Folk är inte dumma - 2.

Jag noterar att Elvy i sin kommentar till mitt inlägg ”Folk är inte dumma” (ÖA 12.6) i stort instämmer. Hallhyrorna är också föremål för en stor artikel i lördagens (16.6) ÖA, vilken bekräftar att vi i Övik har högre hyror jämfört med fallet i våra grannstäder. Det är naturligtvis logiskt att om en mycket stor del av de medel som finns för fördelning går till den stora elitklubben, övriga får mindre att dela på. Jag delar Jerry Häggströms uppfattning (Mittnytt 20/6) att MoDo-hockey idag är ett etablerat företag i evenemangsbranschen. Man borde mot den bakgrunden kunna stå på egna ben utan omfattande samhällsstöd, vilket mängder av andra företag i samhället får göra.
Och bespara mig arrogansen. Jag har fortfarande Arena-avtalet kvar så som det presenterades i fullmäktiges handlingar. Hockey-gymnasiet fanns faktiskt före det att Arena-bygget ens var påtänkt. Men ändamålet helgar medlen heter det ju, och därav argumentationen.
När Elvy lyfter upp stödet till de små klubbarna bör man ha i åtanke, att det stödet oftast förutsätter ett stort eget arbete av klubbens medlemmar och funktionärer. Det gäller också de arbeten som gjorts i Järved och på Skyttis skidspår. När den ekonomiska piskan viner över ryggen på de mindre bemedlade klubbarnas ryggar, då är det den socialdemokratiska ledningen som håller i skaftet.
Elvy är säkert minnesgod nog att veta att jag i fullmäktige stödde satsningen på Skyttis skidstadion. Den verksamhet som bedrivs där, vare sig det handlar om promenader i området, jogging eller skidåkning handlar i grunden om folkhälsa. Det kan man knappast säga om ölhinkandet i arenans pubar och restauranger.
Politiskt ledarskap handlar också om förnyelse, något som socialdemokraterna på riksnivå fick erfara i höstens val och tagit konsekvenserna av. Jag önskar Mona Sahlin lycka till i hennes arbete. Men den förnyelsen krävs också av partierna på lokal nivå. I den mån man inte inser det, väljer man att spela hazard med partiets framtid i potten.
Slutligen vill jag klargöra att också jag gläder mig över MoDos framgång den gångna säsongen. Efter många snöpliga finalförluster var det MoDos tur att få höja bucklan.

2007.06.20
Jarl Strömbäck

Huvudlöst många huvudstäder

Den lokala prestigen är en stark kraft. Så också i vårt alldeles egna norrländska Idyllien. Där har på sistone en av kustens större städer, Sundsvall officiellt förklarat sig vara norrlands huvudstad. Frågan blir då rimligen på vilka kriterier?
Annars kunde man väl i och för den goda ordningens och grannsämjans skulle utnämna ett antal platser till norrländska huvudstäder. Exempelvis Kiruna för huvudstad i rymd och gruvkunskap. Umeå med sitt universitet kanske kunde kallas norrlands humanistiska huvudstad, medan Timrå och Örnsköldsvik årligen fick kämpa om titeln Norrlands hockey-huvudsstad.
Inte att förglömma måste då naturligtvis Åre benämnas Norrlands alpina huvudstad, låt vara att det bara är en by men ändå. Och för att inte helt förglömma de kulinariska skönheterna, varför inte göra Burträsk till ostens huvudstad i kraft av sin Västerbottensost tillverkad där sedan 1872. Vad beträffar surströmmingen blir det svårare, där kan en rad orter få kämpa om äran exempelvis genom att en större surströmmingsprovning görs under övervakning av stränga domare, allt i det goda vinets anda.
Så kanske vi kan lösa problemet med Norrlands huvudstad för tillfället. Rimligen bör då omprövning av den ärevördiga titeln ske med årliga mellanrum, det vore ju förskräckligt om någon tog äran åt sig oförtjänt.

2007.06.16
Jarl Strömbäck

Politiskt självmål!

Det moderata ledarskapet markerar på DN-Debatt (13.6) sitt avståndstagande från Ansvarskommittens förslag om större regionbildningar. Det argument man använder är att den typen av förändringar skall komma till med större lokal förankring.
Men visst finns förankringen. När frågan nyligen var tema för möten i Sundsvall var drygt 90% av intresserade beslutsfattare och andra för regionerna. Och väger inte det förhållandet att de fyra nordliga länens landstingspolitiska ledningar vill ha regeringens stöd för att påskynda processen mot en regionbildning något i den moderata vågskålen?
Nog är det väl ändå att slå knut på sig själv när man som moderaterna nu å ena sidan talar om lokal förankring, och å andra sidan vill ha kvar fjärrstyrningen från Stockholm bland annat genom att slopa landstingen.
De lokala M-politikerna har en svår uppgift, men viktig att tala sina storstadsvänner tillrätta. Det utspel som Moderaterna gjort kommer om det inte ändras att skjuta alliansen i sank. Med det ger man oppositionen det verktyg man behöver för att bända sönder den tilltro som möjligen ännu finns kvar för alliansregeringen.
De många väljare som ser ett större lokalt inflytande i den kraft som kommer ur ett större regionalt inflytande, de genomskådar bluffen. Den moderata rädslan för regional handlingskraft kan möjligen ha sin grund i att moderat politik har en svagare förankring i landet i stort än i storstäderna. Men att väja för det problemet genom att försöka blockera den organisatoriska förnyelse som de flesta ändå erkänner, är riktigt oklokt.
Det är att göra sig skyldig till ett politiskt självmål.

2007.06.13
Jarl Strömbäck

Folk är inte dumma!

Folk är inte dumma. Om de krav som ställs på somliga, i andra fall motsvaras av en överväldigande offentlig generositet uppstår rimligen frågan om vilka värderingar som återspeglas i det handlandet?
I sin krönika den 9.6 tar Ulf Eklund upp idrottens dilemma i skuggan av det stora elitlaget. Den debatten florerar fritt mellan skål och vägg, men kommer mera sällan till uttryck i det offentliga. För vem vågar ta striden för de små föreningarnas villkor, när det offentliga samhället står på tå för elitklubben? När beroendet av det offentliga stödet är det halmstrå som bredd-och ungdomsverksamheten är i så stort behov av, och därmed också välviljan från de bestämmande.
Den klubbfunktionär vars alternativ är ideellt arbete och ett blygsamt kommunalt föreningsbidrag kan ju samtidigt se hur miljoner av offentliga medel slussas som stöd till elitklubben samtidigt som dess spelare avlönas med statsrådslöner.
Samtidigt som väldiga summor av offentliga medel investerats i det nya hockeytemplet av offentliga medel, brottas den lilla klubben med ständiga krav på betalning för hyror och andra kostnader, klyftan mellan de som får och de som avkrävs alltmer av frivilligt och oavlönat arbete ökar. Lägg till det personliga ansvar som följer med en styrelsepost, och slutsatsen är ganska enkel. Det offentliga samhället får som det vill, och markerar det genom de signaler man ger.
Det ligger ett mått av tragik att i ortstidningen se det ledande kommunalrådet vid den sista hemmamatchen utspökad i klubbdräkt likt ett enfaldigt spektakel. När behovet av självhävdelse blir så stort att det övergår till enfald, då övergår nyttan till att bli en belastning på sikt. Att de små klubbarna nu får allt svårare att driva sin verksamhet och finna ledare för dem är inte konstigt. Det är en direkt följd av de prioriteringar som gjorts under en följd av år.
Folk är inte dumma!

9.6.2007
Jarl Strömbäck

Estonia-förlist sanning!

Osannolika händelser har en tendens att förbli öppna gåtor vilka kräver nya svar. Estonias förlisning är en sådan gåta. Alltsedan jag hörde om förlisningen i en taxi i Hamburg den där septembermorgonen 1994, har förlisningen följt mig.
Inte så konstigt kanske, med 10-talet år på fartygs bryggor, varav ett par år i stora passagerarfartyg är det rimligen ett ämne som berör. De begränsade vattnen i Östersjön, det är ju i egentlig mening ett innanhav, borde inte kunna sänka ett stort fartyg.
Att sedan mängder av experter ställt sig frågande till den officiella versionen av händelserna är bra. Nu senast har en internationell grupp med experter, The independent fact group, arbetat med en studie av sjunkförloppet med syfte att se hur vatteninflödet måste ha skett givet sättet hon sjunk på.
Runt om i världen förliser ett antal fartyg per år. Normalt görs stora ansträngningar för att finna ut orsaken. Dykningar, där det kan ske är då en given metod i arbetet. De 80 meter som Estonia ligger på är inget problem för dykare som arbetat i offshore på långt större djup. Istället för att släppa fram oberoende experter, har statsmakterna med Sverige i spetsen försvårat arbetet med att finna ut så mycket som möjligt om haveriet. Medlet är att utlösa gravfrid över vraket, och med militära resurser se till så att obehöriga inte gör sig omaket att dyka där.
Att nu Estlands regering vill ha klarhet i frågan är bra. Det handlar i mycket också om det landets självkänsla som gammal sjöfartsnation.
Bakom Estoniahaveriet ligger troligen sanningar gömda, vilka i ett samhälle präglat av öppenhet måste släppas fram.
För dig som är intresserad är nätet en källa till mycket info i den här frågan. Ingen deckare kunde vara mer intressant än många av de skrivningar som finns att läsa på nätet om detta. Skillnaden är att i deckaren finns ett givet slut, det saknas ännu i Estonia-fallet.

2007.06.05
Jarl Strömbäck

Turkish dilemma

Turkish troops are gathering on the Iraqi-Turkish border. This is today’s news. Pretended threats from the other side are ones again used as a reason for the militaries power demonstrations. And this is in essence the Turkish dilemma.
If only this country after the Ataturk days managed to build up also the democratic system, then Turkey could have been a really strong political power today, instead of always being questioned for its policies.

If Turkish leadership accepted a degree of independence for Kurdistan, similar to the peaceful split-up in many ex. Soviet states, then Turkey could have saved lots of suffering and economical resources could have been used for more meaningful purposes than killing people.
So the message to Turkey from the EU and America will hopefully be, send the military back to the barracks. Start talking with people instead of jailing those with different opinions. Accept that Kurdistan has the right to a high degree of independence; this development could be a new landmark for the democratic development in Turkey.
A landmark in the spirit of Kemal Ataturk.

2007.06.01
Jarl Strömbäck

Miljöbluffen?

Att leva som man lär är inte alltid lätt. Ändå borde man åtminstone försöka. På området miljö breder nu den politiska skenheligheten ut sig allt mer. Ett väldigt tydligt exempel på det är hanterandet av miljöbilar i Örnsköldsviks kommun, en kommun som gärna framställer sig som ”miljökommun”.
I Kommunen har sedan länge en ledande bilhandlare propagerat för etanolen som det framtida drivmedlet. Att skövlingen av regnskogar och användningen av råvaran kommer i konflikt med försörjningen av folket i stora delar av världen, är naturligtvis inget man talar om.
I den kommunala miljösatsningen ingår också att man inköpt/leasat 145 dyra miljöbilar av bilhandlaren ifråga. Nu visar det sig emellertid att de bilarna tankas till 75% med bensin. Bensinen är mer lättillgänglig, den är ofta billigare om man tar hänsyn till förbrukningen, och det finns inga regler som säger att ”miljöbilarna” ska tankas med etanol.
Så miljöbilarna blir till en skenhelig potemkinkuliss, de har föga djup och mening. Därmed inte sagt att vi inte behöver få fram alternativa drivmedel. Den forskningen borde ha hög prioritet.

