Lukachenko i Vita Huset

 Kvällen är strålande vacker i novembermörkret, Ljusen från de stora husen på det som kallas Göteborgs Manhattan, lyser upp omgivning och gångbanor. Och november med sitt mörker känns mindre kvävande än annars. Denna för hösten hittills väldigt varma månad.

Det för världen i stort så viktiga amerikanska valet är över, men inte dess efterspel. USA har fått sin egen variant av den vitryska despoten och diktatorn Lukachenko. I sin kammare och med sina medlöpare i det republikanska partiet gör han sitt bästa för att ogiltigförklara den tydliga förlusten i presidentvalet. Och i det splittrade land som USA är, visar Donald Trump sitt verkliga, diktatoriska ansikte.

Valet skall med hjälp av politiska medlöpare på olika områden i administration och institutioner ogiltig förklaras. En ordning han förberett sen han kom till makten, genom att tillsätta personer i ledande ställning som ses som ”lojala”. På det områden det inte hunnits med accelereras nu avskedanden och nya tillsättningar. Ledande personer inom militär och säkerhetstjänst sparkas och ersätts. Det politiska trycket på de som finns kvar ökar markant, nu måste ju den omstöpning Trump hade hoppats kunna göra de kommande fyra åren, säkerställas inom den period på 2 månade han fortfarande sitter i Vita Huset.

Kommer den amerikanska demokratin hålla för det generalangrepp den utsetts för? Svaret till det finns inte att söka i den politiskt splittrade sfären. Demokraterna vill inte nedlåta sig till samma låga nivå av agerande som det republikanerna nu demonstrerar. Räddningen för den amerikanska demokratin kommer att bero av dess media och medborgare.

I en tid när lögner och myter kan spridas nästan obehindrat via sociala medier, krävs mycket av de som skall försvara sanning och rättvisa. I en situation där också domstolar och rättsväsende politiserats, återstår den påverkan och rättskänsla som ansvariga för den 3-e statsmakten, media utgör för att möta dessa lögner och myter.

Valet av president blev ett ödesval, något som många kända analytiker spått. Efterspelet som nu pågår bekräftar i allt den verkligheten. Bidens 77 miljoner röster, 5 miljoner fler än Trumps talar sitt tydliga språk.

Må det amerikanska folket kunna rädda demokratin, en bön att stilla bedja.

2020.11.12

Jarl S

 

 

 

 

Valrysare USA

 Solig och fin morgon denna novembers 4-e dag. Medias och också den politiskt intresserade världen följer med spänning räkningen efter det amerikanska presidentvalet. När detta skrivs är det kväll i USA, och elektorsrösterna är 238 för Biden och 213 för Trump. Det hindrar inte Trump för att utse sig till segrare i valet, och vill nu få högsta domstolen i USA att ogiltigförklara fortsatta rösträkningar. Så talar despoten som inte vill erkänna folkets poströster av rädsla för att de skall gå honom emot.

Fortsättning följer och den globala världen får vänta ytterligare något dygn innan det dramat stabiliseras. Förhoppningsvis utan våld på gatorna och utan otillbörlig manipulation av de miljontals poströster som återstår att räkna, och sannolikt har en stor demokratisk övervikt. Det är ju den övervikten som Trump fruktar.

Och i vårt eget Europa fortsätter terrorister att sprida skräck genom dödliga attentat på helt oskyddade medborgare. Efter dåden i Frankrike är det nu Österrike och Wien som fått sina dödskjutningar. Allt för att provocera fram ännu mer våld, och ställa befolkningsgrupper mot varandra. Dess bättre är de flesta europeiska ledarskap kloka nog att se skillnaden mellan de despoter som driver terrorns metoder, och den överväldigande majoritet som vill leva i fred och frihet oberoende av religiös hemvist. Det går inte att hävda liberala friheter utan att också acceptera det mångkulturella samhället.

Landets lagar skall gälla för alla dess medborgare utan diskriminering eller särskild anpassning. Tyvärr är det ändå så att många av de som kallas särskilt utsatta områden får utrymme att tillämpa egna lagar. Starka nätverk med ofta kriminella metoder söker att ta kontrollen över lag och ordning. Något som skadar oerhört där det tillåts att gro och växa.

