Regnig söndag-morgon denna 5 maj. Morgonmotionen får
inskränkas till några km spinning. Gårdagen var desto soligare, och båten fick
lite tillsyn och vård inför kommande sjösättning.
Nu några tankar om vår nationella energipolitik. Den som ”
die dumme schweden” sålde ut för en del år sedan. Men varför inte göra en liten
tillbakablick.
Inom ekonomisk teori talar man ofta om komparativa fördelar.
Det är ett jätteviktigt begrepp, som innebär att man tar till vara sina
fördelar gentemot andra i en konkurrensutsatt värld. Och därmed värnar om sin
konkurrenskraft.
Så resonerade man också i vårt land när man på sin tid
byggde ut först vattenkraften, senare kärnkraften. Vi skulle bli
självförsörjande på elektrisk energi, den skulle bli vår komparativa fördel. På
det sättet skulle vi kunna stödja vår energiintesiva industri med El, och säkra
arbetsplatserna i skogsindustri, gruvor,
verkstäder och fabriker etc.
Så fungerade det också under några årtionden, hjulen
snurrade och vi i Sverige var en av världens främsta tillväxtmotorer. Men allt
har sin tid, och på 80-talet blev europafrågan överordnad. Vi skulle växa ihop
och samman med Europa i övrigt. Och alla vi som var för den tanken, för tanken
om fredsprojektet, vi fick liten eller ingen kännedom om dess övergripande agenda,
och dess följder i ett längre perspektiv.
Vi har nu varit EU-medborgare i snart 20 år, det är dags att
sätta sökljuset på företeelser, vilka på olika sätt påverkat och påverkar oss.
Och då inte enbart i positiv mening. I det sammanhanget är energipolitiken
central, den var vår största enskilda tillgång, när vi gick in i EU.
Vattenkraften, ren och billig samt kärnkraften, också den billig och säker.
Var står vi nu, vad händer och varför. Om det kan den här
bloggen få handla av och till framöver. Det kan nog bli en intressant resa i
tid och tanke.
2013.05.05
Jarl Strömbäck
1 kommentar:
Hej i bloggen
Vore det inte värt en rad av betraktelse runt vår resande riksadelsman Emil Källström? På tre år drygt har han rest för våra skattepengar, ca 500.000kr.Jag trodde i min enfald att har en riksadelsman ca 750.000 kr i årslön, då betalade man sin resor till och från sin/sina käresta (typ.Gammeltjärn) själva. Semesterutflykter med hyrbil, betalar man själv, men inte om man är riksadelsman.Förlåt, jag menar visst riksdagsman.Men inte!Vilka företrädare i Riksdagen skolar vi fram om i i händerna släpper sådana här frikostiga förmåner till en 25 åring man?Utan utbildning. Utan yrkesidentitet?
Frågan blir:Är det av hänsyn till föräldrarnas repektabilitet som ingen vågar opponera sig?
Vad skall vi föräldrar till barn som satsat på mångårig utbildningar,utbildningar som främst gällt att verka för vårt gemensamma samhälle, med och under vår support. Helt plötsligt ser de att allt detta leder till ingenting. Ingenting annat än en gigantisk studieskuld.Arbetslöshet.
Samtidigt...år 2010, utan större insats än ett intresse,samt föräldrar med goda kontakter.Spikrak väg in i det bästa, det högavlönade, den värld som aldrig nämns med ordet arbetslöshet.
Förmögna föräldrar som kunde betala en påkostad annonskampanj
År 2010. 723.000 kronor kostade Emil Källströms kampanj för en riksdagsplats. Få äro förundade sådan föräldrar, med pengar
Lätt räknat 4x 700.000 i riksdagslön= 2.800.000 på fyra år i utdelning på satsaade 7,23 miljoner
Skicka en kommentar