2007.05.29
Jarl Strömbäck

Sjösättningstider

Sjösättningstider är bråda tider. Allt med båten skall kollas. Har vårrustningen gjorts som det var tänkt. Har botten målats med rätt färg och har motorn fått sin skötsel med nya oljor. Kanske någon ny utrustning skall inmonteras.
Så kommer dagen D, vädret är lika viktigt som inför ett Vasalopp. Inte regn och rusk och framför allt, inte för mycket vind för då kan man inte masta på. Även en till synes smäcker mast blir till en farlig och ohanterlig spira om vinden blir för stark.
Lördagen då det händer har vi en mulen morgon men nästan vindstilla. Det oväder med regn som aviserats har passerat under natten, och sakta, sakta började molnen spricka upp.
Åke med traktorn och vi vid kranen har mångårig rutin numera, allt flyter fint. 12 båtar i vattnet inom 1,5 timmar allt under trevligt småprat i manligt rå men hjärtlig ton. Sjösättning hör förhoppningarna till, de om en fin båtsommar.
Så börjar då påmastningen Om de orutinerade inte får hjälp, kan de fastna under mastkranen i timmar. Det är inte alla som klarar att hålla reda på stag och fall. En och annan mast måste tas ner igen sedan man upptäckt att fall ligger på fel sida spridare eller andra misstag gjorda innan lyftet. Så går timmarna alltmedan man hjälper varandra för att få ett bra flyt i processen. Båt efter båt svänger ut på fjärden med sin mast som en stolt erekterad penis rakt upp i luften. Återigen potent inför sommarens äventyr.Under arbetets gång slängs kvickheterna muntert omkring, gemytet fungerar bra som smörjmedel för att dölja nervositeten för att göra fel och orsaka trassel.
Gårdagen var en sådan dag och den känns i kroppen. Det är många muskler som får oväntad motion under lyftet av båtar och master, men sånt går över. Samtidigt är den här typen av arbete en lisa för själen i kontrast till den falskhet som är så påfallande hos många av de man måste möta i det politiska systemet.
På det sättet kan också en tung arbetsdag bli en upplevelse av gemenskap som bär på ett positivt budskap av förutsättningslöst, improviserat och positivt samarbete.

2007.05.27
Jarl Strömbäck

Katastrofer säljer

Undergångstankar brukar traditionellt vara förbehållna religiösa fanatiker. Idag är det miljönissar av båda könen som är dess överstepräster. Från olika håll och miljöer kommer de via media in i våra liv, i våra vardagsrum och kanske i våra drömmar. Att allt som sägs och görs inte hänger ihop spelar kanske mindre roll, det går ju att tjäna pengar på karusellen.

För ingen skall väl tro att Al Gore gör sina turne´er jorden runt utan ersättning. Och hans chateau med åtta badrum tyder knappast på energisparande. Eller för att ta ett närliggande exempel, vår västernorrländske landshövding som predikar miljöbilar, föredrar en pansarglasprydd Stor Volvo med en bensinslukande V-8 som motor för egen del. Så vad är allt talet om miljön, vid sidan om den kommersiella cirkusens nya guldkalv?

Kjell Aleklett heter en uppsaliensk professor och forskare som under ett antal år följt energifrågor relaterade till fossila bränslen. Det är ju de fossila bränslena som är de stora bovarna i växthusgasdebatten. Aleklett hävdar tillsammans med forskarkollegor att det finns en stor diskrepans mellan de framtidsbilder som förs fram av de som tror på den globala uppvärmningen, och den tillgång av fossila bränslen som finns.
När katastrofmakarna räknar fram sina ödesmättade prognoser, väljer man att utgå från att förbrukningen av fossila bränslen kommer att fortsätta att stiga. Men om det nu är så att vi håller på att passera ”Peak oil”, och lite längre fram också ”Peak Coal”, då innebär ju det att de fossila bränslenas påverkan på miljön kommer att avta. Därmed avvärjs rimligen en del av det hot som är relaterat till växthusgaser.
I en framtid kommer nya drivmedel att komma fram. Vätgasen är kanske det mest intressanta om man nu lyckas bemästra säkerhetsfrågorna i hanteringen. Den utvecklingen kommer att bli intensivare allt eftersom oljans makt minskar. Etanolen som så många tror på, döms allt oftare ut av främst två skäl. Dels för att framställningen av etanolen är kostsammare än dess energivärde vid nuvarande prisnivåer. Dels eftersom framställningen av etanol tar maten ur munnen på fattigt folk i många länder.
Men under tiden som debatten går hög, och vården av miljön blivit politikens nyaste religion fungerar den utmärkt också för kommersen. Katastrofer säljer.

2007.05.23
Jarl Strömbäck

I brytningstid!

Det är försommar i luften när jag gör min tidiga morgonjogg strax efter 06 på morgonen. Fåglarna sjunger samtidigt som söndagsstiltjen vilar över nejden. Solen har redan lyst flera timmar. Vi är i de vita nätternas tid, som ryska vänner brukar säga.
Och den politiska försommaren måste ha känts väldigt stark när Gorbatjovs glasnost och perestrojka bröt den kommunistiska isoleringen för drygt 15 år sedan. Så mycket förhoppningar och drömmar som släpptes fria. Och visst blev hela 90-talet ett enda stort töväder, om än med kaotiska inslag.
Frihet är inte detsamma som ansvarslöshet. Demokrati inte detsamma som brist på styrning, och det problemet missade Jeltsin grovt. Hans slapphet och brist på styrning skapade förutsättningarna för det bakslag som nu råder i vårt stora grannland. Putin och hans vänner har under några år steg för steg monterat ner den demokratiska plattform som byggdes för 15 år sedan. Pressen är starkt kontrollerad av Kreml, politiska partier är i praktiken förbjudna såvida de inte följer Putins pipa. Och regimen visar sina muskler i stort och i smått, i Tjetjenien och genom lönnmorden på kritiker som Anna Politkovskaya och Litvinenko.
Ingen går säker som vågar utmana makten. Är förre stormästeraren i schack, Kasparov nästa offer för Putin-regimen.
Att det nyligen mellan EU och Ryssland avhållna mötet i Samara blev en enda stor flopp är mot den bakgrunden inget att förvånas över men väl att beklaga. Ryssland och EU är beroende av varandra, och det beroendet innefattar också synen på medborgerliga rättigheter och internationell rätt. Putin är på god väg att åter etablera Stalins fula tryne i landet, och det gynnar endast ett etablissemang som ser makten som en huvudfråga, och dess mål att göra livet bra för folket som en bifråga.

2007.05.20
Jarl Strömbäck

A guard against the Burkah.

For some reason, I don´t know why has my visits in Turkey given me a very caring attitude to the country. To me it is a country with hardworking and very friendly people. The work that Kemal Ataturk did in order to close the books to the old Osman times, and position the country to western thinking was remarkable. And in so way Turkey has become the bridge between the Islamic world and the west in a both physical and menthal meaning.
To me, and also Sweden in general therefore we have every reason to support the forces that work for Turkish membership in the EU. The red flags that resently has waved in demonstrations in support for a secular Turkey, is in this respect also a cry for help sent to the western world.
In many ways it is all a matter of who is extending the influence over the Turkish people. Will the Islamic laws practised in Iran also cover Turkey some day in a close future, or will the secular forces be strong enough to resist?
Turkey is vital to the development in Europe, but also is the development extremely vital to the future life for its women. I want to see them proud and strong like the women in this picture, not suppressed and covered with a Burkah.

2007.05.17
Jarl Strömbäck

Kostnadsökningar hotar vården

Vari ligger den största faran för ytterligare nedskärningar i vården? Ligger den i att lönekostnaderna ökar mer än produktivitetsökning och intäktsökning i landstingen? Eller ligger den i att vården får allt större rekryteringsproblem?
När Vårdförbundet i ST den 16.5 lyfter frågan handlar det om lönen för deras medlemmar, och det är rimligen deras uppdrag. För arbetsgivaren landstingen, och ytterst de politiskt ansvariga handlar det om helheten i vården.

Det är också min uppfattning att löneklyftorna i vården är orimligt stora. Frågan tas också upp i en artikel i tidningen Dagens Samhälle (nr 5,2007) där man granskat ett antal landsting och konstaterar att 97 av de högst betalda i Kalmar läns landsting var läkare. Tre av de administrativt ansvariga fanns bland de 100 mest avlönade, men på blygsammare placeringar. Högst betalde politiker, landstingsstyrelsen ordförande kom först på 362 plats i det landstingets löneliga. När man nu diskuterar en utvidgad hjärtverksamhet i vårt län, kan det vara på sin plats att påpeka att den kompetens som där krävs också kostar pengar. Den högst betalde i Kalmar läns landsting var den överläkare som var ansvarig för PCI-verksamheten, han har en lön av 150.000 kr/månad.

I synen på lönen ligger i hög grad ett samhällsintresse. Ur den synpunkten är det olyckligt att löneskruven i allt högre grad riskerar att äta upp de resurser som annars direkt kunde komma behövande till del. Det finns ett direkt samband mellan kostnadsutvecklingen, av vilken lönerna är en viktig del, och inskränkningar i vården.
De löner som redovisas som grundlöner är som så ofta i offentlig sektor utrustade med ett stort antal tillägg för obekväm arbetstid, speciella kompetenser etc. Den verkliga lönen kan på det sättet bli väsentligt högre än den som redovisas som grundlön. I ett akademiskt perspektiv finns det dessutom stora grupper inom utbildning och socialt arbete som också har löner vilka kräver mångåriga utbildningar och erfarenheter, utan att ge högre löner än de som nu redovisas av Vårdförbundet.

Den stora skevheten, och en stor fara för utvecklingen inom vården i vårt land är istället att utbildningen av läkare under en lång följd av år varit alltför liten. Svenska ungdomar som vill utbilda sig inom området får i stor utsträckning söka sig utomlands trots toppbetyg. Den utvecklingen har fört till att vi har en stor läkarbrist i landet, med följden att lönerna har tryckts upp på ett sätt som i grunden hotar en solidarisk sjukvård.
I en sjukvårdsmodell där tillgängligheten blir alltför dålig kommer alternativa vårdgivare och försäkringslösningar att bli alternativet för de som har råd.

2007.05.16
Jarl Strömbäck
Landstingspolitiker

Vinst för demokratin!

Undertecknad tillhör inte de mest engagerade i schlagervärlden. Ändå finns det tillfällen när segern i en så speciell tävling som European Song Contest kan ha ett särskilt värde.
När Serbien nu otippat vann årets upplaga av tävlingen så var det en välbehövlig glädjekick åt ett sargat land. För de krafter som vill glömma Milosevic och hans år av fasor måste segern ha en väldig betydelse. Både som inspiration inför framtiden, och som painkiller när svåra år behöver glömmas.
Melodin var bra och en värdig vinnare, och de i väst som talar om konspiration glömmer så lätt med vilken självklarhet man ofta under åren har gett sina egna vänner stöd i omröstningarna.

2007.05.14
Jarl Strömbäck

Liberal paradox

Vårt Sverige är i de flesta länder känt för begrepp som tolerans, solidaritet, jämlikhet och klasslöshet. I offentlighet och arbetsliv manifesterade i Du-reform och demokratiskt ledarskap. Det är ett arv värt att försvara.
Det hindrar inte det liberala partiet att i dagarna välja en av landets mest profilerade rödstrumpor till sin ledare. En person som med sin glödande misstro och misstänksamhet stött bort många potentiella medlemmar och väljare av båda könen.
Tacka vet jag det oförstörda barnets ovillkorade tilltro.

2007.05.12
Jarl Strömbäck

Blåröd vänskap?

Knappt har förre statsministern Göran Persson avgått, så sällar han sig till lönelistan för ett av många lobbyingföretag. Där tar man emot honom med stor glädje, hans kontakter förväntas betyda mycket för företagets verksamhet. Gott så, genom åren har kritiken ofta varit hård mot det segregerade Sverige där blått stått mot rött, Höger mot vänster och socialdemokrater och fack mot företag och arbetsgivare. Om nu det förhållandet kan mjukas upp är det väl bra, vi behöver mer av samverkan och mindre av polarisering och konfrontation i samhället. Ur den synpunkten sett är Perssons vägval att gratulera. 2007.05.08 Jarl Strömbäck

Någon annan?

Det var kyligt lördagen den 5 maj. Ett par plusgrader och mulet och grått väder var inte speciellt lockande för utomhusarbete. Ändå var uppslutningen väldigt bra när frivilligarbetet kallade. Det var dags att göra bryggorna klara inför sommarens båtliv. Bommarna skulle ut och gammalt skräp i hamnen, vass och annat fick bli lågornas rov.
Båthamnen är helt medlemsfinansierad. Inga avgifter finns från kommunen eller andra offentliga bidragsgivare. Och just det gör det så intressant att notera, att människor från fabriksgolv till direktör går in för arbetet med samma anonyma självklarhet. Här syns inga slipsar och kostymer, det är arbetskläder som gäller.
Och kanske är det en fingervisning också till det politiska systemet. Det människor vet att man måste göra i samarbete görs, det finns ingen annan att skylla på. Det arbete som det offentliga antas göra, det får också det offentliga det fulla ansvaret för. Det civila kapitalet i form av frivilligt samarbete, får stå tillbaka för skattekollektivets självklara syn att det skall samhället göra.
I den rågången ryms mycket av politikens kärna, och var man söker sina röster.

2007.05.06
Jarl Strömbäck

Det tredje alternativet

Just nu har spekulationerna om Folkpartiets nye ledare tagit fart. Inget ont i det, tanken flyger fri. I en enkätröstning i DN för en tid sedan var Jan Björklund klar favorit vilket inte är så underligt. Han har ju haft många år på sig att bygga sin politiska plattform. Mest överraskande i det sammanhanget var tredjenamnet, knappt slaget av Cecilia Malmström men långt före etablerade liberaler som Karin Pilsäter och Johan Persson. Första gången jag såg henne, under demokratidagarna i Sundsvall sent 90-tal var hon en udda liten fågel utan politiskt namn som syntes i korridorerna. Sedan har hon med sitt för svenska politiker exotiska utseende tagit en riksdagsplats 2002, och talar för jämställdhet och integration som minister på ett sätt som verkligen imponerar. Nyamko Sabuni har vuxit enormt i sin roll och med rätta väckt respekt för det. Nog hade det varit inspirerande att se henne som partiledare, men kanske är tanken alltför djärv. Å andra sidan har mången ”dark horse” överraskat. Varken Göran Persson eller Mona Sahlin var ju några favoriter inför sina partivänner. Den som lever får se! 2007.05.04 Jarl Strömbäck

Framgång kan förblinda

Vi lever i en tid när spänningarna i samhället tenderar att öka. Inte minst syns det i debatten om det nya Sverige, det som inte längre är så självklart blågult. Men så har det alltid varit, att var tid har haft sina utmaningar. Den svenska demokratin har stått stark, förankrad i sin myriad av demokratiska plattformar, skapade av en mängd små byggstenar med ett gemensamt mål, nämligen att skapa god folkbildning och fredlig samexistens trots olika synsätt i detaljfrågor. I det sammanhanget är det inte trivialt vilka signaler den offentliga makten skickar ut. Är det machokulturen som skall lyftas upp och prioriteras? I skränet från idrottens arenor, drunknar kanske de kulturbärare som hellre ser till djupet än till ytan? Robert Rungstad tog upp den frågan på ett mycket talande sätt i sin krönika i ÖA för en tid sedan. Där det starka får härja fritt, där har vi snart elitismens stöveltrampande 30: tal runt knuten med allt det förakt för det alternativa tänkandet som ett fritt samhälle måste ha som sin livsluft. I det sammanhanget skall ses de ingrepp på demokratins små arenor som präglar vårt politiska beslutsfattande av idag. När samhällets bidrag till idrottens Arena indexreglerat görs mer än dubbelt det som samtliga studieförbund får, då markeras synen på skillnaden mellan de starka och de svaga. När danspalatset får långt mer än det samlade stödet till studieförbunden, då markeras flärden som en viktigare samhällsfunktion, än bildning och kultur. Och i stängandet av våra små mötesplatser, dit biblioteken hör markeras återigen att de för många så viktiga små mötesplatserna, får stå tillbaka för Paradisiska och andra fröjder. Framgång kan förblinda. I ruset av dagens segrar får vi inte glömma att värna om behovet av kulturell mångfald, och värnet av demokratins små plattformar. Eller för att citera ett numera klassiskt uttalande av Churchill när han blev ställd inför frågan om inte kulturen kunde stå tillbaka för krigsansträngningarna under brinnande krig och svaret blev, ”om vi inte har råd med kulturen, vad skall vi då försvara?” 2007.05.01 Jarl Strömbäck

Tacksam börda!

Den gångna veckan har varit mötenas tid. Ny styrelseplats i Bildningsförbundet Mittnorrland i tisdags. Landstingsfullmäktige tisdag-torsdag och nu ordförande i regionstyrelsen för Studieförbundet Vuxenskolan vid årstämman i lördags. Förtroende är en tacksam börda att bära. 2007.04.30 Jarl Strömbäck

Tack för gott dagsverke!

Året var 2001 och försommaren blomstrade. Då stod striden om ledarskapet i Folkpartiet hård. Lejonborg skulle bort, så tyckte också mitt länsförbund. Då fick du mitt stöd Lars, i debatt och mening. Alla bör ges en rimlig chans och allt ansvar vilar inte på ledaren. Sedan dess har vindarna skiftat. En gammal giktbruten tant, Marit Paulsen kom att bli ditt stöd i två viktiga valrörelser. Dels till EU-parlamentet dels i riksdagsvalet 2002. Samarbetet i alliansen hade dig som en stark anhängare. Kanske för stark för några. Att efter en svidande valförlust 2006 bortse från det och kommentera valet som en framgång må vara riktigt ur alliansens synsätt, men inte för de många partiaktiva som såg sina politiska möjligheter beskurna. Ledarskap ställer särskilda krav på resultat. När de uteblir ifrågasätts med rätta ledarskapet. Men så är fallet inte bara på central nivå, utan i hög grad också på lokal nivå. Runt om i landet finns med säkerhet lokala ledare vilkas politiska impotens är bedövande. Det är bra för de politiska alternativen, men knappast för Folkpartiet. Tack ändå för gott dagsverke Lars Leijonborg. 2007.04.23 Jarl Strömbäck

Färdtjänst utan värdegrund?

Begreppet värdegrund har blivit ett riktmärke inte minst i kommunala sammanhang. I det ryms respekten för individen, delaktighet i beslut som berör och förmågan att lyssna och anpassa synsätt till de berörda. Ord är viktiga, men de skall också ges ett verkligt innehåll. Under de senaste två åren har färdtjänsten varit ett återkommande tema för debatt i vår kommun. Så också i ÖA den gångna veckan genom reportage med paret Hägglund (17.4) vilka har ett stort hjärta för att hjälpa äldre med rörelsehinder och också inlämnat ett medborgarsförslag i frågan till fullmäktige. Så också genom reportage med ansvarig politiker den 19.4. När undertecknad interpellerade i frågan våren 2006, kom också ett svar som bekräftade bilden av problemet. Med den utgångspunkten hade det varit trevligt att nu kunna konstatera att problemen var lösta, istället fortsätter telefonen att ringa med människor i andra luren vilka känner sig svikna av en illa fungerande färdtjänst. Visst kan man hävda att enkäter visar att allt fungerar väl men då måste man också veta hur enkäterna utformats och hur stor svarsfrekvensen blev. Dessutom fick säkert inte de många som av dåliga erfarenheter betalar sina resor själva eller via anhöriga några enkäter. Och rädslan för myndigheten gör mången, gammal som ung försiktig i sin attityd till papper. Man biter inte gärna den hand man är beroende av. När undertecknad behöver en flygtaxi, också det ett kollektivt åkande, då ringer jag till taxis central och får tala med en serviceinriktad mänsklig röst. Inom mindre än minuten är mina önskemål registrerade, och bilen kommer på utsatt tid. Varför skulle inte samhällsbeställda resor kunna ges samma service och punktlighet? Ett gott råd till de ansvariga för en ny upphandling blir därför följande. Lyssna till de som berörs av resorna. Återupprätta värdegrunden i synen på deras delaktighet. I det finns mycket att vinna. Ett gott samhälle ger oss nöjda kommunmedborgare, trygga i sin förvissning att också de som äldre och beroende har samhällets stöd. Det politiska systemets trovärdighet och världsklass 2015 förutsätter respekt och ett mått av ödmjukhet i den här frågan. 2007.04.21 Jarl Strömbäck

Frihetens symbol?

Många gånger har frihetens symbol vuxit upp över horisontlinjen alltmedan de fartyg jag seglade i följde farleden upp till vår kajplats i New York. Frihetsgudinnan, den franska gåvan till den demokrati som betytt så mycket för världen, och gör så än i dag. Få länder, om ens något har en större dragningskraft på unga människor. Att få bli gäststudent i USA var mina indiska vänners högsta önskan, och många lyckades om än efter stora ekonomiska uppoffringar från deras föräldrar. Men den demokratiska oasen är hotad, inte bara utifrån. Det inre sönderfallet består av fundamentalism och splittring på viktiga demokratiska områden. Den religiösa intoleransen breder ut sig, etablerad vetenskap sedan årtionden ifrågasätts och förnekas. Maktarrogansen gör att alltfler unga amerikanska pojkar får sätta livet till i främmande länder. Och frånvaron av en vettig vapenlagstiftning blir till ett återkommande hot mot vanliga oskyddade människor, senast nu genom vansinnesdådet på universitet i Virginia. USA, frihetens symbol måste byta fot, orientera sig bort från fundamentalism och vapenfixering. Världen kan inte frälsas den vägen, fred och utveckling hör ihop. 2007.04.19 Jarl Strömbäck

I historiska fotspår!

I 30-talets Tyskland jagade svartskjortorna i Hitlers SA socialister och demokrativänner på gator och torg. Skrämde dem till underkastelse eller likviderade dem. I 2007-års Ryssland jagar Putins inrikestrupper och ungdomsgarden landets demokrativänner med påkar och batonger, när de inte likvideras som i fallen Anna Povlitkovskaya och Alex Litvinenko. Spåren förskräcker. 2007.04.15 Jarl Strömbäck

Går det att bota sjukvården?

Sjukvårdens organisatoriska ohälsa är ett återkommande tema i media. Så var fallet också i ÖA den 12.4 där såväl ledaren som en lång insändare utryckte sin kritik. Mot den bakgrunden vill jag gärna ge några synpunkter med utgångspunkt från de senaste årens erfarenheter som landstingspolitiker. Låt mig först ge en eloge till revisionen, som utifrån sina förutsättningar gör ett bra jobb, de lyfter fram de brister man ser om och återigen. Det är inte bristen på revision, och därigenom kunskap som är knutpunkten. Inte heller ligger lösningen i ett förstatligande av vården. Ett planmonopol blir inte bättre av att besluten fattas ännu längre bort från de som berörs. Lösningen ligger långt närmare, men möts ändå av så mycket skepsis. Alla system har sina vinnare och förlorare. I normalfallet har vi fått inpräntat i oss att monopol begränsar och ger högre kostnader. Ändå accepterar vi det i allt väsentligt på den slutna vårdens områden. Det har byggts en myt runt tanken att god vård bara kan ges om den produceras i offentlig regi. Den myten göder delar av vårdens aktörer, medan den samtidigt gör vården alltmer otillgänglig, trösklarna för att komma in allt högre. Låt mig ta ett exempel. Kuba är ju ett land som vänstergrupper så gärna lyfter fram som ett gott exempel. Där är lönen för en läkare ca hälften av lönen för en yrkesarbetare. I vårt land är förhållandet det omvända. De allt högre kostnader som kommer av bristen på konkurrens tränger ut vården för behövande. Läkarbristen, vilken uppstått som en följd av motstånd mot en utbyggd utbildning pressar ytterligare upp lönerna och minskar därmed utrymmet för direkt vård. Landstingen är ansvariga för att vi alla får en god och likvärdig vård. Det finns däremot inget som säger att landstingen måste producera den vården själva. I ett internationellt perspektiv ges också vården genom en mix av offentliga och mer fristående operatörer. Så är det också inom tandvården i vårt land, där fördelningen mellan folktandvård och fristående tandvårdskliniker är ca 50-50 %. Den situation som uppstått i och med planmonopolet i vården måste brytas upp. Det kan inte ske över en dag, men det kan ske över tid. Ett första steg vore att uppmuntra fristående grupper att öppna kliniker på olika områden, naturligtvis i avtal med landstinget så som sker vid exempelvis Sophiahemmet i Stockholm. De erfarenheter vi fått från entreprenadlösningar på primärvårdens områden pekar entydigt på en större effektivitet och trivsel på de enheter som brutit sig loss från landstingen. Samma utveckling kan och måste påbörjas också inom den slutna vården. Vår tradition utgör en stark garanti för att det alltid kommer att finnas en offentligt producerad vård. Men den måste balanseras mot en större öppenhet för alternativa lösningar. Det är enligt min mening den väg som måste tas om vi på sikt skall kunna begränsa kostnadstrycket, ge en bättre vård grundad på konkurrens och god tillgänglighet. Det är min förhoppning att de små steg i den riktningen som den nya regeringen aviserat, kommer att få praktiska resultat också i vårt landsting. Alternativet är ytterligare skattehöjningar och vårdköer som inte kan lagstiftas bort. 2007.04.12 Jarl Strömbäck

Liberalismens tre musketörer!

För den som följt den politiska debatten under senare år har budskapet varit återkommande. Liberalismen har vunnit slaget om ismerna i vårt land. Ingen talar på allvar längre om förstatligande av näringslivet. Inte heller finns något underlag för konservatismen, bortsett från en del värdekonservatism knuten till familjevärden. Men de värdena är också en tung del i det liberala tänkandet. Trängseln i mittfåran av svensk politik är påfallande. Centern har övergett sin traditionella teknikfientlighet knuten till kärnkraften. Man har övergett nej-linjen i EU-frågan och bejakar nu det europeiska samarbetet. På arbetsrättens område har man haft modet att utmana, genom att förorda anställningslättnader för de yngre på arbetsmarknaden. I frågan om social turism tog man direkt strid med det fördomsfulla synsätt som också delar av Folkpartiet visade upp. Som tack för de omsvängningarna utnämndes partiet i vissa media som det nya liberala partiet, och framgången i valet hösten 2006 gjorde dem till landets 3:e största parti. Moderaterna å andra sidan visade efter 2002 års svidande valförlust just den förnyelsekraft som behövdes. Med nya kvastar i partiets ledning följde också en till stor del ny politik. Det nya arbetarpartiet lanserades av det parti som traditionellt ansetts stå längst bort från arbetarnas villkor och vardag. Arbete istället för bidrag som slogan blev en framgång genom att man gjorde argumentationen trovärdig. Omställningen var i och för sig påbörjad redan under socialdemokratisk ledning genom skärpningar av A-kassa och Försäkringskassa, men fick fastare form av Moderaterna. Genom samarbetet i alliansen visade man dessutom sin villighet att tillsammans forma den alternativa regering som vänsterkartellen inte kunde visa upp. Folkpartiet, det traditionella liberala partiet har under ett antal år vinglat i sin liberala utstrålning. För partiets ledning må den uppfattning vara felaktig, men för den vanlige väljaren är det bilden. Hårdare tag på olika områden, en tuffare invandringspolitik parad med mer disciplin i skolan kan se riktigt ut om man förmår kommunicera budskapet med trovärdighet. Den trovärdigheten har inte partiet förmått att förmedla av valresultatet 2006 att döma. Och i valet mellan att göra en förnyelse liknande den Moderata gjorde 2002, väljer partiet att i en glättig skrift till NU:s läsare plädera för att någon förnyelse av ledarskapet inte behövs. Vissa lär av verkligheten, andra förnekar den. För väljarna är det inget stort problem. De har numera åtminstone 3 partier vilka kan sägas vara bärare av det liberala budskapet. Vilka som blir vinnare och förlorare i kampen om de liberala väljarna i 2010 års val bestäms av väljarna. Inget tyder idag på att Folkpartiet i det avseendet har större trovärdighet än de andra två liberala musketörerna. 2007.04.08 Jarl Strömbäck

I påsktider

Hon var glad och pigg, ekorrögonen spelade under vårt lilla samtal. För ett par år sedan kom hon till Sverige från mellanösterns oroshärd. Nu behärskar hon svenskan väl och samtalet kom att handla om skillnader i synsätt. Hon log när orden föll, ni här i Sverige har ju så små problem, ni bråkar bara om vem som skall få pengarna? Så ser bilden ut för den som kommer från ett område där livet alltid står på spel, där arbetslösheten är ett mycket stort problem och det civila samhället alltmer sönderfaller under trycket av oljekriget, klätt i annan språkdräkt. Vi har mycket att glädjas åt i vårt land, och mycket att vara rädda om. Värnet om det goda samhället förutsätter samarbete och tolerans mellan religioner och kulturer vilket också Ingmar Karlsson, stor vän av orienten så väl poängterar under SvD Brännpunkt den 4 april. Den hälsningen borde väl passa i påsktider. Trevlig påsk! 2007.04.06 Jarl Strömbäck

ESO - ja tack!

Härliga tisdag-morgon. Först en timmes drill av mina gympa-herrar, dom får svettas en del, sedan en lugn pratstund i bastun. Fin samvaro utan andra krav än de att må bra. Sedan meddelandet att ESO- Expertgruppen för studiet av offentlig ekonomi återuppstår. Den gruppen var viktig för den offentliga debatten under 20-talet år innan S under Bosse Ringholms ledning på finansen avvecklade gruppen för något år sedan. Det behövs braständare i den offentliga miljön också, och där har gruppen med sin flexibla sammansättning av experter en given plats. Välkommen tillbaka, ESO- ja tack! 2007-04-03 Jarl Strömbäck

Våga tro på framtiden!

För några dar sedan firades runt om i Europa 50-årsdagen av tillkomsten av EU. Som enande rörelse, och fredsrörelse i vår tid kan EU knappast underskattas. Det är nog också skälet till att 27 länder och ca 500 miljoner människor nu samlas under dess flaggor. Och vem vill i dag avstå från de friheter som EU fört med sig. Vi reser med stor frihet i medlemsländerna. Våra ungdomar kan studera i andra länder och därmed bygga vidare på vänskapstanken. Handelns frihet har gett oss en mångfald att välja på som saknar motstycke tidigare. På samma sätt har Internet under de senaste 15 åren inneburit en revolution som inte ens Science-fiction författarna kunde förutse. Modern kommunikationsteknik binder jorden samman på ett otroligt snabbt och effektivt sätt. Företagen kan med sina globala nätverk sköta verksamheter i fjärran länder, som aldrig förr. Och som privatperson kan jag med hjälp av datatelefon och webkamera tala med vänner i andra världsdelar utan att det kostar något extra samtidigt som vi har omedelbar ögonkontakt. Det är i den verkligheten regiontanken nu stöts och blöts i landets politiska och andra församlingar. I det sammanhanget har det förvånat undertecknad att så många skribenter vädrar sina farhågor, hellre än att man ser möjligheterna. Idag är det kommunala självbestämmandet i mycket en myt. Det är statsmakten som genom lagar och myndigheter håller i taktpinnen, men ofta de lokala politikerna som får stå vid skampålen när medborgarna är missnöjda. Tanken med regionparlament är ju att regionerna skall ges ett större eget ansvar, en större del av självstyrelse. Det ger också väljarna större möjligheter att i verklig mening påverka den regionala utvecklingen. Det bör man ha i minnet när statligt styrda makthavare värnar om sina revir. Den liberala tanken har traditionellt varit öppen och banbrytande. I synen på EU-samarbetet har Folkpartiet varit en ledstjärna. Men dessvärre inte i alla frågor under senare år. Liberalismen förutsätter en förmåga att skilja på egenintresset och allmänintresset. I den debatt, och i de beslut som kommer framöver skall det bli intressant att se var det liberala engagemanget landar. Vi i norra Sverige lever i en rik och levande byggd med stora möjligheter. De traditionella näringarna står starka. Upplevelseindustrin, turismen och de kreativa näringarna har stor utvecklingspotential. Vi är en oas av lugn och frihet i ett i övrigt hektiskt Europa. Allt det gör att vi med stor frimodighet borde se framtiden an. Det omvandlingstryck som omvärlden ställer oss inför, möter vi under alla omständigheter. Utöver det nord-sydliga samarbetet har också det öst-västliga stor betydelse. I Norrbotten handlar det om Barents-samarbetet. I mellannorrland om Mittnorden-samarbetet. De olika samverkansformerna berikar varandra och utgör inget hinder för regiontanken. Som liberal politiker har jag utgjort en liten del av den remissflod som ansvarskommitten använt sig av i sitt arbete. Det är med stor självklarhet jag bejakar det ökade regionala bestämmande, och den ökade väljarmakt som regiontanken innebär. 2007.03.28 Jarl Strömbäck

Vårvintermorgon

Vårvintermorgon. Solen skiner klar och stark samtidigt som nattkylan ligger kvar. Skarsnöväder med andra ord. Skidorna känns som om de flyger fram över isen, ut mellan öarna. 95% teknik kanske 5% kraft. Skejtingtekniken är underbar när förhållande är de rätta. Vi har mycket att glädjas åt i landet i norr. Den friska luft vi kan andas. Friheten att slippa trängas om man inte önskar det. Och framför allt krispigt klara vårvinterdagar med skarsnö. Det är helt underbart!

Sahlin en vinnare

Förkylningstider då blir inte mycket skrivet. Så mycket bättre när viruset försvinner och luften återkommer till lungorna. Under tiden har Socialdemokraterna valt sin nye ordförande. Mona Sahlin gav oddset en chans på 1000 i vadslagning i somras. Några blev säkert rika på det vadet, för visst har hon hånats och setts över axeln av det ”felfria” politiska etablissemanget. Ändå skulle hon med säkerhet sopa banan med alliansen i ett val idag. Hennes utmaning nu är nog mer intern än extern, nämligen den att rucka på de många betonghäckar som finns också i det partiet. Hennes förmåga att tala till bönder på bönders vis är i det sammanhanget långt viktigare än att kunna tala med lärde män på latin. För egen del önskar jag henne lycka till. Hon utgör den slags ”underdog” som det politiska systemet behöver för att ruska om och vitalisera systemet. Det skall bli mycket intressant att följa henne. 2007.03.25 Jarl Strömbäck

Begåvat!

För ett år sedan lät hon sig väljas till ordförande i Liberala Kvinnor. Det var valår, och det kunde behövas en extra plattform att stå på i valrörelsen. Nu är valet passerat sedan ett halvt år, nyttan är gjord. Alltså kliver hon ur uppdraget. Begåvat onekligen. 2007.03.18 Jarl Strömbäck

Sundsvall står starkt!

