Det är en
solig morgon när jag följer skolflickan till den vördnadsfyllda byggnad som
utgör Rambergskolan. En byggnad som numera är skyddsklassad, i sin monumentala
stil ett bevis för de värden man tillmätte utbildningen när byggnaden uppfördes
för 100 år sedan. Och alltsedan dess använts som skollokal.
Från bergets
panoramavy kan jag se ut över stora delar av staden. Delar som tidigare var
hamnar där varor från jordens alla hörn lastades och lossades. Men också där en
del av världens finaste fartyg byggdes så sent som på 1970-talet. Det
sammanbrott som svensk sjöfarts- och varvsnäring drabbades av då, var smärtsamt
för de som likt undertecknad var del av verksamheten. Desto roligare att nu,
många år senare konstatera att kris också har en uppsida. Nytt liv, ny
utveckling heter den.
På de
områden där förut hårt arbete för starka män var normen, växer nu en helt ny stadsdel
fram med snart 10 000 invånare. Den har blivit en efterfrågad oas i stadens
närhet med sina minnen, och sina fina kajpromenader. Och i de gamla
torrdockorna, återfinns nu några av regionens bästa och mest skyddade
fritidshamnar för de boendes små båtar.
I staden
sjuder det av liv dag som kväll, och i minglet av människor i stadens gröna
lunga, slottskogen, också den 100-årig, kan man höra mängden av språk, och
mångfalden av etniciteter blandade på gångstråk och gräsmattor.
Så
förvandlar tiden förutsättningar och löser sina problem. Av allt att döma har
den utmaning som landets västra stad nr 1 hade att brottas med för många år
sedan, har skapat nya möjligheter.
I en tid när
vi brottas med alltmer av frågor kring framtiden, kan det vara klokt att ta
till sig den utveckling som skett här. Inte för att det är något självklart positivt
i en utveckling som innebär en avindustrialisering av vårt land, vi behöver
våra arbetsplatser. Men viktigt i sammanhanget är också att inse att kreativiteten
i ett levande samhälle, skapar nya möjligheter, och det är dem vi skall fånga,
och som skall bära nya generationer.
2015.05.04
Jarl
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar