Sjösättningstider är bråda tider. Allt med båten skall kollas. Har vårrustningen gjorts som det var tänkt. Har botten målats med rätt färg och har motorn fått sin skötsel med nya oljor. Kanske någon ny utrustning skall inmonteras.
Så kommer dagen D, vädret är lika viktigt som inför ett Vasalopp. Inte regn och rusk och framför allt, inte för mycket vind för då kan man inte masta på. Även en till synes smäcker mast blir till en farlig och ohanterlig spira om vinden blir för stark.
Lördagen då det händer har vi en mulen morgon men nästan vindstilla. Det oväder med regn som aviserats har passerat under natten, och sakta, sakta började molnen spricka upp.
Åke med traktorn och vi vid kranen har mångårig rutin numera, allt flyter fint. 12 båtar i vattnet inom 1,5 timmar allt under trevligt småprat i manligt rå men hjärtlig ton. Sjösättning hör förhoppningarna till, de om en fin båtsommar.
Så börjar då påmastningen Om de orutinerade inte får hjälp, kan de fastna under mastkranen i timmar. Det är inte alla som klarar att hålla reda på stag och fall. En och annan mast måste tas ner igen sedan man upptäckt att fall ligger på fel sida spridare eller andra misstag gjorda innan lyftet. Så går timmarna alltmedan man hjälper varandra för att få ett bra flyt i processen. Båt efter båt svänger ut på fjärden med sin mast som en stolt erekterad penis rakt upp i luften. Återigen potent inför sommarens äventyr.Under arbetets gång slängs kvickheterna muntert omkring, gemytet fungerar bra som smörjmedel för att dölja nervositeten för att göra fel och orsaka trassel.
Gårdagen var en sådan dag och den känns i kroppen. Det är många muskler som får oväntad motion under lyftet av båtar och master, men sånt går över. Samtidigt är den här typen av arbete en lisa för själen i kontrast till den falskhet som är så påfallande hos många av de man måste möta i det politiska systemet.
På det sättet kan också en tung arbetsdag bli en upplevelse av gemenskap som bär på ett positivt budskap av förutsättningslöst, improviserat och positivt samarbete.
2007.05.27
Jarl Strömbäck
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar