SPI-Välfärden om pensionerna

I SPI-Välfärdens valprogram återfinns nedanstående skrivningar med anseende på pensionssystemet. Den nuvarande ordningen är djupt olycklig, den medför att för vart år faller allt fler under det som kallas fattigdomsgränsen. Det borde vara en skam svår att bära för "välfärdslandet" Sverige.

 

Ett rättvist pensionssystem

I och med den sänkning av pensionerna (med 2,7%) som genomfördes inför 2014, så har de svenska pensionerna ”justerats” ner till den nivå de hade 2008. Under samma tid har lönerna ökat med drygt 15%. Men pensionerna skulle väl följa löneutvecklingen?

Vad kräver SPI Välfärden?

Redovisa förskottet
I det ”orangea kuvertet” ska förskottet, som pensionsprognoserna räknas upp med, tydligt redovisas så att det framgår att den allmänna pensionen automatiskt minskar med 1,6% per år.

Ta bort bromsen
Den automatiska regleringen har visat sig vara regel, i stället för undantag. Staten måste ta ansvar för den utbildnings- och arbetsmarknadspolitik som gör att sysselsättnings-graden inte räcker till för de inbetalningar som behövs i pensionssystemet.

Alla pensionsavgifter ska stanna i pensionssystemet
De som tjänar mer än 38.064:- kronor per månad vill säkert se alla sina pensionsavgifter gå in i systemet för att säkra stabiliteten i detsamma. När bromsen slår till är det inte bara pensionsutbetalningarna som påverkas. Pensionskapitalet för de som arbetar, minskar också.

Beloppet som undanhålls pensionssystemet, genom att vissa avgifter går till statskassan, uppgår till cirka 17 miljarder per år. I år sänktes pensionerna med 6 miljarder.

Sänk skatten på pensioner
Vi kräver ett grundavdrag på 120.000:- kronor per år, för pensionärer. Det vill säga ingen skatt på de första 10.000:- kronorna pension per månad. Detta ger en mycket markant fördelningspolitisk effekt, eftersom det gynnar dem med de lägsta pensionerna. Även pensionärer med mindre än 10.000:- per månad vinner på detta. Bostadstillägget beräknas på bruttopensionen, inte vad som utbetalas efter skatt.

Inför ett individualiserat bostadstillägg
Kvinnor som deltidsarbetat och/eller stannat hemma med sina barn, har en sämre löneutveckling än männen. Familjen blir beroende av mannens inkomst. Dessutom tjänar dessa kvinnor in mindre pengar till sitt pensionskonto. När man sedan går i pension blir paret ”sambeskattade” när bostadstillägget ska beräknas. SPI Välfärden ser detta som en stor brist i våra strävanden efter jämlikhet. Vi vill därför att gifta och sammanboende pensionärer ska söka bostadstillägg på sin egen pension och sin del av hyreskostnaden. Vilket normalt är hälften.

Ett pensionskonto på samma sätt som ett skattekonto
På sikt vill vi se ett nytt pensionssystem som garanterar en grundpension, men som också ger var och en tydlig rätt till sina egna pensionspengar. Detta är ett pågående arbete inom SPI Välfärden och kommer att presenteras i god tid före valet 2014.

Våra ställningstaganden:

Ett hållbart pensionssystem?
Det svenska pensionssystemet skulle inte längre vara en politisk fråga, utan en matematisk process. Det är på grund av detta som ingen partiledare säger ”pension” eller ”pensionär” i debatterna. Pensionerna har blivit en ickefråga i svensk politik.

Det gamla ATP-systemet innebar att pensionerna skulle följa prisindex. Det vill säga prisutvecklingen. I mitten på 90-talet insåg man att pengarna inte skulle räcka, därför inleddes det arbete som utmynnade i ett riksdagsbeslut under 1994.

I det nya systemet skulle pensionerna följa lönerna eller rättare sagt, löneutvecklingen. Systemet skulle bli stabilt, sades det. Nu har det inte blivit så att pensionerna följer lönerna, vilket vi alla vet.

Förskottet
Eftersom de nya beräkningarna gav lägre pensioner, skulle ett förskott utgå. Pensionen blir därför högre den dag man går i pension för att sedan minska år från år. Förskottet är 17% som alltså läggs på den första pensionen och de prognoser som vi förses med.
I de orangea kuverten, som alla förvärvsarbetande får, står inget om detta. Pensionerna beräknas i förhållande till genomsnittliga löneökningen året före regleringsåret, minus 1,6 %.

Bromsen
Den automatiska regleringen är ingen ”naturkraft”. Den infördes inte förrän 2001, samtidigt som det nya pensionssystemet började tillämpas. Man hade kommit fram till att det skulle kunna inträffa att pengarna i systemet inte räckte till för att betala ut alla pensioner. Den automatiska regleringen var alltså ett politiskt beslut som medvetet minskar pensionerna.

Som underlag för den automatiska regleringen ligger de avgifter som tas ut på den totala lönesumman under de år som omfattas av beräkningen. Dessa avgifter utgör 18,5% av lönesumman. Men lönesumman kan minska även om lönenivån ökar. Detta beror på att fler studerar längre och att arbetslösheten är större än beräknad.

Inte alla inbetalningar
På löneutrymmet över 38.064:- kronor per månad, betalas pensionsavgifter som inte går in i pensionssystemet. Beloppet som på detta sätt undanhålls pensionärerna beräknas uppgå till drygt 14 miljarder per år. Med dessa i systemet skulle bromsen aldrig slå till. Under 2014 har pensionerna sänkts med 6 miljarder.

Risktagandet?
Den svenska staten garanterade utbetalningarna i det gamla pensionssystemet. I det nya finns inga sådana garantier. Risktagandet har flyttats från staten till den enskilde pensionären, genom bland annat införande av ”bromsen”.

Lånet av 258 miljarder
Efter det att det nya pensionssystemet beslutats behövdes pengar för att ”sanera den svenska ekonomin”. Man ”lånade” helt enkelt ofattbara 258.000.000.000:- kronor av pensionärernas samlade pengar. I efterhand säger man att detta var en kompensation för att man lyfte bort förtidspensionerade och långtidssjuka från pensionssystemet.

Men, var det inte så att (S) förtidspensionerade arbetslösa för att hålla arbetslösheten på acceptabel nivå. Och var det inte just detta som Alliansen gick till val med 2006. Det luktar mörkläggning lång väg. 258 miljarder hade varit väldigt mycket pengar idag.

Skatten på pensionerna
Sverige är unikt i så motto att vi är det enda landet i världen där pensioner beskattas hårdare än arbetsinkomster. Såväl socialdemokraterna som moderaterna har låtit meddela att man är överens om denna ordning och att den ska kvarstå under hela nästa mandatperiod. Detta gör också att marginaleffekterna av höjningar i kommun- och landstingsskatter blir betydligt högre för pensionärer än för löntagare.

Skrota inte PPM-systemet
På något sätt har de fem partierna i pensionsgruppen lyckats övertyga dagens pensionärer om att det skulle vara både praktiskt och hedervärt att ta de pengar som betalas in till premiepensionssystemet och överföra dessa till det allmänna systemet. Dessa pengar utgör 2,5% av lönesumman. Att konfiskera pengar från morgondagens pensionärer för att dela ut till dagens, är absolut inget som SPI Välfärden vill.

Det handlar inte om att flytta pengar från ”en ficka till den andra”. Det handlar om att flytta välfärd från kommande generationer till nuvarande. Alltså helt utan kostnad för staten.

Vi kan hålla med om att PPM-systemet behöver ses över och att det kan tyckas att det finns ett överflöd av fonder att välja mellan. Men pengarna i PPM är riktiga pengar, till skillnad från pensionsrätterna i det allmänna systemet.

Gör om pensionssystemet.

 

Det våras i naturen, och kanske också för ekonomin i vårt land liksom i världen  i övrigt. Börskurserna går upp, och utdelningarna till aktiespararna likaså. De fackliga organisationerna börjar återigen få utdelning på sina krav. Inget av detta förmenar vi i Sveriges snabbast växande pensionärsorganisation SPF, de som berörs.

Men vi vänder oss starkt mot att utarmningen av tryggheten i pensionssystemet tillåts fortsätta. För kommande år aviseras om nya nerskärningar i utbetald pension. Det nya pensionssystemet som skulle vara så garanterat bra och säkert, har blivit till en balanspost i budgeten, vilken ensidigt och återkommande drabbar de äldre.

Det här är inte ett problem enbart för de som idag lyfter pension, det är i än högre grad en mycket viktig fråga för de framtida pensionärerna. Från att pensionen varit en uppskjuten lön vilken man med trygghet kunnat leva på om än med begränsningar, är vi nu på väg mot en situation där åldersnöd och socialstöd kommer att bli allt vanligare. Är det ett kvitto på det goda samhället?

Protesterna mot utvecklingen har inte låtit vänta på sig. Företrädare för pensionärsorganisationerna har enskilt och i grupp uppvaktat de politiska partierna liksom regeringen. Resultaten har varit mer än bristfälliga. Trots vissa skattesänkningar fortsätter den nedåtgående spiralen också de kommande åren enligt Pensionsmyndighetens informationer.

Finns då någon lösning på problemet? Från SPF sida menar vi att del av en lösning är att de 2,5 % av pensionskapitalet som nu går till PPM-systemet, istället övergår till det allmänna AP-fondsystemet. Det skulle med stor sannolikhet ge bättre avkastning i ett sammantaget pensionssystem, inte minst genom att avgifterna som nu går till banker och finansbolag oavsett om fonderna går upp eller ned, istället kommer pensionärerna till del.

Inför valåret 2014 kommer den frågan att drivas av SPF som en prioriterad fråga. Som landets snabbast växande pensionärsorganisation, med ca 275.000 medlemmar vill vi med tydlighet visa vår uppfattning i denna för välfärden i vårt land viktiga fråga.

2013.05.18

Jarl Strömbäck

Distriktsordförande SPF Västernorrland.

Relingsvägen 22

89178 Bonässund

070 6727669

Blåst på pensionspengen

 Det har blåst upp till strid om den del av pensionssystemet som kallas PPM. Det är den delen som alla de som betalar in till sin pension anses får ”bestämma” över själva. Det bestämmandet är en chimär, allt annat än en sanning. Visst vi har många fonder att välja ur, men ingen som helst möjlighet att vare sig påverka eller ha insyn i hur de fonderna förvaltas.

 Så vad är facit över PPM-systemet under dess första drygt 10 år? Varje år sätts 30 miljarder i nya friska pengar in i PPM-systemet. Uttaget på alla år sedan systemet infördes har avkastningen realt varit 1% per år, långt mindre än bästa bankränta. Med fondavgifter på upp till 2-2,5% på kapitalet i fonderna, krävs av en lönsam förvaltning att avkastningen bara för att gå jämt upp har en ökning som motsvarar fondavgiften. Skall fonden bli lönsam måste den överstiga kostnadsutvecklingen i samhället, med andra ord ge ytterligare ca 5% avkastning. Det klarar bara en del av fonderna, och i allmänhet bara enstaka år.

 Ett exempel kan år 2011 få vara. Det året har varit ett tämligen normalt börsår, för många företag ett mycket bra sådant. De pengar som det året sattes in i PPM-systemet har förlorat 10,7 % i värde. Men samtidigt tjänade förvaltarna (banker o finansinstitut) miljardbelopp på pengarna i systemet, man får ju ta ut avgifterna på hela det sparade beloppet, varje år och oavsett om fonden ger vinst eller förlust.

 Nog kan man tycka det är märkligt att i en marknadsmässig miljö där man i andra sammanhang gärna predikar tydlig koppling mellan prestation och ersättning, kan acceptera att förvaltarna av de blivande pensionärernas pengar tar ut ersättning oberoende av fondernas utveckling. Med det systemet kan man i princip strunta i utvecklingen i fonderna, betalt får man i alla fall.

 Det är ett hälsotecken att nu delar av pensionärsrörelsen tagit till sig den här utvecklingen och kräver ett avskaffande av PPM-fonderna. Dom har bevisligen varit ett stort misslyckande för pensionärerna, men en osannolikt god kassako för förvaltarna.

2012.02.26
Jarl Strömbäck