Krig i vår tid.

  Vladimir Putin, den lilla KGB-spionen förlagd till Östtyskland i ett sönderfallande Sovjet. Senare lokalt verksam i ST Petersburg, och när den alkoholiserade och sjuke ryske presidenten Boris Jeltsin sent 90-tal valde att avgå, lyfte KGB in den lille mannen som en marionett till posten som ny president.

Kuppen lyckades och Ryssland har fått en given utveckling efter det. En utveckling som kommenterats i många inlägg i den här bloggen. Sök gärna på namnet Putin. Succesivt har de krafter som lyfte in Putin förstärkts. Författningen i landet har reducerats till att passa maktambitionerna, och Putin har nu mandat att sitta kvar som president till år 2036.

Det nu uppblossade kriget mot Ukraina, är logiskt ur den ryska ledningens synsätt. Ett väst som förödmjukats i både Syrien och Afghanistan har bäddat för ingreppet. Risken för militärt motstånd i Ukraina anses försumbart och tillfället att återföra Ukraina till den ryska sfären givet.

Så fungerar ödlehjärnan hos den som alltid ser position i det som uppfattas som andras svaghet.

Putins agerande är oerhört och ett större ingrepp och problem än något i vår del av världen sedan ww2.  Och givet att Ukraina faller och underkastar sig den ryska övermakten, kommer också andra delar av det forna Sovjet att bli intressanta för Putin.

Dessvärre har också en historielös och naiv politik från delar av EU, bäddat för händelserna. Avhoppade politiker i EU-länder med Gerhard Schröder som affischnamn, som gjort sig till Putins betalda drängar. Och en energipolitik som gjort delar av EU beroende av rysk olja och gas.

Ukraina kommer att falla, allt annat vore en sensation. Och en ny världsordning måste mejslas fram, en ordning där Ryssland och Kina måste tas på allvar som de hot mot demokrati och mänsklig frihet det innebär.

2022.02.25

Jarl S