Samtalet

 

Samtalet blir som alltid både informativt och givande. Med ett långt arbetsliv bakom sig kan han sin näring och dess villkor. Han har under många år varit sin närings ledande gestalt, och talesman i nationella möten. Han har utvecklat sin näring till att bli representerad i de finaste salonger, inklusive nobelmiddagen. Det röda guldet kallas det ibland, Kalix Löjrom har det officiella namnet blivit.

Ännu arbetar han med sin näring, även om pensionsmässigheten inträffade för något år sedan, han har överblicken och kunskapen. Den yngre generation som kanske fortsätter livsverket, behöver än den äldres kunskap och överblick. Han ser genom sina kontakter hur kustfisket i vårt avlånga land dör ut, och en myndighet som inte har kompetensen eller viljan att vända utvecklingen.

Fram till år 2011 hanterades fiskefrågorna av Fiskeriverket. Under den borgerliga regeringen flyttades de till SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet under rubriken Havs och Vattenmyndigheten. Många av de kloka och erfarna
personer som i den gamla ordningen samverkat med fiskarna, hade egen tidigare erfarenhet av fisket och kände dess villkor. De valde att avgå, och ersattes av skrivbordsbyråkrater, med liten eller ingen egen erfarenhet av fisket och dess villkor. Resultatet har blivit förödande, en utarmning av näringen som borde skrämma varje tänkande person som vill äta färsk fisk och dess produkter, ett levande kustfiske.

Kustfisket kvoteras utan hänsyn till den kunskap och de erfarenheter fiskets yrkesmän besitter och är beroende av. Kontrollen är extrem, fiske får inte påbörjas utan att myndighetens tjänsteperson underrättats. Ankomst till hamn med fångsten skall anmälas och myndighetens tjänsteperson godkänna och registrera fångsten innan den får tas iland för förädling.

Samtidigt tillåter myndigheten att de stora drakarna, industrifiskarna dammsuger våra hav utan någon kontroll av fångsterna. De körs till utländska hamnar där de mals ner till fiskmjöl avsett för bland annat laxodlingarna. För varje kilo odlad lax krävs på det sättet minst 3 kilo mald fisk. Vatten som tidigare varit fredade från industrifisket i Östersjön, Ålands hav och Bottenhavet töms nu på fisk utan åtskillnad och kontroll, med katastrofala följder för näringskedjorna i havet och därmed också ett levande kustfiske.

Myndigheterna och politiken har svikit och sviker en av världens äldsta näringar i vårt land, och följderna av det sveket kan bli mycket svåra att reparera.

2021.10.08

Jarl S

 

Efter nattvakt

Vakttjänst i småbåtshamnen denna sena aprilnatt. Vädret är vårlikt skönt. Aktiviteten i hamnen är stor, men slocknar i takt med solens nedgång. Vi är 2 personer som vaktar under natten. Ett nödvändigt skydd mot de stöldrazzior som tyvärr blivit ett gissel i många båthamnar. Natten blir lugna, några mopedåkande ungdomar gör en lov vid 23-tiden, och en misstänkt bil strax efter midnatt väljer att vända när man ser vår närvaro. En ny dag med sol och vår i luften väntar.

Gryning över Göteborgs vatten

Dagens blogg skall föräras staden på landets västra kust, Lilla London som den också ibland kallats givet sina internationella kontakter. Men det som är stort i en viss tid, blir kanske något annat i en annan tid. Politiken i staden har av tradition präglats av ett mått av självgodhet. Man har gärna stått upp för sin särart, och Göteborgsandan har blivit ett begrepp. Inställningen är förståelig i ett historiskt perspektiv, men kan också bli en belastning i en ny tid med nya utmaningar.

Efter valet 2018 var osäkerheterna i det lokala “regeringsbildandet” snarlika det på riksnivån. Utfallet av valet gav ett nytt parti Demokraterna, ställningen som näst största parti. Den legendariskt starka Socialdemokratin led sitt största nederlag i modern tid, och splittringen av det tidigare rödgröna ledarskapet blev ett faktum. Alliansen som också stukats hårt i valet, såg möjligheten att i valsamverkan med de forna motståndarna Vänstern och Miljöpartiet, överta ledarskapet i kommunen. Ett minoritets ledarskap som nu sätts på hårda prov.

Raden av projekt som drivs i staden är större än någon gång i modern tid. Det omstridda Västlänken, en tågtunnel som inte behövs till kostnaden av någonstans mellan 40-50 miljarder och kritiserats av bland annat riksrevisionen är det största, men inte enda.

En linbana som projekterats över älven mellan stadens båda delar, och som i projektfasen skulle kostat en dryg miljard, beräknas nu kosta minst 4 miljarder. En modernisering av kaj områden, Skeppsbron som nu spränger sina kostnadsramar ett tredje. Fler exempel finns på projekt som pågår, men med stora kostnadsökningar. Det förtroende som politiken i grunden vilar på, skakas nu också i grunden i landets 2-a stad.

