Mulen och
grå morgon denna blåsiga och kyliga sommar. Halva sommaren har gått och i
stugor, på campingar och i båtar längtar folket efter den sommar som inte vill
blomma ut. Så går snacket, och så är prioriteten just nu.
Men bakom
den dagligheten rör sig debatten om landets väl och ve i böljor. För några är
allt galet, för andra är vi på rätt väg. Och i demokratins utmarker växer det
parti som utpekas som odemokratiskt just på grund av sättet man från
etablissemanget hanterar det.
Det svenska
folket har en grundad misstro på överhet, åtminstone gäller det stora delar av
folket. Överheten vill sitt eget bästa, tycks normen vara, inte nödvändigtvis
det allmännas bästa. Och den skepsisen underhålls ständigt med medias hjälp.
Det är inte svårt att hitta domedagsskrivningar på många olika områden. Frågan
är då hur relevanta de är, och vem som bär ansvaret?
När
beslutfattare matar fastighetsägare med orimligt höga ersättningar för boenden
av olika slag, LVU eller invandrarboenden, då slår det svenska sinnet bakut.
När en liten minoritet av en slapp polismyndighet tillåts härja i förorterna
med vapen och handgranater, då utpekas alla med utländsk bakgrund som det stora
problemet. Och i media träsket växer fram allt fler plantor med namn som
Samtiden och Exponerat etc. Plantor vars främsta syfte är att spe på motsättningarna.
I den myllan
sås varken tolerans eller empati, där härskar söndring som ledstjärna. Den
ledstjärnan har nu fått ytterligare konturer av 30-tal, genom den tydliga
motion som ligger i riksdagen och efterfrågar etnisk registrering av också
svenska medborgare.
Under ytan
växer också motståndet mot ett splittrat politiskt landskap. Ett antal mindre
partier får allt svårare att motivera sin existens. Inget fel i det egentligen,
om inte de existerande partierna byggt så höga ersättningar till sig själva,
hade vi haft ett betydligt annorlunda politiskt system, och mer folkförankrat.
Fruntimmersveckan
går mot sitt slut, rötmånaden likaså. Och i vissa opinionsmätningar har vi fått
ett nytt parti på plats 2 i storlek i vårt land. Vi går nog en spännande höst
tillmötes.
Men först
skall väl också årets sommar kunna ge en period av sol och värme.
2015.07.24
Jarl
1 kommentar:
Under nazitiden och Hitlers dröm om det 1000-åriga riket utsattes den tidens kritiker i Sverige, som Torgny Segerstedts kritiska texter, för censur av svenska (ängsliga) politiker.Känns det inte bekant, även idag?
Karl Gerhard förbjöds framföra sin "Den ökända hästen från Troja"
Bloggaren, Liberala vindar, tycks tro att hoten fortsätter att komma från den sedan 70 år dessbättre utdöda nazismen.
Bloggaren vill inte se denna nya, betydligt större islamistiska häst som tagit plats vid det svenska välfärdsstallets foderkrubba.
De, som ser detta, och som värnar Sverige och svenskarna, döms som främlingsfientliga rasister i både texter och övriga media.
Kommer ni ihåg, Stefan Löfvéns och Magdalena Anderssons skrikande och beskyllningar i rikets högsta beslutande sal, Riksdagen, om kallandet av de av folket förtroendevalda riksdagsledamöter för nazister och nyfascister.Oavsett politisk åsikt och ställningstagande: Skamligt!
Och Vänsterpartiet Rossana Dinamarkas omogna uppträdande: Hatfyllda texter och påståenden trycka på kläder i samband med Riksdagens högtidliga öppnande.
Trots att det parti som idag enligt de senaste opinionsundersökningarna är det näst största partiet med stöd från väljarna, är det fortsatt berövade sitt demokratiska inflytande genom olika politiska dribblerier av Stefan Löfvén och hans socialdemokratiska parti tillsammans med det i dag så skamfilade Miljöpartiet.
Politiska dribblerier, som är exakt desamma, som de som tillät Hitler att ta makten och införa diktatur.
För den som har tid och intresse: googla på "Ermächtigungsgesetz" som var dåtidens motsvarighet till "Decemberöverenskommelsen"-DÖ.
Ja, ett helt riktigt konstaterande av bloggaren, spännande fortsättning följer i höst och framgent.
Brösta 26 juli 2015
Harald Öberg
Skicka en kommentar