utträdet ur EU, givet att man nu vet att den kampanjen i stor utsträckning styrdes från ryska trollfabriker, skapade av den ryska ledningen för det “Cyberwar”, informationskrig som nu med den digitala världens alla plattformar, är ständigt närvarande. Förhoppningsvis återgår Storbritannien efter tumultet, till sitt medlemskap i EU. Inte därför att EU i sig är någon perfekt organisation, utan därför att alternativet är splittring och ökande risker för konflikter av den typ som drabbade världen under 1900-talet. Med all den blodspillan de krigen medförde.

Glädjande då att Angela Merkels efterträdare i Tyskland blir en av hennes kända vänner och följare. Det bådar gott för stabilitet i Europas, för fred och säkerhet, viktigaste land. Viktigt också för att den andra grundpelaren i EU, Frankrike, genomgår en mycket allvarlig kris för närvarande. I skydd av tänkta demokratiska demonstrationer, har huliganer av olika slag agerat och skapat kaos genom vandalisering, plundring och anlagda bränder. Hur den här helgen kommer att utvecklas är okänt när detta skrivs, men klart är att rättsstatens skydd av liv och egendom, nu utmanas på ett sätt som inte är acceptabelt.

Och i USA, går nu också kända republikaner emot den president, Donald Trump,  som i en klassning av amerikanska presidenter som  gjorts av ett oberoende institut blev den sämsta som landet någonsin haft. Detta samtidigt som han i affekt twittrar att USA aldrig haft en bättre och mer lämpad president. De många republikaner som i mellanårsvalen miste sina platser i senat och representanthus inser nu att orsaken i stort handlar om Donald Trump. Avhoppen från den administration han har, är också återkommande, signalerna från Vita Husets “whistleblowers”, att kaos råder i organisationen.

Hur länge skall en demokratisk organisation, acceptera ett ledarskap som av också medicinsk expertis förklarats “unfit for duty”?

Den frågan är rimligen högaktuell.

2018.12.08

Jarl S

Propagandakriget

Valet av president i USA år 2016, blev också valet när den storskaliga propagandan skapade en president. Utan det verktyg som cybertekniken gett oss, hade det resultatet aldrig kunnat uppnås. Redan under valrörelsen blev det känt att ryska propagandacentraler öste ut meddelanden till stöd för Trump och till nackdel för Hillary Clinton via fingerade meddelanden på sociala media. För läsaren framstår avsändaren som en amerikansk medborgare, medan meddelandet i själva verket kom från en rysk “trollfabrik”. Så beskrivs tillvägagångssättet nu via de undersökningar i USA som fortfarande pågår.

Människan är nyfiken och på det sättet sårbar. Nyheter som upplevs som speciella delas vidare, och fördubblingstakten blir fort mycket snabb. Så kan en fejkad nyhet på kort tid nå miljontals läsare, och påverka deras val av synsätt. I USA gav det Donald Trump ett ämbete han aldrig fått utan det stödet, men den ryska påverkan stannar inte där.

Framgången i USA inspirerade helt klart till samma handlingssätt i andra val. I Frankrike vann Marcon, trots ryska inspel även där, men kanske var de franska väljarna mindre påverkansbara. Nu handlar det om valet i Tyskland, det viktigaste av alla valen i Europa, både för landet i sig som för det europeiska samarbetet.

P

Propagandabild mot Merkel

Där angrips nu Angela Merkel på samma ursinniga sätt som Hillary Clinton utsattes för. För den ryska ledningen är Merkel ett rött skynke. Hon är väl insatt i den sovjetiska mentaliteten, uppväxt som hon är i Östtyskland och under den diktaturen,. Språket ryska behärskar hon sedan den tiden, och är en mycket rutinerad politiker. Men den storm som nu piskas upp via sociala medier mot henne, är ett angrepp på demokratin som inte kan underskattas.

Återigen påminns vi om att totalitära regimer använder det demokratiska samhällets mekanismer för att rasera det som man inte vill kännas vid, nämligen det öppna demokratiska samhället. Putins Ryssland, Erdogans Turkiet, båda är de nu ledande företrädare för propagandakriget, samtidigt som de totalt tagit kontrollen över vad som får sägas, skrivas och göras i sina egna länder.

Propagandakriget är en realitet i vår tid.

2017.09.19

Jarl

År 2016

Ännu ett år att lägga till de tidigare. De närmaste dagarna kommer årskrönikorna vara återkommande i medias olika kanaler och spalter. Inget ont i det, vi behöver tillbakablickar och reflektion över vad som hänt, varför, och vad det kan innebära.

