Decembermorgon 2018

Vacker morgon och med en fin kylig luft denna, i veckan innan jul. Några grader kallt och en föraning om vinter. Det är bara det vita på marken som saknas nu för att verkligen “känna jul”. Annars är julförberedelserna igång, med bak och annat som skall till när gästerna så småningom knackar på. Men nu till politikens verkligheter.

100 dagar efter valet i vårt land, och ännu ingen regering i sikte. Och nu varnar också experterna för vad detta kan innebära för vårt politiska systems trovärdighet. Landet med sin traditionellt stabila demokrati, har fastnat i prestige bundna maktpositioner som inte borde höra de demokratiska tänkandet till.

Och största skulden till det får läggas på de 2 partier som anger sig för att vara liberala, Centern och Liberalerna. En grundläggande punkt i liberalismen är vidsyn och respekt för olika synsätt. Kan man tänka bort de nästan 2 miljoner väljare som lade sin röst på Vänstern och Sverigedemokraterna? Av reaktionerna via media framgår att de två mittenpartiernas ledarskap tappar stort i opinionsmätningarna.

I skuggan av det dramat pågår nu en uppladdning i mellanöstern som kan få mycket stora konsekvenser. Turkiets de facto diktator Erdogan, signalerar nu för ett storskaligt krig mot kurderna i grannlandet Syrien. Kurderna i norra Irak har varit en väsentlig faktor när det gällt att besegra IS. Nu står de i vägen för Erdogans dröm om Turkiet som mellanösterns verkliga stormakt. Och diktatorer har alltid sett kriget som ett legitimt medel för att nå sina syften.

Den i sammanhanget lilla och tappra folkgruppen kurder har i Syrienkrigen haft en vän i USA, men kommer ett USA under ledning av Putin-vännen Donald Trump att ställa upp för kurderna? Sannolikheten är liten, han är helt besatt av att försvara sin egen sönderfallande position i det amerikanska politiska systemet. Och EU är låst av sina egna interna problem. År 2019 blir nog inte det fredens och fridens år som så ofta proklameras i nyårstider.

Dags att avrunda den här bloggen med ett tack för det stora intresse som polska och tyska läsare på senare tid visat bloggen. Det är alltid intressant att se att intresset växer också utanför den egna språkkretsen.

2018.12.18

Jarl S

I väntan på va-då?

Brittsommar över landet och vi skall få se solen ett antal fina dagar. Alltid välkommet när höstmörkret breder ut sig över allt fler av dygnets timmar. Och i båthamnarna är det nu höstrush. Båtarna skall tömmas lyftas upp på land och förberedas för sin vintersömn. Då kommer några fina soldagar väl till pass.

Och i den politiska världen väntar vi på va-då? Blir det Alliansen eller Vänsterkartellen som skall styra landet? Prestigelåsningen verkar vara total. Att socialdemokraterna som landets med marginal största parti, skulle avhända sig statsministerposten kan man nog glömma. Så Kristerssons möjligheter att bilda regering bygger på samarbete med de av alla parterna avskydda SD. Inte heller Löfven kan bilda regering utan stöd, vilket innebär att alliansen likt föregående mandatperiod gör sig till stödpartier för vänsterkartellen. En sådan utveckling kommer att ge SD ytterligare utrymme att växa. Det kan bli en lång växtvärk innan en ny och handlingskraftig regering är på plats i vårt land.

Och i rikets andra stad har skövlingen av stadens parker nu fått fart. Stadens lungor, parkerna raseras nu med fart för att ge plats för grävskoporna. Den gamla slagdängan 34-an har nu fått sin verklighet förlagd till Göteborg. Och tillståndsgivande myndigheter väljer att anpassa sina beslut efter vad exploatörerna önskar, hellre än att tillämpa den lagstiftning som reglerar buller, föroreningar och miljö. Makten går före lagen också i vårt land, det är i och för sig ingen nyhet för den som följt den här typen av skeenden under åren.

Dags nu för en annan uppmärksammad nyhet. USA-s företrädare i FN-s säkerhetsråd Nikki Haley lämnar efter mindre än 2 år uppdraget. Det är en klok och respekterad person som därmed lämnar Trumps stab av medarbetare. Avhoppen har varit återkommande i den Trumpska administrationen. Anledningen finns naturligt nog hos ledaren själv och hans sätt att agera.

Också det en påminnelse om att den självgodhet som präglar det Trumpska ledarskapet kanske funkar i ett företag, men passar illa i ett ledarskap byggt på demokratiska värderingar och synsätt.

2018.10.10

Jarl