Inte sällan hör man då från boende, inte minst de med utländsk bakgrund, att man känner sig svikna av landets polis och rättsväsende. Det är de som drabbas och tar skada när rättslösheten breder ut sig. Tankar väl värda att ha med sig i bedömningen av utvecklingen.

2020.11.04

Jarl S

Så dör demokratier

 Luften är varm och fuktig denna sena oktobermorgon på landets västra kust. Nattens regn har lämnat pölar på gatan, men känns uppfriskande att andas. Endast ett fåtal ”hundmänniskor” är ute och rastar sina hundar. Lördag- och söndagsmorgnar uteblir ruschen till bussarna och arbetsplatserna. Vilodagarna behövs säkert.

Om 10 dagar går världens viktigaste demokrati till val, den i USA. För egen del, och som USA-vän sedan unga år, gläder jag mig åt att så många i USA läser bloggen numera. Det har naturligtvis sin förklaring i dels dess återkommande fokus på utvecklingen i USA, men också på de översättningsmotorer som numera på ett hyggligt sätt kan göra direkta översättningar till andra språk.

För två dygn sedan hölls den senaste och sista debatten mellan de två kandidaterna för presidentposten, Trump och Biden. Inför valet om 10 dagar har många böcker skrivits och debatterats. En bok som alla borde ta del av är den avbildade boken, skriven av professorerna på Harvard Steven Levitsky och Daniel Ziblatt. Båda med stor erfarenhet som forskare på området demokratiers sammanbrott i länder som Venezuela, Ungern och Turkiet.

På frågan om demokratin i USA är hotad, blir deras svar ja. Med utgångspunkt i flera decenniers forskning och med en lång rad historiska och globala exempel från 30-talets Europa till dagens utveckling klarlägger de hur demokratier dör, och hur de kan räddas. Att valet i USA om 10 dagar också kan ses som ett ödesval för den amerikanska demokratin är också deras uppfattning.

Med de osäkerheter som ryms i opinionsmätningarna, liksom de hinder som är inbyggda i det amerikanska valsystemet, är det svårt att i dagsläget avgöra hur utfallet kommer att bli. Erfarenheten från andra länder visar att får sönderfallet fortsätta, så befäster det sina positioner. Att det republikanska partiet så helt har underkastat sig Trump är ett tydligt tecken på det sönderfall av den amerikanska demokratin författarna varnar för.

2020.10.24

Jarl S

Politik ifrågasatt

Höst i luften och ömsom dimmor och grått, ömsom soliga agar. Så är september också den första höstmånaden. Besöket ute på ön häromdagen var fint. Vi var många som sökt oss ut i det då fina vädret. Badet i det ännu 17-gradig havsvattnet var kanske årets sista. I vart fall skulle pirens badplattform tas in under denna veckan.

På nationell nivå fortsätter den märkliga politik som gynnar de rika och välbärgade, och straffar de som inte har de förutsättningarna. Aktuellt i det avseendet är de utomordentligt stora subventioner, mer än 10% som staten ger de som köper svindyra elhybrid bilar. Bilar som oftast är stora och tunga, och utrustats med en liten batteridrift, men i allt väsentligt använder traditionell motor för sin drift.

 För att betala de subventionerna vill man nu chockhöja fordonsskatterna på äldre bilar. De som inte har råd att köpa lyxbilarna, skall betala de subventioner de ges av politikens gröna ideologer. Inte undra på att ilskan och misstron mot politikens ledarskap ökar.

Nu till den stora världen och dess ledarskap. I bloggen har USA-s nuvarande president sedan tillträdet kallas konfliktsökande. Han har lyckats med sin försatts att helt splittra det amerikanska folket, ett vi och dom utefter synen på ras och tillhörighet.

Han har även använt samma synsätt och handlande i internationell mening. FN har liten eller ingen betydelse i Donald Trumps USA. WHO bojkottas och fråntas sina anslag för att han inte gillar dess slutsatser. Handelsrestriktioner införs och ändras alltefter den lynnige presidentens humör och tyckande. Relationerna till traditionella vänner typ EU, förefaller mindre viktiga än de med traditionella motståndare som Ryssland och Nordkorea.

Och för Donald Trump existerar inga klimatproblem, trots vetenskapens förklaringar av de bränder som nu gjort 10.000-tals människor hemlösa på den amerikanska västkusten. Det amerikanska valet den 3 november, är ett ödesval för en hel värld.

2020.09.17

Jarl S

juletid 2019

Juletid,, denna kristna högtid som nu också omfamnas av i stort sett alla länder i världen. Politiken har en viloperiod, och ett stort mått av avspänning upplevs som ett resultat av detta. Vintersolståndet har passerats, och snart kommer den mörka årstiden att få ge vika för ljusare dagar. Också det positivt för de flesta här uppe i vår mörka nord.

Skymningsljus den 24.12

Men inget står stilla egentligen, stillheten kan lika gärna ses som en uppladdning inför de verbala slag som skall komma framgent. Kampen mellan försvararna av demokratin och konstitutionen å ena sidan, och presidentDonald Trump fortsätter. Valkampen inför presidentvalet 2020, och misstroendeförklaringen som snart skall avgöras i senaten är avgörande brickor i det spelet. Och alltfler politiskt pålästa,ser utvecklingen i USA idag, som en skugga av utvecklingen i Tyskland under tidigt 1930-tal. Man valde då att underskatta “gaphalsen med stort H”, med de följder de senare fick. Att de tyska folket idag enligt en undersökning, ser Trump som det största hotet mot freden i världen, tål att uppmärksammas.

Attentaten och kidnappningen av fartyg i Hormuzsundet av iranska specialförband får nu allt mer militära följder. USA och England styr över delar av sina militära sjöstridskrafter till området. Något som nu möts av samlade insatser från Iran,Ryssland och Kina. Den konflikt som startade med Donald Trumps bojkott och sanktioner mot Iran, besvarades med de iranska störningarna av sjötrafiken genom Hormuzsundet. Nästa fas är nu en uppladdning av militära resurser i området. 75 år efter det senaste stora kriget, ökar spänningarna månad för månad mellan stormakten USA och de många länder han och hans ledarskap väljer att angripa på olika sätt.

Försöket att med sanktioner stoppa byggandet av den ryska gasledningen mellan Ryssland och Tyskland skall ses som en bricka i spelet. Byggandet kommer att sluföras av ryska experter i den mån andra företag inte vågar trotsa USA. Agerandet löser inga problem för USA eller världen, det skapar bara ytterligare sprickor i den demokratiska sfär som USA så sent som år 2016 var en given ledare för.

Dags att se fram emot nyårsfirande och ett nytt decennium, 2020-talet. Må det få bli fredligt och utvecklingspositivt. Klimatkrisen kan inte lösas enbart med “tagelskjortan på”. den måste lösas med upplysning och omsorg om vårt gemensamma jordklot.

2019.12,28

Jarl S

Förlorarna

Det fuktiga grådiset hänger över landets västra kust, den här dagen i slutet av året. Men det är stilla och skönt ute med plus 4 grader. Och fukten glänser så fint i de många ljusen från upplysta träd och verandor. Och i sovrummet ligger vår 9-åriga nattgäst och sover så fint. Än är det mörkt där ute, men en ny dag vaknar snart ur sin slummer.

Det är nyårskrönikornas tid, en tid för tillbakablick över det gångna året. Ett år som varit betydligt mer omtumlande än de varit tidigare. 90-talets demokrativåg med uppbrytningen av de sovjetiska imperiet, har nu 20 år senare svängt över till dess motsats. Nu får demokratierna kämpa för att bevara sin trovärdighet. Några exempel kan vara på sin plats.

Brexit

Folkomröstningen i England om utträde ur EU, det som nu kallas Brexit har blivit en verklig prövning för både England och EU. Folkomröstningen drevs fram i stor utsträckning genom kampanjer via sociala medier, främst Facebook. Att de kampanjerna till stor del hade sitt ursprung i ryska “trollfabriker” är också verifierat av såväl Facebook själva som berörda säkerhetstjänster. Med stor sannolikhet hade aldrig en folkomröstning gjorts, än mindre vunnits av nej-sidan utan den propaganda genom falska facebookgrupper som piskade fram motsättningar och den polariseringen som behövdes för att nej-sidan med knapp marginal skulle vinna.

