tisdag, april 14, 2015

April 21015


 
Det våras, de första blommorna börjar visa sig också i kommunen norr om skogen. Det lyser gult av tussilago där solen fått skina, och de blå sipporna börjar också krypa upp ur mossan.

Och de senaste dagarnas hårda vindar har brutit sönder den havsis som fanns kvar, den är nu borta 2 veckor tidigare än normalt. Det känns bra, nu är tid för den bästa fasen på året, den mellan påsk och midsommar. Den tid när livet vaknar hos både växter och djur. De berikar och gör människan glad, de flesta i alla fall.

Om någon vecka skall man på olika platser fira 70-årsminnet av det 1000-åriga rikets fall. Det rike som skulle blivit 1000-årigt enligt dess förespråkare, men slutade i ruiner efter mindre än 10 år.

Så visar högmodet sitt ansikte, oklokheten och dumheten. Men också den likgiltighet som tillät utvecklingen. Och nu 70 år senare rids vår värld av nya maror. Inte sedan den stora världsbranden då för drygt 70 år sedan, har fler varit på flykt från ofreden, krigen och våldet. Vill man ta del av det och dess mekanismer, är Aron Lunds 600-sidiga bok ”Syrien brinner” en utmärkt skildring. Det sönderfall som det moderna kriget medför är obeskrivligt i sin förstörarlusta. Klan ställs mot klan, etnicitet mot etnicitet, religion mot religion.  Och det drabbar de obeväpnade i långt högre grad än de stridande.

Och med den ryska upprustningen och expansionen kryper kriget och dess verkningar också allt närmare de nordiska länderna. Den svensktalande kvinnliga guide vi hade vid rundturen i Riga för dryga året sedan var mycket tydlig med sina synsätt. Putins Ryssland har tagit Krim på argumentet att där finns så många rysktalande, precis samma argument kan man använda mot de baltiska länderna. ”Vi har redan provokatörer i Riga”, var budskapet av en av de många som var drivande i den sjungande revolution som gav Lettland sin frihet för drygt 20 år sedan.

Nu skall erfarenheterna från tiden efter 1-a världskriget upprepas. Också då avrustade fredsälskande länder i tron på den eviga freden. Även då blev man bryskt påminda om att den naiviteten var dåligt förankrad i verklighet. Då var det korpralen i Tyskland som pumpade igång krigsmaskinen, och övade sina styrkor i det spanska inbördeskriget. Nu ser vi Putins elitsoldater på liknande sätt utöka sitt inflytande.

Och sent vaknar det sovande folkets företrädare. Nu träter de om hur man skall skapa ett försvar av det egna landet Sverige, efter den nedmontering som så brutalt gjordes på 1990-talet.

Återigen bevisas det gamla talesättet, att snålheten bedrar visheten.

2015.04.14

Jarl S

Inga kommentarer: