I påsktider

Påsktider, ljusets och vårens återkomst. Så borde det vara, och är också i den första bemärkelsen. Ljuset och sommartiden är här, men på morgonpromenaden denna långfredag, visar temperaturen minus 5 grader också på landets västra kust.

 

Gryningsljus i påsktid

Årets påsk blir säkert minnesvärd och fin för de många i vårt land som värdesätter snö, skidor och skoterfärder till kaffestugor och rastställen där man kan njuta av strålande solsken i ett gnistrande snövitt landskap. Det är vårvinter när den är som bäst.

Samtidigt längtar nog många i landets sydliga delar på att få sätta igång med sitt trädgårdspyssel, och båtfolket att få börja arbetet inför sjösättning. Något som inte gärna görs när kylan biter i kinderna, och den globala uppvärmningen håller till på annat håll.

Annars är veckans snackis i stort fokuserad kring ett begrepp de flesta väl känner till, nämligen Facebook. Det globala nätverk som blivit en del av det normala kommunikationsmönstret för en majoritet av befolkningen i de utvecklade länderna. Ett nätverk där man har vänner och bekanta, byter tankar och åsikter i stort som smått. Men också ett företag som tjänar mycket stora pengar på reklam och försäljning av info om oss som medborgare. Information som kan skräddarsys för att styra riktad reklam till oss eller i förekommande fall utnyttjas av lobbyister och politiska partier för att styra de val vi gör, utan att vi egentligen förstår det.

Det som vi kallar sociala medier har kommit för att stanna, men på vilka villkor? Om de utnyttjas till att undergräva den demokrati vi tror oss leva i och med, kanske utvecklingen blir mer ett hot än en möjlighet? Hat och hot som en återkommande del, och ett problem i chattar och kommentarsfält gör också att mediet blivit en belastning och börda för många.

Dags att återgå till det interna arbetet och firandet av påsken med nära och kära, och att ännu ett år få önska läsarna en riktigt trevlig påsk.

2018.03.30

Jarl

Hot eller möjligheter

Idag (30.11) inleds ännu en klimatkonferens, denna gång i det terrordrabbade Paris. Mönstringen av polis och militär är en del av tidens tecken, den är omfattande. Nästan som om landet var i krigstillstånd. Sannolikheten att något attentat skall ske efter senare tids jakt på de inhemska terroristerna är nog liten. Om de finns ligger de nog mycket lågt för närvarande.

Och vad gäller klimatkonferensen så ifrågasätts dess utgångspunkter alltmer och av alltfler även bland de med professionella kunskaper på området. De befolkningsmässigt största länderna i världen, Indien och Kina delar tydligen inte den dramatiska undergångsyn som präglar stora delar av västvärlden. Tanken på att den globala uppvärmningen skall bli så omfattande att den kommer att göra mänskligt liv på jorden omöjligt på sikt.

Mot den uppfattningen står de som ser en gradvis uppvärmning och växthusgaserna som positiva, i den meningen att de stimulerar växtlivet, skördarna blir större och har ökat kraftigt enligt officiell statistik. Det är också anledningen till att vi hittills klarat försörjningen för jordens befolkning trots de undergångsprofetior som funnits åtminstone de senaste 50 åren.

Och variationer med varmare och kallare perioder i jordens långa historia har varit återkommande. Så vad är reella hot, och var ser vi möjligheterna?

Naturligtvis är det bra om vi kan återvinna de material vi förbrukar. Att vi kan göra biogas och gödsel av biologiskt avfall. Och på samma sätt återvinna metaller och fibrer. Här finns ju enorma potentialer för utveckling. Och visst är det bra att vi genom energisnålhet kan spara på genuina resurser, exempelvis de fossila tillgångarna i form av oljor och kol. Och visst vore det en verklig framgång om vi kunde få slut på förstörandet av de stora urskogsområden, vilka fungerar som jordens lungor och är nödvändiga för planetens överlevnad.

Så i hela den här debatten, där propagandan spelar en nyckelroll, har många sina egna uppfattningar. Uppfattningar som genom sin komplexitet sällan bygger på egen kunskap, desto oftare på inmatade uppfattningar man sedan rapar upp. Just därför ser vi nu en trend att forskare och experter går samman i grupper där man vill försöka att tränga genom mediabruset med de uppfattningar en oberoende forskning och vetenskap kan bidra med.

Oberoende i den meningen att man inte avlönats med pengar eller befattningar för att driva en specifik synpunkt. I demokratins namn är det utomordentligt viktigt och bra att de framtidsfrågorna ges en allsidig belysning.

Kanske är det med detta som med så mycket annat, att vissa ser hot där andra ser möjligheter, och att bakom de fasaderna döljer sig starka ekonomiska intressen.

2015.11.30

Jarl

Nytt År

Det nya året har fått starta med en resa i gamla fotspår, och utan dator annan än den lilla i mobilen. Välgörande kanske att en vecka få andra perspektiv på livet.

Nyårsnatt

Och där borta, i rikets andra stad växer det så det knakar. Över områden som tidigare talade om nedläggning och misslyckanden, växer nu de fina husen upp som svampar ur jorden. De lockar mängder av nya invånare att betala dyra pengar för att bo vid älvstranden där förr fartygen lastade och lossade, och världens finaste skeppsvarv gav arbete åt tusentals yrkesmän och kvinnor.

Så bevisas än en gång att avveckling också på sikt kan bli utveckling, men på andra områden. Över staden brakade det största fyrverkeri undertecknad någon gång sett på nyårsnatten. Och vi var hundratals människor som följde skådespelet från höjderna på det fina Ramberget.

Nu åter till snöskottning och vardag i staden i norr, det nya året kommer säkert att bjuda på nya erfarenheter. Förändring är inte sällan också framgång, något som vi alla bör ta åt oss. Och naturligtvis skall goda värden bevaras, som det triviala i att få spänna på sig skidorna för en stund av njutning och reflektion i fina, vita skidspår.

2015.01.07

Jarl Strömbäck