Persona non grata

 Politiken är en märklig företeelse kan man tycka. Å ena sidan något absolut nödvändigt, å andra sidan något som för många ter sig obegripligt. När nu riksdagens sommarstiltje, helt plötsligt vänts till dess motsats, blir det naturligt nog frågan för dagen i media och medvetande.

Att Vänstern tröttnat på att behandlas som ”persona non grata”, eller dörrmatta åt den socialdemokratiskt ledda regeringen, är inte svårt att förstå. Att den nya ledningen skulle våga ta strid i sin syn på marknadshyror, var nog inget regeringen eller andra väntat sig. Återstår att se vart den utvecklingen leder, men nog behövs både mer vitalitet och Demokrati i den svenska riksdagen.

Att det i svensk riksdag finnas ett parti C, som konsekvent i sin retorik och synsätt utesluter två partier representerande ca 30% av väljarkåren är inget annat än bristande demokratisyn och en förfärlig arrogans. Att man sedan också vill framställa sig som ”ledande parti” i något obefintligt mittenblock, visar på ett högmod utan gränser. Må det partiet få betala för sin syn.

När detta skrivs pågår de interna förhandlingar mellan partierna som måste leda till beslut kommande måndag. Talmansrundor eller extra val är frågan, och extra val möjligen det troligaste och bästa med hänsyn till de många frågor som behöver hanteras.

Energifrågorna har växt mycket de senaste åren liksom synen på gängbrottsligheten och säkerheten. Välfärdsfrågorna och integrationsfrågorna kräver också svar och en långsiktig lösning.

Ett extra val borde kunna skapa nya möjligheter till förändringar också i de politiska prioriteringarna.

2021.06.23

Jarl S

Oktobermorgon 2020

 Vacker höstmorgon denna oktoberdag. Månen har sällskap med ”morgonstjärnan”, egentligen planeten Venus. De lyser upp i gryningsljuset över hustaken. Innan dagen är slut skall en 16-åring firas. Det blir säkert ett varmt och fint möte i goda vänners och anhörigas sällskap. Men nu till några politiska reflektioner.

Söndagens debatt mellan de olika partiledarna i vårt land har kommenterats, inte minst i sociala media. Det är nog inte många som blev imponerade av dessa personers klarsyn och debatten i stort. Ett antal stora frågor fanns med på agendan och avhandlades utan egentliga svar.

I frågan om den i Sverige så grundmurade arbetsrätten krigade Vänsterns representant för dess bevarande, men när han trängdes så sköts den argumentationen i sank, han vek ner sig. Urholkningen av arbetsrätten kommer troligen att fortsätta och förstärkas med socialdemokraternas aktiva medverkan. Att de fackliga organisationerna värnar om medlemmarnas trygghet och den svenska modellen, kommer troligen inte att respekteras. Resultatet på sikt blir ökade klyftor och otrygghet för det stora flertalet i arbetslivet.

Gängkriminaliteten är vår tids gissel, något som ständigt växer trots den politiska ledningens försäkringar att den skall stoppas. Nu börjar också den stora massan att tröttna på regeringens brist på handlingskraft. Opinionsmätningarna tyder på att ett regimskifte kommer att ske i nästa val. Och grannlandet Danmarks sätt att angripa problematiken, framstår som ett exempel som vårt land borde följa.

Ett område som borde diskuterats, men bara berördes marginellt är energiförsörjningen i vårt land. Den massiva utbyggnaden av vindkraft i landet, driven av subventioner och utländskt kapital har länge utgjort ett växande hot mot naturvärden, livsbetingelser för människor och djur. Svenska Kraftnät som ansvarar för distributionen av El i landet har länge varnat för följderna av vindkraftutbyggnaden. Nu ansluter sig också de stora energiföretagen Vattenfall och Fortum till den kritiken.

Nog är det en gåta svår att förklara, att Sverige som i årtionden haft en elförsörjning som varit helt koldioxidfri, nu raskt bygger upp ett system som slår sönder den bilden. Vindkraften är inte koldioxidfri, den kräver enorma resurser i tillverkningsledet i form av stål och betong, vägdragningar genom väglöst land, och utgör ett direkt hot mot den biologiska mångfalden i mycket stora områden.

Att Svenska Naturskyddsföreningen låtit sig köpas av judas-pengar är också i grunden en tragedi för det arbete de borde ägnat sig åt.

2020.10.14

Jarl S

 

...och frid på jorden

Vinterstudion på TV. Kamp om segern över vita vidder, och det är härligt att se den glädje som lyser över de som får stiga upp på pallen. Det åtrådda priset efter långa och hårda träningspass under många år. Och i glädjen finns också generositeten mot de som lyckas mindre bra, de flesta har ju upplevt den rollen också de. Världen, i vart fall den kristna, bereder sig för en tid av samvaro i fridens och fredens tecken.

Samtidigt gläds den amerikanske presidenten över att han nu, givet misstroendeförklaringen fått bevis för att hela det republikanska partiet ställer sig bakom honom. Han ser sig äntligen som den verklige vinnaren i det avseendet. Och utlovar nu att USA också skall ta ledningen i rymdkriget, “the space war”. En ledning man redan har skall få ytterligare resurser, samtidigt som klyftorna i samhället i stort fördjupas, och splittringen i landet ökar. USA som demokrati nedgraderas i de etablerade mätforum som används internationellt?

Tyskättlingen Trump har läst på om Tysklands 30-tal. Gaphalsen som utropade sig som fredsfurste samtidigt som han upprustade för krig. I vår tid ersatt av Twittermannen men i övrigt med tydliga likheter. Återstår att spå om framtiden.

I landet i norr som vi kallar vårt ökar också motsättningarna i det politiska systemet. Upplevelsen att politiken inte förmår skydda landet och dess medborgare förstärks av medias duktiga och berättigade avslöjanden. Missbruk av samordningsnummer som med rysk hjälp gjort att vi har 100 - tusentals personer som vistas i landet illegalt.

Falska adresser och identiteter flödar fritt, och politiken tillåter detta att ske. I desperation vänder sig nu väljarna i allt högre grad till det hittills i regeringsställning oprövade Sverigedemokratiska partiet. Det är nu i juletid på väg att bli landets största parti, trots de etablerade partiernas ständiga försök att osynliggöra det.

Dan före dan är inne och friden får sänka sig över land och folk. Tids nog slår klockan för ett nytt år och dess utmaningar.

I övrigt önskar bloggskribenten läsarna en Riktigt God Jul.

2019.12.23

Jarl S

Slapphetens pris

Varm och grå novembermorgon på landets västra kust. I norr har skidpremiären för vintern påbörjats. En förebådan om många trevliga stunder för vänner av vintersport. Ute i världen ökar oron i många länder, demonstrationerna är stora och tålamodet med dåliga politiker urholkat. Och nu visar det sig också att Iraks nuvarande försvarsminister, med annat namn har lyckats få medborgarskap i Sverige, och i åratal lyft bidrag här på en fiktiv adress, medan han i själva verket bott och verkat i Irak. Så demonstreras också slapphetens pris i de svenska kontrollsystemen.

Och när det gäller det tilltagande våldet från ligister runt om i landet som rånar, spränger och bränner bilar, ökar nu irritationen bland väljarna. Det annars så präktiga och regeringsdugliga Socialdemokraterna, nobbas nu av allt fler och är på väg att passeras av det parti man under åratal har förtalat, SD.

Om man nu verkligen önskar att få stopp på kriminaliteten, finns ett gyllene grepp, nämligen att stoppa penningflödet till kriminaliteten. Det finns ett säkert sätt att göra det, och det är att lagföra och med kraftiga böter eller fängelse, bestraffa också de som genom att vara köpare av droger, föder kriminaliteten. En liknelse kan i det avseendet göras med prostitutionen, där sexköparna angrips och lagförs. Inte de “stackars” prostituerade.

En kraftfull rättstillämpning riktad mot köparna av droger och de ställen som distribuerar eller tillåter den hanteringen, skulle skaka om etablissemanget och strypa en väsentlig del av det pengaflöde som nu göder kriminaliteten. Röster och erfarenheter från andra länder pekar också i just den riktningen, men kan vår politiks velande och i vissa avseenden handlingsförlamade ledarskap, komma överens om en sådan inriktning?

För 20 år sedan lade de politiska partierna i stor enighet en ekonomisk strypsnara om halsen på den äldre befolkningen i de som skulle komma att kallas det nya pensionssystemet. Ett system som gjort 100.000 tals äldre till burk plockande fattigfolk, trots långa år i arbetslivet. Då kunde man visa handlingskraft, var finns den när det gäller att stävja kriminaliteten och dess ekonomiska källor.

Slutligen vill undertecknad än en gång tacka för det stora intresse vissa utländska organisationer visar bloggen, genom återkommande skärmdumpar från olika länder. Må ni i visdom och klarsyn berikas av skrivarens synsätt.

2019.11.23

Jarl S

Sociopaten

Kylig morgon denna sena oktoberdag. Frosten biter i kinderna vid morgonpromenaden, och halkan på underlaget måste balanseras. Men annars ser det ut att bli en fin och solig höstdag. Nu till medias rapporteringar om vår oroliga omvärld.

Händelserna runt Donald Trump fortsätter att styra den globala medie-arenan. Nu går också ledande psykiatriker i USA ut med sina synpunkter på ledaren av världens mäktigaste land, åtminstone militärt. Han diagnostiseras som en utpräglad sociopat, en person som alltid sätter det egna intresset framför annat. En person som inte kan ta förluster, och saknar empati och förståelse för andra. Och en person som saknar förmågan till strategiskt tänkande, i andra banor än de som gäller det egna egot.

Världens farligaste person utpekas han som, och en person som ju mer han känner sig trängd, desto farligare blir han. I den kontexten skall ses de angrepp på det politiska systemet i USA som han nu riktar till de, oavsett parti, som har “fräckheten” att ifrågasätta honom i någon fråga. Ord som avskum och usla politiker får de kastade på sig.

Aldrig har konstitutionen i USA utsätts för hårdare prövning än i dessa dagar. Dels i de direkta angrepp på dess grundteser som Trump oupphörligt gör genom sitt egensinniga ledarskap. Dels genom den undfallenhet som framför allt de republikanska partiets ledamöter visar.

Den misstroendeförklaring som nu påbörjats via representanthusets demokrater, är nu ett rött skynke för Trump. Han angriper återkommande både partiet och dess företrädare, och strävar efter att piska upp en “lynchstämning” mot dem. På det sättet visar han också ett påtagligt förakt mot den granskning som är ett skydd för demokratin i det amerikanska samhället.

Återstår att se om den psykiatriska expertisens uttalanden, tillsammans med Trumps egna ageranden och misstroendeförklaringen kommer att ge landet ett nytt och respekterat ledarskap.

Trump har lyckats med konststycket att splittra landet totalt, istället för att göra det enat och “great”. Och omvärlden förstummas över hans sociopatiska ageranden.

2019.10.30

Jarl S

Val i blomstertid

Blomstertid på landets västra kust. Liljekonvaljerna liksom häggen, dessa vackra och väldoftande blommor, är midsommarblommor i de trakter ca 1400 km i norr där undertecknad lekte som barn. Här får vi njuta av dem en månad tidigare. Också det en påminnelse om att vi lever i ett land som är långt i nord-sydligt avseende.Ett land vars medborgare givet de avstånden också i viss mån präglas av olika synsätt, erfarenheter och lokal kultur.

Annars har den gångna helgen präglats av två tävlingsmoment, låt vara på helt olika områden. Stort grattis till de finska lejonen, som i VM tävlingarna i ishockey slutade som värdiga vinnare. Ett finskt lag byggt på i sådana här sammanhang orutinerade “amatörer”, besegrade lag efter lag byggt upp av högavlönade internationella proffs. Det är i grunden väldigt positivt för sporten. Låt vara att också de här finska spelarna med det här resultatet i ryggen, går över till de internationella proffsens skara.

Den andra stora händelsen är naturligtvis EU-valet, valet till det europeiska parlament som är så viktigt för fred och samverkan i vår världsdel. Årets val skiljer sig markant från tidigare år, genom att partier som tidigare profilerat sig som motståndare till EU i sin helhet, nu istället går in med hull och hår för att få inflytande i unionen. De gäller både den extrema vänstern och dess motsvarighet på högerkanten.

Det gröna partierna har också ökat sitt inflytande, och kommer säkert med sina ofta argumentations starka ledamöter att bli ett tydligt inslag i EU. Det liberala blocket går fram tydligt, vilket är utmärkt ur den här bloggens synsätt. Förhoppningsvis kommer den nya sammansättningen i EU-parlamentet skapa en bättre förankring av EU bland de olika ländernas befolkningar, än man tidigare haft. Det ökade valdeltagandet i olika länder tyder också på att man mer och mer inser EU-s värde som kraft i vår allt mer globala värld.

För vårt land blev EU-valet ännu en bekräftelse på den tillbakagång som präglat Liberalerna under nuvarande ledarskap. Samtidigt som liberalismen är den starkaste ismen i vårt land, har det parti som bär dess namn blivit “ointressant”bland väljarna. Den nya partiledning som snart skall väljas har en övergripande uppgift, nämligen att definiera liberalismen i vår tid, bära fram dess ideburna budskap och knyta an till den majoritet som anser sig vara liberaler.

Bara så kan partiet bli starkt och meningsfullt igen.

2019.05.27

Jarl S

Olika perspektiv

Vacker men kylig morgon, när jag lägger loss förtöjningarna och svänger ut över havet. Det blåser en snål kylig vind och vattentemperaturen är tillbaka på under 10 C. Men i kabinen är det varmt och tryggt, och motorn mullrar så trivsamt. I lugn takt går sjöresan ut till ön i havsbandet. Där väntar sol och promenader, klippor och blommande träd och buskar. Under dagen fylls hamnen på av många fler som söker rekreation här ute.

Och i det politiska livet ökar spänningarna mellan partierna när nu EU-valet kryper närmare. Kristdemokraternas formidabla framgångar i opinionen, retar tydligen den centerpartistiska ledningen. Borta är det forna samarbetet, nu handlar det från C sida att brännmärka sin forna politiska kollega så mycket det bara går. Den typen av agerande brukar sällan öka politikens trovärdighet. och på sociala medier frodas nu motsättningarna för de som finner nöje i att läsa skräpet.

I det stora landet i väster böljar striden om trovärdighet i politiken vidare. Kampen om Mueller-utredningen, står hård. Trump-lägret söker på alla sätt att stoppa att den görs tillgänglig ens för valda politiker. Något som nu kommer att prövas mot konstitutionens syn på offentlighet och demokrati i samhället. I liknande situationer är ett gammalt och beprövat agerande att flytta fokus till något annat som upplevs viktigt. Kanske skall man i det sammanhanget se den upptrappning av handelskriget som Trump nu startat. Han tror sig nog vinna mer på de rubrikerna, än på spekulationerna runt Mueller-utredningen.

Att ett handelskrig med Kina kommer att kosta det amerikanska folket och samhället väldig skada, berör inte personen Trump. Där är det egna “egot” överordnat.

Och i Venezuela väntar nästa stora internationella kris med förutsättningar att bli en internationell härdsmälta. Att demokratin är satt ur spel där är uppenbart, vänsterdiktaturer är inte snällare än de som kallas höger-dito. Både Ryssland och Kina har valt att ställa upp för Maduro, alltmedan större delen av världssamfundet kräver nyval under ordnade former. Ett splittrat USA har inte längre den auktoriteten att man kan hävda sin röst likt tidigare ledarskap.

Ingen av de verkligheterna bådar gott för Venezuela och dess prövade befolkning.

2019.05.12

Jarl S

Inför EU-valet

Maj månad börjar som tidigare April, kyligt och med kalla vindar från norr som sveper över landet. Regn blir till hagel och människorna drar sig tillbaka inomhus. Ett uttryck för tillfällig återgång som naturligtvis kommer att avklinga med solens och ljusets hjälp. Och regn behövs i landet i stort, låt vara i måttliga mängder.

Tre veckor kvar till EU-valet. Ett val som borde ha väl så stor uppmärksamhet som de nationella valen, givet vårt stora beroende av allt som sker i EU. Beroende när det gäller alla gränsöverskridande frågor som migration, handel, lag-och säkerhet, och inte minst, försvarsfrågan. Alla de frågorna är centrala när det gäller den vardagliga värld vi lever och verkar i. Och se bara på det kaos som skapats i England av Brexitomröstningen.

Det Liberala partiets våndor har naturligt nog sett med bloggens namn, ett särskilt intresse. Partiet har haft 2 mycket starka namn i EU genom Cecilia Malmström, med särskilt ansvar för handelsrelationer för EU. Och i Cecilia Wikström, en kraftfull och klok person också hon, med stor påverkan på de områden hon under 10 år arbetat med. Båda lämnar efter valet EU, och har inga ersättare som på något vis kan mäta sig med dem. Det, och det faktum att partiet under sitt nuvarande ledarskap totalt misslyckats i sin ledning av partiet, bådar inte gott och skapar lätt en desperation som i sig blir problematisk.

För hur skall man annars förklara att Jan Björklund som tidigare vägrat samverka med Sverigedemokraterna och dess ledare Jimmie Åkesson, nu inför EU-valet kommer att bilda ett radarpar, vars syfte är att i debatter lyfta fram olika synsätt på EU-samarbetet. En illa skadad trovärdighet, fördjupas ytterligare genom det handlandet. Desperationens pris, om man får kalla det så.

Och i det stora landet i väster skärps motsättningarna i politiken dag för dag. Mueller-rapporten som skulle hemlighållas, kommer av allt att döma att läcka ut med alla sina 300 sidor, trots presidentens ansträngningar att hålla den hemlig. Den visar på ett graverande sätt hur Trumps “legosoldater” i politiken förhandlade med ryssarna. Hur de medverkade till den styrning av de ryska trollfabrikernas digitala angrepp på demokraterna och Hillary Clinton som ledde fram till Trumps mycket knappa vinst i valet 2016.

Kampen om demokratin i USA angår hela den fria världen, därav intresset för frågan i den här bloggen liksom i världen i stort.

201905.04

Jarl S

Äntligen

Kylig morgon med minusgrader, en påminnelse om att vintern ändå inte är helt över. Men solens strålar och trädens “musöron”, nya gröna blad visar på något annat. Vårens och sommarens återkomst. I landet i norr råder högtryck, och solen skall skina och värma upp dagen. Nu till politikens värld en stund.

Äntligen är rubriken på dagens epos, äntligen börjar en opposition formera sig efter kaoset i regeringsbildningen. En regeringsbildning efter höstens val den 9 september, som blev svårare än någon gång tidigare, och försenades mer än 4 månader. I den processen splittrades den tidigare alliansen, i och med att Centern och Liberalerna valde det socialistiska blocket, tvärtemot vad man deklarerat i valrörelsen. De partierna får nu se resultatet av det vägvalet i starkt fallande opinionssiffror.

Vägval i politik

Under månader har de återstående allianspartierna förefallit vingklippta, och för moderaternas del osynliga i sitt politiska “sorgearbete”. Kristdemokraterna markerade tidigt mot sina svikande “alliansvänner” i C och L, och har  i opinionsmätningar belönats kraftigt för sina ställningstaganden. Man har nu större stöd från väljarna, än någon gång i modern tid.

I den gångna helgens riksmöte i Karlstad, kom äntligen Moderaterna ut med sin politik efter åren med alliansen, en delvis ny politik som bär Moderaternas prägel utan att styras upp av något allianstänkande. Det är befriande inte minst ur den synpunkten, att en demokrati värd namnet förutsätter också en opposition. Den oppositionen är nu äntligen på plats.

Att Centern och Liberalerna valt att placera sig i väntrummet under 4 år, i rollen som någon form av “lame ducks” är obegripligt. Visserligen har man rösträtten kvar i riksdagen, men möjligheterna att påverka är i övrigt små.

Kampen om de politiska prioriteringarna kommer nu att bli tydligare för väljarna, och det är efterlängtat. Valen till EU i maj blir en första värdemätare, och en viktig sådan. Ett starkt EU är en förutsättning för ett starkt Europa, och därmed också för oss i medlemsländerna.

 Brexit-haveriet i England, har skapat stora klyftor i det engelska samhället, och minskad  trovärdighet till det politiska systemet. Det borde avskräcka från fler rörelser i den riktningen.

2019.04.10

Jarl

Kamp om trovärdigheten

Grå och stilla morgon på landets västra kust. Varmare väder har tryckt undan kyla och snö. Dagarna blir allt längre och den korta vintern här nere, går mot sitt slut. Bra det, tycker nog många. Vi har ju ändå inte den glädje och avkoppling som de delar av landet som har snö får.

Och här i staden på landets västra kust handlar nu rubrikerna om det osannolika att det stabila och orubbliga socialdemokratiska partiet handlat i en ledarskapskris. Och än mer osannolikt, att den striden nu förs inför öppen ridå och via media.

Ann-Sofie Hermansson var länge ett politiskt underbarn, omhuldad av personer som Mona Sahlin och Göteborgs starke man, Göran Johansson. Yrket var annars truckförare på Volvo, där hon också hade sin fackliga bas.

Under senare år var hon S-distriktets ordförande, och mot den bakgrunden blev hon också partiets toppnamn inför valet i höstas. Ett val som blev ett stort misslyckande för partiet. 20% av rösterna är naturligtvis svagt för ett parti som för drygt 10 år sedan hade över 40%. I sådana fall brukar det finnas en tendens att söka syndabockar.

På den post som S-distriktets ordförande, Hermansson lämnade sitter nu Göran Johanssons dotter Anna som ledare. Successivt och med olika argument har man nu siktet på att avsätta Hermansson. Hon å sin sida slåss nu för sin framtid som ledande politiker, och naturligtvis sin trovärdighet som person.

Den version som hennes banemän lyfter fram är att hon saknar de ledaregenskaper som krävs för att leda partiet framåt. För mycket toppstyrning och för lite förankring i partiet är argumenten.

Från Hermanssons sida menar hon att det handlar om synen på integration och islamisering i samhället, där hon vill driva en striktare linje, än den partiet förordar. Bakgrunden i det avseendet är intressant ur många perspektiv.

Nalin Pekgul var en gång det socialdemokratiska partiets kvinnoförbundets ordförande. Hon blev avsatt och utstött ur partiet för sina ställningstaganden i frågan om rättssamhällets reträtt från de som kallats “utanförskapets områden”. Pekgul var en stark och uppskattad röst ur gruppen invandrare med muslimsk bakgrund. Hon var också uppväxt i ett av de områden i Stockholm där parallella samhällen börjat växa upp. Där svensk lag och ordning hotas av islamister som fungerar som en intern milis, och angriper personer, främst kvinnor som inte uppträder eller klär sig enligt islamisk sed. Förorter där de drivs bort, som inte underkastar sig den interna milisens krav.

I en debattartikel i Expressen, och inför valet 2018, gjorde Hermansson gemensam sak med Pegul i synen på den utveckling som syns i många svenska samhällen, varav en del också i Göteborg där hon hör hemma. I en valrörelse vägs allt in som kan vinna eller förlora röster och debattartikeln ses som ett skäl för att sänka henne.

Trovärdigheten i det är nog väldigt liten. SD har vuxit genom att man lyft de frågor som andra partier ansett för känsliga för att lyfta, bland annat de som Pekgul också lyft. Socialdemokraternas tillbakagång är liksom Moderaternas kopplade till frågan om Västlänken, det mycket omstridda projekt som nu dragit igång, och successivt förvandlar centrala Göteborg till en enorm arbetsplats i många år. Ett projekt som skapade det som nu är kommunens nästa största parti, Demokraterna. Och som nu indirekt också skapat den turbulens vi ser i det socialdemokratiska partiet.

I kampen om trovärdigheten används inte sällan fula grepp och vinklade analyser. Ann-Sofies dagar i den politiska hetluften är troligen snart över, men problemen kommer att kvarstå. Både de som handlar om islamiseringen av delar i samhället, och den kostnadskrävande skövling av stadsmiljön som nu påbörjats.

2019.02.14

Jarl S

Dogmatismens pris

Valåret 2018 presenterades i media en opinionsmätning, vars syfte var att mäta hur de olika politiska -ismerna uppfattas och rangordnas bland väljarna. Konservatism, nationalism, socialism, liberalism och kommunism är alla -ismer som traditionellt förknippas med olika partier.

Mycket intressant, och kanske förvånande för en del, så var liberalismen den klart vinnande ideologin. Givet det resultatet borde det Liberala partiet blivit en tydlig vinnare i valet 2018, men så blev aldrig fallet. Man har alltsedan den nuvarande partiledaren tillträdde, missat att försvara och driva det arv som liberalismen utgör. Bortsett från pliktskyldigt framförande i valrörelser och enstaka debatter, har partiledaren framstått som en dryg och dogmatisk person, med litet utrymme för den öppna debatt som är liberalismens kärna. Därigenom har också partiet tappat i kraft och anseende, och parkerar nu enligt senaste Novus mätning på ynka 2,7%, alltså en tydlig nedflyttnings kandidat i ett kommande val. Inte underligt då att Jan Björklund väljer att meddela sin avgång.

Liberaler har istället sökt sig till det forna bondeförbundet, numera Centern. Ett parti som har sin ideologiska bas i landsbygden och dess agrara befolkning, men som behövde en annan framtoning för att nå städernas väljare. Oblygt har man drivit tesen om sin liberalism, samtidigt som man gjorts sig till den främste politiske vapendragaren till den korrumperade vindkraftsindustrin. En bidragstörstande verksamhet som lever på sina bidrag, samtidigt som man köper stöd för sin verksamhet hos de land-och skogsägare som traditionellt är Centerns väljare.

Vinnare är också den forna högern, den som för inte länge sedan kallade sig “det nya arbetarpartiet”, men numera kallar sig liberalkonservativt. Att laga efter läge tycks vara det partiets slogan.

Liberaler finns också hos det numera alltmer glidande socialdemokratiska partiet. Ett parti som sökt en ny identitet länge, och som fortfarande dras med stora problem i det avseendet. Men också ett parti vars främsta mål alltid har varit makten, då har ideologierna fått bli pamfletter att vifta med, medan politikens verklighet har gjorts upp på annat sätt. Den nuvarande regeringsbildningen är ett slående och talande exempel på detta.

Återstår att se om spillrorna efter ett splittrat Liberalt parti kan återkomma. Det kommer knappast att ske med den otydlighet och ideologiska kraftlöshet som präglat Björklunds år vid makten.

Det är i grunden hans ledarskap som är orsaken till den Golgata-vandring partiet nu är inne i. Sorglig i sak för ett parti som har så mycket att arbeta för, och i grunden också så stor ideologisk bas att stå på.

2019.02.08

Jarl S

Demokratier i gungning

Vacker söndag morgon denna januaridag. Månen lyser stor och gul när den i gryningsmörkret går ner över horisonten, och de få minusgraderna känns bra under promenaden. De senaste dagarna har varit händelsefulla i vårt politiskt splittrade land. När regering nu bildats, 131 dagar efter valet i september, så är det en regering av aldrig tidigare skådat skick.

Vi har alltså fått en S+Mp regering, som skall leda landet på en budget skapad av M+CD, och med en lista på politiska prioriteringar som sammanställts av L+C. Därutöver skall Vänstern helt hållas utan inflytande, liksom Sverigedemokraterna.

Inte undra på att människor förundras över det politiska spel som skapat den här situationen. När makten blir det övergripande målet, då slaktas de ideologiska synpunkterna tydligen utan sentimentalitet. Maktspelaren Stefan Löfven har vunnit makten, den politiska trovärdigheten har blivit den stora förloraren enligt gjorda opinionsmätningar. Det är i sig en tråkig utveckling, den bådar inte gott. Den kommande mandatperioden kan komma att bli skakig. Men givet att huvuddelen av de kontroversiella punkter som L+C ställde som villkor för att stödja Löfvens val, är hänvisade till utredningar, är det troligt att mandatperioden kommer präglas av tesen “sitta lugnt i båten”.

Och i det stora landet i väst rasar striden vidare i allt mer sofostikerad takt mellan den president som nu officiellt kallas “a madman”, en galning, och det politiska system han till varje pris vill kväsa. När det gäller det republikanska partiet, har de av allt att döma underkastat sig Trumps viljor, oavsett vilka de är. För de som fortfarande vill se USA som ett demokratiskt styrt land står nu hoppet till det demokratiska partiet. Dess framgångar i mellanårsvalet i november, retade av allt att döma Mr Trump otroligt.

Under de 2 första åren efter valet av Trump hade han och republikanerna majoritet i både senat och representanthus. Trots det kom aldrig muren mot Mexiko med dess enorma kostnader upp som ett beslutsärende, den skulle ju betalas av Mexico, någonting som naturligtvis inte kommer att ske.

När nu demokraterna tagit över ledningen i representanthuset, väljer Trump att kräva av de amerikanska skattebetalarna att de skall betala drygt 5 miljarder dollar för byggandet av muren. Och för att understryka sina krav, gör han en stor del av samhällsapparaten till sin gisslan genom att stoppa deras löneutbetalningar genom blockad av deras verksamheter.

USA och världen prövas nu  på ett sätt som kanske inte skett sedan slutet av andra världskriget.

2019 kan bli ett märkesår på olika sätt. Låt oss hoppas att USA blir av med sin galne president, och återtar sin ställning som ledande företrädare för världens demokratier. Alternativet kan bli hur galet som helst, och kan i så fall slå hårt mot också små ekonomier som den svenska.

2019.01.20

Jarl S

Parkerad politik

En dimmig och grå morgon på landets västra kust, denna söndag när det liberala partiet i landet möter sitt förtroenderåd för att besluta om skrotningen av alliansen och en övergång till det socialistiska blocket. Det är inget litet beslut av ett parti som varit liberala synsätt troget sedan sin tillskapelse. Och övergången möter också stort motstånd internt i partiet. När detta skrivs är utgången inte klar, men det mesta tyder på att partiledningens förhandlande med socialdemokraterna kommer att godkännas om än med liten marginal.

