Luciamorgon 2018

Det är en stilla och vacker morgon, denna 13.12 och tillika luciadagens morgon. På skolor och i olika församlingar kommer det idag att firas Lucia med traditionellt luciatåg, fika och sång. En fin tradition tycker nog de allra flesta, och innan dagen är slut skall också undertecknad ha tagit del av den traditionen.
Morgonpromenaden bjöd på ett par minusgrader, och en härligt frisk luft. Ljusens mångfald på fastigheternas balkonger och torgets träd lyser upp vintermörkret på ett väldigt fint sätt. Vi är inne i en trevlig del av året, ljushögtiden innan jul och nyår.

Mycket skall hinnas med innan julfirandet, också på det politiska området. För den som är intresserad av det, kan striden om utvecklingen i Brexit-landet England inte gå obemärkt förbi. På den ena sidan de hårda nationalisterna, som vill lösgöra landet helt från det internationella samarbetet inom EU. Motståndet mot det utvecklingen står alla de som tror på internationellt samarbete som garant för utveckling, fred och gränsöverskridande frihet. I stridens nollpunkt står en utomordentligt karaktärsfast kvinna, landets premiärminister Theresa May. Under gårdagen utsatt för en förtroendeomröstning som hon vann. Vem har  sagt att kvinnor inte kan??

Och i vårt land går den politiska såpa som kallas regeringsbildning vidare. Nu och efter ännu några veckor av velande, eller skall vi kalla det samtal, utan egentligt resultat. Gårdagens beslut om att tillämpa den av M+KD lagda budgeten, var ett steg på vägen mot en lösning. Nu återstår omröstningarna om Löfven eller Kristersson som statsminister, och om också de blir resultatlösa, det nyval undertecknad flaggade för i en  tidigare blogg.

I USA dras nu det juridiska nätet åt allt hårdare runt den omstridde presidenten, som istället för att göra “America great”, lyckats att totalt splittra landet. Avhoppen ur hans staber är återkommande och många, och därmed också kompetens flykten. Återstår alltid den svans av opportunister som ser möjligheten att under en tid tjäna pengar i politiken, oavsett vilket budskap det innebär att man måste bära fram.

Snart nog borde det republikanska parti han anses företräda inse, att Trump utgör ett problem som på sikt också straffar partiet. Mellårsvalet var en tydlig markering i det avseendet.

Hur länge kan republikanerna acceptera den situationen utan att agera?

2018.12.13.

Jarl S

Nyvalet som uteblev

När de här raderna skrivs har det gått ett par dagar sedan det hårt proklamerade nyvalet ställts in. Av hönan blev en fjäder, och kommentarerna har inte uteblivit.

Av de reaktioner som media förmedlat, kan man med fog säga att det finns vinnare och förlorare i det här spelet. Vinnare är tveklöst den socialdemokratiska taktiken, att dels ösa sin galla över alliansen genom partiledaren, dels och samtidigt med de skolade politikerna och Damberg i spetsen förhandla med alliansen. En allians som mist sitt ledarskap, där rädslan för att något av de mindre partierna skulle åka ur riksdagen vid ett nyval, präglat agerandet.

Att de Moderata sympatisörerna är djupt kritiska är lätt att förstå. AKB-s (Anna Kindberg-Batra) strategi ger henne dåliga odds för framtiden. Det är lätt att förstå Reinfeldts avhopp efter det förlorade valet. Att ett av omvärlden prisat ledarskap belönas så illa tar naturligtvis på viljan att fortsätta. Men alliansen föll på egna grepp. Inte minst sättet man hanterade äldrefrågorna.

Nu aviseras att pensionsfrågorna skall fortsatt hanteras i samverkan mellan partigrupperna, det visar på den tyngd man inser att drygt 25 % av väljarna innebär. Men det kan också innebära att fortsatt brandskattning av pensionerna kommer att kraftigt öka stödet för det parti som tar pensionärernas oro över utvecklingen allvar.

Och frågan om gemensamma överenskommelser på energiområdet är, och kommer att bli en allt viktigare fråga. Skall man fortsätta att låta C+Mp styra energifrågorna bort från en utsläppsfri och säker energibas, till ett beroende av den av experter och närboende hårt kritiserade vindkraften?