Det är med intresse, och inte så lite förvåning jag tagit del av debattens riktning i Sundsvallsområdet ifråga om regiontanken. Där utmålas i mörka termer Sundsvall som den stora förloraren. Med nära anhöriga i Sundsvall är jag en flitig gäst i Er stad, så tillåt mig att ge några utifrån-perspektiv. Ingen stad i norr har på ett bättre sätt än Sundsvall med förutseende lyckats göra staden till det norrländska handelscentret. Bilar och bussar går i ständig trafik för att besöka handelns metropoler, vare sig det är i Birsta eller stenstans alla gallerior. Handelns omsättning motsvarar i stora drag den som vore normal för en stad med 1,5 gånger Sundsvalls storlek. På sjukvårdens område får Sundsvall/Härnösands förvaltning i runda tal 1900 miljoner att röra sig med, vilket är långt mer än Sollefteå och Örnsköldsvik tillsammans. När Sundsvalls historia skrivs en gång kommer tveklöst uppbyggandet av universitetet att få stor plats. I det har staden en stor utvecklingspotential som rimligen kommer att ge mycket gott under kommande år. Att Mittuniversitetet valt att lämna Örnsköldsvik är knappast till fördel för den staden. Ser man till kulturen sedan så har ni i Sundsvall ett kulturarv i Stenstan som saknar motstycke i landets norra del, ja kanske i landet i sin helhet. Var glada och stolta över det! Sundsvall är rikskänt för sitt rika musikliv, och även andra kulturyttringar är på frammarsch. Genom bildandet av ett scenkonstbolag tillsammans med landstinget och med säte i Sundsvall, blir Sundsvall också mer formellt länets kulturella centrum. Att företagandet i Sundsvall inte står det övriga länet efter förstår också vi som valt att följa samhällsutvecklingen. När Örnsköldsvik framställs som en framgångssaga, väljer man att inte se de nedläggningar av företag som ändå sker på orten och drabbat många. Med mina ögon borde Sundsvallsborna ha alla skäl i världen att räta på ryggarna och lyfta blicken i kraft av sin egen positiva utveckling. I det klassiska valet mellan att se möjligheterna eller svårigheterna menar jag att Sundsvallsborna har all anledning att ta till sig regiontanken med förvissningen att man även där kommer att gå starka ur förändringen. 2007.03.17 Jarl Strömbäc

Liberala rädslor

Det vibrerar av nervositet i den liberala världen. Förra årets valresultat har skakat rörelsen, och dessvärre söker man nu orsaken hos andra hellre än hos sig själv. Ett strålande exempel på det var partisekreteraren Erik Ullenhags debattartikel på DN-debatt den 12.3 där han gick hårt åt Centerpartiet. Det gamla tricket att vända fokus mot någon annan går igen, men är som ofta väldigt genomskinligt. Johan Ingarö ger i sin blog en svidande vidräkning av den typen av självbedrägeri, medierna i allmänhet har inte varit speciellt mycket gladare. Det liberala partiet behöver, om det skall kunna komma igen nya ansikten på många håll. Att därför som i Örnsköldsvik belöna länets störste förlorare med fortsatt förtroende är tragiskt. Orädda och oberoende valberedningar är en bristvara tyvärr. Länsförbundet lär väl gå samma väg. På vad sätt det kommer att stärka partiet förblir för undertecknad en gåta. Men det lär märkas i nästa val. I det ryms också en personlig dimension, nämligen den att de som borde ha förstånd att se till partiets bästa, hellre sitter kvar med en alltmer vittrande bas som följd än man kliver åt sidan. Om nu andra partier driver de liberala frågorna bättre än folkpartiet kanske partiet inte behövs? Det är kanske den stora rädslan gömd i Ullenhags språkdräkt! 2007.03.14 Jarl Strömbäck

Polisärt inkasso

Söndag och solen skiner från en klarblå himmel. Utanför fönstret gnistrar snön och i lokaltidningen lockar man med skidans dag. Målet är givet, en skidtur upp på Rutberget. Där, efter att ha tagit sig upp för stigningarna väntar grillkorv och juice. En pratstund i stilla söndagsgemyt med andra motionssugna och soltörstande denna fina vårvinter dag. På med skidkläder och skidor i bilen med andra ord. Färden till parkeringen vid Fälltjärn går via Björnavägen och Nävertjäl. Radion spelar lite söndagssömnigt, klockan är ju bara 10. Vägen är fin och snöfri efter ett antal dagars värme. Än är snödrivorna höga där de kastats upp av plogbilar och traktorer. Det är glest med trafik så här på morgonen. Det är 50-väg ännu några hundra meter innan 70 tar över. Plötsligt ett 100-tal meter framför bilen kliver en randigt klädd figur fram bakom drivorna. Han vinkar in bilisten som förvånat undrar varför. Bakom drivorna göms en vit omarkerad skåpbil. Bilisten har kört lite för fort, det kommer att kosta, och gör det också. För en tid sedan ändrades böterna för fortkörning, skälet var att värna om säkerheten i trafiken enligt lagstiftarna. Den tanken är bra, men var fanns den aspekten en söndagmorgon på en glest trafikerad, nästintill ödslig utfartsled? Om tanken var att kolla trafiksäkerheten, varför gjordes då inte utandningsprov på bilisten? Den lagstiftning som läggs i myndigheternas hand rymmer också kravet på omdöme och omsorg om tillämpningen av lagstiftningen. De böter som nu kan utdömas för tämligen bagatellartade brott som något för hög fart på en öde väg är höga. Den söndag som började så fint lyckades polismyndigheten effektivt förstöra. Inte till glädje för trafiksäkerheten, saker skall kallas vid sina rätta namn. Det handlade om polisärt inkasso. 2007.03.11 Jarl Strömbäck

Tron på våldets makt

Tron på våldets makt är försmädlig. Hur ofta har inte den visat sig grundlös och falsk. Det var så lätt att invadera Irak och största Saddam. Demokratin skulle återupprättas var ordet. Eller med president Bush egna ord ”Genom att slåss mot terroristerna i Irak besegrar amerikanska soldater ett direkt hot mot det amerikanska folket”. Resultatet har istället blivit att terrorattackerna under de senaste åren ökat med 607%, allt enligt forskare vid New York Universitys juridiska fakultet. Och offren är alltmer ofta amerikanska ungdomar vars hemresa sker i bodybags. Även USA-administrationens egna organ levererar liknande synpunkter. National Intelligence Estimate skriver i sin senaste underrättelserapport att ”Irakkriget är en högtidshändelse för islamiska gudskrigare och har format en helt ny generation terroristledare”. Fred skapas inte av oönskade ockupanter. Det har visats i kolonialkrig, i Vietnam och Afganistan och det visar sig också i mellanöstern. Bort med vapnen och in med mer diplomati är en mer framkomlig väg, men kommer USA lyssna och förstå? Eller är Iran nästa idiotiska äventyr? 2007.03.07 Jarl Strömbäck

Sjukvård ifrågasatt?

Mari och Thomas Sundberg efterlyser i ett inlägg under ordet fritt den 1 mars information om sjukvårdens utveckling i vårt Örnsköldsvik. Kärt barn har många namn, och med ett positivt sinnelag så kan man kanske säga att debatten som förs om vår sjukvård, just speglar det synsättet. För egen del och med mina socialliberala perspektiv vill jag gärna ge skribenterna, och för den delen också läsarna några personliga synpunkter. Först något om resursfrågan. Landstingen i vårt land har under den tid jag funnits i vårt landstingsfullmäktige fått ökade resurser. I landet i sin helhet innebär det att 2002 ca 8% av offentlig sektors medel gick till landstingen, den siffran är nu uppe i 9,3%. För vårt landsting i Västernorrland innebär det här ytterligare ca 200 miljoner per år till de ca 6000 miljoner som landstinget omsluter. Till det skall läggas den skattehöjning som gjordes 2004 och då gav ett extra tillskott om ca 250 miljoner. Varför går det då inte att få ordning på vården? Varför dessa ständigt återkommande negativa rubriker? I vårt land har vi prövat olika ideologiska utgångspunkter på olika områden. Det har inneburit att på vissa områden har vi tillåtit konkurrens under övervakning och lagstiftning, medan på andra områden, vården är ett har vi använt modellen om offentlig styrning och produktion. Det tål att tänka på att där konkurrensen är fri och ofta hård, där ökar valfriheten och kundnyttan till glädje för oss som konsumenter. Där hålls lönetrycket nere på en för samhället rimlig nivå. Där å andra sidan monopolen tillåts breda ut sig, där frodas egenintressen som inte sällan går ut över verksamheten. I det sammanhanget finns det anledning att citera en stort upplagd artikel i landstingsförbundets tidning Dagens Samhälle 5/2007 under rubriken ”Läkare toppar löneligan”. Där framgår att i Kalmar län 97 av de 100 högst betalda inom landstinget är läkare. Först på 362 plats återfinns den högst betalde politikern. Det tål att tänka på, hur situationen är i vårt landsting vore intressant att veta. Vad har då det med landstingsverksamheten att göra? Läkarbristen är akut på många områden, något som kan tyckas särskilt märklig mot bakgrunden av att det handlar om samhällstyrd verksamhet. Att den bristen har tillåtits uppstå är en direkt orsak till skenande läkarlöner. Bristen på utbildad och efterfrågad personal ger ökade kostnader. Den bristen ger också vårdens huvudmän landstingen, en försvagad förhandlingsposition. Och dessutom har bristen på utbildningsplatser fört till, att många unga som vill utbilda sig idag tvingas göra det i andra länder. Den utbildningspolitiken är en katastrof för vården i vårt land. Nu till frågan om Örnsköldsviks sjukhus. Den uppfattning jag i landstinget torgfört är att vi måste acceptera en ändring av sjukhusens struktur i framtiden. De små sjukhusen kommer inte att kunna ha all tänkbar kompetens. Men den förändringen behöver inte alls vara till nackdel i alla fall. De flesta patienter har nog uppfattningen att det viktiga när man mår dåligt är att få kompetent vård i rätt tid. Mer konkret innebär det att också ett mindre sjukhus borde kunna få bli en spetsresurs på något givet område. När det gäller den operationsutredning skribenterna hänvisar till, så har den visat att vi i vårt län har 7-8 operationssalar fler än vi borde behöva med andra landsting som jämförelse. Det innebär också att vi arbetar mindre effektivt på området, med alltför höga kostnader. Det sjukhus som har de mest moderna operationssalarna är Öviks sjukhus, och mot den bakgrunden menar jag att en koncentration mot mer av planerade operationer till Övik bör vara en logisk slutsats. Jag hoppas att den delas av också Öviks andra landstingspolitiker. Öviks sjukhus med sin fina personal och ledning bör ha alla skäl att tro på framtiden. Samtidigt får vi inte glömma att så länge som vården helt styrs av demokratiska processer har befolkningsunderlaget i de olika länsdelarna betydelse. Om bypolitiken får utrymme kommer antalet mandat och röster att räknas. Se bara på antalet riksdagsledamöter, av 11 sådana kommer bara en från Nolaskogs. För övrigt välkomnar jag det klarspråk och synpunkter på regionfrågan som kommit från socialdemokratiskt håll i Övik på sistone. Den utvecklingen ser jag fram emot med förtröstan, den inspirerar. 2007.03.02 Jarl Strömbäck

Vård av KOL-sjuka

Vård för KOL-drabbade. Den generation som de kommande 10-15 åren åldras kommer att bära bördorna av den livsstil som var förhärskande under mitten av 1900-talet. Då var kunskapen om rökningens faror inte så väl utvecklad som nu. Rökning var del av en livsstil accepterad av de flesta. Som ett senkommet resultat av det har också kommit den ökning av KOL, sjukdomar i hjärt-och andningsfunktionerna som nu kan konstateras. Ur trycket av den ångest som den typen av smygande sjukdomar medför, har också intresseföreningen för de hjärt-och lungsjuka i vårt län, nu med 2800 medlemmar uppstått. Från det hållet uttrycker man nu stor oro för att vården inte på ett tillfredsställande sätt skall kunna möta de behov på sjukvård som de sjuka behöver. I det ryms läkarkontakter både på allmän och specialistnivå, men också vårdplatser för att möta de svåraste stunderna i sjukdomen. Mot den bakgrunden vill jag gärna att fullmäktige får en redogörelse för 1 Hur kösituationen och väntetiderna ser ut på området och i de olika sjukvårdsförvaltningarna. 2 Vad som görs inom landstinget för att allokera resurser till det här sjukvårdsområdet. 3 Hur samarbetet med intresseföreningen sköts. 2007.02.25 Jarl Strömbäck

Scenkonst!