Också i det mycket lilla perspektiv som den här bloggen innebär, finns kanske ett intresse att se vad som har hänt, och hur det speglas på olika sätt. I det sammanhanget är läsarna av särskilt intresse.

Under år 2014 och 2015 växte antalet ryska läsare av bloggen stadigt. Konstigt kan man tycka, men med de översättningsprogram som nu finns, är det lätt att få en översättning från språk till språk av texter. Som mest hade bloggen 3 gånger fler ryska läsare per dag, som svenska. Möjligen och troligen eftersom kritiken här mot den Putinledda förändringen av rysk politik, varit tydlig i bloggen. Plötsligt en dag fanns inte en enda rysk läsare. Regimen hade valt att blockera bloggen, och den blockeringen kvarstår.

Ännu ett exempel av intresse är de skärmdumpar som regelbundet från olika länder görs av bloggen. Plötsligt en dag kan någon laddat ner 100-200 bloggavsnitt. Det gör ingen enskild person, det görs av någon som har uppdraget att följa kritiska röster. Ett uppdrag som normalt ligger på säkerhetstjänsterna. Tack säger jag på det här sättet till intresset från länder som USA, Tyskland, Nederländerna, Polen, Grekland, Ryssland och kanske något ytterligare land. Bloggen skrivs för att läsas.

Så några reflektioner i stort över utvecklingen i världen. Den våldsutveckling vi sett öka borde bli en varningssignal för alla fredsälskande folk. I sin bok “Som jag minns det”, skriver Michael Gorbatjov, den sista sovjetiska ledaren om nedmonteringen av det kalla kriget, och besluten att göra fredsarbetet överordnat de ständiga rustningarna och vapenkapplöpningen med USA. Nu, drygt 20 år senare har den Putinledda regeringen i Ryssland, upprustning och militarisering som ett överordnat mål igen. Terrorbombningarna i Syrien och övergreppen på Ukraina, Tjetjenien, Georgien, tyder på samma typ av maktambitioner som i Hitlers Tyskland drev fram det 2-a världskriget.

Dit är det ännu långt, men det finns skäl att vara orolig. De generationer som nu växer upp, har inte den erfarenhet som de un åldrande har, och visdomsorden säger att historien har en tendens att upprepa sig.

När kyrkklockorna på nyårsnatten slår, kan den här bloggens skribent bara önska, läsare och icke läsare ett långt mer fredligt 2017, än det nu avslutade året.

2016.12.29

Jar

Energisamtalen

Strålande sommar väder i månadskiftet maj-juni. Sol och värme och känslan av att sommaren kommit tidigt i år. Inget fel i det, vi behöver alla den energikick som vackert väder oftast ger. Låt vara att värmen får många att söka skydd i skugga och svalare utrymmen. Och de som har solbalkonger tvingas lämna dem när temperaturen närmar sig eller överstiger 40 grader i solen.

En annan verklighet ligger bara några månader tillbaka. Då härskade under några dygn bitande kyla över landet, också här i söder kröp temperaturen ner mot 20 minusgrader. Som oftast när det är riktigt kallt, vilade vinden. Våra kärnkraftverk och vår vattenkraft fick gå på högfart för att ge oss värme i våra hus, och energi till våra industrier. Men det glömmer de ideologiskt blinda, eller väljer att förtränga.

Just nu pågår energisamtalen mellan regeringen och övriga partier. Liberalerna kallas efter vad media rapporterat inte längre till samtalen, eftersom man inte vill acceptera de beslut som drivs av vindkramarna i C och Mp. Där härskar ett oresonligt hat mot allt vad kärnkraft heter, parat med en obegriplig övertro på vindkraften som framtidens energikälla. En energikälla som redan med emfas visat sina svagheter. Den ger ingen energi när det som mest behövs, svinkalla vinterdagar med lite vind. Den är dyr och bygger helt på subventioner, vilket gör att miljarder som kunde använts för att bygga ut välfärden för våra äldre exempelvis, nu förslösas.

Att de maktbärande partierna S och M låter detta vansinne fortsätta är svårt att förstå. Den blockeringen skadar inte bara politikens trovärdighet, den skadar också våra möjligheter att bygga vidare på de stora behov som finns inom välfärdsområdet.

Tekniken som används, är att straffbeskatta kärnkraft och vattenkraft, samtidigt som man subventionerar vindkraften. Någon neutralitet, eller likabehandling av de olika energislagen är det inte fråga om.

Priset för den omstöpningen kommer att bli högt, och drabba alla. Obalanser i energiflödena kommer att skapa stora problem och kostnader. Om industrin skall skyddas, innebär det att medborgarna får ta den stora smällen. Den tyska utvecklingen där energipriserna nu är flerfalt högre än i Sverige, visar vad som händer.

Liberalerna skall hedras för sin vilja och kraft att motverka den osunda utvecklingen. S och M tar inte sitt ansvar som statsbärande partier när man låter C och Mp styra energiutvecklingen.

Väljarnas dom kommer att bli hård den dag kärnkraftens stängning gör att priserna för energi rusar i höjden.

2016.06.02

Jarl

Historien går igen

Måndag den 25/1 skulle fredsamtal över Syren ha påbörjats. Så blev inte fallet eftersom ett ryskt bombregn över de områden som de demokratiska krafterna i Syrien behärskade, startats av ryskt flyg, och med förödande verkan. Enligt Human Rights Watch, har ryska bombningar över Aleppo och andra ryska mål den senaste tiden orsakat 1000-tals döda civila, samt att 130.000 personer drivits på flykt bort från raserade bostadsområden. Ännu ett mått på den så kallade “ryska hjälpen” till det syriska folket?

Men detta är ingen enskild händelse, det är bara en händelse i en kedja som har sin alldeles solklara modell i Europas 1930-tal. Efter att Hitler och hans NSDAP tagit kontrollen över Tyskland startades arbetet med det stortyska riket ganska omgående. Bärande argument i det var att tyskspråkiga områden i andra länder skulle införlivas med Tyskland. Och medan omvärlden såg på införlivades först gränsområden mot Frankrike, sedan Österrike och Sudet, innan man gav sig på det stora kapet, Polen.

Ryskt bombflyg.

På precis samma sätt agerar nu Putins Ryssland, när man brutalt krossade frihetstankarna i Tetjenien och närliggande områden. Georgien fick sin alldeles tydliga varning och påminnelse att böja rygg för makten, och Krim och delar av Ukraina togs med ryska vapen och rysk trupp låt vara utan gradbeteckningar. Och Polens motsvarighet i det här fallet är Ukraina i sin helhet. Endast omvärldens sanktioner och tydliga reaktioner har tillvidare stoppat en rysk annektering av hela Ukraina.

Och precis som Hitlers Luft-Waffe fick träna sina kunskaper i stöder för diktatorn Franco i Spaniens inbördeskrig mot de demokratiska krafterna, väljer nu Putins Ryssland att med bombflyg stödja fascisten Al-Assad i Syriens inbördeskrig. Ryssland som påstod sig komma till Syrien för att bekämpa IS, visade sig istället koncentrera hela sin kraft på att förgöra de demokratikrafter som verkar för att ge landet en ny framtid.

Och precis som på 1930-talet står omvärlden förlamad av våldet. Samtidigt som det visas i sin oerhörda grymhet dagligen i våra media, är FN förlamat av de onsdkans krafter som ser egen vinning och maktbegär, långt viktigare än det lidande man skapar.

I tanke och handling är skillnaden mycket liten mellan Putins Ryssland idag och Tyskland innan krigsutbrottet 1939. Och i de försvarsdagar som hölls för ett par veckor sedan i Åre, varnade den svenska överbefälhavaren för armen, för att vi kan i Europa inom något år befinna oss i ett nytt stort krig.

Historien går igen, tragiskt nog. Och utvecklingen sedan marionetten Putin av sina uppdragsgivare inom säkerhetstjänsten sattes att leda landet, är skrämmande lik den vi såg förebåda krigsutbrottet 1939.

2016.02.04

Jarl

April 21015

 

Det våras, de första blommorna börjar visa sig också i kommunen norr om skogen. Det lyser gult av tussilago där solen fått skina, och de blå sipporna börjar också krypa upp ur mossan.

Och de senaste dagarnas hårda vindar har brutit sönder den havsis som fanns kvar, den är nu borta 2 veckor tidigare än normalt. Det känns bra, nu är tid för den bästa fasen på året, den mellan påsk och midsommar. Den tid när livet vaknar hos både växter och djur. De berikar och gör människan glad, de flesta i alla fall.

Om någon vecka skall man på olika platser fira 70-årsminnet av det 1000-åriga rikets fall. Det rike som skulle blivit 1000-årigt enligt dess förespråkare, men slutade i ruiner efter mindre än 10 år.

Så visar högmodet sitt ansikte, oklokheten och dumheten. Men också den likgiltighet som tillät utvecklingen. Och nu 70 år senare rids vår värld av nya maror. Inte sedan den stora världsbranden då för drygt 70 år sedan, har fler varit på flykt från ofreden, krigen och våldet. Vill man ta del av det och dess mekanismer, är Aron Lunds 600-sidiga bok ”Syrien brinner” en utmärkt skildring. Det sönderfall som det moderna kriget medför är obeskrivligt i sin förstörarlusta. Klan ställs mot klan, etnicitet mot etnicitet, religion mot religion.  Och det drabbar de obeväpnade i långt högre grad än de stridande.

Och med den ryska upprustningen och expansionen kryper kriget och dess verkningar också allt närmare de nordiska länderna. Den svensktalande kvinnliga guide vi hade vid rundturen i Riga för dryga året sedan var mycket tydlig med sina synsätt. Putins Ryssland har tagit Krim på argumentet att där finns så många rysktalande, precis samma argument kan man använda mot de baltiska länderna. ”Vi har redan provokatörer i Riga”, var budskapet av en av de många som var drivande i den sjungande revolution som gav Lettland sin frihet för drygt 20 år sedan.

Nu skall erfarenheterna från tiden efter 1-a världskriget upprepas. Också då avrustade fredsälskande länder i tron på den eviga freden. Även då blev man bryskt påminda om att den naiviteten var dåligt förankrad i verklighet. Då var det korpralen i Tyskland som pumpade igång krigsmaskinen, och övade sina styrkor i det spanska inbördeskriget. Nu ser vi Putins elitsoldater på liknande sätt utöka sitt inflytande.

Och sent vaknar det sovande folkets företrädare. Nu träter de om hur man skall skapa ett försvar av det egna landet Sverige, efter den nedmontering som så brutalt gjordes på 1990-talet.

Återigen bevisas det gamla talesättet, att snålheten bedrar visheten.

2015.04.14

Jarl S

Mönster går igen

Det drar en skugga av 1930-tal över Europa. Då handlade det om landet i dess mitt som upprustade, alltmedan andra länder nedrustade efter det blodiga 1-a världskriget. I ledningen för den tyska revanschist-politiken stod före detta korpralen Adolph H.

Under hans ledning annekterades område efter område, det franska gränsområdet, Österike och sudet området i Tjeckoslovakien. Och den blåögt troende engelske premiärministern Chamberlain myntade begreppet ”Peace in our time”, efter att ha medverkat till eftergiftspolitiken. De olika eftergifterna, undfallenheten från omvärlden medverkade till en ständigt ökande aptit hos maktapparaten, med historiens största krig mellan nationer som följd.

Idag, 80 år senare är det stora landet i öster, Ryssland vår dags kopia av samma utveckling. Dess ledarskap visar samma tendenser som då för 80 år sedan. Förtryck av oliktänkande. Hård samhällskontroll. Maktspråk som tar sig allt tydligare uttryck, de frihetstörstande länderna Tjetjenien och Georgien är kuvade med vapenmakt. Nu har turen kommit till Ukraina, och presidentrådgivaren Malkov hotar öppet de baltiska länderna med utplåning.

Omvärlden kan välja att tigande och undfallande se på, och därigenom bekräfta en maktpolitik som kommer allt närmare de egna gränserna. Eller man kan med alla de fredliga medel som står till buds, och de är många i vår moderna värld, isolera galenskapen.

Som vanligt när demokratin ersätts av diktatur, blir det folket som får bära den största bördan, så också nu. Den dokumentär som visades i Dokument utifrån i början på november, och beskriver den ryska maktelitens kriminella övertaganden av företag i landet är också en spegling av den tyska kristallnatten 80 år sedan, men med än mer utstuderade metoder.

Ytterst ansvarig är den Putinledda regering som nu styr landet bort från fred och samarbete, mot alltmer av konfrontation. Omvärlden har här en verklig utmaning, dessvärre så ser det ut som att mönstret går igen.

2014.11.15

Jarl Strömbäck

Weissensee

Weissensee

 

Havet är spegelblankt, bara en lätt dyning rör det när vi lämnar ön med namn efter de tre sunden. Vi går genom det trånga sundet som sällan används av gäster från annat håll. En handfull årsungar av måsar lyfter när vi blir för närgångna, de känns så väl igen genom att de ännu bär sin gråbruna skyddsfärg, till skillnad från de äldre fåglarnas vita vingar.