Här borde det finnas en samsyn mellan ledande företrädate i de båda blocken som gör det möjligt att satsa på en energipolitik som bygger mer på realism än naiv och enormt kostnadsdrivande fundamentalism.

Nog om det, året 2015 kommer säkert att bjuda på många debatter, många frågor som skall lösas. Hur det kommer att ske i skuggan av den nu gjorda decemberöverenskommelsen, blir mycket intressant att följa.

30.12.2014

Jarl Strömbäck

I adventstid.

När mörkret är som störst infaller den, ljushögtiden, som också kallas advent. Och visst är det upplyftande när ljusen tänds i hus och fönster, på gator och torg. Advent är ju det latinska ordet för ankomst i biblisk mening, och syftar på den väntetid som föregår julens högtid som nu närmar sig.

Igår (13.12) kunde vi följa en luciakonsert från Oscarfredriks kyrka i Göteborg via TV. Det var en riktigt fin och stämningsfull timme, med vackert framfört budskap och en sång som hade många internationella inslag. För första gången i sådana här sammanhang fick vi lyssna på en arabisk tolkning av en Mariasång. Allt en påminnelse om att så mycket av våra traditioner, inklusive Lucia kommer från andra länder ursprungligen. Något som i hög grad berikat också våra tankar och sedvänjor.

Och i det politiska landskapet har nästintill kaos brutit ut. En desperat socialdemokratisk ledning vacklar mellan tilltro till sin egen förmåga, och ständiga utspel om samarbeten. Samarbeten som emellertid alltid har en bärande förutsättning, nämligen det egna ledarskapet.

Alliansen har på den korta tiden sedan valet i september vuxit och är nu, om man skall tro opinionsmätningarna, det alternativ som skulle få regeringsmakten vid val idag. Så var kommer vi hamna i valet den 22 mars 2015? Och hur kommer det att påverka partiernas löften och inriktning av politiken?

Inför valet 2014 uppmanade pensionärsorganisationerna sina medlemmar att personrösta på äldre erfarna politiker. Svaret på den vädjan blev den motsatta. Den äldre gruppen väljare var den åldersgrupp som personröstade minst, endast var femte väljare bland de äldre valde att personrösta. Resultatet blev också att vi fick det yngsta parlamentet i riksdagens historia, med en medelålder av 45 år.

Idag ser vi att partierna i allt högre grad också utser unga, och rimligen tämligen oerfarna ledamöter att föra deras talan i viktiga frågor. Med den utvecklingen kommer med stor sannolikhet äldrefrågorna att ges en låg prioritet. Det är betecknande att man inte vill föra några diskussioner om förändringarna i pensionsvillkoren, förändringar som över tid kommer att ge kommande generationer mycket dåliga odds för sin ålderdom. Men den tanken vill människor inte ta till sig.  Trots expertisens varningar vill vi tro att allt ordnar sig till sist?

Nog om det, nu stundar den helg som mer än andra är den stora familjehelgen. Också i vårt hem kommer tre generationer mötas och umgås under några intensiva dagar under jul-och nyårshelgerna. Jag vill sluta med att önska alla läsare en riktigt God Jul och ett Gott Nytt år 2015.

2014.12.14

Jarl Strömbäck/DO

 

Är det så politken skall fungera?

Den första advent är här. En mild novembers sista dag, och nu börjar ljusmånaden om man får kalla december så, upplyst som den alltid brukar vara häruppe i norr. Köpfesten inför julen skall börja för de som har råd, andra får titta på?

Och i politiken har vinden vänt efter valet. Helt plötsligt är alliansen lika stor i opinionen som den lekmannaregering vi fick efter valet. Man har kanske från väljarnas sida upptäckt att man kastade ut barnet med badvattnet? För en lekmannaregering är det vi fick efter valet. En statsminister med ingen som helst politisk erfarenhet på sitt CV, inte ens från kommunal verksamhet. Ett miljöfundamentalistiskt parti som med stuprörspolitik nu vilset undrar varför inte folk älskar dess politik? Och ett vänsterparti som absolut vill ha bort alla vinster från skola och omsorg. När skall man ge sig på livsmedel, handel i allmänhet med varor och tjänster? Även de är ju viktiga. Avskaffandet av RUT-tjänsterna har man ju nu börjat med?

O du lyckliga värld, hur kloka är inte väljarna?

Visst, alliansen behövde en näsbränna, men nog är det en ironi i att folkets flertal på det här sättet utsätts för experiment som borde höra hemma i politikens lekstugor istället för dess finrum. Och på ett eller annat sätt kommer vi väl få betala för den utvecklingen.

Kommande vecka skall regeringens budget tas? Vårt land har ingen tradition med nyval, och den politiska pragmatismen har djupa rötter, långt djupare än de knutna till vallöftena. Så tipset får nog bli att kohandeln kommer att fördjupas, hellre än att man tar steget till ett nyval. Och ändå vore de det enda riktiga.

Den tillnyktring och debatt som ett nyval till riksdagen skulle innebära, borde inte skrämma, den borde ses positivt ur ett demokratiskt perspektiv. Inte minst därför vore ett nyval bra. Att vi sedan har mycket stora frågor som mognat tiden efter valet är tydligt. Energipolitken är en, försvarspolitiken en annan.

Så önskemålet på den här sidan får bli att ett nyval hålls i början av nästa år, men tipset blir ändå att nu väntar de stora kompromissernas tid i de slutna rummen. Långt från den publika insynen, och långt från de verkligheter som las på väljarnas bord inför höstens val.

Är det så politiken skall fungera?

2014.11.30

Jarl Strömbäck

Vanstyrets politik 6.

Midsommartid, det blommar så fint och luktar så gott när jag tidig morgon går min vanliga promenad. Vid båthamnen stör jag några kanadagäss med sina årsungar, gässlingar heter det väl.

Midsommarblomstring

Igår (18.6) var det dags för det som normalt är vårens sista fullmäktigesammanträde i staden norr om skogen. Det skulle tas en budget, men det var något i handlingarna som fattades. Nämligen det kanske viktigaste av allt, den ekonomiska situationen.

Innan jag alls går in på den, vill jag gärna delge läsarna en bild som bitit sig fast i mitt minne. Det var hösten 1944, Hitler var med några av sina generaler på väg till Berlin med det militära tåget från varglyan, den kommandocentral man hade haft i Ostpreussen sedan anfallet på Sovjet 1941.

Kanadagäss med ungar

De allierade hade gått iland i Frankrike i juni 1944, Tyskland hade förlorat de stora slaget vid Kursk mot ryssarna under sommaren, och ryssarna ryckte fram. Vägarna var fulla av flyende och rädda tyskar, och sårade soldater.

Då beordrar Hitler sina medpassagerare att dra för alla gardiner i tåget. Han ville inte se verkligheten, han säger enligt uppgift; ”Det tyska folket har svikit mig”.

Sensmoralen i det är oförmågan, eller oviljan att se sin egen roll i dramat. Att lasta över ansvaret på andra när välgång vänds till motgång.

Samma mekanismer vibrerade i luften under fullmäktigemötet i kommunen norr om skogen igår. Försöken att förtränga den dystra ekonomiska situation kommunen befinner sig i fortsatte, men dimmorna skingrades åtminstone delvis genom insatser från andra med insikt.

Nu har vi att se fram emot en påbyggnad av skuldbördan med i storleken 2000 miljoner, en enorm massa pengar som slösats bort i spekulationsekonomin de senaste 7-8 åren.

I hur hög grad kan en politisk person vara oberörbar? Den frågan är i högsta grad tillämplig på situationen i kommunen norr om skogen.  Hur långt kan ett politiskt parti få misslyckas, innan mekanismer mot miss-managment träder in? Svaret är dessvärre, nyval i kommuner hör inte till dagordningen.

Så medborgare, var god och svälj.

I midsommartid, några bilder från morgonens promenad lägger jag in innan det blir dags att koka havregrynsgröten.

19.06.2012

Jarl Strömbäck

Gruppledare SPI