Scenkonst!
I dansens virvlar ses Wilmer och Tova, båda 2 år.
Kulturbärare i vardande kanhända? Trevlig helg.


Dec.30.2006
Jarl Strömbäck

Det oersättliga ledarskapet?

Sveriges liberala parti-folkpartiet påstås skakat av uppgiften att det finns de, som ifrågasätter ledarskapet. Så bra då, konstigt vore det väl annars! Det är knappast hastigheten i förnyelsen i ledande ställningar som är partiets problem. Snarare då det ”ledarskap” som för länge sedan passerat bäst före datum, men inte inser det. Tillämpningen av det oersättliga ledarskapet är en säker garant för tillbakagång. Något som också Göran Persson fick erfara i höstens val. 2007.02.19 Jarl Strömbäck

Landstingsinfo Y-län feb.2007

Landstingsfullmäktige avhålls 5 ggr per år. Vid det första mötet, i februari är det tema som är återkommande att fullmäktige tar en landstingsplan för det pågående och kommande åren. Så var fallet också vid det möte som hållits i veckan, 13-15/2. Som utgångspunkt för bedömningen av landstingets hälsotillstånd hade vi fått ett arbetsmaterial som beskiver en verksamhet som bedrivs med alltför små marginaler. I den analys som finns i arbetsmaterialet konstateras att ekonomin inte överensstämmer med god ekonomisk hushållning, och heller inte ger utrymme för investeringar och framtida pensionsskuld. Det är anmärkningsvärda och allvarliga ord. Den skattehöjning som genomfördes 2004 är nu uppäten. Trots ökade resursramar om ca 200 miljoner per år, så går landstinget obevekligt tycks det mot nya ekonomiska problem, och i dess följd en ny skattehöjning. Det skall då också vägas in i den kritik som riktas mot verksamheterna och som på senare tid handlat om psykiatrin i stor utsträckning. De åtgärder som måste till för att få balans i verksamheterna handlar om nya strukturgrepp. Dit hör en översyn av de opererande verksamheterna som enligt en utredning gjord i höstas visar att vi på det området borde kunna stänga 7-8 av 21 operationssalar på våra 3 sjukhus. Där finns då en besparingspotential om ca 150 miljoner kronor. Vi har kostnader för den somatiska vården på våra sjukhus som med 208 miljoner överskrider de kostnader som gäller för ett snitt av skogslänen. När det gäller den regionala delen av landstinget verksamhet så är den blygsam. Av budgeten på i runda tal 6 miljarder, omsätter den regionala delen via folkhögskolor, kulturinstitutioner och stöd till projekt etc. drygt 200 miljoner. Den verksamheten är sedan årsskiftet nu organiserad i nämndsform. Samma gäller för de kulturella aktiviteterna, nämligen att de i syfte att få en bättre ekonomisk styrning nu förs samman i ett aktiebolag med säte i Sundsvall. Primärvårdens verksamhet är numera också ordnad i en särskild förvaltning. Jag hoppas att det skall bli en bra lösning, den verksamheten behöver komma fram ur storsjukhusens skugga, och få den status den förtjänar. Det är ändå så att de flesta av våra kontakter med sjukhusen normalt går via eller genom primärvården. I det sammanhanget finns anledning att nämna att jag de senaste åren haft kontakter med intressegruppen för ett bevarande av vårdcentralen i Gullänget/Örnsköldsvik. Jag interpellerade i frågan för knappt 2 år sedan, och tog även upp frågan i landstingsfullmäktige i veckan. Mycket mer finns naturligtvis att skriva om, jag nöjer mig med detta för tillfället och med budskapet att ni naturligtvis kan kontakta mig i frågor som har med landstingets verksamhet att göra. I övrigt följer jag de intentioner som kommer via alliansregeringen. De synpunkterna, exempelvis om större valfrihet i vården delar jag. 2007.02.16 Jarl Strömbäck

Att kasta sten i glashus!

”Fred genom samtal” (Frieden durch dialog) står det i bakgrunden av president Putin när han håller sitt brandtal mot USA under det stora internationella mötet i Tyskland. Gott så, visst är samtalet långt viktigare som fredsmäklare än vapnet. Men hur ser då verkligheten ut i Putins egna fögderi? I Tetjenien pågår ett utrotningskrig påbörjat och pådrivet av Putin. Ett krig som får följder långt utanför Rysslands gränser. Var finns den öppenhet och omsorg om det rättsvårdande som Putin pläderar för i det sammanhanget? Journalistmordet på Anna Politkovskaya och mordet på Putinkritikern Litvinenko i London, där denne direkt utpekade Putin som ansvarig är svar nog. Avstängningen av OSSE och oberoende journalister från observationer i det känsliga kaukasiska området är djupt odemokratiskt. Visst finns det skäl att kritisera USA. Dess agerande i mellanöstern fördjupar konflikterna mer än de löser dem. Men en stor skillnad föreligger, press och allmänhet har möjlighet att på ett oberoende sätt följa skeendena och ur de rapporteringarna bilda sina uppfattningar. USA:s handlande bekymrar, Rysslands handlande skrämmer. 2007.02.11 Jarl Strömbäck

Om kärnkraftssäkerheten

Som man sår får man skörda. De svenska frihetsbegreppen, åsiktsfrihet, tryckfrihet och meddelarfrihet är grundläggande för den demokratiska hälsan i samhället. Ur de har debatten om säkerhetsproblemen vid Forsmark uppstått. Det är media, inte det politiska systemet som initierat den nu pågående debatten. Det bör man ha i åtanke när man tar del av kritiken mot kärnkraften i media nu. I den kritiken finns det alla skäl att ihågkomma vilka som är de stora ägarna av den svenska kärnkraften. Det är svenska staten som äger Vattenfall, Finska staten som styr i Fortum och Norska offentliga intressen (Statoil) bland andra som styr Eon. Visst kan man tycka att det finns en obefogad uppblåsthet hos de kärnkraftskritiker, ofta från den tidigare regeringskoalitionen som nu gärna höjer sin röst. Då finns anledning att påminna om att den stängning av Barsebäck som vänstern var med om att stötta och som skulle bli så oproblematisk, fört till ett ökat politiskt tryck på kvarvarande kärnkraftverk att producera alltmer. Nu har det kommit att bli den utlösande faktorn bakom de problem som med rätta debatteras. Verksamhetens kommersiella krav, under piskan av en vänster- och socialistregering har fört till de problem man nu från det hållet inte anser sig ha någon del i. Var finns trovärdigheten i det? Vi bör vara glada över den öppenhet som nu fört till att problemen med bristande säkerhet kommit upp på bordet. Samtidigt finns all anledning att påminna om att de skador som uppstått är enbart kommersiella. Tänk bara tanken att trafiken med sina 600 dödsoffer/år och tusentals skadade skulle utsättas för samma krav på absolut felfrihet? Hur skulle då vårt samhälle se ut, och varför lyfter inte de högljudda klagarna den frågan? Kostnaderna för el.energi har under de senaste åren ökat långt mer än andra samhällskostnader. Anledningen till det är att den förra regeringen tillät marginalprissättning, att kostnader för el-certifikat lades på ren elproduktion, och att skatterna ständigt höjdes. I den mån det allmänna missnöjet har sin rot i kostnader, finns det alla skäl att vända sitt missnöje mot den gamla regeringen, samtidigt som också den nuvarande har ett ansvar att leva upp till. Svensk kärnkraftspolitik under de senaste 12 åren har styrts av regeringar i vilka socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister har haft ett avgörande inflytande. Under deras tid vid makten har energin förvandlats från en samhällelig nyttighet till en väl utnyttjad skattebas. Profithungern har den etablerade vänstern i regeringsställning stått för i den här frågan. Betalat har vi alla fått göra som medborgare via elräkningar och allt osäkrare arbetsplatser. 2007.02.06 Jarl Strömbäck

Replik om regioner.

Sten Rigedahl skriver engagerat om regionfrågan i ST den 6.2. Jag delar inte den svartsyn och beröringsskräck som Sten tycks ha för övre Norrland. Kanske påverkas jag där av mina norrbottniska rötter. Jag kan emellertid hålla med Sten på en punkt, nämligen den att Norrland i fysisk mening är ett geografiskt mycket stort område. Ur den synpunkten sett vore det kanske inte helt fel att åtminstone fundera över två regiongränser i norr, nämligen vid de stora älvarna ångermanälven och dalälven. Det skulle ge två någorlunda jämstora norrländska regioner, både befolkningsmässigt och geografiskt. Och vad säger att gamla läns-och kommungränser skall vara heliga när nu en översyn efter drygt 300 år med samma karta skall göras. 2007.02.06 Jarl Strömbäck

Gullängets Vårdcentral

Olsson bluffar? De organisationer som i onsdags (31.1) ordnade med möte om Gullängets vårdcentral skall ha beröm för initiativet. I takt med att de politiska partierna blir alltmer toppstyrda, blir medborgarinitiativen allt viktigare. Med anledning av de reportage från mötet som visats i media (TV+ÖA), och eftersom andra engagemang gjorde att jag inte kunde vara med i mötet, vill jag kommentera på några punkter som följer. Flytten av vårdcentralen i Gullänget var högaktuell under våren 2005, alltså för ca 2 år sedan. Då hade inga åtgärder vidtagits som hindrat att annat beslut istället tagits. För egen del förde jag debatt i frågan i ÖA. Jag lyfte också frågan genom en interpellation i landstingsfullmäktige, och kan i det sammanhanget bara beklaga att ingen av Öviks övriga landstingspolitiker på något sätt visade stöd för ett bevarande av vårdcentralen i Gullänget. När Olsson hänvisar till landstingsfullmäktiges 77 ledamöter som stöd för sitt ställningstagande så bluffar han. Frågan om vårdcentralens vara eller inte vara avgjordes inte i fullmäktige genom omröstning, den togs sannolikt i landstingsstyrelsen där å andra sidan Olsson som medlem kunnat reservera sig om han velat stödja de som för sin trygghet är beroende av Gullängets Vårdcentral. Landstingsfullmäktige har aldrig förelagts någon utförlig kalkyl med alternativa lösningar och kostnader för den rockad som Gullängets vårdcentral är en del av. Med anledning av den debatt i frågan som pågick våren 2005 har maktpartiet (S) haft gott om tid att tydliggöra sina underlag bättre om man så önskat. 2007.02.01 Jarl Strömbäck

Regioner i vardande?

Så har då striden om landets styrelseskick börjat ta fart på riktigt. Och det innan Ansvarskommittens remissmaterial ens kommit ut. I ÖA och ST går (30.10) ledande politiker från olika partier, också FP i Umeå ut till stöd för en norrländsk storregion. För egen del applåderar jag artikeln, den ligger väl i linje med egna synsätt vilka jag också gett uttryck för i olika sammanhang. Det är hög tid att revirtänkande ersätts av tilltro och samarbete över både kommun-och länsgränserna. En allt snabbare kommunikationsteknisk utveckling skapar både möjligheter och ställer krav. En föränderlig omvärld kräver också anpassning av de politiska styrsystemen. Men kampen om den framtida organisationen kommer säkert att bli hård. Kanske präglas vi också i den här frågan av egna erfarenheter, eller brist på sådana. Rädslan för förändring blir hos många en stark drivkraft, liksom oron över att förlora avlönade uppdrag och inflytande i förändringsprocessen. I de förändringstryck som finns i samhället ställs också stora krav på de offentligt anställda, liksom medborgarna. De förväntas anpassa sig till ständigt nya verkligheter. Jag vill hoppas och tro att det politiska ledarskapet skall ha kraft och insikt nog att också städa framför sin egen dörr. 2007.01.30 Jarl Strömbäck(FP)

Ordning eller svek?