Göteborg är en fin stad med en storartad historik. Dess fäder har varit kraftfulla och burit stadens intressen på ett hedervärt sätt. Frågan man nu ställer sig är om samma omdöme kan ställas på vår tids politiker.

Och kanske är det så, att problemen i staden också är en spegling av en utveckling där kompetensen i vid mening valt bort politiken som sitt verksamhetsområde. Kvar som rekryter till de politiska uppdragen har blivit personer saknar de övergripande synsätt, och den kompetens som ledandet av en så stor organisation rimligen kräver. Hur och varför frågor drivs fastnar då gärna i prestige mässiga låsningar där inte minst tjänstemanna ledet driver sina intressen.

Problemen i det avseendet känns nog igen från många kommuner, men är kanske mer närvarande i staden i väst, än på andra håll.

2019.04.29

Jarl S

Kompetens och konsekvens

Sommarvärme redan i april i delar av vårt långa land. Om det bådar gott eller inte får framtiden utvisa. Att skogsbränderna redan tagit fart är i vart fall inget positivt. Vi behöver också det livgivande regnet, må det komma snart, och i lagom mängder. Nu till rubricerat, med anledning av valet av president i Ukraina.

Ukraina, den före detta sovjetiska delstat som plågades så hårt under Stalintiden, och sökt sin självständighet sedan dess. När den slutligen kom, blev den demokratiska processen svår att tillämpa. I och för sig inte konstigt i ett land utan egentlig tradition i det avseendet.

Ockupationen av Krim från rysk sida, och annekteringen av Donetsk området har stor påverkan på opinionerna i landet. Mot den bakgrunden skall valet av ny president i landet ses. Ett val som följer ett mönster från ett antal betydande val under senare år.

När Putin valdes till Rysslands president Efter Jeltsin, var han en okänd person både nationellt och internationellt. Men han hade sina rötter i de ryska säkerhetstjänsterna, och de var de krafterna som lyfte in honom i duman. Vad han ville åstadkomma visste inte väljarna, men de skulle snart bli varse det. Inom loppet av få år, förvandlades Rysslands prövande demokrati, till en potemkinkuliss bakom vilken enväldet råder. De som motsätter sig den ordningen, har ingen framtid att tala om. bevisen för det är många.

När Trump valdes till USA-s nye president, var det en skrävlande och arrogant despot som tog över. Utan någon som helst politisk erfarenhet, försöker han ännu efter 3 år vid makten, att styra landet via sitt Twitterkonto. Och det America han skulle göra Great, har splittrats totalt genom hans agerande. Att Trumps vinst i den valrörelsen var möjlig, har han ryska “trollfabriker” att tacka för. De drev en hårt polariserande propaganda med falska konton i sociala medier med syftet att stödja Trump, och misskreditera Clinton.

Och nu skall Ukraina ledas av en person, Volodmyr Zelenskij, utan någon politisk erfarenhet, och som lyft fram detta som någon form av merit i sin valrörelse. Bakom den personen finns också de som burit fram honom i valrörelsen, och vars stöd han är helt beroende av. Vilka de är, och vilka målsättningar de har finns inte redovisat. Sannolikheten att det valet kommer att ångras av väljarna är nog större, än motsatsen.

Nog är det märkligt att politisk kompetens och erfarenhet inte värderas mer, än att man accepterar ledande politiker utan egentlig agenda och kompetens på höga politiska befattningar. Vi kräver utbildning och erfarenhet i snart sagt alla yrken för att få utöva dessa, men var finns de formella krav som utgör grund för att få tillträde till landets ledande befattningar? Frågan kan ställas också i vårt land.

2019.04.25

Jarl S

Debatt med skiljelinjer

Rekordvärme över landets andra stad. Det borgar för vattenaktiviteter. En skål sallad inköpt på vägen till båthamnen, och sedan ut i skärgården. Ankrar i en fin vik, i lä för vinden. Några timmar med bad i det 20-gradiga vattnet, och salladslunch passar dagen fint innan återresan och förtöjning i båthamnen.

TV-kvällen bjuder på direkt debatt mellan en besvärad och trängd S-ledare och statsminister, och uppstickaren och rutinerade debattören Jimmie Åkesson för SD. Bra drag av TV att konfrontera de olika partiernas företrädare på det här sättet. Tiden är förbi när man från maktens korridorer kan tiga ihjäl de motståndare man inte gillar.

SD kommer inte att få undertecknads röst, men i demokratins namn bör demokratiska principer få råda.