Rimligen borde omröstningen med den vetskap man har idag ogiltigförklaras, istället har detta skapat stora motsättningar i de politiska systemen i både EU och England.

De politiska systemen förlorar i trovärdighet, något som var den avsedda effekten hos de som styrde den utländska propagandan.

USA-valet

På motsvarande sätt agerade också de ryska “troll fabrikerna”i det amerikanska presidentvalet 2016. Stödet för Donald Trump är tydligt och verifierat av Facebook och säkerhetstjänsterna, och presidentvalet borde rimligen mot den bakgrunden ogiltigförklaras. Nu får det som under de senaste 100 åren varit världens ledande stormakt både ekonomiskt och militärt, dras med en president som aldrig varit del av det politiska systemet, och som av både medicinsk och professionell expertis anses “unfit for duty”. Sönderfallet i ledarskapet i USA är tydligt och skadar säkerheten i världen i stort. De demokratiska länderna är på väg att förlora sin viktigaste allierade, något som får stora följder för maktbalansen och säkerheten i världen i stort.

Ur de processerna och många fler finns alltid vinnare och förlorare. Om det här första avsnittet pekar på förlorarna, skall nästa avsnitt få visa på vinnarna.

2018.12.29

Jarl S

Politisk teater

Politisk teater

Tre dygn kvar till valet av president i USA. Trump eller Clinton, det står och väger. FBI har engagerat sig på sida Trump. Man söker efter något som kan få vågen att tippa över till Trumplägret favör. Så sjösätts ide´n att fejka ett attentat mot Trump. Någon får i uppdrag att ropa ”gun”, pistol på svenska. Någon annan att vara klädd och uppföra sig på ett misstänkt sätt.

Teaterföreställningen sätts igång. Utposterad säkerhetspersonal hoppar upp som skydd för Trump, samtidigt som andra griper ”den skyldige”. Han tas om hand, låses in några timmar. Något vapen existerar inte, man suger på nyheten tillräckligt länge för att den skall få maximal spridning.

Attentat mot Trump eller väl regisserad politisk teater. Den skyldige visar sig är obeväpnad, något vapen hittas inte. Men under några viktiga timmar stjäl nyheten mängder av medialt utrymme. Trump får ikläda sig rollen av offer, busen blir offer och antas vinna röster på spektaklet.

Så kan man också stjäla ett val i världens viktigaste demokrati. Om man nu kan kalla det en demokrati, med dess begränsningar av rösträtten. Dess stora möjligheter att utestänga oönskade personer från registrering som väljare, Och i 6 miljoner fall, om personen varit straffad. Fråntagen rösträtten på livstid.

Synd att val skall avgöras på det sättet. Nationalismen i amerikansk tappning, är i sin nu framträdande roll, ingen bagatell. Den förebådar helt nya förutsättningar för det öppna samhället, dess synsätt och traditioner.

2016.11.06

Jarl S

Who´s pulling the strings

Vem drar i trådarna, och med vilka motiv. Frågan är nu högaktuell efter att FBI-chefen James Comey, till synes självsvåldigt gjort sig till en väsentlig del i den amerikanska presidentvalsrörelsens absoluta slutfas. Som före detta vice justitieminister i den republikanska regeringen under George W Bush, och hängiven republikan, väljer han nu att svärta ner sitt opolitiska ämbete i FBI, med att ta politiskt parti för den ena parten, Donald Trump i valrörelsen.

För det får han svidande kritik från de egna leden av juridisk expertis. Han gjorde det trots avrådan från den nuvarande regeringens justitieminister. Det var ingen oöverlagd åtgärd, det var en väl tidssatt aktion, med syftet att jämföra Hillary Clinton med den på sin tid avsatte Richard Nixon. Ett motdrag till det stöd som Hillary Clinton nu får av den avgående presidenten Obama och hans fru Melanie.

Den kamp om makten vi nu ser i USA, saknar motstycke i landets historia. Den bådar inte gott, och kommer att bli svår att hantera för kommande administration. Comeys aktion kan lätt ses som en isolerad företeelse, men så fungerar inte politiken. Det var en väl överlagd åtgärd, med stöd av den mer militanta del av republikanerna som stödjer Trump. Comey måste inse att hans dagar i tjänsten som ledare för FBI är räknade, om Clinton blir president. Å andra sidan är han ett givet ministerämne i en Trump-ministär.

Så ser cynismen ut i den amerikanska valrörelsens slutskede. Ett val som också kommer att ha fundamental betydelse för europas säkerhet. Med Trump i ledningen i USA, kommer Nato att nedmonteras, det har han tydligt gjort klart. Och med en samtidig vurm för Vladimir Putins ledarskap, så ser vi från europeisk horisont en framtid där hotet från öster ökar samtidigt som stödet från USA försvinner.

De som drar i trådarna i det här valet, spelar också med världsfreden som insats.

2016.10.30

Jarl

Slutstriden

Så har den då startat, slutstriden, eller kanske ännu tydligare, slutstriderna. Häromdagen (26.9) hölls den första av kanske 3 debatter mellan de två kandidaterna till posten som ledare av världens under de senaste 70 åren, viktigaste land USA. Demagogen och opportunisten Donald Trump, mot politikern och demokraten Hillary Clinton. En kamp vars slutseger kan komma att få enorm betydelse för utvecklingen i världen. Den mellan demokrati och mångfald, och alltmer av diktatoriska regimer.

Men slutstriden har också påbörjats i kampen om Syrien. De demokratiska krafter som arbetat för ett land med mångfald och medinflytande i landet, kommer av allt att döma att utraderas och grundligt besegras av militärmakterna Ryssland och Syriens Assad-regim. Man väljer att totalt föröda ett redan oerhört sönderbombat land, hellre än att välja diplomatins väg för att lösa konflikten. Vad hjälper det att USA-s representant i FN talar om ryskt barbari när man bombar målinriktat på sjukhus och hjälptransporter. Den demokratiska världen har svikit den demokratiska rörelsen i Syrien, och eftervärldens dom kommer säkert att bli kännbar.

Vart skall de miljoner människor som befinner sig på flykt undan Assad-regimen ta vägen om inte de demokratiska länderna öppnar sina gränser igen? Och vem skall betala återuppbyggnaden av Aleppo och andra sönderbombade städer? Frågornas mångfald hopar sig, liksom frågan varför USA och EU låter sig fördmjukas av Putin-regimen? För i grunden är det nu vad det handler om. Assad och hans gäng skulle inte kunnat vinna den här kampen utan ryssarnas stöd och vapenmakt. Mönstret från Spaniens 30-tal och Hitlers stöd till Franco är solklart.

Ryskt bombflyg

Vissa bloggar är inte så roliga att skriva, men det är viktigt att också våga se runt hörnet i framtiden. På nattduksbordet ligger för närvarande Winston Churchills memoarer Det Stora Kriget, som avhandlar 1-a Världskriget. Boken är skriven oc trycket i början av 1930-talet. En antikvitet i skinnband och med äldre språkbruk. Men en mycket läsvärd bok genom sin klara insyn i den tidens händelseförlopp och dess konsekvenser.

Ett krig som födde som sitt barn sovjetkommunismen med allt det lidande som den rörelsen skull innebära genom årtiondena. Den demokratirörelse som sedan följde i Ryssland, och verkade under ca 10 år, är nu ett minne blott. Den ryska upprustningen och arrogansen skördar alltfler frukter. Men det är blodbesudlade frukter vare sig det gäller länderna i Kaukasien, Ukraina eller Syrien.

Måhända är slutstriden i Syrien bara upptakten till en än större kamp. Våldet har en benägenhet att ständigt vilja notera nya segrar.

2016.09.28

Jarl

Primärvalen klara

Inga val är viktigare än de som sker i världens viktigaste demokrati, den i USA. Landet som med sina insatser i de båda världskrigen på 1900-talet avgjorde de striderna, och för många blev liktydig med en demokratiernas räddare. Inte minst då i kampen med den andra stora världsåskådningen, kommunismens olika utlöpare och företrädare i det kalla krigets årtionden.

Nu lever vi i en ny tid med nya utmaningar, också för det amerikanska folket. En opportunismens överstepräst, med tydliga drag av Italiens Mussolini har med medias hjälp lyfts upp som den ene av två presidentkandidater inför det amerikanska presidentvalet. Med utnyttjande av folkligt missnöje, och försåtliga angrepp på det etablerade samhället och sina meningsmotståndare, har han manövrerat ut dem en efter en. Det har varit möjligt genom att media har lyft fram honom som något intressant och nytt på ett sätt som ingen annan kandidat varit i närheten av. Han har inte behövt driva kampanj, det har givits honom gratis av media.

Nu har verkligheten kommit ikapp och förbi tiden för det otänkbara. Pajasen och demagogen med sina rasistiska och verklighetsfrämmande utspel, står på randen av att bli världens viktigaste politiker, med världens största krigsmakt och kärnvapenarsenal till sitt förfogande. Den amerikanska konstitutionen är stark, men inte starkare än det politiska system som skall skydda den. Erfarenheterna genom historien ger oss återkommande exempel på personer som tagit makten i demokratiska val, för att sedan avskaffa demokratin. I vår tid helt uppenbart i länder som Ryssland, Ungern och Turkiet. Alla länder där pressfriheten är borta, där kritiska partier och personer förföljs och fängslas.

En from förhoppning ändå är att den amerikanska demokratiska traditionen är så stark att man nu också på djupet granskar följderna av de politiska utspel som Donald Trump återkommande gjort. Utspel som handlat om rasistiska synsätt på muslimer, färgade och latinoamerikaner. Om militarisering av politiken vars följder är omöjliga att överblicka.

När nu primärvalen är över väntar den egentliga valrörelsen. Den kommer säkert att bli mycket speciell. Galenskap mot erfarenhet, Trump mot Clinton. Och förhoppningsvis kommer också Obamas klokskap bli en stark faktor att räkna med.

2016.06.08

Jarl

USA idag

Primärvalens tid inför det amerikanska presidentvalet är snart över. Vinnarna i de båda partierna är redan korade, om än omtvistade. Hillary Clinton kommer som representant för det demokratiska partiet att försöka bli USA-s förste kvinlliga president. Mot sig har hon den kontroversielle Donald Trump. Av intelligensian hånad och bespottad, av folket lyft fram i primärval efter primärval. Donald Trump som president i USA efter höstens val, är nog sannolikare än att landet får se sin förste kvinnliga president.

Så vem är då denne Trump, och vad representerar han? En lysande och belysande artikel i det avseendet återfanns i Washington Post den 22 maj. Artikelns länk infogas här, läs den och begrunda utvecklingen i världens mäktigaste land.

https://www.washingtonpost.com/opinions/this-is-how-fascism-comes-to-america/2016/05/17/c4e32c58-1c47-11e6-8c7b-6931e66333e7_story.html

Här jämför man utvecklingen i USA idag med den utveckling som förde fram fascister som Mussolini och Hitler i Europa på 30-talet. När stora folkgrupper får det allt sämre, och politiken inte förmår sprida trygghet, välfärd och möjligheter för människorna, då söker folket ett annat ledarskap. Det ledarskapet kritiserar det gällande systemet. Det rider på den missnöjesvåg som råder. Och det anpassar sitt budskap över tid och rum för att fånga de stora massornas stöd.

Så gjorde tidigare nämnda personer, med numera kända resultat, och det spelet menar Washington Post spelas nu med det amerikanska presidentämbetet, världens mäktigaste position som insats.

Det är ingen tillfällighet att Trump tydligt stöds av Rysslands Putin, de är i grunden samma andas barn. De föraktar den förhandlingskultur som är det demokratiska samhället grundprincip. De vill framträda som starka män med makt att förvandla samhället.

Kommer det politiska systemet i USA ha kraften att stoppa Donald Trump eller blir han landets näste president. Där starka personligheter tagit över, blir nästa steg att göra ändringar i konstitutionen, vi ser det i länder som Turlkiet, Ryssland,Ungern och nu också Polen.

Presidentvalet i USA kommande höst kan bli en riktig rysare på många sätt. Sannolikheten att USA får sin första kvinnliga president är nog mindre än att fascismen flyttar in i Vita Huset. Om det handlar artikeln i Washington Post,

Läs och begrunda.

2016.05.25

Jarl