Jag kommer att tänka på en annan sommar för länge sedan. Året var 1961, jag hade fått mitt livs första befälsjobb som styrman på Broströmskoncernens fartyg Tento. Jag hade vakten den här fina sommarmorgonen och lyssnade som så ofta på radion, när helt plötsligt rapporteringen fick en mycket dramatisk ton. Något väldigt avgörande höll på att hända, skulle vi få ett nytt krig mellan öst och väst. Östtyskarna hade börjat bygga en mur mellan östra och västra zonerna i det delade Tyskland. Hela dagen malde analyserna på. Så småningom visade det sig att västmakterna inte ville ta steget att stoppa bygget av muren, die Mauer.

Muren skulle bli ett effektivt hinder för de som ville lämna DDR under 30 år. Mängder av människor skulle plikta med sina liv för sin önskan att söka en framtid utanför det östtyska ”fängelset”. Men många skulle också som företrädare för partiet och dess politiska polis Stasi, kunna lev ett liv i förhållandevis stort välstånd.

Under alla år med resor i öst och väst har det funnits gott om tid att göra jämförelser, och att föra samtal med människor i de stängda länderna. För oss med vår, åtminstone enligt lagen självklara rätt till självständighet och medborgerliga rättigheter, är en tv-serie som den tyska prisbelönade Weissensee, en mycket nyttig påminnelse om en verklighet som fortfarande lever i vår närhet, i Vitryssland.

Klassamhället är inte något förbehållet endast kapitalliststater, det var och är oerhört starkt i de kommunistiska diktaturerna. Att ha avvikande uppfattningar var, och är än idag i vissa länder och miljöer förenat med stora risker.

Av de skälen är tv-serien Weissensee mycket sevärd. Den speglar en verklighet som inte ligger långt borta, och som alltid ligger runt hörnet givet att fel krafter får för stort utrymme i samhället. Se gärna TV-serien, den finns på SVT-play för den som missat de första 4 avsnitten. När det här skrivs återstår 2 avsnitt att visas i svt-1.

2013.08.13

Jarl Strömbäck/SPI Välfärden

Krigets unga hjärtan

Dags för en kulturell avvikelse så här i sommartid. Bland TV-tablåernas alla program har vi den senaste tiden fått ta del av det tyska bidraget med ovanstående titel.

Om det i utbudet av program finns mycket som kan kallas skräp, så finns där också program som behövs. Program som ger oss kunskap och insikter. Ett sådant program är ”krigets unga hjärtan”, där vi i tre avsnitt har fått följa några unga tyskars upplevelser av 2ndra världskrigets Tyskland.

Tyskarna fick betala ett oerhört högt pris för den fanatism som gavs namnet nationalsocialism, och som skulle förvandla kulturnationen till en barbarisk sådan under ett antal år. Först nu, två generationer senare börjar man lyfta på glömskans täcke över de åren. Och TV-serien var i det avseendet en mycket nyttig påminnelse.

En påminnelse inte minst för de många som romantiserar livet via våldets olika webb-portaler. Enligt en nyligen publicerad undersökning, har dessa portaler (hemsidor) mångdubbelt fler läsare än de etablerade politiska partiernas hemsidor. Vad utgör det tecken på? Förebådar det kommande problem eller är det bara allmänt oförstånd?

Det är för undertecknad obegripligt att man kan se krig i sig som lösning på olika synsätt. Ändå gör man det, på Balkan för 20 år sedan, i mellanöstern idag. Var ser vi det imorgon? Liv och egendom skjuts i spillror, på vilka grunder? Att vi som människor har olika syn på hur olika samhällsproblem skall lösas är inte konstigt. Det är det demokratiska folkstyrets uppgift att hantera de konflikterna, utan extremt våld.

Kriget lyfter fram, och ”legaliserar” de absolut sämsta av mänskliga egenskaper. Det ”legaliserar” dödandet och förstörandet. De raserar alla lagliga ramverk, till förmån för den egna tolkningen av vad som är rätt och fel. För egen del skulle stapeln av böcker jag läst om den galenskapen bli tämligen hög. Vid mina första besök i Tyskland 14 år efter krigets slut syntes ännu spåren av bombkriget. En lärdom man borde kunna dra, är väl den att det finns inga ”herrenvolk”, bara medmänniskor.

Har du som läsare inte sett serien Krigets unga hjärtan, så gör det. Den finns på SVTplay.

2013.06.29

Jarl Strömbäck