Politiken
har många ansikten. Ett av de mer använda är att genom sitt handlande flytta
fokus från ett obekvämt område, till ett annat genom någon form av agerande. Att
exempelvis genom utrikespolitiska utspel, styra bort obehaglig granskning på
det inrikespolitiska området.
Det är inte
lätt att vara Donald Trump för närvarande. Han blir mer och mer ifrågasatt. Den
ryska kopplingen till valrörelsen kommer allt närmare, och hotet om riksrätt diskuteras
ständigt. Att Trump dessutom gjort Putin, den ryske diktatorn till en egen
ikon, strider kraftigt mot den bild amerikanen och stora delar av omvärlden har
om Putin. Efter sina krig mot Tjetjenien, Georgien och nu i Ukraina, är han
starkt ifrågasatt bland de flesta med demokratiskt sinnelag.
I den
kontexten ser nu allt fler analytiker det missilangrepp på en öde flygplats i
Syrien som gjordes häromdagen. Trumpadministrationen hade timmar i förväg
förvarnat Ryssland, och därmed också den syriska ledningen om anfallet och
vilket målet var. På det sättet kunde den syriska ledningen flytta undan sina
plan och sin utrustning innan anfallet, och det blev mer en symbolhandling
avsedd för den amerikanska inrikespolitiken, än något som skadade
Assad-re4gimen.
I det
begrepp som kallas det politiska spelet, är hela sanningen sällan den som
redovisas. Där finns också alternativa sanningar. Att den ryska ledningen
protesterar är del av det spelet. I själva verket är den ryska ledningen lika
intresserad av att få bort intresset för den ryska påverkningen på valkampanjen
ur strålkastarljuset, som Trump-administrationen.
Symptomatiskt
nog, och som ett hån mot Trump, valde Assad-regimen att gasbomba en av sina av
demokratikrafterna hållna förorterna till Damaskus, dagen efter den amerikanska
missilattacken. Det får väl om något ses som en hälsning från Assad till Trump,
vi skiter i era synpunkter.
2017.04.09
Jarl