Skolan är en arbetsplats vilket gärna "glöms bort" i den ideologiska debatt som nu pågår.. Den skall kunna ge både personal och elever trygghet och ett normalt mått av ordning och reda om den skall fungera. Skolan har också en socialt fostrande roll. I det perspektivet är ett respektfullt bemötande mellan personal och elever, och inom de grupperna grundläggande. Just brister i de avseendena är en del av skälen till den flykt från yrket lärare som många vittnat om och som är på väg att förvandla också skolan till en alltmer en-könad (kvinno)arbetsplats . Att grundläggande ordningsfrågor är accepterade och tillämpade får stor betydelse för arbetsklimatet i skolan, och då också för dess resultat. I det avseendet är det ofta omvittnat att det blir de studiesvaga eleverna som förlorar mest på ”buset”. De mer studiemotiverade eller med stöd hemifrån har fördel av det och påverkas i mindre grad. Ett samhälle som abdikerar från vuxenansvaret, sviker de som allra mest behöver en stödjande hand. 2007.01.28 Jarl Strömbäck

Lägg ner FRA

FRA, försvarets radioanstalt var länge bland de hemligaste bland svenska organisationer. Det var en organisation man sällan hörde talas om, men som i det kalla krigets skugga hade en given roll. Då, innan Internet blivit en del av vardagen kunde organisationen genom sin spaning som bedrevs också med flyg och fartyg följa militära rörelser på andra sidan Östersjön. De resultat och analyser man gjorde var sedan en del av beslutsunderlag och bedömningar i vårt lands politiska och militära ledning. En handel med de resultaten fanns gentemot vänligt sinnade länder. På så sätt knöts också nära band med motsvarande organisationer i väst. I takt med att känslig information numera går helt andra vägar vill FRA få tillgång till allas vår utrikes kommunikation. Den fråga som egentligen borde ställas är om FRA behövs? Vi har ju avskaffat invasionsförsvaret med motivet att det inte finns några hotbilder. Och om de tänkta hoten kommer från terror- och kriminella grupper, borde väl den spaning som behövs skötas av säkerhetspolisen? I linje med den nya regeringens strävan att minska antalet myndigheter, bör FRA avvecklas tillsammans med det kalla krig man var en del av? Ge istället SÄPO mandat och resurser som gör att de kan ta över delar av FRA:s verksamhet. Den ryska utvecklingen inger farhågor, terror och kriminalitet är aktuella problem. Men det problemen löses inte med nya resurser till FRA. Den trafik som eventuellt är känslig och kommer från kvalificerade källor, den kommer att vara så kodifierad att den blir stört omöjlig att fånga upp i bruset av miljontals internationella kontakter. Exempelvis visar min skype-tfn när detta skrivs att drygt 8 miljoner personer är uppkopplade. Helt bortsett från integritetskränkandet, så har ändå FRA spelat ut sin roll och bör läggas ner. 2007.01.25 Jarl Strömbäck

Politisk Soldat

Så är det då klart vem som får föra det stora Socialdemokratiska partiet efter Göran Persson. Mona Sahlin, underskattad av många kommer att bli en formidabel motståndare för alliansen. Liberal kallas hon av en del kommentatorer. Om så vore, borde hon ha talat klarspråk om Estonia-katastrofen. I stället blev hon den som fick uppdraget att sopa igen spåren genom att i utredning efter utredning med begränsade mandat röra upp så mycket damm att inget längre gick att se. Ändå kräver Estländska parlamentet att få göra egna nya undersökningar. En svensk parlamentarisk grupp under Lars Ångström har gjort detsamma. Uppdrag Granskning har verifierat att militärt material fraktats ombord vid den tiden. Och en rad organisationer, från olika länder och med olika kompetenser har ifrågasatt den officiella versionen runt katastrofen. Mona Sahlin är en politisk soldat, skicklig och skrupellös. Som sådan kommer hon att bli en svår nöt att knäcka vid 2010 års val. 2007.01,21 Jarl Strömbäck

Rättsäkerhetens pris!

Häromdagen kunde vi i TV följa idrottsgalan. Där hyllades ledare och aktiva idrottsmän för sina prestationer under det senaste året. För en dryg månad sedan kunde de som har de skarpa intellekten hämta sina priser och hyllas under dagar av nobelfestligheter. De är alla framgångsexempel och därmed direkt eller indirekt vägvisare för många unga, och bekräftelse på goda värden för miljoner av åskådare i många länder. Inget fel i det, vi behöver våra förebilder och hjältar. Under det senaste året har debattens vågor svallat allt högre runt rättsäkerheten i vårt land. På ena sidan en i början tämligen ensam justitiekansler, som varit oförsiktig nog att öppet uttala sina tvivel om den felfria svenska rättskipningen. Å andra sidan de lagens väktare av olika slag som inte varit vana att bli ifrågasatta. På senare tid har också allt fler med erfarenheter och rättspatos tagit del i debatten. Där finns juristen och jämlikhetskämpen Claes Borgström, liksom den flerfaldigt prisbelönade journalisten Maciej Zaremba. Båda med uppfattningen att också rättsväsendet måste få vara en arena för öppen debatt, inte förbehållen en elit i slutna rum. Demokrati byggs av förtroende och åsiktsfrihet. Därför är dess försvarare så viktiga, inte minst på områden som har med rättskipningen att göra. Om inte för annat så just av det skälet borde också det området få sitt alldeles särskilda pris. Rättsäkerhetens pris, och dess förste mottagare bli justitiekansler Göran Lambertz. 2007.01.16 Jarl Strömbäck http://liberalavindar.blogspot.com

Om valanalyser!

Även valanalyser behöver ett rimligt mått av trovärdighet. Att göra en valledning ansvarig för utvärderingen av ett val är ungefär lika begåvat som att göra en brottsling till rättens ordförande. Resultatet blir rimligen därefter. Ur den synpunkten sett kan det vara av intresse vad seriösa forskare har att anföra. De forskningsresultaten kommer vanligen någon månad efter valen, det tar tid att utvärdera hundratals pressklipp och tv-sändningar. Men utvärderingen sker å andra sidan på ett systematiserat och väl beprövat sätt, och har därigenom en stor trovärdighet. En av de forskare som arbetar på det sättet är medieprofessorn Kent Asp. När han den 10.1 på DN-debatt presenterar sina rön kan man läsa följande om Folkpartiet: ”Folkpartiets profil i medierna blev visserligen genom rapporteringen om dataintrångsskandalen starkt ogynnsam, men den drabbade i första hand Lars Leijonborg och hans kampanjledning, i mindre utsträckning folkpartiet som parti och inte alls den borgerliga alliansen. Däremot drabbades socialdemokraterna, som fick kritik för att de utnyttjade skandalen för egna syften. Dataintrångsskandalen trängde inte undan folkpartiet från valrörelsen. De fick (före skandalen) komma fram i de frågor de själva prioriterade högt, men fick även då mest negativ uppmärksamhet. Dataintrånget blev något som gjorde en redan dålig medievalrörelse sämre.” Intressanta synpunkter som ligger väl i linje med vad jag påpekat i egna analyser efter valet. Fp:s tillbakagång hade kommit även utan dataintrånget, det visade SIFO tydligt tiden innan dataintrånget. 2007.01.10 Jarl Strömbäck http://liberalavindar.blogspot.com

Skolpolitik i förändring!

När den socialdemokratiske skolpolitikern Marie Granlund kommenterar den nya regeringens aviserade skolpolitik i ÖA den 5.1 målas den i verkligt mörka färger. Då skyms inte sikten av de allt sämre resultat skolan under många år av socialdemokratiskt vanstyre visat upp. Resultatförsämringar som verifierats i internationella undersökningar och varit så besvärande för den s-styrda skolan att man valt att inte längre medverka i PISA-undersökningarna. Tillåt mig mot den bakgrunden att kommentera en del av Granlunds svartmålningar. Det livslånga lärandet är en gemensam tradition i svensk skolpolitik och inget som är förbehållet den s-styrda skolan. Det synsättet kommer att prägla skolan också framgent, men vi vill med en liberal skolpolitik sträva efter att göra rätt från början. Det tjänar både elever och samhälle på. Därav följer många av de förändringar som den så kallade ”flumskolans” företrädare tycker så illa om. Det är givetvis bra, om vi genom en bättre resultatuppföljning och vägledning av dom unga kan spara kostnader för samhället. De medlen kan i så fall användas i andra nyttigheter för enskilda eller samhälle. En bra skolpolitik fångar upp de svaga eleverna och ger dem stöd och resurser. Just det synsättet är grunden för den utvärderingsstrategi den liberala skolpolitiken bygger på. De som nu drabbats i den s-styrda flumskolan, är de svaga eleverna från mindre studiemotiverade miljöer. Sverige har inte råd att låta allt fler elever misslyckas i sina studier, vilket varit ett tydligt inslag under senare år. Skolan skall som ett av sina mål återspegla de behov av kompetens som förväntas i det framtida samhället. I det avseendet har den s-styrda skolan fått mycket kritik, inte minst från fackliga företrädare. I många branscher, inte minst inom LO-området förväntas stora brister när nu aktiva i olika yrkesgrupper lämnar arbetslivet. Den koncentration mot akademisk kompetens som skolpolitiken haft, har skapat ett akademiskt proletariat av högt skuldsatta akademiker, samtidigt som det uppstår allt större brister i hantverksyrken och inom vårdsektorn. De skevheterna gynnar ingen, svensk skolpolitik har ett vidare ansvar som också måste ha fokus på arbetsmarknadens utveckling. Just i det avseendet kommer också mer resurser att tillföras forskning och utveckling. Sverige behöver spetskompetens för att upprätthålla vår höga standard. Kvaliteten i vårt skolsystem, inklusive universiteten skall mäta sig med också andra internationella lärosätens. I det sammanhanget ryms också det, att vårt skolsystem skall ansluta till de internationella normer som nu skapas, med syfte att göra utbildningar från olika länder jämförbara. För de som senare i livet vill förändra sin inriktning kommer preparandkurser att finnas, vilka leder till kompetens att fortsätta med högre studier. Det behovet finns även idag vilket är väl verifierat från högskolor och universitet. Folkbildningen har en grundmurad tradition i vårt land. Dess uppgift är mångfacetterad och riktar sig till gammal och ung. Den innehåller av tradition både humanistiska och ideologiska värden samtidigt som den förmedlar kunskap på olika områden. Knappast någon sektor i samhället har fått mer stryk av den s-styrda politiken de senaste 15 åren. Under den tiden har studieförbundens anslag från kommuner och landsting i vårt län i stort sett halverats om man korrigerar för ändringarna av kronans köpkraft. Den utvecklingen kan om något kallas en slakt på vuxenutbildningen, men bedriven av S-styrda kommuner och landsting. Nu tillförs folkbildningen av staten ytterligare resurser, ca 400 miljoner kronor. Det är nu upp till de s-styrda kommunerna och landstinget i länet att också visa sitt intresse för folkbildningen genom att bryta den trend av ständiga nedskärningar som skett under många år. Granlund borde om hon värnar om elever och samhälle välkomna de ändringar i skolpolitikens inriktning som nu aviseras, istället för att likt en rostig spik hålla sig fast i det gamla hålet. 2007.01.06 Jarl Strömbäck (FP)

Nyårslöfte

Låt en kärlekslåga brinna

Darra tyst i stilla ro

Må den flamma, må den minna

Om kärlek, hopp och tro

Berivan o. Jesper 30.12.2006

Jultomten och det öppna samhället!