Tidigare under kvällen har det näst största partiet, moderaterna, genom sin nye ledare Ulf Kristersson gjort sin 15-minuters presentation i mediet. Han vill gärna framställa sig som klok och pragmatisk, hur långt det kommer att bära får framtiden utvisa. Som tidigare skrivits i bloggen, det svenska valet i år blir mycket spännande, inte bara för partierna, utan även för väljarna.

En fråga som inte diskuteras, men borde göra det är synen på kompetenta politiker till de tusentals poster som sedan skall tillsättas. Hur har partierna det med kompetenta “lag” att ta hand om de vinster man skördar? De tomma stolarna och avhoppen från politiska uppdrag borde få betydligt större utrymme i den offentliga debatten, än det gör.

Det är ändå efter valen som allt det politiska arbetet skall göras, av dessa tusentals förtroendevalda. Bästa lag vinner brukar det heta, frågan om det gäller också i politikens värld borde vara intressant.

2018.05.31

Jarl

Kompetens ifrågasatt

” Nu är det dags att se till att 9,3 miljoner svenska ägare får de styrelser som deras bolag förtjänar, och att dessa arbetar på rätt sätt för att leverera till vår gemensamma välfärd”.
Det är sentensen i en skrivning i tidningen Dagens Samhälle. Bakgrunden till skrivningen är det faktum att alltmer tyder på att kompetenssvaga styrelser ger dåliga beslut. Risken ökar också för korruption vilket bland annat Tv-programmet Uppdrag granskning lyft fram.

I kommunen norr om skogen, med visionen om världsklass är visionen på väg att infrias på åtminstone ett område. Frågan är om det i vart fall i vårt land finns något energibolag som är så styrt av dåliga beslut som det kommunala bolaget Övik Energi.
Att på en omsättning om 850 miljoner kunna bära en börda i form av skulder om 3000 miljoner har visat sig omöjligt. I synnerhet som hundratals av de 3000 miljonerna försvunnit utomlands, som uppslukade av onda andar.

Kvar med lång näsa står nu politiker med panikens fjärilar i magen. Boten så här långt handlar om att gömma så mycket som möjligt för den vanlige väljaren. Det skall ske genom att på ekonomiavdelningen införs en nämndfunktion kallad internbank (olagligt enligt regelverket). Där skall de krisande bolagens skulder blandas med kommunens pengar. I slutänden kommer det innebära avgiftshöjningar och/eller skattehöjningar. Hur stora får vi se.

Och den opposition som suttit med i styrelserna för bolagen är lika korrupt som alla övriga ledamöter i det att har man inte meddelat avvikande mening när avgörande beslut tagits, då är man också solidariskt ansvarig.

Så när oppositionens främste företrädare öser ovett över den s-märkta majoriteten, skall det vägas mot att samme person och partier ställer upp i tillskapandet av ”internbanken”.

Trovärdighet mycket låg.

2012.02.22
Jarl Strömbäck/SPI

Lämna båtlivet ifred!

Undrar vad som får folk att lägga mycket pengar på att köpa båtar? Obekvämt och trångt, blött och väderberoende! Kanske borde jag inte undra som tillhör gruppen men i alla fall. Kanske är det den frihetskänsla som kommer när vinden fyller seglen, kanske möjligheten att söka en egen vik att förtöja i, om än det sker sällan.
Under alla omständigheter är säsongen kort och timmarna på sjön blir därför dyra. Men att kasta loss från vardagen kanske är värt det priset. Och för alla de små kustsamhällen som lever på sommarveckornas turism, är båtlivet en viktig källa till inkomst och överlevnad. Där skapas också den miljö som får oss att längta ut till kusten när solen skiner.

Traditionen av frihet under ansvar har också fört till att båtlivet är väl skött. Försäkringsbolag och studieförbund har sörjt för att utbildningen av båtfolket fungerat väl. Medvetenheten om sårbarheten på sjön har också bidragit till varsamhet och begränsat risktagande. Den olycksfallsfrekvens som ändå finns, och ofta knyts till alkoholen når man knappast med fler lagar. Dåligt omdöme låter sig sällan lagstiftas bort.
Mot den bakgrunden skall frågan om båtkörkort ställas. De flesta som varaktigt sysslar med båtliv har redan idag någon form av nautisk kompetens. Det borde vara lätt att genom de rabatter på nautisk kompetens som försäkringsbolagen lägger på sina försäkringar ytterligare stimulera till utbildning i handhavande av båtar. När en särskild utbildning behövs gäller det i de flesta fall större och motorstarka planande båtar. De gränser som nu diskuteras, 7 meters längd alternativt 10 knops fart är alltför snäva.

För övrigt är min erfarenhet av många års seglande i olika farvatten runt vår kust att problemet med dåligt uppträdande på sjön är litet och knappast motiverar den uppmärksamhet som en del politiker vill göra gällande som grund för sina krav på regleringar av båtlivet.

2007.08.09
Jarl Strömbäck