Det tredje alternativet

Just nu har spekulationerna om Folkpartiets nye ledare tagit fart. Inget ont i det, tanken flyger fri. I en enkätröstning i DN för en tid sedan var Jan Björklund klar favorit vilket inte är så underligt. Han har ju haft många år på sig att bygga sin politiska plattform. Mest överraskande i det sammanhanget var tredjenamnet, knappt slaget av Cecilia Malmström men långt före etablerade liberaler som Karin Pilsäter och Johan Persson. Första gången jag såg henne, under demokratidagarna i Sundsvall sent 90-tal var hon en udda liten fågel utan politiskt namn som syntes i korridorerna. Sedan har hon med sitt för svenska politiker exotiska utseende tagit en riksdagsplats 2002, och talar för jämställdhet och integration som minister på ett sätt som verkligen imponerar. Nyamko Sabuni har vuxit enormt i sin roll och med rätta väckt respekt för det. Nog hade det varit inspirerande att se henne som partiledare, men kanske är tanken alltför djärv. Å andra sidan har mången ”dark horse” överraskat. Varken Göran Persson eller Mona Sahlin var ju några favoriter inför sina partivänner. Den som lever får se! 2007.05.04 Jarl Strömbäck