En av tidernas största tänkare och liberalernas kanske främsta namn är Karl Popper. I sin fortfarande lika aktuella bok ”Det öppna samhället och dess fiender” (1944) påpekar han att ett öppet samhälle kan hotas av abstrakta, allmänna ideologier som kommunism och fascism. Eftersom de ideologierna hävdar att de företräder den slutliga sanningen, och detta måste vara fel, kan de endast påtvingas samhällen med hjälp av förtryck och tvång. Ett öppet samhälle däremot accepterar osäkerheter och stiftar lagar som gör det möjligt för människor med olika åsikter att i respekt för varandra leva fredligt ihop. Historiens obevekliga utveckling skulle ge honom rätt till priset av ett oändligt lidande för många olika folk under många år. Synsättet att vapen är usla fredsmäklare och att åsiktsfriheten och öppenheten är demokratins förutsättning borde bli en lämplig julklapp buren av en global tomte till Darfurs flyktingläger, Kaukasus plågade folk och mellanösterns fanatiska självmordsbombare för att bara nämna några områden. God Jul och Gott nytt År önskas Liberala Vindars trogna läsare. 2006.12.23 Jarl Strömbäck

Sjukvården rymmer möjligheter!

Om några dar kan vi lägga det gamla året bakom oss. År 2006 kommer i historieböckerna att ihågkommas för valet och regimskiftet. Äntligen tyckte nog de många som såg ett egenvärde i en ny politisk ledning. De som ville se förändringar i en politik som alltmer kommit att kännetecknas av arbetslöshet och utsortering ur arbetslivet. Den verkligheten har inte minst många unga fått uppleva. Framför oss i det nya året ligger förväntningarna från väljarna och väntar. De förväntningarna berör många områden, jag skall belysa ett nämligen sjukvården. Mångfald är något som vi i allmänhet ser som något mycket positivt. Vi vill kunna välja var vi köper våra varor eller tjänster. Och givet att så är fallet finns också alternativen att välja bort de leverantörer som inte sköter sig. Inom sjukvården är den regeln satt ur spel. Knappast något område av vikt för den vanlige medborgaren är mer planekonomiskt präglat än sjukvården. I runda tal 90% av all sjukvård ges av offentliga producenter, ett förhållande som är en starkt bidragande orsak till revirstrider och missnöje från både anställdas sida och en av vården beroende allmänhet. Det missnöjet syns återkommande i medias rapportering och läsarkontakter. Finns det då någon väg ut ur det? I Bryssel sitter EU:s tjänstemän just nu och arbetar på ett förslag om en gemensam marknad också för sjukvården. Det fria vårdvalet, alltså att patienten skall kunna välja behandling i annat landsting eller land på det egna landstingets bekostnad, skall stärkas. Och varför skulle vi inte kunna få vård utomlands om vi kan studera eller arbeta i annat land? I en debattartikel nyligen lade vår nye socialminister Göran Hägglund fast ett antal teser som öppnar upp för alternativa driftsformer i vården, men med bibehållet offentligt ansvar för att vården finns tillgänglig för alla. De stopplagar som tidigare regering infört på vårdområdet slopas. Om sedan landstingen också tar tillfället i akt att ge produktionen av vård till olika vårdgivare utifrån skicklighet och kompetens och med beakttande av vanliga upphandlingsregler. Ja då kan de kommande fyra åren bli verkligt nyskapande inom sjukvården. I det arbetet ryms stora utmaningar. Gamla hierarkier måste brytas ner och patientnyttan sättas i fokus. Där ryms också kraven på rimlig närhet och tillgänglighet, som medfört att sjukvårdspartier startats i ett antal län.. Nya former för samarbeten måste växa fram men i alla de utmaningarna ryms också stora möjligheter. Valfriheten ökar för de vårdbehövande. De anställdas inflytande, delaktigheten har alla förutsättningar att bli bättre. Och för landstingen gäller att deras uppdrag förskjuts mot att bli mer professionella upphandlare samt att medverka till den kontroll av verksamheterna i vården som krävs av myndigheter och enskilda. Sjukvården slukar i runda tal 10% av samhällets gemensamma resurser. I det ryms ett hav av möjligheter till förändring och förbättring. Det är min förhoppning att den kommande mandatperioden på ett övertygande sätt kan påbörja den förändringsprocessen. 2006.12.20 Jarl Strömbäck

Administrativ huggsexa!

Lena Hörngren, krönikör i tidningen Dagens Samhälle skriver insiktsfullt om fejden runt Ansvarskommittens arbete. Hon avslutar sin krönika som följer ”Länsgränser är mest en fråga för landshövdingar. Risken finns att Ansvarskommittens stora frågor om förutsättningarna för morgondagens välfärd skyms av allt intensivare gränsfejder.” Hon kunde tillagt att också kommunpolitiker med ambitionen att sitta på ännu en stol vädrar morgonluft. Då heter alternativet KSO, kommunala samverkansorgan. Nu gäller det att med total brist på respekt för ansvarskommittens arbete och det remissförfarande som snart kommer, styra den politiska processen mot ett KSO-tänkande. Men klokheten kan lätt bedra visheten, åtminstone om man tillhör ett litet liberalt parti. För dess ledare kommer knappast några platser av rang att reserveras när de stora tagit sitt i det kommunala samverkansorganets indirekta styre. 2006.12.18 Jarl Strömbäck

Talande röster

Folkpartiets etikkommission under ledning av professor Stefan Einhorn har nu framlagt sina synpunkter på partiets agerande under årets val. I husorganet, tidningen NU 50/2006 kommenteras de på följande sätt av några liberala profiler: Staffan Werme,Kommunalråd i Örebro ”Jag delar kommissionens uppfattning om internkulturen och tystnadskulturen. Vi som inte har varit så tysta har hamnat i frysboxen. Det är en sann och bekymmersam bild etikkommissionen presenterar.” Helene Odenljung, kommunalråd i Göteborg ”Jag känner inte igen att man inte kan säga vad man tycker, men om människor upplever det så, är det ju jätteallvarligt.” Bengt Göransson- fullmäktigeledamot ”Ingenstans är en maktkamp så rå och falsk som på den politiska arenan”. 2006-12-17 Jarl Strömbäck

Brev till en vän!

Så är då den sista fasen i valet till landstinget över. De interna valen till styrelser, utskott och andra organ är klara, och vardagsarbetet tar vid. I det sammanhanget, och med anledning av frågor jag fått vill jag gärna bidra med några reflektioner till dig min vän.. Ett valresultat är förpliktigande menar jag, både mot partiet och framför allt väljarna. I det här fallet blev resultatet att jag blev den ende personvalde folkpartisten till landstinget, med nästan dubbelt antal röster jämfört med nästkommande. Mot den bakgrunden var det naturligt att jag i e-mail till folkpartilänet efter valet meddelade min beredskap att axla gruppledarskapet och också aktivt delta i de förhandlingar som sker efter valen. Resultatet är nu klart. Den södra länsdelen har genom sina representanter tagit de ledande posterna, kvar för undertecknad blev en ersättarpost i regionala nämnden. I vad mån det återspeglar en rimlig respekt för valresultatet lämnar jag till dig som läsare att bedöma. Eftersom jag sedan många år har haft mina barn boende i Sundsvall är jag en flitig besökare i området. Jag har återkommande, också efter årets val uttryckt mitt stöd för Sundsvallsavdelningen. Dess arbete med rekryteringen och ett bra arbete med de politiska frågorna har burit frukt jämfört med varje annan avdelning i länet. Av de skälen följer jag de politiska skeendena och är närvarande i Sundsvall, kanske mer än mina kollegor i söder är närvarande i Örnsköldsvik. I den mån jag tar mig friheten att kritisera delar av landstingarbetet med anknytning till Sundsvall, har det sitt berättigande för mig men får naturligtvis bemötas av den som tycker annorlunda. Åsiktsfriheten är ett grundelement i det liberala tänkandet. Det synsättet kommer liksom tidigare år att prägla mitt arbete under de kommande åren. 2006.12.15 Jarl Strömbäck

Behövs en ambulans i Höga Kusten-området?

Behövs en ambulans i Höga Kusten-området? Nej säger ansvariga för ambulansverksamheten i landstinget, och får kanske stöd av landstingsstyrelsens ledamöter när frågan snart kommer upp för beslut. För egen del har jag svårt att förstå den prioritering som görs och vill gärna ge min syn på varför ambulansen i Höga Kusten-området måste få vara kvar. Ambulansverksamheten är livlinan för den enskilde när ohälsa eller olyckor inträffar. I väldigt många fall är tidsfaktorn från händelsen till adekvat vård livsviktig. Därför brukar man i vården tala om den gyllene timmen, att patienten med exempelvis stroke eller infarkt måste nå vården inom 1 timme. En indragning av ambulansen i Docksta/Ullånger, innebär att den tiden förlängs till 2 timmar eller mer för patienter från Nordingrås kustsamhällen. Enligt statistik var antalet akuta utryckningar av ambulansen i Docksta åren 2004 resp.2005 506 resp. 531. Det är tal som väl motiverar ett bibehållande jämfört med motsvarande siffror från andra orter. I landstingets policy finns inskrivet att strävan är att patienter skall kunna nås med ambulans inom 30 minuter. Om ambulansen i Docksta tas bort återstår att den måste komma från Övik eller Kramfors/Sollefteå. Med en körsträcka från de orterna om 8-9 mil på delvis smala och krokiga vägar är det en omöjlighet. I det sammanhanget finns skäl att påpeka att Nordingrå är kärnan i turistområdet Höga Kusten, och som sådan kraftigt ökar sin befolkning under delar av året. Dessutom går norra Sveriges mest trafikerade led, E-4 likt en pulsåder och potentiell källa till olyckor genom området Även för de som bor i Övik/Kramfors/Sollefteå har den här frågan betydelse. Om utryckning måste göras från de orterna till Höga Kusten, kommer staden att stå utan den ambulansen under ca 2 timmar innan den kan vara tillbaka. Otryggheten kommer på det sättet också att drabba de som bor i stan. De boende i Höga Kusten-området är på väg att förlora sin ambulans, och kommer att göra det om man inte tydligt för fram sina uppfattningar i frågan. 2006.12.08 Jarl Strömbäck

Jourtider och EU-direktivet!

Under den senaste tiden har vi kunnat följa en debatt i media om hur EU-direktivet om dygnsvila och veckoarbetstid kommer att påverka vården. De farhågor som framförs är att jourerna inte kommer att kunna upprätthållas, eller att den planerade verksamheten på sjukhusen blir lidande med ökade köer som följd. Mot den bakgrunden interpellerade jag i frågan i landstinget i mars i år. Svaret på den interpellationen, blev att arbetet med nya scheman pågår. Frågan om jourernas omfattning och schemaläggning är inte okontroversiell. Föreningen för yngre läkare , gav 2004 ut en 16-sidig rapport ur vilken kan läsas följande om de långa jourpassen -34% ansåg att patientsäkerheten hotas -49% ansåg att patientbemötandet blir negativt -58% ansåg att sjukvården kan organiseras bättre. Till det skall läggas att det i allmänhet är de yngre läkarna som får bära den största delen av jourbördan. När man nu bedömer reaktionerna på de förhandlingar som förs bör man också ha i åtanke att den ryckighet schemamässigt som följer av nuvarande ordning heller inte är bra. Den lämnar stora luckor vid tillfällen när jourkompen skall tas ut, och är en av anledningarna till de stora kostnaderna för stafettläkare. En stafettläkare kostar mer än det dubbla jämfört med en ordinarie läkarlön. Det stora problemet idag är inte EU-direktivet och att landstingsförbundet vill ha en mer reglerad ordning vad gäller jourerna. Det är istället den brist på läkare som finns i landet. 2006.12.03 Jarl Strömbäck

Om gränser som linser!

Med anledning av mina ryska läsares kommentar till bloggen ”Storebror ser dig”. Ja, gränser kan fungera som linser vilka filtrerar bort ej önskvärda synsätt. Men grundläggande mänskliga behov är universella. En liberal utgångspunkt blir då att det är klokare att bygga broar mellan folken, än att spränga dem. 2006.12.01 Jarl Strömbäck