För 2 dagar sedan( 11.12) höll centerledaren Annie Lööf en direktsänd  presskonferens där hon redogjorde för de enligt henne framgångsrika förhandlingarna som förts med den socialdemokratiska ledningen. På 73 punkter har enligt henne politiken styrts upp för att möta hennes krav i olika avseenden. Vad hon däremot inte meddelade i sin direktsändning, var att de flesta av de punkterna, och i synnerhet de som kunde skapa konflikt, hänvisas till utredningar med start 2019 eller 2020, vilket i realiteten innebär att de "parkeras" i väntrummet och kan bli kvar där fram till nästa valrörelse 2022. Det förstår naturligtvis centerledningen, men tydligen är den interna konflikten i det som var alliansen så stor, att ledningarna för de två partierna Centern och Liberalerna väljer att överge alliansen.

Samtidigt väljer man att inte ta det ansvar som medverkan i den nya regeringen naturligt nog borde innebära. Därmed släpper man också kontrollen över utvecklingen, med allt det innebär. Att detta uppfattas som ett enormt svek av stora grupper väljare är inte konstigt, och syns också i hittills gjorda opinionsmätningar.

Kvar står också Vänsterpartiet som betraktas som en dörrmatta av sina forna socialistiska bröder. De skall nu helt hållas utanför allt inflytande enligt de krav som C och L ställt. Återstår att se om man under de förödmjukande formerna väljer att rösta på Stefan Löfven som statsminister, eller lägger ner sina röster.

De kommande dagarna blir på det sättet intressanta att följa, detta nya år, så fullt av konflikter i de politiska systemen, både i vårt och andra länder.

2019.01.13

Jarl S

Nytt År 2019

Så har då nyårsfirandet klarats av. Nyårsnattens fyrverkerier byts ut mot vardagens återkommande verklighet. Vädret har varit fint under helgerna, här på landets västra kust. Stormarna som ställt till så mycket elände, valde andra destinationer i landet den här gången. Dagarna blir nu några minuter längre, dag för dag och det känns skönt. I så måtto går vi mot ljusare tider. I politikens värld är det desto stökigare.

Dags för politikens verkligheter att göra sig påminda. I vårt land fick de politiska partierna innan jul en lång paus för att reflektera över situationen. Den att landet efter 4 månader, fortfarande inte lyckats bilda en regering. Extravalet rycker närmare, och vidhåller partierna de tidigare låsta positionerna, blir det verklighet. För några partier ett skräckscenario, för andra en möjlighet. Och för oss väljare en chans att minska antalet partier i riksdagen, de stora antalet är knappast någon tillgång av utvecklingen att döma.

I USA, det stor landet i väster har nu demokraterna tagit över ledarskapet i representanthuset. Därmed skärps också motsättningarna gentemot den egensinnige presidenten. Det senaste draget från det hållet är nu att kostnaden för den mur mot länderna i söder som Trump i valrörelsen påstod skulle betalas av Mexico, nu helt plötsligt skall betalas av de amerikanska skattebetalarna. Något som starkt skulle urholka en redan liten och utsatt välfärdssektor. Trump blockerar med sitt agerande varje lösning som inte följer hans linje, och det “Make America Great” han gjorde till sitt valspråk, har istället blivit en total splittring i landet mellan hans hårdföra minoritet, och det America som trodde på “The American Dream”, och dess förutsättningar.

På ett mer lokalt plan intar nu den minoritet om 24 mandat av 81, som skall styra landets näst största stad, sina platser i fullmäktige och nämnder. Hur det styrandet kommer att lyckas blir intressant att följa. Och i takt med att konsekvenserna av Västlänken-äventyret blir allt tydligare, växer också motståndet som det medför bland befolkningen. Raserade grönområden och parker, kraftigt påverkan på rörligheten i delar av centrum. Rivning av väl fungerande och viktiga byggnader på bland annat Liseberg. Och galopperande kostnadsökningar, trots besparingar på för säkerheten viktiga områden.

Följderna av det agerandet, kommer att bli allt tydligare.

Med det nya året går också bloggen in på sitt 13-e år. Än lär den få leva ett tag, det finns så mycket att reflektera över i en alltmer stökig omvärld.

2019.01.05

Jarl S

Decembermorgon 2018

Vacker morgon och med en fin kylig luft denna, i veckan innan jul. Några grader kallt och en föraning om vinter. Det är bara det vita på marken som saknas nu för att verkligen “känna jul”. Annars är julförberedelserna igång, med bak och annat som skall till när gästerna så småningom knackar på. Men nu till politikens verkligheter.

100 dagar efter valet i vårt land, och ännu ingen regering i sikte. Och nu varnar också experterna för vad detta kan innebära för vårt politiska systems trovärdighet. Landet med sin traditionellt stabila demokrati, har fastnat i prestige bundna maktpositioner som inte borde höra de demokratiska tänkandet till.

Och största skulden till det får läggas på de 2 partier som anger sig för att vara liberala, Centern och Liberalerna. En grundläggande punkt i liberalismen är vidsyn och respekt för olika synsätt. Kan man tänka bort de nästan 2 miljoner väljare som lade sin röst på Vänstern och Sverigedemokraterna? Av reaktionerna via media framgår att de två mittenpartiernas ledarskap tappar stort i opinionsmätningarna.

I skuggan av det dramat pågår nu en uppladdning i mellanöstern som kan få mycket stora konsekvenser. Turkiets de facto diktator Erdogan, signalerar nu för ett storskaligt krig mot kurderna i grannlandet Syrien. Kurderna i norra Irak har varit en väsentlig faktor när det gällt att besegra IS. Nu står de i vägen för Erdogans dröm om Turkiet som mellanösterns verkliga stormakt. Och diktatorer har alltid sett kriget som ett legitimt medel för att nå sina syften.

Den i sammanhanget lilla och tappra folkgruppen kurder har i Syrienkrigen haft en vän i USA, men kommer ett USA under ledning av Putin-vännen Donald Trump att ställa upp för kurderna? Sannolikheten är liten, han är helt besatt av att försvara sin egen sönderfallande position i det amerikanska politiska systemet. Och EU är låst av sina egna interna problem. År 2019 blir nog inte det fredens och fridens år som så ofta proklameras i nyårstider.

Dags att avrunda den här bloggen med ett tack för det stora intresse som polska och tyska läsare på senare tid visat bloggen. Det är alltid intressant att se att intresset växer också utanför den egna språkkretsen.

2018.12.18

Jarl S

Luciamorgon 2018

Det är en stilla och vacker morgon, denna 13.12 och tillika luciadagens morgon. På skolor och i olika församlingar kommer det idag att firas Lucia med traditionellt luciatåg, fika och sång. En fin tradition tycker nog de allra flesta, och innan dagen är slut skall också undertecknad ha tagit del av den traditionen.
Morgonpromenaden bjöd på ett par minusgrader, och en härligt frisk luft. Ljusens mångfald på fastigheternas balkonger och torgets träd lyser upp vintermörkret på ett väldigt fint sätt. Vi är inne i en trevlig del av året, ljushögtiden innan jul och nyår.

Mycket skall hinnas med innan julfirandet, också på det politiska området. För den som är intresserad av det, kan striden om utvecklingen i Brexit-landet England inte gå obemärkt förbi. På den ena sidan de hårda nationalisterna, som vill lösgöra landet helt från det internationella samarbetet inom EU. Motståndet mot det utvecklingen står alla de som tror på internationellt samarbete som garant för utveckling, fred och gränsöverskridande frihet. I stridens nollpunkt står en utomordentligt karaktärsfast kvinna, landets premiärminister Theresa May. Under gårdagen utsatt för en förtroendeomröstning som hon vann. Vem har  sagt att kvinnor inte kan??

Och i vårt land går den politiska såpa som kallas regeringsbildning vidare. Nu och efter ännu några veckor av velande, eller skall vi kalla det samtal, utan egentligt resultat. Gårdagens beslut om att tillämpa den av M+KD lagda budgeten, var ett steg på vägen mot en lösning. Nu återstår omröstningarna om Löfven eller Kristersson som statsminister, och om också de blir resultatlösa, det nyval undertecknad flaggade för i en  tidigare blogg.

I USA dras nu det juridiska nätet åt allt hårdare runt den omstridde presidenten, som istället för att göra “America great”, lyckats att totalt splittra landet. Avhoppen ur hans staber är återkommande och många, och därmed också kompetens flykten. Återstår alltid den svans av opportunister som ser möjligheten att under en tid tjäna pengar i politiken, oavsett vilket budskap det innebär att man måste bära fram.

Snart nog borde det republikanska parti han anses företräda inse, att Trump utgör ett problem som på sikt också straffar partiet. Mellårsvalet var en tydlig markering i det avseendet.

Hur länge kan republikanerna acceptera den situationen utan att agera?

2018.12.13.

Jarl S

Lördag morgon 8.12

Ljummen och fin denna decembermorgon. Ljusen lyser så fint vid promenaden över dockans gångbro. Nattens regn har dragit bort och lämnat våta och i ljuset glänsande gator. Stillheten när vardagens rusningarna till bussar och båtar uteblir, är slående. Ännu en vecka har lagts till historien, och 2-a advent knackar på dörren. Nu något om tillståndet i vår omvärld.

På den svenska hemmaplanen pågår av allt att döma, intensiva förhandlingar mellan det socialdemokratiska partiet och den centerpartistiska ledningen. Samma parti som så sturskt utropade att de minsann inte skulle förhandla om sina krav för att stödja en S-märkt regering. Parallellt gör nu den spruckna alliansens Moderata och Kristdemokrater upp en budget, vilken läggs så att också Sverigedemokraterna skall kunna acceptera den. Så har då i realiteten ett konservativt block skapats, och kan helt tillskrivas Liberalernas och Centerns agerande. Så är då alliansen ett avslutat kapitel?

Ute i den större världen ser det ut som att Brexit håller på att haverera. Nog är det märkligt att det fortfarande finns krafter som försvarar utträdet ur EU, givet att man nu vet att den kampanjen i stor utsträckning styrdes från ryska trollfabriker, skapade av den ryska ledningen för det “Cyberwar”, informationskrig som nu med den digitala världens alla plattformar, är ständigt närvarande. Förhoppningsvis återgår Storbritannien efter tumultet, till sitt medlemskap i EU. Inte därför att EU i sig är någon perfekt organisation, utan därför att alternativet är splittring och ökande risker för konflikter av den typ som drabbade världen under 1900-talet. Med all den blodspillan de krigen medförde.

Glädjande då att Angela Merkels efterträdare i Tyskland blir en av hennes kända vänner och följare. Det bådar gott för stabilitet i Europas, för fred och säkerhet, viktigaste land. Viktigt också för att den andra grundpelaren i EU, Frankrike, genomgår en mycket allvarlig kris för närvarande. I skydd av tänkta demokratiska demonstrationer, har huliganer av olika slag agerat och skapat kaos genom vandalisering, plundring och anlagda bränder. Hur den här helgen kommer att utvecklas är okänt när detta skrivs, men klart är att rättsstatens skydd av liv och egendom, nu utmanas på ett sätt som inte är acceptabelt.

Och i USA, går nu också kända republikaner emot den president, Donald Trump,  som i en klassning av amerikanska presidenter som  gjorts av ett oberoende institut blev den sämsta som landet någonsin haft. Detta samtidigt som han i affekt twittrar att USA aldrig haft en bättre och mer lämpad president. De många republikaner som i mellanårsvalen miste sina platser i senat och representanthus inser nu att orsaken i stort handlar om Donald Trump. Avhoppen från den administration han har, är också återkommande, signalerna från Vita Husets “whistleblowers”, att kaos råder i organisationen.

Hur länge skall en demokratisk organisation, acceptera ett ledarskap som av också medicinsk expertis förklarats “unfit for duty”?

Den frågan är rimligen högaktuell.

2018.12.08

Jarl S

Den som gräver en grop...

November månad nalkar sig sitt slut. Ännu en månad med temperaturer över det normala i hela landet. Grundvattennivåerna är fortsatt kritiskt låga, och en del träd blommar i tron att våren är här.? Klimatförändringar kan man vara överens om, orsaken tvistar man om. Nog om det, nu till det politiska läget i vår omvärld.

Gårdagen började med att Centerns ledare som så kaxigt skulla ordna med en ny regering, tvingats notera sitt misslyckande. Återstår två lösningar, att Centern och Liberalerna accepterar att ingå i regering med Socialdemokraterna, vilket de heligt lovat att inte göra innan valet och också senare. Eller att talmannen meddelar att extra val till riksdagen skall hållas. Rimligen borde det senare vara det demokratiskt riktigaste. Nuvarande låsning kan i vart fall inte fortsätta. Troligare är ändå att C+L mot löfte om ministerposter väljer det dom lovat att aldrig acceptera, nämligen att gå samman med S i en ny regering.

Kvar på åskådarplats blir då de gamla allianspartierna Moderaterna+Kristdemokraterna, samt Sverigedemokraterna som med stor tillfredsställelse ser på en sådan utveckling.

 I landets näst största stad Göteborg, hölls Kommunfullmäktige under gårdagen. Ett KF där de två största partierna i valet Socialdemokraterna och Demokraterna lämnades utanför det direkta styret av kommunen. Det tas nu av ett svagt alliansblock med 30% av rösterna, med stöd av de som normalt är Moderaternas givna motståndare, Vänstern, Miljöpartiet och Feministerna. Hur det styret kommer att utvecklas får framtiden utvisa. “Tuppkammen är hög på dyngstacken”.

För Demokraternas del återstår att notera att det stora stöd partiet fick i valet, och där stoppandet av Västlänken var en huvudfråga, inte medfört det man önskade. Nu har grävandet påbörjats i stadens berörda områden.

 Det blir djupa gropar övriga partier medverkar och bejakar i Västlänkenfrågan. Ett grävande som  kommer att få stor negativ påverkan på stadens liv i olika avseende under många år. “

“Den som gräver en grop för andra, faller själv lätt däri” säger ordstävet.

 Kampen i den frågan har bara börjat.

2018.11.23

Jarl S

Som man bäddar...

Fortfarande ljumma vindar när jag tar min morgonpromenad denna ovanligt milda november. Men nu meddelar meteorologerna att kylan och vintern är på väg. Utmärkt för alla de som gillar vintersporter, och det ljus som snön bidrar med. Men nu några reflektioner över den politiska utvecklingen i landet i norr, svearnas och många andras rike.

Talesättet “som man bäddar får man ligga”, kan med fog tillämpas på det politiska kaos vi upplever i landet efter valet för drygt 2 månader sedan. Fortfarande inte ens ett embryo till ny regering, och skulden till det kanske kan hänföras till talspråket ovan. Genom en förhållandevis låg spärr till riksdagen (4%), har nu 8 partier tagit plats i den styrande församlingen. Tre av de partierna balanserar strax ovan de 4 procenten, men de kan genom att utgöra en nödvändig marginal i det politiska beslutfattandet, få en roll som vida överstiger väljarstödet. Som exempel har miljöpartiet den senaste mandatperioden haft 3 ministerposter, och kunnat driva igenom beslut om subventionerade elcyklar vilket gynnar storstädernas boende. Samtidigt har man drivit på höjningar av drivmedelspriserna, vilket drabbar de som bor på landsbygden hårt. Åtskilliga ytterligare exempel kunde anföras på vad den hårt fraktionerade riksdagen inneburit och innebär, för det politiska beslutsfattandet, och därigenom också för dess legitimitet hos väljarna.

För många partier?

I regeringsbildningen som nu diskuterats i mer än 2 månader, är låsningarna alltmer sofistikerade. När man inte längre kan motivera dem med ideologi eller väljarstöd, återstår att försöka blockera lösningar med det ekonomiska vapen som kallas budget. Också en stat måste ju ha en budget som återspeglar vad regeringen vill göra.

Genom att blockera den alliansbudget som skulle kunnat ge landet en fungerande regering, har nu Centern och Liberalerna beslutat att inte acceptera det som man gick till val på, utan ställa upp med egna budgets vilka då naturligt nog inte kommer att accepteras av riksdagen. På det sättet blockeras både det rödgröna blocket och den alternativa regering som kunde bildats på alliansens grund.

Är det  rimligt att ett politiskt system fraktioneras så hårt som sker i vårt land nu, och är det det som gynnar demokratin mest? Är det rimligt att politisk prestige, blir viktigare än omsorgen om landet och dess styrande? Borde inte spärrgränsen till riksdagen höjas? De frågeställningarna borde bli självklara när en dag kaoset i regeringsbildningen får sin lösning.

Att den lösningen troligen blir ett nyval är uppenbart. Rimligen borde både talmannen, och de större partierna inse det, och välja den lösningen.

2018.11.18

Jarl S

Maktkamp 2018

Det har gått mer än 2 månader sedan valet till riksdagen i vårt land. Åtta partier kvalificerade sig till medlemskapet i den exklusiva församlingen. Ännu har ingen regering kunnat bildas, beroende på motsättningar både i form av person och sakfrågor.

Respekten för väljarna förefaller saknas helt, nu handlar det istället om partiledningarnas strategiska synsätt, vilket innebär att respekten för väljarnas val helt ser ut att lämnas därhän. Störst fokus har under de senaste veckorna varit på de två mittenpartierna, Centern och Liberalerna.

Den Liberala ideologin bygger på öppenhet och försvar av yttrande och åsiktsfrihet. de båda partierna marknadsför sig som landets mest liberala partier, så hur går ideologin ihop med partiernas val att helt bortse från två av partierna i riksdagen. För många ter sig nog den ekvationen svår att förstå.

I den omröstning som den 14.11 hölls om regeringsbildare, valde de två allianspartierna C och L att säga nej till allianskollegan och moderatledaren Ulf Kristersson som ny regeringsbildare. Därmed sprack också i grunden alliansen som företeelse, och kanske är det i grunden bra. Prestigemässiga låsningar med tveksamt innehåll, inger inte förtroende inför väljarna.

Återstår nu ytterligare någon vecka för att söka finna en ny person villig att ta på sig uppgiften som statsminister, eller att landet går till nyval. Ett nyval skulle mycket väl kunna innebära att ett eller två partier försvinner ur riksdagen, både liberalerna och miljöpartiet ligger kritiskt till i det sammanhanget.

Sannolikheten är nog större att liberalerna och centern gör upp med Socialdemokraterna om en regering där de får ministerposter som plåster på såren. Givet den utvecklingen skulle det politiska landskapet få en tydligt “mitten-karaktär”, vilket borde vara positivt för den politiska utvecklingen.

Politikens trovärdighet står på spel i det land i Europa och världen, som allmänt har kännetecknats som tryggheten och stabiliteten personifierad.

2018.11.15

Jarl